Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj ds proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av § 2, § 6 mom. 3 och § 9 i lagen den 10 oktober 1913

1923-05-17 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LJoU 1923:2, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj ds proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av § 2, § 6 mom. 3 och § 9 i lagen den 10 oktober 1913

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 17 maj 1923 kl. 6 e. m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj ds proposition med

förslag till lag om ändrad lydelse av § 2, § 6 mom.

3 och § 9 i lagen den 10 oktober 1913 (nr 239) angående

köttbesiktning och slakthus, dels ock i ämnet

väckta motioner.

Genom en den 10 mars 1923 dagtecknad proposition, nr 186, vilken

hänvisats till lagutskott och för behandling överlämnats till andra lagutskottet,

har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda

utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden, föreslagit riksdagen

att antaga här nedan intagna förslag till lag om ändrad lydelse av § 2,

§ 6 mom. 3 och § 9 i lagen den 10 oktober 1913 (nr 239) angående

köttbesiktning och slakthus.

I anledning av sagda proposition hava inom riksdagen väckts två

motioner, en inom första kammaren, nr 206, av herrar Ericson i Oberga,

Andersson i Eliantorp, Johansson i Friggeråker, Svenson i Eskhult och

Elisson samt en inom andra kammaren, nr 288, av herrar Andersson i

Grimbo, Olsson i Berg, Pettersson i Stäringe och Gardell med instämmande

beträffande motionens syfte av herrar Bäcklund och Billqvist, i

vilka båda motioner hemställts om avslag å berörda proposition i vad

densamma avser här nedan angivna ändring i § 6 mom. 3 i omförmälda

lag.

Enligt överenskommelse mellan andra lagutskottet och jordbruksutskottet

har ifrågavarande proposition med tillhörande motioner hänskjntits

till behandling i sammansatt andra lag- och jordbruksutskott.

Förevarande proposition avser ändringar i två olika avseenden i

lagen angående köttbesiktning och slakthus. Den ena av dessa ändrinBihang

till riksdagens protokoll 1923. 9 sand. 3 avd. 2 häjt. (Nr 2.) 1007 28 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sammansatta andra lag- och jordbruksutslcottets utlåtande Nr 2.

Förslaget

om ändring

av § 6 mom. 3

1 slaktliuslagen.

Gällande

bestämmelser

m. m.

gar, vilken hänför sig till § 6 mom. 3 i lagen, har till syfte, att köttbesiktning,

som i vederbörlig ordning verkställts inom samhälle utan

s. k. organtvång, ej skall äga giltighet inom samhällen, där dylikt tvång

införts. Den andra ändringen, som hänför sig till § 2 i lagen, avser

att utsträcka det i nämnda paragraf stadgade förbudet att inom samhälle

med l köttbesiktningstvång saluhålla eller vidtaga annan därmed i paragrafen

likställd åtgärd beträffande ostämplat, till människoföda avsett,

färskt, rått kött av nötkreatur, får, get, svin eller häst till att gälla

jämväl förvaring av sådant kött å allmän saluplats, i salubod med tillhörande

lägenheter, å offentligt spisningsställe eller i lokal för tillverkning

till avsalu av matvaror.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för dels de i propositionen

föreslagna lagändringarna och dels motionerna, får utskottet, i den mån

ej redogörelse därför lämnas här nedan, hänvisa till propositionen respektive

motionerna. Motiveringen i de båda motionerna är väsentligen lika

lydande, utom därutinnan att i herr Ericsons i Oberga m. fl.:s motion

särskilt framhållits, att en mera omfattande övergång från hemslakt till

siaktning vid offentliga slakthus och därmed likställda slakteriinrättningar

måste medföra en fördyring av varan, enär fraktkostnaderna för levande

djur vore betydligt högre än för slaktat kött, vartill komme, att blodet

i allmänhet förfores vid slakteriinrättningarna och ej såsom vid hemslakt

tillvaratoges för användning inom hushållen.

Till stöd för motionerna har åberopats en vid desamma i avskrift

fogad skrivelse, som föreståndarna för Stockholms stads tvänne köttbesiktningsbyråer

jämte två vid desamma anställda besiktningsveterinärer

den 3 april 1922 avlåtit till slakthus- och saluhallsstyrelsen i Stockholm

och däri nämnda befattningshavare, under åberopande av de nackdelar ur

hygienisk, ekonomisk och praktisk synpunkt, som visat sig förbundna

med organtvångets tillämpning i Stockholm, anhållit, att styrelsen måtte

taga i övervägande lämpligheten av att organtvånget därstädes upphörde

att gälla. Berörda skrivelse har fogats såsom bilaga vid detta utlåtande.

Vad först angår förslaget om ändring av § 6 mom. 3 i slakthuslagen

i syfte att på förut angivna sätt inskränka giltigheten av köttbesiktning,

som verkställts i samhälle utan organtvång, torde till en

början en redogörelse för hithörande, nu gällande bestämmelser böra

lämnas.

Enligt § 2 i slakthuslagen må på vissa villkor för stad eller annat

samhälle, där hälsovårdsstadgans för riket föreskrifter rörande stad i tilllämpliga

delar gälla, eller för visst område av stad eller sådant samhälle

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

på framställning av stadsfullmäktige eller däremot svarande kommunalmyndighet

s. k. köttbesiktnirigstvång stadgas av vederbörande länsstyrelse.

Dylikt tvång innebär, att inom ifrågavarande område färskt, rått

kött av nötkreatur, får, get, svin eller häst, som är avsett till människoföda,

ej må saluhållas eller utbjudas samt ej heller användas vid beredning

av föda för utspisning å offentligt spisningsställe eller av vara, som

är avsedd för försäljning till människoföda, därest ej köttet efter förutgången

undersökning av besiktningsman är försett med viss i lagen omförmäld

stämpel.

