Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om bagerioch konditoriarbetes förläggande till viss del av dygnet dels ock i ämnet väckta motioner.

1923-05-08 · 18 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1923:16, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om bagerioch konditoriarbetes förläggande till viss del av dygnet dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

1

Nr 16.

Ankom till riksdagens kansli den 8 maj 1923 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till lag om bageri- och konditoriarbetes förläggande

till viss del av dygnet dels ock i ämnet väckta

motioner.

Genom en den 2 mars 1923 dagtecknad proposition nr 88, vilken

hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.

Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet

förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga här nedan införda

förslag till lag om bageri- och konditoriarbetes förläggande till viss del

av dygnet.

I sammanhang med berörda proposition har utskottet till behandling

förehaft följande inom riksdagen väckta motioner, nämligen

inom första kammaren:

nr 173 av herr Carl August Carlsson, samt

inom andra kammaren:

nr 234 av herrar Borggren och Sjöström,

nr 235 av herr Kinmanson, och

nr 236 av herr Fjellman.

Herrar Carlsson och Kinmanson hava i lika lydande motioner yrkat

dels att det med propositionen framlagda förslaget till lag om bagerioch

konditoriarbetes förläggande till viss del av dygnet måtte antagas

att gälla endast till och med den 31 december 1924, dels ock att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t ville anhålla, att Kungl. Maj:t måtte

föranstalta om en allsidig och grundlig utredning angående den nu gällande

bagerilagens verkningar, varvid tillfälle borde lämnas vederbörande

yrkesorganisationer att medverka.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 9 sand. 2 avd. 13 käft. (Nr 16.) 99123 1

Herrar Carlssons

och

Kinmansons

motioner.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

Herrar Borggrens

och

Sjöströms

motion.

Herr Fjellmans

motion.

Historik.

Herrar Borggren och Sjöström hava i sin motion hemställt, att den

i första stycket av 1 § i lagförslaget intagna bestämmelsen »Vad sålunda

stadgats äger dock icke tillämpning å rörelse, som bedrives utan biträde

av annan än make och hemmavarande barn» måtte ur förslaget utgå.

Herr Fjellman har i sin motion hemställt, att riksdagen, med avslag

å förevarande proposition, måtte för sin del besluta, att den nu gällande

provisoriska lagen om begränsning av tiden för bageri- och konditoriarbete

av den 17 oktober 1919, som utlöper den 31 december 1923,

icke skall förnyas.

Beträffande skälen för det med propositionen framlagda lagförslaget

och för de i ämnet väckta motionerna får utskottet, i den mån ej redogörelse

därför lämnas här nedan, hänvisa till propositionens resp. motionernas

innehåll.

Frågan om lag-stadgad reglering av tiden för arbetets förläggninginom

bageri- och konditoriyrkena hade upprepade gånger varit föremål

för framställningar inom riksdagen, innan vid 1915 års riksdag beslut

fattades om avlåtande av en skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran

om utredning i ämnet. Sedan verkställandet av den av riksdagen sålunda

begärda utredningen överlämnats till den s. k. arbetstidskommittén,

avgav denna den 22 november 1918 ett betänkande med förslag till lagom

begränsning av tiden för bageri- och konditoriarbete. På grundval

av detta kommittébetänkande avläts proposition i ämnet till 1919 års

lagtima riksdag. Kamrarna fattade emellertid olika beslut i frågan och

sammanjämkning emellan de skilda besluten kunde icke åvägabringas.

Vid 1919 års urtima riksdag framlades av Kungl. Maj:t ett väsentligen

likalydande förslag- till lag i ämnet och blev detta av riksdagen med

vissa ändringar bifallet, varefter ännu gällande lag om begränsning av

tiden för bageri- och konditoriarbete — i det följande benämnd bagerilagen

— den 17 oktober 1919 promulgerades.

