Utlåtande i anledning av väckt motion angående vissa ändringar i lagen om barn utom äktenskap.
1923-02-12 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
1LU 1923:3, Utlåtande i anledning av väckt motion angående vissa ändringar i lagen om barn utom äktenskap.
Dokumentets text
Första lagutskottets utlåtande Nr 3.
1
Nr 3.
Ankom till riksdagens kansli den 12 februari 1923 kl. 3 e. in.
Utlåtande i anledning av väckt motion angående vissa ändringar
i lagen om barn utom äktenskap.
Uti en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion,
nr 45, som behandlats av första lagutskottet, har herr JBodén hemställt,
utt riksdagen måtte för sin del besluta följande ändringar av 1 och 12 §§
i lagen den 14 juni 1917 om barn utom äktenskap:
Barn utom äktenskapet erhåller moderns eller faderns släktnamn,
Det tillkommer förmyndaren eller barnet självt om det är myndigt
bestämma om det skall bära moderns eller faderns släktnamn. Har barnet
fyllt 18 år må ej förmyndaren utan dess samtycke träffa bestämmelse som
nu är sagt. Samma lag gäller även om trolovningsbarn.
§ 12.
Barnet tage arv efter såväl moder som mödemefrändes som efter fader
och fädernefrändes och ärves av dessa som vore de av äktenskaplig börd.
Lag samma vare om barnet är trolovningsbarn.»
Tillika har motionären föreslagit, att utskottet måtte företaga de jämkningar,
som kunde anses nödvändiga för att bringa lagen i övrigt i överensstämmelse
med de föreslagna ändringarna.
Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sin ifrågavarande
hemställan, tillåter sig utskottet att hänvisa till motionen.
Enligt 1734 års lag gällde som regel, att barn, som avlats i lönskaläge
utan äktenskaps loven eller i hordom eller i förbudna leder, ej finge
taga annat arv än efter egna barn och bröstarvingar. I denna stränga
bestämmelse gjordes genom kungl. förordningen den 14 april 1866 den
ändringen, att oäkta barn, som ej vore avlat under moderns äktenskap
eller i förbudna led, skulle, därest modern låtit i den församling, där hon
vore kyrkoskriven, anteckna barnet såsom sitt, lika med äkta barn taga
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 9 sand. 1 avd. 3 höft. (Nr 3). I
Utskottet.
2 Första lagutskottets utlåtande Nr 3.
arv efter sin moder i den egendom, som ej utgjorde bröstarvinges laglott.
Uti lagen den 17 mars 1905 om oäkta barns arvsrätt efter moder och
mödernefränder föreskrevs, att dylikt barn lika med äkta barn skulle taga
arv efter moder och mödernefränder. I sådant fall ålåge det dock arvingen,
därest man ej visste, att han vore den dödas skyldeman, att inom viss
tid anmäla sig hos den, som sutte i boet, vid äventyr att han eljest både
förlorat sin talan.
Den nu gällande lagen den 14 juni 1917 om barn utom äktenskap
stadgar i 12 §, att sådant barn tager arv efter moder och mödernefränder
och ärves av dem, såsom vore barnet av äktenskaplig börd. Är barnet
trolovningsbarn, tager barnet arv efter fadem och fadern efter barnet, såsom
vore barnet av dylik börd. I annat fall njuta barnet och fadern ej
arvsrätt efter varandra. Mellan barnet och dess fädernefränder äger ej
arvsrätt rum.