Rörande dylik undersökning hava närmare bestämmelser meddelats

i kungörelse den 10 oktober 1913 (nr 240) med särskilda föreskrifter

om besiktning och stämpling av kött m. m. enligt nyssnämnda lag. I

§ 3 mom. 1 av denna kungörelse stadgas, att då kött i vanlig bemärkelse

förelägges till besiktning å köttbesiktningsbyrå, till köttet hörande brösteller

bukhinna eller lymfkörtel samt njure och ben ej få vara borttagna.

För vissa orter med köttbesiktningstvång gäller emellertid, att köttet vid

besiktningen skall vara åtföljt jämväl av vissa andra organ eller delar

av djurkroppen än nj^ss sagts. Enligt § 3 mom. 2 i samma kungörelse

äger nämligen Kungl. Maj:t på framställning av stadsfullmäktige eller

däremot svarande kommunalmyndighet i samhälle med köttbesiktningstvång

föreskriva, att för samhället skall gälla organtvång, innebärande

att vid föreläggande till besiktning av kött i vanlig bemärkelse lungor,

hjärta och lever samt, beträffande kött av kor, även juver jämte till

dessa organ hörande lymfkörtlar skola åtfölja köttet organiskt förenade

med detsamma samt att därjämte kött av svin och häst skall åtföljas av

huvud och kött av större nötkreatur än kalv av underkäkar med tuggmuskler.

För kött, som vid besiktning åtföljts av nu nämnda delar av

djurkroppen, skall enligt § 10 i kungörelsen komma till användning

stämpel med annan färg än den för annat besiktigat kött begagnade

och med tillägg i stämpeln efter ordet »Kontroll)) av uttrycket »med

organ».

Enligt vad av propositionen framgår finnes k ött b es ikt ninyst rang i

förening med organtvång för närvarande föreskrivet beträffande 21 städer

och andra samhällen inom landet, nämligen Arlöv, Båstad, Eskilstuna,

Eslöv, Falkenberg, Göteborg, Hallsberg, Halmstad, Hälsingborg, Hörby,

Karlskrona, Kristianstad, Kungsbacka, Landskrona, Lidköping, Lund,

Löberöd, Malmö, Norrköping, Nyköping, Stockholm, Trälleborg, Uddevalla,

Varborg, Västervik, Ystad och Ängelholm, under det att köttbesiktning.stväng

utan organtvång gäller i följande 2-5 samhällen, nämligen Alingsås,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Borensberg, Eksjö, Höör, Karlshamn, Kisa, Linköping, Ljungby, Mjölby,

Motala, Norrtälje, Oskarshamn, Ronneby, Skövde, Sundsvall, Söderköping,

Sölvesborg, Tranås, Umeå, Valdemarsvik, Vaxholm, Vimmerby, Västerås,

Åtvidaberg och Östersund.

Vidare må erinras, att inom landet finnas dels 8 offentliga slakthus,

belägna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Eskilstuna, Linköping, Karlskrona,

Hälsingborg och Norrköping, och dels inemot ett 30-tal under offentlig

kontroll stående exportslakterier, samt att organbesiktning finnes föreskriven

beträffande de djur, som nedslaktas i sagda slakteriinrättningar.

Jämlikt den för år 1921 avgivna berättelsen angående det civila

veterinärväsendet i riket utgjorde för nämnda år, i avrundade hundratal,

antalet

Stor-

boskap

Kalvar

Får och

getter

Svin

Hästar

vid offentliga slagthus slaktade och besiktade.........

118,000

65,700

46,700

136,300

4,800

i exportsi akter ier slaktade och. besiktigade ............

13,700

15,400

14,200

304,300

1,200

A köttbesiktningsbyråer med organtvång besiktigade ..

30,400

177,900

132,300

81,100

3,700

å köttbesiktningsbyråer utan organtvång besiktigade...

24,700

83,200

79,800

67,000

3,200

Till belysning av huru de olika källorna för köttillförseln kunna

ställa sig i samhällen med köttbesiktningstvång meddelas ur tillgängliga

uppgifter för Stockholms stads vidkommande, att av hela antalet djurkroppar

kommo åren 1918, 1919 och 1920 från därvarande slakthus

respektive 25,75, 15,33 och 14,54 %, från därvarande köttbesiktningsbyråer

respektive 56,69, 49,85 och 44,85 % samt från besiktningsbyråer i landsorten

respektive 17,56, 34,82 och 40,61 %.

Beträffande giltigheten av verkställd köttbesiktning utanför det samhälle,

där den verkställts, stadgas i § 6 mom. 3 av slakthuslagen, att,

därest kött undergått besiktning inom samhälle med köttbesiktningstvång

och försetts med föreskriven stämpel om godkännande, köttet sedermera

må utan förnyad besiktning och stämpling saluhållas, utbjudas eller användas

till människoföda inom annat samhälle med köttbesiktningstvång.

Härvid är utan betydelse, huruvida den i förstnämnda samhälle verkställda

besiktningen och stämplingen skett enligt samma föreskrifter,

som härutinnan gälla för det senare samhället. Har besiktningen verkställts

utan tillämpning av bestämmelserna om organtvång, men d}dikt

tvång stadgats för det senare samhället, må köttet det oaktat utan undergående

av ny besiktning saluhållas, utbjudas eller användas till människoföda

inom detta samhälle.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

5

Den ståndpunkt, som nu gällande slakthuslag sålunda intager med

avseende å frågan om köttbesiktnings giltighet utanför det samhälle, där

den verkställts, eller att kött, som i föreskriven ordning besiktigats och

stämplats, sedermera utan ny sådan besiktning och stämpling kan saluhållas

eller utbjudas å varje annan ort, där obligatorisk köttbesiktning

införts, återfinnes redan i lagen den 22 december 1897 angående köttbesiktning

och slakthus.