Lagen, vars huvudstadgande innehåller förbud mot bedrivande av

arbete för tillverkning till avsalu av bageri- eller konditorivaror å söneller

helgdag samt å tid mellan kl. 8 e. in. och kl. 6 f. m. å söckendag,

tillkom så till vida å en för dess genomförande gynnsam tidpunkt, som

med anledning av det under kristiden på grund av den då rådande

knappa spannmålstillgången meddelade förbudet mot saluhållande av

färskt bröd nattarbetet inom bageriyrket före lagens tillkomst väsentligen

upphört.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16. 3

Beträffande den dagliga arbetstidens längd inom bageri- och konditoriyrkena

inrymdes ej i bagerilagen några bestämmelser, utan reglerades

dithörande förhållanden genom den samtidigt tillkomna, sedermera

reviderade åttatimmarslagen, vilken äger full tillämpning jämväl å ifrågavarande

yrken.

I likhet med vad fallet var beträffande sistnämnda lag gavs åt bagerilagen

en begränsad giltighetstid intill utgången av innevarande år. Till

stöd härför angavs särskilt, att det ej vore otroligt, att man om några

år kunde hava gjort en del erfarenheter, som kunde bliva av värde vid

eu revision av lagen.

Efter tillkomsten av bagerilagen har densamma icke undergått

någon förändring. Vid fjolårets riksdag framlades visserligen i en inom

andra kammaren av herr Kinmanson väckt motion nr 67 förslag till

ny lagstiftning i ämnet, vilket förslag innefattade vissa modifikationer

uti den nu gällande lagen, men föranledde, i enlighet med utskottets

hemställan, denna motion ej någon riksdagens åtgärd. I sitt över motionen

avgivna utlåtande nr 17 framhöll utskottet, att då erfarenheterna

från lagens dittillsvarande tillämpning ej gåve sådant stöd för i motionen

föreslagna ändringar i lagen, att underlåtenhet att vidtaga desamma

kunde antagas skola medföra väsentliga olägenheter, det syntes lämpligen

böra anstå med prövning av ändringsförslagen till 1923 års riksdag, då

frågan om prolongation av lagen kunde förutsättas komma att föreligga

till bedömande.

På sätt av propositionen framgår har socialstj^relsen under fjolåret

till ledning för prövning av frågan om bibehållande av lagstiftning å

ifrågavarande område föranstaltat om utredning i vissa hänseenden

rörande bagerilagens verkningar. Såsom resultat av berörda utredning

har socialstyrelsen den 21 december 1922 framlagt förslag till förnyad

lag om begränsning av tiden för bageri- och konditoriarbete, vilket förslag

jämte tillhörande redogörelse för den av styrelsen verkställda utredningen

fogats såsom bilaga vid den i ämnet avgivna propositionen.

Det med propositionen framlagda lagförslaget överensstämmer i allt

väsentligt med socialstyrelsens berörda förslag.

Vid prövning av det i förevarande proposition innefattade förslaget

till lag om bageri- och konditoriarbetes förläggande till viss del av

dygnet med en avsedd giltighetstid av tre år gäller det först att ingå

i bedömande av, huruvida övervägande skäl tala för det i herr Fjellmans

motion framställda yrkandet om upphävande med innevarande års utgång

av lagstadgad begränsning beträffande tiden för arbetets förlägg
-

Utslcotlct.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

ning inom ifrågavarande yrken eller för åvägabringande av en kortare

ytterligare försöksperiod, innan slutlig ståndpunkt tages till frågan om

en fortsatt lagstiftning på ifrågavarande område.

Socialstyrelsen har till stöd för sitt förslag om fortsatt lagstiftning

å området anfört bl. a. följande:

Det missförhållande, som denna lagstiftning vände sig emot, eller det eljest

i nära nog oavbruten följd året runt förekommande nattarbetet för eu rätt betydande

grupp av arbetare torde från arbetarskyddssynpunkt få anses så allvarligt,

att endast verkligt betydande olägenheter av lagstiftningen skulle kunna motivera

dess avskaffande. Av de verkställda undersökningarna framginge visserligen, att

från arbetsgivarsidan framförts många och bittra klagomål över bagerilagen, vilka

klagomål sannolikt icke alldeles saknade skäl för sig. De olägenheter, klagomålen

rörde och vilka väl även i viss mån varit kännbara för allmänheten, syntes

emellertid knappast hava varit av den svårartade beskaffenhet, varom nyss nämnts.

