Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. 3Iaj:ts proposition angående dels vissa ändringar i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, dels ock ändrade bestämmelser angående ålderstillägg för civila befattningshavare i statens tjänst jämte en i ämnet väckt motion.

1922-05-19 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1922:91, Utlåtande i anledning av Kungl. 3Iaj:ts proposition angående dels vissa ändringar i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, dels ock ändrade bestämmelser angående ålderstillägg för civila befattningshavare i statens tjänst jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

7

Nr 91.

Ankom till riksdagens kansli den 19 maj 1922 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. 3Iaj:ts proposition angående

dels vissa ändringar i avlöningsreglementet den 22 juni

1921 för befattningshavare vid statsdepartement och vissa

andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, dels

ock ändrade bestämmelser angående ålderstillägg för

civila befattningshavare i statens tjänst jämte en i ämnet

väckt motion.

(3:e avd.)

_ Uti en till riksdagen avlåten, den 14 mars 1922 dagtecknad proposition,

nr 217, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling,

har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

l:o) antaga två vid propositionen såsom bilagor fogade förslag till

dels vissa ändringar i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451) för

befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande

den civila statsförvaltningen, att träda i kraft den 1 juli 1922, dels ock

ändrade bestämmelser angående ålderstillägg för civila befattningshavare

i statens tjänst, att träda i kraft den 1 januari 1923, ävensom

2:o) medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda de övergångsbestämmelser,

som i anledning av de sålunda föreslagna ändringarna kunna

finnas erforderliga.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Ovanberörda förslag till dels vissa ändringar i avlöningsreglementet

den 22 juni 1921 dels ock ändrade bestämmelser angående ålderstillägg

för civila befattningshavare i statens tjänst äro av följande lydelse:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

Förslag

till

vissa ändringar i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila

statsförvaltningen.

10 §.

3. Uppflyttning till — — — löneklassen tilländagått.

I övrigt gäller såsom villkor för tjänstemans uppflyttning till högre

löneklass:

a) att han — — — militär tjänstgöring;

b) att uppskov — — — dess helhet; samt

c) att tjänstemannen — — — från tjänsten.

Beslut om uppskov av anledning, som i punkten b) sägs, må icke

fattas utan att tjänstemannen lämnats tillfälle att förklara sig, och skall

sådant beslut avse viss tid, minst ett halvt och högst tre år. Vid uppskovstidens

utgång skall uppflyttning ske, om ej tjänstgöringen under

nämnda tid givit anledning till förnyat uppskov därmed.

11 §.

1. Om den, som från icke-ordinarie befattning vinner befordran till

ordinarie tjänst, innehar sådan anställning i statens tjänst, som i avseende

å tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbar

med eller högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten, må för

bestämmandet av hans begynnelselön i denna tjänst och sedermera för

hans uppflyttning till högre löneklass tillgodoräknas honom den tid utöver

tre år, under vilken han efter fyllda 18 år i en följd innehaft

dylik anställning.

2. För samma ändamål, som avses i 1 mom., må befattningshavare,

efter prövning av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall, helt eller

delvis tillgodoräknas jämväl den tid han utom statens tjänst utfört

sådant arbete av direkt allmännyttig beskaffenhet, som i avseende å sin

art och omfattning finnes ur det allmännas synpunkt svara mot, vara

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

9

jämförbart med eller av högre värde än det arbete, han har att utföra

å befattningen.

3. Vid sådant tillgodoräknande, varom i 1 och 2 mom. sägs, tages

icke hänsyn till del av kalenderkvartal.

12 §.