Enligt kungörelse den 31 december 1897 med särskilda föreskrifter

om besiktning och stämpling av kött enligt nyssnämnda lag skulle vid

besiktning i allmänhet ej företes till köttet hörande inre organ förutom

njurarna, men kunde Kungl. Maj:t på framställning av stadsfullmäktige

eller allmän rådstuga för viss stad stadga tillägg till de i kungörelsen

härutinnan meddelade föreskrifter. Med tillämpning av sistnämnda bestämmelse

föreskrev ock Kungl. Maj:t, att i vissa städer organtvång

skulle gälla vid besiktning av kött.

I det förslag till ny lag angående köttbesiktning och slakthus, som

Kungl. Maj:t föreläde 1913 års riksdag, ifrågasattes ej någon ändring i

den enligt 1897 års lag härutinnan gällande ordning. Förslaget innehöll

enahanda bestämmelse i detta avseende som den i § 6 mom. 3 av 1913

års lag inrymda.

Med anledning av nämnda bestämmelse i förslaget väcktes vid 1913

års riksdag tvänne motioner, en i första kammaren, nr 140, av herr

Johan Östberg och en i andra kammaren, nr 327, av friherre Erik Palmstierna,

däri hemställdes, att åt sagda bestämmelse måtte givas en sådan

ändrad avfattning, att kött, som i vederbörlig ordning besiktigats och

stämplats inom samhälle med köttbesiktningstvång, skulle utan förnyad

besiktning och stämpling få saluhållas, utbjudas eller användas till

människoföda inom annat samhälle med dylikt tvång, allenast för så vitt

inom det förra samhället vore gällande enahanda bestämmelser för besiktning;

av kött som inom det senare.

Till stöd för dessa motioner anfördes, bland annat, att det ur patologiskanatomisk

synpunkt vore omöjligt att utan tillgång till vissa inre organ, lungor,

lijärta, lever, juver och njurar, ställa en säker sjukdomsdiagnos och således även

att ur köttbedönmingssynpunkt bestämt yttra sig med hänsyn till köttets hygieniska

beskaffenhet eller huruvida det vore tjänligt till människoföda eller icke.

Det vore ej annat än eu gärd av rättvisa, att det samhälle, som i avsikt att bereda

sina invånare tillgång på eu möjligast sund köttföda införde mera effektiva

bestämmelser för den obligatoriska köttbesiktningens utövande än ett annat samhälle,

borde tillerkännas rättighet att icke behöva godkänna andra stämplar än

sådana, som härstammade från samhällen, där enahanda bestämmelser för besikt
-

Historik.

1897 ars

slakthuslag.

1913 års

förslag till

slakthuslag.

Motioner vid

1913 års

riksdag:

a) av herrar

Östberg och

frih erre

Palmstienia.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

ningen införts. Då även stämplar från med sämre, icke sakkunnigt ordnat kontrollsystem

utrustade städer finge godtagas, måste givetvis ändamålet med den

noggrannare kontrollen anses vara förfelat. Också hade icke få fall inträffat, då

olägenheter av detta system gjort sig gällande.

I avgivet utlåtande över motionerna anförde lagutskottet:

Utskottet hade icke ansett sig kunna förorda en sådan föreskrift, som den

i motionerna ifrågasatta, genom vilken, för såvitt gällde platser med organtvång,

införseln och försäljningen av kött från andra platser skulle underkastas mycket

stora svårigheter, ja så gott som omöjliggöras, med mindre även dessa platser

underkastades organtvång. Yad i motionerna anförts om de olägenheter, som

skulle vara förbundna med den gällande lagstiftningen på detta område, i

vilken i den vid riksdagen framlagda propositionen med förslag till ny slakthuslag

icke föresloges någon ändring, syntes utskottet icke innebära skäl att införa

inskränkningar av i motionerna ifrågasatt slag.

I enlighet med vad utskottet sålunda anfört hemställde utskottet om

avslag å motionerna, och blev denna hemställan bifallen av båda kamrarna,

av första kammaren efter votering med 90 röster mot 45.

b) av herr Förutom nu angivna två motioner väcktes vid 1913 års riksdag

°lss°m lflBe''rJ ytterligare en motion, nr 341 i andra kammaren, av herr Olsson i Berg

m. fl., vilken berörde frågan om organtvång. I denna motion hemställdes,

att i slakthuslagen måtte intagas sådana bestämmelser, att organtvång

ej finge tillämpas vid köttbesiktning. Såsom skäl för denna hemställan

anfördes huvudsakligen, att organtvång enligt vunnen erfarenhet

visat sig fullkomligt onödigt samt att detsamma vore i hög grad betungande

för köttproducenterna och genom att inverka menligt på kötttillförseln

jämväl fördyrade köttpriset för konsumenterna.