Av länsstyrelserna, som yttrat sig i samband med den av socialstyrelsen föranstaltade

undersökningen, hade sålunda 14 förklarat sig anse, att bagerilagen

icke medfört några mer betydande olägenheter, och 8 att, även om lagen i vissa

hänseenden vant till men för bagerinäringen, detta dock ej varit förhållandet i

sådan utsträckning, att lagens prolongering borde avstyrkas.

I avgivet utlåtande över det av socialstyrelsen utarbetade förslaget

till förnyad lag i ämnet har kommerskollegium förklarat sig anse, att

en särskild reglering av arbetstiden för bagerier vore ur arbetarskyddssynpunkt

ofrånkomlig till undvikande av sociala olägenheter av allvarlig

art för den inom yrket anställda personalen.

I anslutning till dessa uttalanden finner utskottet, i likhet med

Kungl. Maj:t, vägande skäl tala för bibehållandet av särskilda bestämmelser

för reglering av arbetstidernas förläggning inom nu ifrågavarande

yrken. Den starka press, som önskningar från konsumenthåll om

ett tidigt saluhållande av färskt bröd i sig utgöra, skulle enligt utskottets

förmenande, därest tiderna för arbetets förläggning inom dessa yrken

lämnades oreglerade, snart nog kunna föranleda en återgång till de

ur arbetarskyddssynpunkt betänkliga förhållanden, som före lagens tillkomst

därutinnan vore rådande.

Ett ytterligare skäl för bibehållandet av lagstiftning å förevarande

område även efter utgången av innevarande år synes utskottet ligga

däri, att på grund av åt socialstyrelsen den 30 november 1922 lämnat

uppdrag att i viss omfattning revidera lagen om arbetarskydd det möjligen

inom den närmare framtiden kan ifrågakomma att allmängiltigt

reglera nattarbetet.

Till stöd för fortsatt lagstiftning å området talar även det förhållandet,

att, enligt vad utskottet inhämtat, lagstiftning med förbud för

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16. 5

nattarbete i bagerier de senaste åren tillkommit i åtskilliga stater, så

att sådan numera finnes införd i de flesta europeiska länder, om ock i

flertalet av dem i mildare form än hos oss, samt att enligt beslut vid

den internationella arbetsbyråns styrelses senaste sammanträde under

sistförflutna april månad frågan om en internationell reglering av nattarbetet

i bagerier skall upptagas till behandling vid nästkommande års

internationella arbetskonferens.

Av vad utskottet sålunda anfört framgår, att utskottet icke kan

.giva sin anslutning till det yrkande, som innefattas i herr Fjellmans i

ämnet väckta motion.

Under ärendets handläggning inom utskottet har från Sveriges

Bageriidkareförening och Stockholms Bageriindustriförening ställts till utskottets

förfogande den i herrar Carlssons och Kinmansons motioner

åberopade utredningen rörande den nu gällande bagerilagens ekonomiska

verkningar, vilken utredning omfattat tre bagerier av olika slag med

ett antal av respektive 21, 60 och 87 arbetare. Utredningen föreligger

emellertid ej i det skick, att utskottet ansett sig kunna på grund av

densamma bilda sig ett närmare omdöme i frågan.

I likhet med vad i sistnämnda motioner gjorts gällande anser även

utskottet önskligt, att en ingående undersökning från det allmännas sida

kommer till stånd i fråga om de ekonomiska verkningarna av lagstiftningen

å området med hänsyn till brödprisens storlek, därvid i enlighet

med motionärernas hemställan tillfälle bör lämnas för respektive arbetsgivare-

och arbetareorganisationer att medverka.

Att, såsom herrar Carlsson och Kinmanson i sina respektive motioner

föreslagit, begränsa den nu ifrågasatta lagens giltighetstid att gälla

endast under loppet av nästkommande år finner sig utskottet ej kunna

tillstyrka. För vinnande av nödiga erfarenheter av lagstiftningen å

området ur såväl arbetarnas som bagerinäringens och den brödkonsumerande

allmänhetens synpunkter anser sig utskottet böra förorda antagande

av en förnyad lag i ämnet för den av Kungl. Maj:t föreslagna

tidsperioden av ytterligare tre år eller samma tidslängd, som efter tillstyrkan

av utskottet njdigen godtagits av riksdagen för prolongering

av den provisoriska anordningen med lagstadgad begränsning av arbetstiden.