1. Därest ordinarie — — — högre löneklass.

Ordinarie tjänsteman, som före tillträdandet av högre tjänst åtnjöt

lön enligt löneklass, som är närmast lägre än den, till viiken han

på grund av nyssnämnda föreskrift eller stadgandet i 10 § 1 mom. bör

vid befordran hänföras, äger att, för omedelbar'' eller framtida uppflyttning

till högre löneklass i den nya tjänsten, räkna sig till godo den tid

intill tre år, varunder han tillhört eller beräknats hava tillhört berörda

lägre löneklass.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning beträffande

tjänsteman, som vid befordran till tjänst vid något av ifrågavarande

verk innehade ordinarie befattning vid annat verk, för vilket

lönereglering genomförts efter samma grunder, som tillämpats i detta

reglemente.

Vid ordinarie tjänstemans befordran till tjänst inom högre lönegrad

må, i den mån så prövas skäligt, för bestämmandet av hans begynnelselön

i den nya tjänsten och sedermera för hans uppflyttning till

högre .löneklass kunna tillgodoräknas honom den tid utöver tre år, under

vilken han såsom ordinarie tjänsteman inom de närmaste nio åren före

befordringen på förordnande eller å extra stat uppehållit befattning, som

i avseende å tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot,

vara jämförbar med eller högre än den befattning, han vid befordringen

tillträder. Härvid må dock icke tillgodoräknas förordnande

eller annan tjänstgöring av kortare varaktighet än sex månader i ett

sammanhang.

För det ändamål, som i föregående stycke avses, och under iakttagande

i tillämpliga delar av där stadgade grunder må Kungl. Maj:t,

efter prövning i varje särskilt fall, kunna tillgodoräkna tjänsteman

jämväl tid, varunder denne eljest i statens tjänst utfört arbete, som i

avseende å art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbart med

eller av högre värde än det, han har att i den erhållna tjänsten

utföra.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 samt. 46 häft. (Nr 89—91.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

Förslag

till

ändrade bestämmelser angående ålderstillägg för civila befattningshavare i

statens tjänst.

I fråga om ålderstillägg vid ordinarie anställning inom den civila

statsförvaltningen, med undantag av kommunikationsverken samt statsdepartement

och övriga verk, vilkas avlöningsförhållanden blivit eller

må bliva reglerade enligt det för nämnda verk gällande avlöningssystem,

skola, i stället för vad härutinnan är genom kungörelsen den 7 maj

1920 (nr 212) stadgat, följande bestämmelser lända till efterrättelse:

1. Om den, som från icke-ordinarie befattning vinner befordran

till ordinarie tjänst, innehar sådan anställning i statens tjänst, som i

avseende å tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot, vara

jämförbar med eller högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten, må

för bestämmandet av hans rätt till ålderstillägg vid denna tjänst tillgodoräknas

honom den tid utöver tre år, under vilken han efter fyllda

18 år i en följd och utan väsentligt avbrott i tjänstgöringen innehaft

dylik anställning.

Vid sådant tillgodoräknande tages icke hänsyn till del av kalenderkvartal.

2. Vid ordinarie tjänstemans befordran till tjänst inom högre

lönegrad må, i den mån så prövas skäligt, för bestämmandet av hans

rätt till ålderstillägg vid den nya tjänsten kunna tillgodoräknas honom

den tid utöver tre år, under vilken han såsom ordinarie tjänsteman inom

de närmaste nio åren före befordringen på förordnande eller å extra

stat uppehållit befattning, som i avseende å tjänstgöringens art och

omfattning finnes svara mot, vara jämförbar med eller högre än den

befattning, han vid befordringen tillträder. Härvid må dock icke tillgodoräknas

förordnande eller annan tjänstgöring av kortare varaktighet

än sex månader i ett sammanhang.