Lagutskottet yttrade beträffande sistnämnda motion bland annat:

Det läte sig visserligen enligt utskottets uppfattning icke förneka, att ett

allmänt införande av organtvång vid köttbesiktning vore ägnat att för djurproducenterna,

i synnerhet inom orter på längre avstånd från samhällen med köttbesiktningstvång,

medföra avsevärda olägenheter genom oförmånlig inverkan på

avsättningsförhållandena, ävensom på möjligheten för dem att på ett ekonomiskt

fördelaktigt sätt själva tillgodogöra sig ifrågavarande delar av djurkroppen. Utskottet

hade dock icke ansett lämpligt att i lagen införa förbud mot stadgande

av organ tvång. Det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget innefattade i detta hänseende

icke någon ändring i dittills gällande ordning, enligt vilken det ankomme

på Kungl. Maj:t att meddela närmare föreskrifter om besiktning av kött, varvid

Kungl. Maj:t även kunde föreskriva organtvång. Den utredning, som förebragts,

gåve icke, enligt utskottets mening, tillfyllestgörande skäl att härutinnan gå ifrån

vad då gällde. Det hade inom utskottet ifrågasatts, att man borde åtminstone

så till vida gå motionärerna till mötes, att organtvång icke skulle få i något fall

tillämpas vid besiktning av kött av svin och till äventyrs andra smärre djur av

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

i lagen uppräknade slag. Och utskottet både för sin del funnit mycket starka

skäl föreligga för den uppfattningen, att en allmän tillämpning av organtvång på

kött av särskilt förstnämnda slag av djur skulle för lantbefolkningen medföra avsevärda

olägenheter. Men utskottet hade dock icke ansett sig kunna på den

föreliggande utredningen föreslå införande i lagen av en bestämmelse om förbud

mot stadgande av organtvång för detta fall. Det torde emellertid böra förväntas,

att Kungl. Maj:t vid utfärdande av de närmare föreskrifter i förevarande avseende,

som det ankomme på Kungl. Maj:t att meddela, toge ; denna fråga i noggrant

övervägande och därvid, så långt ske kunde, tillmötesginge de av motionärerna

uttalade önskemålen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställde lagutskottet

om avslag å motionen; och blev denna hemställan jämte utskottets därför

anförda motivering av riksdagen godkänd.

Såsom av motiveringen till förevarande proposition framgår grundas

den däri föreslagna ändringen av § 6 mom. 3 i slakthuslagen beträffande

köttbesiktnings giltighet utanför det samhälle, där den verkställts,

på den uppfattningen, att en verkligt tillförlitlig undersökning av kött

i uppslaktat tillstånd ej kan äga rum utan att tillfälle därvid gives att

samtidigt med köttet undersöka vissa till detsamma hörande organ, samt

att såsom följd härav samhällen med genomförd köttbesiktning i förening

med organtvång böra hava anspråk på att allt kött, som där saluhålles

för konsumtion, skall vara organbesiktigat.

Aven om organtvånget vilar på den teoretiskt riktiga förutsättningen,

att besiktningsmannens möjligheter att bedöma köttets lämplighet

till människoföda äro större, därest de ifrågavarande organen åtfölja

köttet än om så ej är fallet, föreligger ej samstämmighet, varken om denna

större möjlighet giver så mycket ökad trygghet i berörda hänseende,

att kravet därpå bör vidhållas, eller huruvida vid den praktiska tillämpningen

icke andra olägenheter framträda, som uppväga de beräknade

hygieniska fördelarna av organtvånget. Utskottet får i detta avseende hänvisa

till förut omförmälda, vid utskottets utlåtande såsom bilaga fogade skrivelse

från vissa befattningshavare vid Stockholms stads köttbesiktningsbyråer,

däri på anförda skäl göres gällande, att, såvitt erfarenheten vid

nämnda byråer givit vid handen, ett upphävande av organtvånget i Stockholm

ej skulle medföra större fara för saluförande därstädes av hälsovådligt

kött än den, som med genomfört organtvång där redan nu finnes. Då

de personer, som undertecknat sagda skrivelse, måste anses representera

ett betydande mått av erfarenhet och sakkunskap på förevarande speciella

område, har utskottet ej kunnat undgå att fästa avseende vid de

däri gjorda uttalandena. Innehållet i samma skrivelse i förening med vad

Utskottets

yttrande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Förslaget

om ändring

av §§ 2 och 9

1 slakthuslagen.

8 Sammansätta andra Jag- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

inför utskottet från sakkunnigt håll meddelats synes utskottet giva vid

handen, att den större utsikten att undgå saluförandet av hälsovådligt

kött, som skulle vinnas genom organtvånget, är ringa eller ingen, att

sådana fall ej kunnat påvisas, då frånvaron av organ vid besiktningen

medfört godkännande av hälsovådligt kött, samt att allmänheten icke synts

föredraga organ besiktigat kött framför sådant som besiktigats utan organ.

Jämväl har framförts, att besiktningen med organ, särskilt sommartiden,

medfört, att dessa ofta varit skämda eller så nära gränsen därtill,

att deras utnyttjande till människoföda icke kunnat ske, medan de

vintertiden allmänt varit så frusna, att en nöjaktig undersökning av dem

ej kunnat komma i fråga, samt att för övrigt en så ingående prövning

av organen, som vore erforderlig för att vinna trygghet mot exempelvis

tuberkulos, icke läte sig i praktiken genomföras. Vidare har framhållits,

att i vissa fall en viktig förutsättning vid köttkontrollen vore, att möjlighet

till bakteriologisk undersökning av det för besiktning företedda

köttet förefunnes, samt att tillfälle numera vore berett alla köttbesiktningsbyråer

i landet att kostnadsfritt få dylik undersökning utförd å statens

veterinärbakteriologiska anstalt i Stockholm.

Om det hygieniska värdet av organtvångets tillämpning sålunda är

omtvistat, torde det emellertid vara obestridligt, att berörda tillämpningär

förenad med avsevärda olägenheter för landets köttproducenter, särskilt

inom orter på längre avstånd från samhällen med organtvång. Risken

är särskilt under den varma årstiden stor för köttproducenterna, att

organen under transporten förskämmas eller eljest på grund av svårigheten

att vinna snabb avsättning förfaras till ingen nytta eller försäljas

till underpris. Härigenom förhindras ock organens användande i producentens

eget hushåll, vilket särskilt för de mindre producenterna medför

en kännbar olägenhet. Den lindring av organtvånget, som departementschefen

i propositionens motivering ställt i utsikt, torde ej i någon större

grad medföra minskning i nu angivna olägenheter.