För en dylik prolongeringstid talar ock i viss mån vad ovan

nämnts rörande tillämnat upptagande till behandling av spörsmålen om

dels en mera allmängiltig reglering för vårt lands vidkommande av

nattarbetet och dels en internationell reglering av dylikt arbete i bagerier.

Det torde få anses självfallet, att Kungl. Maj:t under en dylik

fortsatt provisorietid kommer att ägna önsklig uppmärksamhet åt lag
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

stiftningens verkningar samt före provisoriets utlöpande låter verkställa

utredning i såväl förut särskilt angivna som ock andra hänseenden,

vilka kunna finnas påkallade för att statsmakterna då skola bättre vara

i stånd att definitivt taga ståndpunkt till frågan om fortsatt lagstiftning

å ifrågavarande område. Vid sådant förhållande anser utskottet ej erforderligt

att från riksdagens sida nu avlåtes eu skrivelse till Knngl.

Magt med det av herrar Carlsson och Kinmanson föreslagna innehållet.

Då utskottet sålunda ansett sig böra förorda ett biträdande av

propositionen i vad densamma avser bibehållande av lagstiftning å området

under en ytterligare försöksperiod å tre år, har utskottet samtidigt

funnit angeläget att underkasta de särskilda bestämmelserna i lagförslaget

granskning i syfte att bagerinäringen genom lagstiftningens

fortsatta bestånd icke må beredas större svårigheter än som för vinnande

av lagens syfte synes erforderligt; och återkommer utskottet under de

särskilda paragraferna till de uttalanden, som denna granskning föranlett.

Det med propositionen avsedda lagförslaget är väsentligen av

samma innebörd som den nu gällande bagerilagen. De förändringar i

särskilda avseenden, som föreslagits, upptagas i det följande till närmare

behandling.

Lagens rubrik.

Det i herr Kinmansons ovannämnda motion vid fjolårets riksdag

framlagda förslaget till ny lag i ämnet hade till rubrik: »Lag om vissa

inskränkningar i avseende å tiden för arbetets förläggning i bagerier och

konditorier». I motionen framhölls, att förändringen av rubriken skett i

avsikt att tydligt utmärka, det bagerilagen ej avsåge att på något sätt

begränsa själva arbetstiden inom yrket. Denna begränsning skedde uteslutande

genom den allmänna arbetstidslagen. Bagerilagen åsyftade allenast

att förlägga arbetstiden inom yrket så, att nattarbete och söndagsarbete

reglerades.

I ett till utskottet avgivet yttrande över motionen anmärkte socialstyrelsen

beträffande den av motionären föreslagna formuleringen av

lagens rubrik, att uttrycket »arbetets förläggning i bagerier och konditorier»

ej riktigt väl motsvarade lagens innehåll, enär lagen, även med

de i motionen föreslagna ändringarna, åsyftade tillverkning av bagerioch

konditorivaror ej endast i bagerier och konditorier utan jämväl å

andra arbetsställen, t. ex. hotell och restauranter. Skulle emellertid

lagens rubrik finnas kräva korrigering, syntes följande avfattning möjligen

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16. 7

kunna förordas: »Lag om vissa begränsningar av tiden för bageri- och

konditoriarbetets förläggning».

I sitt över motionen avgivna utlåtande förklarade sig utskottet, i

likhet med socialstyrelsen, anse bagerilagens rubrik icke giva ett fullt

tillfredsställande uttryck för lagens innehåll, men fann utskottet frågan

därom ej lämpligen böra upptagas till omprövning förrän i samband

med ett blivande ståndpunktstagande till spörsmålet om lagens förnyande.

I propositionen har departementschefen i nu förevarande hänseende

anfört, att han i likhet med utskottet icke kunnat undgå att finna den

nuvarande lagens överskrift mindre tillfredsställande. Särskilt om den

jämfördes med den allmänna arbetstidslagens rubrik, kunde överskriften

giva anledning till den missuppfattningen, att bagerilagen skulle hava

till uppgift att reglera arbetstidens längd inom ifrågavarande yrken, samt

att bageri- och konditoriarbete vore undantaget från den allmänna arbetstidslagens

bestämmelser. Då departementschefen ansåge det vara av

vikt att förebygga en dylik missuppfattning, syntes departementschefen

den ifrågasatta nya lagens överskrift böra tydligare angiva lagens syfte,

varför han i sådant hänseende föresloge den i förslaget upptagna formuleringen:

»Lag om bageri- och konditoriarbetes förläggande till viss

del av dygnet».