3. För det ändamål, som i 2 mom. avses, och under iakttagande

i tillämpliga delar av där stadgade grunder må Kungl. Maj:t, efter

prövning i varje särskilt fall, kunna tillgodoräkna tjänsteman jämväl

tid, varunder denne eljest i statens tjänst utfört arbete, som i avseende

å art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbart med eller av

högre värde än det, han har ätt i den erhållna tjänsten utföra. ,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

11

4. Oip befattningshavare vid tillämpning av eljest gällande bestämmelser

skulle i avseende å rätt till ålderstillägg hava kommit i

förmånligare ställning, därest han befordrats till befattningen senare än

som skett, må befattningshavaren tillgodoföras det eller de ålderstillägg

vid befattningen, som erfordras för att nämnda förhållande må utjämnas.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande proposition har utskottet

till behandling förehaft en inom andra kammaren, av herr E. •

Kinmanson väckt motion, nr 280, vari hemställts, att riksdagen ville

besluta- sådan ändring i samma proposition, att

dels 11 § 3 mom. i förslaget till vissa ändringar i avlöningsreglementet

den 22 juni 1921, nr 451, för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

måtte utgå;

dels att 11 § 1 mom. och 12 § 1 mom. 4:de stycket i samma

förslag måtte erhålla följande ändrade lydelse:

n §•

1. Om den, som från icke-ordinarie befattning vinner befordran

till ordinarie tjänst, förut i statens tjänst utfört arbete, som i avséende

å arten och omfattningen finnes svara mot, vara jämförbart med eller

av högre värde än det, han har att utföra å den ordinarie befattningen,

må för bestämmandet av hans begynnelselön i den ordinarie befattningen

och sedermera för hans uppflyttning till högre löneklass tillgodoräknas

honom den tid utöver ett och ett halvt år, under vilken han

efter fyllda 20 år utan väsentligt avbrott i statens tjänst utfört sådant

arbete.

12 §.

1. Därest — — — reglemente.

Vid ordinarie tjänstemans befordran till tjänst inom högre lönegrad

må, i den mån så prövas skäligt, för bestämmandet av hans begynnelselön

i den nya tjänsten och sedermera för hans uppflyttning

till högre löneklass tillgodoräknas honom den tid utöver ett och ett

halvt år, under vilken han, inom de närmaste nio åren före befordringen,

i statens tjänst utfört arbete, som i avseende å arten och omfattningen

finnes svara mot, vara jämförbart med eller av högre värde än det,

lian har att utföra å den befattning, han vid befordringen tillträder.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

Utskottets

yttrande.

Vid tillgodoräknande av tid utöver ett och ett halvt år, som ovan avses,

må dock icke tagas i betraktande annat arbete än som fortgått

utan väsentligt avbrott under minst sex månader. Såsom väsentligt

avbrott i arbetet räknas icke den för lärare vid de allmänna läroverken

och därmed likställda läroanstalter föreskrivna provårstjänstgöringen;

dels ock att — med ändring av förslaget till ändrade bestämmelser

angående ålderstillägg för civila befattningshavare i statens tjänst

— i detta förslag måtte införas motsvarande bestämmelser till vad jag

hemställt i den av mig föreslagna lydelsen av 11 och 12 §§ i förenämnaa

avlöningsreglemente. *

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag,

får utskottet hänvisa till motionen.

Kungl. Maj:ts förevarande proposition angående dels vissa ändringar

i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

dels ock ändrade bestämmelser angående ålderstillägg för

civila befattningshavare i statens tjänst grundar sig på ett av allmänna

civilförvaltningens lönenämnd den 3 mars 1922 i ämnet avgivet betänkande.

Lönenämnden har därvid — under erinran om ett av kommunikationsverkens

lönenämnd framlagt förslag till vissa ändringar i

avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid postverket

m. fl. verk, vilket förslag lagts till grund för Kungl. Maj:ts proposition

nr 195 till innevarande års riksdag — framhållit, att, då det nya

lönesystemet för allmänna civilförvaltningens del varit i tillämpning

allenast sedan ingången av år 1922, tillräcklig erfarenhet givetvis ännu

i de flesta fall saknades för ett självständigt bedömande av detsammas

v-erkningar i olika hänseenden. De ändringar i vissa av avlöningsreglementets

paragrafer, som lönenämnden föresloge, vore därför till stor

del endast sådana, som för åstadkommande på förevarande områd’e av

största möjliga enhetlighet mellan de olika verksgrupperna, ansetts böra

upptagas från det av kommunikationsverkens lönenämnd framlagda förslaget.