I detta sammanhang synes böra erinras därom, att i Norge, där

transportförhållanden och övriga lokala betingelser äro i stort sett likartade

med vårt eget lands, organ tvång ej någonstädes torde hava införts, ehuru

obligatorisk köttbesiktning stadgats för alla samhällen över 4,000 invånare.

På grund av vad sålunda anförts finner sig utskottet böra avstyrka

bifall till den kungliga propositionen i den nu omhandlade delen.

Beträffande därefter den i propositionen föreslagna ändringen av § 2

i lagen, avseende, såsom nämnt, stadgande av förbud mot förvaring å

allmän saluplats och vissa därmed likställda platser inom samhälle med

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sammansatta andra lag- och jordbrodesut skottets utlåtande Nr 2. 9

köttbesiktningstvång av sådant ostämplat kött, som ej därstädes må saluhållas

eller användas på därmed i paragrafen likställt sätt, finner utskottet,

i likhet med departementschefen, den i ärendet förebragta utredningen

ådagalägga behovet av en dylik ändring, vilken i sin ordning nödvändiggör

en mindre jämkning i ordalagen till § 9. Vid granskning av förslaget

i nu förevarande del har utskottet emellertid funnit uttrycket salubod

med därtill hörande lägenheter lämpligen böra utbytas mot salubod med

därmed i omedelbart samband varande lagerrum.

Därest ändringarna i lagen inskränkas till att avse allenast stadgande

av sådant förbud, som ovan sagts, synes tiden för ändringarnas ikraftträdande

ej böra uppskjutas till den i propositionen föreslagna dagen,

den 1 januari 1924, utan bestämmas efter de i detta avseende gällande

allmänna reglerna.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med tillkännagivande att det

i förevarande proposition framlagda lagförslaget icke

kunnat av riksdagen i oförändrat skick godkännas, i

anledning av sagda proposition samt de i ämnet väckta

motionerna för sin del antaga följande förslag till

(Kungi. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

Lag om ändrad lydelse av § 2, § G inom. 3 och § 9 i lagen den 10 oktober

1913 (nr 239) angående köttbesiktning och slakthus.

Härigenom förordnas, att § 2, § 6 mom. 3 och § 9 i lagen den

10 oktober 1913 angående köttbesiktning och slakthus skola, § 9 i nedan

angivna del, hava följande ändrade lydelse:

§ 2.

Mom. 1. Köttbesiktningstvång

innefattar förbud att inom visst område

till salu hålla eller utbjuda till

människoföda avsett färskt, rått kött

av nötkreatur, får, get, svin eller

häst eller använda dylikt kött vid

beredning av föda för utspisning

å offentligt spisniugsställe eller av

§ 2-

Mom. 1. Köttbesiktningstvång

innefattar förbud att inom visst område

till salu hålla eller utbjuda till

människoföda avsett färskt, rått kött

av nötkreatur, får, get, svin eller

häst eller använda dylikt kött vid

beredning av föda för utspisning

å offentligt spisniugsställe eller av

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 9 samt. 3 avd. 2 käft. (Nr 2.) 1007 ss 2

Utskottets

yttrande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

vara, avsedd för försäljning till

människoföda, eller förvara sådant

kött å allmän saluplats, i salubod

med därtill hörande lägenheter, å

offentligt spisningsställe eller i lokal

för tillverkning till avsalu av matvaror,

därest köttet icke är, efter

undersökning av besiktningsman,

försett med stämpel i enlighet med

bestämmelserna i § G.

Mom. 2. Köttbesiktningstvång

vara, avsedd för försäljning till

människoföda, eller förvara sådant

kött å allmän saluplats, i salubod

med därmed i omedelbart samband

varande lagerrum, å offentligt spisningsställe

eller i lokal för tillverkning

till avsalu av matvaror, därest

köttet icke är, efter undersökningav

besiktningsman, försett med

stämpel, som omförmäles i denna lag.

må för stad eller annat samhälle,

där hälsovårdsstadgans för riket föreskrifter rörande stad i tillämpliga

delar gälla, eller visst område av stad eller sådant samhälle på framställning

av stadsfullmäktige eller däremot svarande kommunalmyndighet

av Konungens befallningshavande stadgas, under villkor att genom samhällets

försorg och på dess bekostnad anställes nödigt antal besiktningsmän

och vidtagas de övriga åtgärder, som erfordras för att köttbesiktning

inom ifrågavarande område må kunna äga rum utan större vare

sig tidsutdräkt eller annan olägenhet; börande förslag, innehållande

nödiga bestämmelser i dessa avseenden, fogas vid berörda framställning

om införande av köttbesiktningstvång och av Konungens befallningshavande

prövas i sammanhang med densamma.

Enahanda förfarande iakttages i fråga om ändring av sådant

stadgande; och må, på framställning av stadsfullmäktige eller däremot

svarande kommunalmyndighet om upphävande av infört köttbesiktningstvång,

föreskrift om tvångets upphörande meddelas av Konungens befallningshavande,

som jämväl äger att, därest i denna lag för rätt till

köttbesiktningstvång bestämda villkor icke behörigen uppfyllas samt

rättelse därutinnan, efter av Konungens befallningshavande därom gjord

erinran, icke inom föresatt tid visas vara vidtagen, förklara förut meddelat

stadgande om införande av köttbesiktningstvång icke vara vidare

gällande.

§ 6. § 6.