Beträffande utom äktenskapligt barns släktnamn saknades i vår äldre
rätt alla bestämmelser. Sådana gåvos först genom sistnämnda lag. Uti
1 § av berörda lag föreskrives, att barn utom äktenskap erhåller moderns
släktnamn. Är modern gift, eller är hon frånskild hustru, erhåller barnet
det släktnamn, som tillkom henne såsom ogift. Fadern, så ock, där modern
är gift, hennes make, må giva barnet sitt släktnamn. Till sådan
ändring av namn erfordras samtycke av barnets förmyndare, om det är
omyndigt, och av barnet själv, om det fyllt aderton år. Är barnet trolovningsbarn,
äger förmyndaren eller barnet själv, om det är myndigt, bestämma,
att det skall bära faderns namn. Har barnet fyllt aderton år,
må ej förmyndaren utan dess samtycke träffa bestämmelse, som nu är sagd.
Med nu förevarande motion åsyftas sådana ändringar i nyssberörda
bestämmelser, att barn utom äktenskap måtte beredas rätt att bära faderns
släktnamn samt att taga arv efter fader och fädernefränder.
I samband med antagandet av 1917 års lag anhöll riksdagen i skrivelse
till Konungen den 11 juni 1917, att Kung]. Maj:t täcktes i samband
med den omarbetning av ärvdabalken, som torde böra äga rum efter det
revisionen av giftermålsbalken blivit avslutad, låta upptaga till förnyad förutsättningslös
utredning, huruvida och under vilka villkor barn utom äktenskap
kunde jämväl i andra fall än som angåves i nyssnämnda lag, taga
arv efter fader, vid vilken utredning borde övervägas ett betryggande
anordnande av frågan om bevisningen om faderskapet samt hänsyn tagas
till de ändringar, som då torde hava företagits i lagstiftningen om äkta
Första lagutskottets utlåtande Nr 3.
3
makars rättsförhållanden, ävensom därefter för riksdagen framlägga det
förslag, vartill utredningen kunde föranleda. Riksdagens berörda skrivelse
har av Kungl. Maj:t överlämnats till lagberedningen. Såsom framgår av
en vid årets statsverksproposition fogad redogörelse, har lagberedningen
under år 1922 fortsatt det under nästföregående år påbörjade arbetet med
behandling av den legala arvsrätten och även utarbetat ett förberedande
utkast till lagtext. Det torde kunna förväntas, att vid detta arbete även de
i riksdagens skrivelse omförmälda frågor varit föremål för utredning. Ett
upptagande till legislativ behandling av arvsrätten måste givetvis medföra
ett ingående på spörsmålet om rätt för utomäktenskapliga barn till arv
icke blott, såsom riksdagen i sin skrivelse avsett, efter fader, utan även
efter fädernefränder. Frågan om barnets rätt till visst släktnamn sammanhänger
även så nära med arvsrätten, att jämväl denna fråga torde
komma att tagas under omprövning i samband med arvsrättens reglering.
Då sålunda problemet om förbättring av de utomäktenskapliga barnens
rättsställning i de av motionären angivna hänseenden för närvarande är
föremål för utredning och anledning finnes till antagande, att förslag i
ämnet inom kort komma att föreläggas riksdagen, kan utskottet icke nu
tillstyrka någon lagändring i motionens syfte. Med den ståndpunkt, utskottet
sålunda intager, saknar utskottet anledning att närmare ingå på
detaljerna i de av motionären framlagda ändringsförslagen.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 12 februari 1923.
På första lagutskottets vägnar:
JAKOB PETTERSSON.
Vid detta ärendes behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Hederstierna, Jacob Larsson*, Bogberg*, Leander, Klefbeck,
Ediv. Larson, K. G. Westman och Å ström*;
från andra kammaren: herrar Pettersson i Södertälje, Lindqvist i Halmstad, Pettersson
i Bjälbo, E. I. Lindley, af Ekenstam, Leo, Johansson i Brånalt* och Söderberg*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
4
Första lagutskottets utlåtande Nr 3.
Reservation
av herr Leander, som förenat sig med utskottet i dess avslagsyrkande men
ansett, att utskottet bort i motiveringen uttala sin anslutning till det syfte,
som i motionen framförts.
Tryckt hos P. Palmquists Aktiebolag, Stockholm 1923.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.