Beträffande ändringarna i 11 och 12 §§ grundade sig desamma

emellertid på vunna erfarenheter rörande tillämpningen av kungörelsen

den 7 maj 1920 med vissa bestämmelser angående ålderstillägg

för civila befattningshavare i statens tjänst.

Vad då först beträffar Kungl. Maj:ts förslag om ändrad lydelse

av 10 § 3 mom. sista stycket av nu gällande avlöningsreglemente för

befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande

den civila statsförvaltningen, innehåller sagda författningsrum, att b$-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

13

slut om uppskov med uppflyttning i löneklass på grund av mindre väl

vitsordad tjänstgöring icke må fattas, utan att tjänstemannen lämnats

tillfälle att förklara sig samt att sådant beslut skall avse viss tid,

minst ett och högst tre år. Vid uppskovstidens utgång skall uppflyttning

ske, om ej tjänstgöringen under nämnda tid givit anledning till

förnyat uppskov därmed. Motsvarande stadgande återfinnes i det för

kommununikationsverken gällande avlöningsreglementet; dock må enligt

detsamma dylikt beslut avse minst ett halenderhvavtal och högst ett år.

Ur likformighetssynpunkt har nu. föreslagits, att tidsgränserna beträffande

ifrågavarande uppskovsbeslut måtte för såväl kommunikationsverkens

som allmänna civilförvaltningens vidkommande bestämmas

till minst ett halvt och högst tre år.

Mot detta Kungl. Maj:ts förslag bar utskottet icke. funnit skäl till

erinran.

Vidkommande härefter Kungl. Maj:ts förslag i vad detsamma avser

ändrad lydelse av 11 § i avlöningsreglementet för befattningshavare

vid statsdepartement m. fl. verk, äro, såsom ock allmänna civilförvaltningens

lönenämnd erinrat, de i denna paragraf intagna bestämmelserna

angående rätt att för placering i löneklass vid tillträdandet av ordinarie

befattning under vissa förutsättningar tillgodoräkna föregående tjänstgöring

eller arbete, vad beträffar bestämmelserna i 1 och 4 momenten,

hämtade från kungörelsen den 7 maj 1920 med vissa bestämmelser angående

ålderstillägg för civila befattningshavare i statens tjänst och

grunda sig till övriga delar på ett av 1902 års löneregleringskommitté

den 29 maj 1920 avgivet utlåtande (nr 198 av kommitténs skriftliga

utlåtanden). Nyssnämnda kungörelse, som fortfarande äger giltighet i

fråga om andra områden av statsförvaltningen än de verk, vilkas avlöningsförhållanden

blivit reglerade enligt det för kommunikationsverken

och allmänna civilförvaltningen gällande avlöningssystemet, avser, liksom

motsvarande bestämmelser i avlöningsreglementet den 22 juni 1921,

tillgodoräknande av sådant tidigare arbete, som utförts i statens tjänst.

För kommunikationsverkens vidkommande återfinnas hithörande bestämmelser

i 11 § uti avlöningsreglementet den 19 juni 1919. Vid allmänna

civilförvaltningen kan därjämte enligt 2 mom. i förevarande 11 §, under

vissa förutsättningar, tillgodoräknas en befattningshavare tid, varunder

han utfört arbete utom statens tjänst. Någon motsvarande rätt är icke

medgiven enligt kommunikationsverkens avlöningsreglemente. Däremot

innehåller detta reglemente i 13 § en i viss mån likartad bestämmelse

av innehåll, att Kungl. Maj:t undantagsvis, och så framt vederbörande

verks intressen sådant oundgängligen fordra, må, för förvärvande av sär
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

skilt kvalificerad person till viss tjänst inom verket eller för sådan

persons bibehållande i tjänst, kunna, med viss begränsning, tilldela

honom lön enligt högre löneklass än den, till vilken han enligt allmänna

grunder eljest skolat hänföras.