Mom. 3. Har kött blivit efter Mom. 3. Har kött blivit efter

besiktning, anställd enligt denna besiktning, anställd enligt denna

lag, försett med stämpel, som ovan lag, försett med stämpel, som ovan

sägs, må detsamma utan förnyad sägs, må detsamma utan förnyad

sådan besiktning och stämpling sådan besiktning och stämpling

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

11

(Kungl. Maj:ts Jörslag.) :

saluhållas, utbjudas, användas eller

förvaras, såsom i § 2 omförmäles,

inom annat samhälle med köttbesiktningstvång,

såvida besiktningen

och stämplingen skett vid slakt i

offentligt slakthus eller eljest med tilllämpning

av enahanda föreskrifter,

som gälla angående besiktning och

stämpling av kött mom sistnämnda

samhälle.

§

Utan hinder — — — ur riket.

Ej heller — — — (exportslakteri).

Jämväl må Konungen utan hinder av lagens bestämmelser medgiva,

att såväl kött av kreatur, slaktat i exportslakteri vare sig i stad

eller på landet, som ock kött av kreatur, slaktat i annan, utom stad

belägen och på av Konungen fastställda villkor under offentlig kontroll

ställd slakteriinrättning, må efter besiktning och stämpling, som av

Konungen föreskrives, till salu hållas, utbjudas, användas eller förvaras,

såsom i § 2 omförmäles, jämväl inom samhälle med köttbesiktningstvång.

(Utskottets förslag.)

saluhållas, utbjudas, användas eller

förvaras, såsom i § 2 omförmäles,

inom annat samhälle med köttbesiktuingstvång.

Denna lag träder i kraft den

1 januari 1924.

Stockholm den 17 maj 1923.

På sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets vägnar:

BROR PETRÉN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Bror Betrén, grove Spens, Schedin, Sederholm, Nils

Persson, Ingeström och Oabrielsson;

från andra kammaren: herrar Nilsson i Tånga, Magnusson i Kalmar, Karlsson i

Gasabäck, Svensson i Skönsberg, Sundling*, Olsson i Broberg*, Hedlund i Östersund*

och Andersson i Grimbo.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Reservationer:

1) av herr Bror Pären, vilken ansett, alt utskottets utlåtande i

fråga om förslaget om ändring av § 6 mom. 3 i slakthuslagen bort från

och med kantrubriken »Utskottets yttrande» hava följande lydelse:

Såsom av den föregående redogörelsen framgår har det spörsmål,

som innefattas i det förslag till ändring i slakthuslagen, varom nu är

fråga, tidigare varit föremål för riksdagens prövning på grund av därom

väckt motion vid tillkomsten av nu gällande 1913 års lag i ämnet. Då

frågan nu genom förevarande proposition förelagts riksdagen, har den

lösryckts från andra i samband med densamma framställda, å Kung].

Maj:ts prövning ännu beroende förslag till delvis genomgripande ändringar

i nämnda lag, däribland om genomförande av obligatoriskt organtvång

för alla samhällen, i vilka köttbesiktningstvång är gällande. Medicinalstyrelsen

har förklarat sig giva sin anslutning till sistberörda av

styrelserna för landets offentliga slakthus väckta samt av ett antal av

medicinalstyrelsen särskilt tillkallade sakkunniga enhälligt tillstyrkta förslag

med det förbehåll dock att det, enligt styrelsens mening, icke torde

böra anses uteslutet, att i ett eller annat fall undantag från ett dylikt

stadgande om obligatoriskt organtvång kxmde bliva erforderligt. Samtidigt

har emellertid medicinalstyrelsen förklarat sig ej vilja motsätta

sig en inskränkning i organtvånget i överensstämmelse med ett av de

sakkunniga därom framställt förslag, syftande till att undanröja de

olägenheter, som angivits vara förbundna med organtvånget i dess nu

tillämpade form. Enligt samma förslag, till vilket även vederbörande

departementschef givit sin anslutning, skulle vid föreläggande av kött

till besiktning i samhälle med organtvång köttet vara åtföljt, förutom

av njurar, allenast av lungor, hjärta och lever samt kött av svin dessutom

av huvud i naturligt samband med köttet.

Av propositionen framgår, att anledningen till att den nu ifrågasatta

ändringen av § 6 mom. 3 i slakthuslagen av medicinalstyrelsen

förordats samtidigt med att genomförande av obligatoriskt organtvång

för alla samhällen med köttbesiktningstvång av styrelsen påyrkats är

den, att för de ovan berörda tänkbara fall, då undantag från ett stadgande

om obligatoriskt organtvång kunde visa sig behövligt, bestämmelse

erfordrades, huruvida i samhälle med organtvång saluhållande

och därmed i slakthuslagen likställda åtgärder beträffande ej organbesiktigat

kött borde tillåtas eller ej.

Det nära samband, i vilket sistnämnda spörsmål står till andra av

vederbörande högsta fackliga myndighet samtidigt framförda förslag till

s. 13 Kontrollera mot PDF

Sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 13

ändringar i slakthuslagen, synes utskottet giva stöd för den uppfattningen,

att samma spörsmål lämpligen icke bör till prövning upptagas,

innan ståndpunktstagande skett till de andra därmed sammanhängande

ändringsförslagen. Då granskningen av dessa senare förslag ej hunnit

slutföras inom utgången av propositionstiden till innevarande riksdag,

anser utskottet, utan att i ärendets nuvarande skick närmare uttala sig

om det särskilda spörsmål, som innefattas i förslaget till ändring av det

nu ifrågavarande lagrummet, sig ej kunna tillstyrka propositionen i

denna del.

2) av herrar Nils Persson, Nilsson i Tånga, Magnusson i Kalmar

och Svensson i Skönsberg.

Avskrift.

Bilaga.

Till Slakthus- och saluhallsstyrelsen, Stockholm.