Beträffande rätten att tillgodoräkna föregående arbete i statens

tjänst äro. de vid kommunikationsverken gällande bestämmelserna av

betydligt inskränktare omfattning än de stadganden, som innehållas i

11 §i 1 och 3 momenten, uti avlöningsreglementet för allmänna civilförvaltningen.

Vid kommunikationsverken äro bestämmelserna sålunda

tillämpliga allenast då fråga är om övergång från icke-ordinarie anställning

till ordinarie tjänst men icke vid övergång från ordinarie befattning

till annan sådan. Vidare kan tillgodoräknande, varom nu är fråga,

vid kommunikationsverken avse endast föregående anställningstid vid

samma statsverk, inom vilket befordran sker, och icke tid, varunder

annat arbete i statens tjänst utförts, ktterligare gäller vid dessa verk,

att tillgodoräknandet endast må avse den tid utöver tre år under vilken

befattningshavaren efter fyllda 18 år i en följd innehaft anställning,

varom fråga är; vid allmänna civilförvaltningen åter är allenast den

inskränkningen föreskriven, att hänsyn icke må tagas till tid, som infallit,

innan befattningshavaren uppnått en levnadsålder av 21 år, vartill

kommer, att fråga om tillgodoräknande av tid, som icke varit sammanhängande,

eller under vilken uppburits mindre vederlag än i allmänhet

utgående ersättning, skall i varje särskilt fall underställas Kungl. Maj:ts

prövning. Slutligen kräves vid kommunikationsverken, att den föregående

anställningen skall i avseende å tjänstgöringens art och omfattning

finnas svara mot eller vara jämförbar med den ifrågavarande ordinarie

tjänsten, under det att för allmänna civilförvaltningen motsvarande

bestämmelse är sålunda avfattad, att det tidigare arbetet skall anses

likvärdigt med eller av högre värde än det, vederbörande har att utföra

å befattningen.

Enligt Kungl. Maj:ts i förutberörda proposition nr 195 framlagda

förslag skulle 11 § i avlöningsreglementet för kommunikationsverken

fortfarande avse allenast förhållanden vid övergång från icke-ordinarie

anställning till ordinarie befattning. Det tillgodoräknande av föregående

tjänstetid för placering i löneklass, som i vissa fall borde komma ifråga

vid befordran från en ordinarie befattning till en högre sådan, har

ansetts böra regleras genom ett stadgande, infört i 12 §. I sistnämnda

paragraf skulle nämligen såsom hittills skett vid kommunikationsverken,

föreskrifter lämnas för sådana fall, då övergång ägde rum från en

ordinarie tjänst till en annan. Rätten att under vissa förhållanden för

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

15

placering i löneklass tillgodoräkna föregående icke-ordinarie anställning

har Kungl. Majd emellertid, med hänsyn till vad nu gäller för allmänna

civilförvaltningen, ansett böra utsträckas från att avse allenast anställning

vid samma verk, där befordran äger rum, till att omfatta jämväl

anställning vid annat statens verk.

Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag till ändrad lydelse av 11 §

i avlöningsreglementet för statsdepartement m. fl. verk, vilken paragraf

avser förhållanden vid befordran till första ordinarie tjänst, innebär anslutning

på förevarande punkt till vad i propositionen nr 195 för kommunikationsverkens

del föreslagits, allenast med en mindre jämkning i

syfte att även tidigare förordnanden å ordinarie tjänst må kunna komma

i betraktande.

Beträffande härefter Kungl. Maj:ts förslag i vad det avser 12 §

1 mom. i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 sammanfaller detsamma

likaledes med den av Kungl. Maj:t föreslagna lydelsen av motsvarande

bestämmelser för kommunikationsverken. Med hänsyn till de

olägenheter, som äro förbundna med den i slutet av andra stycket utav

förevarande moment stadgade inskränkningen i rätten att tillgodoräkna

så kallad sneddning, har Kungl. Maj:t sålunda föreslagit, att orden »dock

att vad sålunda stadgats icke skall gälla, då befordran till tjänst inom

högre lönegrad inträffar före det tre år förflutit från tiden för en föregående

befordran, som medfört dylikt tillgodoräknande» måtte uteslutas

ur detta moment.

Kungl. Maj:t har i övrigt förordat införandet jämväl i avlöningsreglementet

för allmänna civilförvaltuingen av de för kommunikationsverken

föreslagna tilläggen till 12 § 1 mom., vilka tillägg avse

dels åstadkommande av reciprocitet i fråga om tillgodoräknande av

anställning vid befordran mellan olika verksgrupper, för vilka det

nya lönesystemet antagits att gälla, dels rätt för ordinarie tjänsteman

att vid befordran till högre tjänst i viss omfattning tillgodoräkna

föregående förordnandetid, dels ock slutligen rätt att efter Kungl. Maj ds

prövning i varje särskilt fall tillgodoräkna visst föregående arbete i

statens tjänst. Med hänsyn till den föreslagna avfattningen av 11 §

har dock Kungl. Majd ansett, att på den tjänstgöring eller verksamhet i

övrigt, som må tillgodoräknas enligt något av de två sista styckena av

momentet i dess nya avfattning, bör uppställas kravet, att densamma

skall i avseende å tjänstgöringens art och omfattning svara mot, vara

jämförbar med eller högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten.

Vad slutligen vidkommer de av Kungl. Majd ifrågasatta ändrade

bestämmelserna angående ålderstillägg lör civila befattningshavare vid

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

oreglerade verk stå dessa i överensstämmelse med ovanberörda, av Kungl.

Maj:t föreslagna ändringar i avlöningsreglementets 11—12 §§.

De av Kungl. Maj:t sålunda framlagda förslagen till ändrad lydelse

dels av 11 och 12 §§ i avlöningsreglementet för statsdepartement och

vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, dels ock av

bestämmelserna angående ålderstillägg för civila befattningshavare vid

oreglerade verk har utskottet ansett sig kunna biträda. Utskottet har

sålunda funnit sig icke böra tillstyrka de av herr Kinmanson i motionen

nr 280 gjorda framställningarna dels om uteslutande av 11 § 3 mom.

i berörda Kungl. Maj:ts förslag, dels även om ändrad lydelse av 11 §

1 mom. och 12 § 1 mom. 4:de stycket i meromnämnda förslag. Vad

särskilt angår den av motionären åberopade lönetursrätten för lärarna

vid de allmänna läroverken vill utskottet framhålla, att, då ifrågavarande

befattningshavare icke falla under bestämmelserna i förevarande avlöningsreglemente,

frågan härom givetvis kommer att prövas i samband med

genomförande av den lönereglering, som för dessa befattningshavare

torde vara nära förestående.

Enligt vad utskottet inhämtat, hava hittills gällande bestämmelser

å nu förevarande område blivit i flera avseenden olikformigt tillämpade.

Med hänsyn härtill och då beslutanderätten i frågor rörande tilldelandet

av ålderstillägg och avlöningsförhöjning enligt Kungl. kungörelsen

den 2 december 1921 angående beslutanderätten i vissa frågor om fastställelse

av löneklass och tillerkännande av ålderstillägg i stor utsträckning

överflyttats från Kungl. Maj:t till de särskilda verken och myndigheterna,

har utskottet velat framhålla angelägenheten av, att tillämpningen

av de nu föreslagna bestämmelserna måtte bliva så enhetlig som

möjligt.

Visserligen har i 5 § av nyssberörda kungörelse stadgats, att där

beträffande befattningshavare, som i 1 § av kungörelsen omförmäles,

tvekan uppkommer angående tillämpningen av ifrågavarande bestämmelser,

utlåtande må inhämtas från statskontoret, men synes det utskottet

angeläget att för större enhetlighets vinnande genom cirkulär till vederbörande

verk och myndigheter uttryckligare inskärpes deras ovillkorliga

åliggande att i varje fall, då någon som helst tvekan kan uppstå om

den rätta tolkningen av bestämmelserna, inhämta statskontorets och

eventuellt vederbörande lönenämnds yttrande.