Undertecknade få vördsamt anhålla, att styrelsen ville taga i övervägande

lämpligheten av att förordningen om s. k. organtvång vid köttbesiktningen i Stockholm

upphörde att gälla.

Att organtvånget vilar på teoretiskt riktiga principer, äro vi de första att

erkänna. Flera omständigheter, som tyckas vara ofrånkomliga vid den praktiska

tillämpningen av detsamma här i Stockholm (lösa organ, organ saknas, lymfkörtlar

bortskurna, frusna organ m. m.), minska redan dess värde, och stämpeln

»kontroll med organ, Stockholm» lämnar ej alltid den garanti, som den är avsedd

att giva. Enligt vår åsikt är dessutom organtvånget förenat med så störa hygieniska,

ekonomiska och praktiska nackdelar, att dessa mer än väl uppväga ett

eventuellt större hygieniskt värde av besiktning med organtvång jämfört med

besiktning utan organ.

Det är särskilt vid tuberkulos, nötkreatursdynt och blodförgiftning (septikämi)

som organtvångets fördelar framträda, och vilja vi i korthet beröra besiktningsarbetet

och besiktningsresultatet med avseende på dessa sjukdomar.

Tuberkuloskontrollen går f. n. ut på att höggradigt avmagrade kött med

tuberkulos samt tuberkulösa organ och lymfkörtlar kasseras, att tuberkulösa

förändringar å serösa hinnor, i ben och leder m. m. bortrensas, samt att kött

som visar tecken på tuberkulos septikämi steriliseras. Vid besiktning utan organ

skall veterinären enligt medicinalstyrelsens kungörelse med köttbedömningsföreskrifter

av den 21 november 1913 mera ingående undersöka själva köttet med

dess lymfkörtlar. Bedömningsföreskrifterna äro då så avfattade, att endast ett

ytterligt fåtal kött kan tänkas utan vidare gå till konsumtion, medan de, om organen

varit med, givit ett annat besiktningsresultat och först bort steriliseras.

Ympningsförsök som utförts från kött visande tecken på tuberkulos septikämi

hava dock i övervägande antal fall givit negativt resultat. När man därtill

vet, att organtvånget f. n. möjliggör, att tuberkulöst förändrade organ (vintertiden)

och av tuberkulösa organ förorenade kött komma ut i handeln, torde faran för

tuberkulos smitta genom kött, besiktigat och stiimplat vid Stockholms köttbesikt
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Sammansatta andra lag- och jordbrulcsutskottets utlåtande Nr 2.

ningsbyråer, sedan organ tvånget eventuellt upphävts ej växa, utan bliva lika

minimal som den är för närvarande.

Dyntbesiktningens (nötdynt) värde för närvarande minskas i rätt så hög grad

genom svårigheten, dels att rätt sammanpara huvud och kött då det kanske rör

sig om poster på omkring 50 kött (200 fjärdeparter), dels att upptäcka dynt i

frusna organ. Vid icke organtvång gör veterinären talrika snitt i njurtapp och

mellangärde (eventuellt i armbågsmuskulaturen), varjämte han noga granskar bukväggar

och rena köttytor. Härigenom torde de fall upptäckas, då en mera riklig

invasion av dynt i köttet ägt rum. För övrigt är tekniken vid all dyntbesiktning

(även på slakthus) mycket grov, varför uppspårandet av fådyntiga kött alltid blir

mycket beroende av slumpen.

Största bristen hos all byråkontroll är den, att veterinären ej sett djuret i

livet, ty septikämikötten och särskilt paratyfuskötten härleda sig i regel från djur,

som varit mycket svårt sjuka, men efter slakten visa förvånansvärt ringgradiga

sjukliga förändringar, som ej alls tyckas svara mot de höggradiga sjukdomssymtomen

under livstiden. Ofta har grundlidandet sitt säte i tarmar (särskilt vid

Sira tv f u s i n f e k t i o n) eller livmoder, vilka organ aldrig följa med kötten till byråerna.

tt fullt effektivt skydd mot septikämikötten kan aldrig någon byråbesiktning

giva, utom möjligen i samband med anmälningsplikt vid nedslaktning av sjukt

djur. Kött kan misstänkas härstamma från djur, som lidit av septikämi, när vissa

s. k. septikämiteeken förekomma i organ, lymfkörtlar, serösa hinnor, leder m. in.

samt i köttet självt. Ett mycket gott kännetecken på ett nödslaktkött är ofta

det förändrade utseende det fått på grund av att blodavtappningen varit mindre

god, vilket ger sig tillkänna bland annat genom att venerna i underhudsbindväven

äro mer eller mindre blodfyllda. Att en septikämi verkligen är för handen hos

köttet avgöres först genom bakteriologisk undersökning med kultur. Den vid

septikämi förekommande degenerationen av de parenkymatösa organen sträcker

sig även till njurarna, som alltid följa med köttet, och i höggradiga fall till själva

muskulaturen. Koncentrerar veterinären sin iakttagelseförmåga på hos själva

köttet med tillhörande leder, njurar, lymfkörtlar och serösa hinnor förekommande

septikämiteeken, och underlåter han icke att göra bakteriologisk undersökning

vid minsta misstanke att en septikämi föreligger, torde risken för att septikämikötten,

om organen saknas, skulle förbigås, ej nämnvärt ökas. Däremot bortfölle

med organtvångets upphörande faran för postmortal infektion av friskt kött genom

förorening från sjuka organ under transporten. Dessa infekterade kött kunna

ej upptäckas vid besiktningen. Omnämnas bör, att vi i Stockholm i motsats till

övriga köttkontrollinstitutioner i landet på ett par undantag när, hava tillgång

till ett utmärkt bakteriologiskt laboratorium.