I övrigt torde, om så kan anses erforderligt, särskilda föreskrifter

rörande tillämpningen av bestämmelserna ifråga av Kungl. Maj:t fastställas.

Vad Kungl. Maj:t föreslagit beträffande övergången till de nya

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

17

bestämmelserna angående uppflyttning i löneklass och angående ålderstillägg

har icke givit utskottet anledning till annan erinran än att utskottet

ansett bestämmelserna ifråga böra samtidigt träda i kraft, och

får utskottet föreslå, att tidpunkten härför fastställes till den 1 juli 1922.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande proposition och med avslag å den av herr

Kinmanson väckta motionen (II: 280), i vad densamma

skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag,

I) antaga följande

Förslag

till

vissa ändringar i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 151) för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila

statsförvaltningen.

10 §.

3. Uppflyttning till — — — löneklassen tilländagått.

I övrigt gäller såsom villkor för tjänstemans uppflyttning till högre

löneklass:

a) att han — — — militär tjänstgöring;

b) att uppskov — — — dess helhet; samt

c) att tjänstemannen — — — från tjänsten.

Beslut om uppskov av anledning, som i punkten b) sägs, må icke

fattas, utan att tjänstemannen lämnats tillfälle att förklara sig, och skall

sådant beslut avse viss tid, minst ett halvt och högst tre år. Vid uppskovstidens

utgång skall uppflyttning ske, om ej tjänstgöringen under

nämnda tid givit anledning till förnyat uppskov därmed.

11 §•

1. Om den, som från icke-ordinarie befattning vinner befordran

till ordinarie tjänst, innehar sådan anställning i statens tjänst, som i avseende

å tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot, vara jämBihang

till riksdagens protokoll 1922. 6 sand. 46 höft. (Nr 89—91.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

förbar med eller högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten, må för

bestämmandet av hans begynnelselön i denna tjänst och sedermera för

hans uppflyttning till högre löneklass tillgodoräknas honom den tid utöver

tre år, under vilken han efter fyllda 18 år i en följd innehaft

dylik anställning.

2. För samma ändamål, som avses i 1 inom., må befattningshavare,

efter prövning av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall, helt eller

delvis tillgodoräknas jämväl den tid han utom statens tjänst utfört

sådant arbete av direkt allmännyttig beskaffenhet, som i avseende å sin

art och omfattning finnes ur det allmännas synpunkt svara mot, vara

jämförbart med eller av högre värde än det arbete, han har att utföra

å befattningen.

3. Vid sådant tillgodoräknande,varom i 1 och 2 mom. sägs, tages

icke hänsyn till del av kalenderkvartal.

12 §.

1. Därest ordinarie — — — högre löneklass.

Ordinarie tjänsteman, som före tillträdandet av högre tjänst åtnjöt

lön enligt löneklass, som är närmast lägre än den, till vilken han på

grund av nyssnämnda föreskrift eller stadgandet i 10 § 1 mom. bör

vid befordran hänföras, äger att, för omedelbar eller framtida uppflyttning

till högre löneklass i den nya tjänsten, räkna sig till godo den tid

intill tre år, varunder han tillhört eller beräknats hava tillhört berörda

lägre löneklass.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning beträffande

tjänsteman, som vid befordran till tjänst vid något av ifrågavarande

verk innehade ordinarie befattning vid annat verk, för vilket lönereglering

genomförts efter samma grunder, som tillämpats i detta reglemente.