Huvudmassan av det kött, som besiktigas vid byråerna i Stockholm (under

10-årsperioden 1912—1921 1,322,377 kroppar) transporteras långväga ifrån per båt

eller järnväg och forslas inom Stockholm upptravat i stora lass. Under de långa

transporterna och allt kastande med kötten lösslitas somliga organ, en del försvinna

och själva kötten sölas av smutsiga och sjukligt förändrade organ. Mycket

ofta äro djuren ej uppslaktade i överensstämmelse med Kungl. Kungörelsen den

10 oktober 1913 med föreskrifter om besiktning m. in. av kött. Så t. ex. skäras

organens lymfkörtlar ofta bort vid slakten. Som vi sällan komma i kontakt

med landsslaktarna, är det nog ej stora utsikter till att få dessa »slaktfel» nämnvärt

avhjälpta.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

15

Vintertiden är det ofta förenat med tidsödande arbete för trafikanter och

byråpersonal att bryta eller hugga loss de vid eller i kötten fastfrusna organen,

så att veterinären med en yxa kan göra några hugg i desamma. Någon mera

ingående besiktning, såsom palpation av de frusna organen för konstaterandet

av tuberkulos, bölder m. in. inuti desamma, kan ej företagas. Att upptäcka dynt

i de författningsenliga snitten (huggen 1) i nötskallar och hjärtan är oftast en

omöjlighet, och de för septikämikött karakteristiska degenerationerna i organen

bliva föga framträdande. Det tunga arbetet med de frusna organen ger ett

skäligen klent hygieniskt utbyte.

Sommartiden äro massor av organ skämda. Att även själva kötten taga

skada av de vid dem fasthängande eller många gånger ej ur kropparna framdragna

förskämda organen, därav hava vi en rik erfarenhet. Härtill kommer att

organ, som ej direkt kunna kasseras vid besiktningen, likväl många gånger äro

så dåliga, att de redan nästa dag, ja kanske efter några timmar, äro kassabla på

grund av förskämning. Under 1 O-årsperioden 1912—1921 har under sommarmånaderna

(juni, juli och augusti) beslagsorsaken till 61 % varit förskämning,

under enstaka månader ända uppemot 80 %. Att, även om organtvånget uppliäves,

organ och även kött komma att kasseras på grund av förskämning, är

givet, dock ej tillnärmelsevis till den omfattning som för närvarande.

Vi hava härmed visat, att genom organtvånget stora mängder av organ och

kött på grund av förskämning kasseras, att sjukligt förändrade organ (med all

sannolikhet) förorenade organ och skämda organ i icke ringa mängd komma ut

i handel och charkuteri, samt att själva kötten lätt infekteras och förorenas. Att

avhjälpa här påvisade brister hos organtvånget går väl knappast för sig. Upptining

av de frusna varorna skulle bli förenad med så stora kostnader och besvärligheter,

att det väl knappast på fullt allvar kan ifrågasättas. Störa varuliallar

skulle då behövas, där varorna kunde upptinas på ett par dagar. Dylik hastig

upptining gör emellertid kötten mörka och mindre hållbara.

På de från producenthåll framhållna skälen mot organtvånget anse vi oss

här ej böra ingå, då vi förutsätta, att de av styrelsen äro väl kända. Däremot

vilja vi framhålla vår uppfattning, att organ tvånget bidragit att minska tillförseln

till Stockholms köttbesiktningsbyråer, utan att densamma ökats vid slakthuset,

samt att fortsatt organtvång leder till fortsatt utveckling i denna riktning.

Upphör organtvånget att gälla, kommer så småningom huvudmassan av

organen att stanna kvar ute på landsbygden och konsumeras där liksom före

1912. De organ, som skickas till Stockholm, kunna förpackas i lådor och korgar,

bliva ej förorenade under transporten och förorena ej kötten samt kunna lätt

upptinas före besiktningen. Korvfabrikerna komma då att fylla sitt organbehov

huvudsakligen från Stockholms slakthus samt övriga slakthus och statskontrollerade

slakterier.

Köttbesiktningens huvuduppgift — att skydda allmänheten för de faror, som

kunna medfölja förtärandet av kött från sjuka djur — fy lies bäst, om först slaktdjuret

och sedan köttet med samtliga organ undersökas på slaktplatsen d. v. s.

i slakthus, offentliga eller enskilda. Att få eu dylik kontroll mer och mer genomförd

bör] vara målet för besiktningsveterinärens strävan. Hårt klimat, glest bebyggda

trakter, dåliga kommunikationer in. m. utgöra emellertid i stor utsträckning

naturliga hinder för slakthusväsendets utveckling här i landet i samma grad

som i flera andra länder, och man får ej begära, att den hygieniska fördel som

slakthusen erbjuda skall köpas till varje pris. Därför torde byråbesiktning allt
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 . Sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

jämt bliva nödvändig och bör densamma göras så god som möjligt inom de

gränser, som ekonomiska och praktiska förhållanden medgiva. För Stockholms

vidkommande är sålunda enligt vår erfarenhet besiktning utan organ, kompletterad

med väl genomförd bakteriologisk köttkontroll, det lämpligaste och mest berättigade

kontrollsystemet vid sidan av slakthusbesiktningen, som dock alltid

lämnar den bästa hygieniska garantien.

Stockholm den 3 april 1923.

0. Petrelius. Oscar Severin.

Föreståndare för N. Köttbesiktningsbyrån. Föreståndare för S. Köttbesiktningsbyrån.

Gustav Thorsdl. Hj. Dallmer.

Besiktnings veterinär Besiktningsveterinär

vid N. Köttbesiktningsbyrån. vid S. Köttbesiktningsbyrån.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1S23.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1923:229 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Majits proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av § 2, § 6 mom. 3 och § 9 i lagen den 10 oktober 1 s. 1 i texten