Vid ordinarie tjänstemans befordran till tjänst inom högre lönegrad

må, i den mån så prövas skäligt, för bestämmandet av hans begynnelselön

i den nya tjänsten och sedermera för hans uppflyttning till

högre löneklass kunna tillgodoräknas honom den tid utöver tre år, under

vilken han såsom ordinarie tjänsteman inom de närmaste nio åren före

befordringen på förordnande eller å extra stat uppehållit befattning, som

i avseende å tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot, vara

jämförbar med eller högre än den befattning, han vid befordringen

tillträder. Härvid må dock icke tillgodoräknas förordnande eller annan

tjänstgöring av kortare varaktighet än sex månader i ett sammanhang.

För det ändamål, som i föregående stycke avses, och under iakttagande

i tillämpliga delar av där stadgade grunder må Kungl. Maj:t,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

19

efter prövning i varje särskilt fall, kunna tillgodoräkna tjänsteman

jämväl tid, varunder denne eljest i statens tjänst utfört arbete, som i

avseende å art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbart med

eller av högre värde än det, han har att i den erhållna tjänsten utföra.

II) likaledes antaga följande

Förslag

till

ändrade bestämmelser angående ålderstillägg för civila befattningshavare i

statens tjänst.

I fråga om ålderstillägg vid ordinarie anställning inom den civila

statsförvaltningen, med undantag av kommunikationsverken samt statsdepartement

och övriga verk, vilkas avlöningsförhållanden blivit eller

må bliva reglerade enligt det för nämnda verk gällande avlöningssystem,

skola, i stället för vad härutinnan är genom kungörelsen den 7 maj

1920 (nr 212) stadgat, följande bestämmelser lända till efterrättelse:

1. Om den, som från icke-ordinarie befattning vinner befordran

till ordinarie tjänst, innehar sådan anställning i statens tjänst, som i

avseende å tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot, vara

jämförbar med eller högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten, må

för bestämmande av hans rätt till ålderstillägg vid denna tjänst tillgodoräknas

honom den tid utöver tre år, under vilken han efter fyllda 18 år

i en följd innehaft dylik anställning.

Vid sådant tillgodoräknande tages icke hänsyn till del av kalenderkvartal.

2. Vid ordinarie tjänstemans befordran till tjänst inom högre

lönegrad må, i den mån så prövas skäligt, för bestämmandet av hans

rätt till ålderstillägg vid den nya tjänsten kunna tillgodoräknas honom

den tid utöver tre år, under vilken han såsom ordinarie tjänsteman inom

de närmaste nio åren före befordringen på förordnande eller å extra

stat uppehållit befattning, som i avseende å tjänstgöringens art och

omfattning finnes svara mot, vara jämförbar med eller högre än den

befattning, han vid befordringen tillträder. Härvid må dock icke tillgodoräknas

förordnande eller annan tjänstgöring av kortare varaktighet

än sex månader i ett sammanhang.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

3. För det ändamål, som i 2 mom. avses, och under iakttagande

i tillämpliga delar av där stadgade grunder må Kungl. Maj:t, efter

prövning i varje särskilt fall, kunna tillgodoräkna tjänsteman jämväl

tid, varunder denne eljest i statens tjänst utfört arbete, som i avseende

å art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbart med eller av

högre värde än det, han har att i den erhållna tjänsten utföra.

4. Om befattningshavare vid tillämpning av eljest gällande bestämmelser

skulle i avseende å rätt till ålderstillägg hava kommit i förmånligare

ställning, därest han befordrats till befattningen senare än

som skett, må befattningshavaren tillgodoföras det eller de. ålderstillägg

vid befattningen, som erfordras för att nämnda förhållande må utjämnas.

III) medgiva, att Kung]. Maj:t må utfärda de

övergångsbestämmelser, som i anledning av de sålunda

föreslagna ändringarna kunna finnas erforderliga.

Stockholm den 19 maj 1922.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande■■ Samma ledamöter, som antecknats under utlåtandet nr 89 med undantag därav

att herr O■ Nilsson i Örebro deltagit i stället för herr A. Anderson i Råstock.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1922.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1922:171 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående dels vissa ändringar i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 för befattningshavare vid s. 1 i texten