Den av departementschefen sålunda föreslagna lydelsen har utskottet

emellertid funnit så till vida lämna rum för anmärkning, som densamma

hänför sig allenast till lagens reglerande av nattarbete, utan att antydan

göres, att lagen jämväl bär avseende å regleringen av söndagsarbete.

Utskottet föreslår fördenskull, att lagens rubrik må erhålla följande

lydelse: »Lag om vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande

av bageri- och konditoriarbete».

1 och 2 §§.

Förstnämnda paragraf inrymmer lagens förut återgivna huvudstadgande

om förbud mot bedrivande av arbete för tillverkning till avsalu

av bageri- eller konditorivaror å sön- eller helgdag samt å tid mellan

kl. 8 e. m. och kl. 6 f. in. å söckendag. Från det sålunda stadgade förbudet

fritages rörelse, som bedrives utan biträde av annan än make och

hemmavarande barn, varförutom från huvudstadgandet medgivas vissa

andra närmare angivna undantag.

De ifrågavarande paragraferna hava i förslaget enahanda avfattning

som motsvarande paragrafer i nu gällande lag.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

I herr Kinmansons motion till fjolårets riksdag hade beträffande

detta lagrum föreslagits följande ändringar, nämligen

l:o) tillbakaflyttande med två timmar av begynnelsetiderna om

morgnarna för arbetet vid mjukbrödsbagerier och konditorier; samt

2:6) utsträckning av lagens tillämpligbetsområde att omfatta jämväl

familjebagerierna eller sådana bagerier, som bedrivas utan biträde av

annan än make och hemmavarande barn.

De krav på ändringar, som i herr Kinmansons fjolårsmotion i förenämnda

båda hänseenden framfördes, hava herrar Carlsson och Kinmanson

uti sina nu väckta respektive motioner förklarat sig vidhålla.

Såsom av det föregående framgår åsyftar herrar Borggrens och

Sjöströms motion samma ändring i det nu föreliggande lagförslaget, som

innefattades i den av herr Kinmanson vid fjolårets riksdag beträffande

familjebagerier påfordrade ändringen i nu gällande lag.

I sitt utlåtande över herr Kinmansons vid fjolårets riksdag väckta

motion, i vad angick frågan om tillbakaflyttande med två timmar av

arbetstidens början, anförde utskottet följande:

»Beträffande därefter frågan om tillbakaflyttande av tiden för arbetets början

i bagerier och konditorier innebär motionärens förslag härutinnan, att en förskjutning

i sådant hänseende skulle ske med två timmar, så att det egentliga

bageri- och konditoriarbetet under söckendagar skulle få börja i stället för, som

nu är fallet, kl. 6 redan kl. 4 f. m. och de nödiga förarbetena med uppeldning

och deggörning få i regel begynna i stället för kl. 4 f. m. redan kl. 2 på natten.

Såsom huvudmotiv till de härutinnan föreslagna ändringarna har anförts,

att genom desamma skulle förebyggas den oekonomiska driftkoncentrering under

de första arbetstimmarna å morgnarna, som blivit en följd av bagerilagens nuvarande

bestämmelser i denna del. Även om ett förverkligande av detta motionärens

ändringsförslag skulle vara ägnat att medföra ett förbilligande och, enligt vad av

motionären gjorts gällande, jämväl ett förbättrande av varorna, synes det dock

utskottet uteslutet att kunna biträda samma förslag, vars genomförande, på sätt

av socialstyrelsen med fog framhållits, skulle nära nog vara liktydigt med ett

upphävande av lagen. Utskottet förutsätter emellertid, att den av socialstyrelsen

tillämnade undersökningen angående lagens verkningar skall komma att lämna

nödigt underlag även för bedömandet av frågan, huruvida och i vad mån de i

nu förevarande hänseende gällande restriktiva bestämmelserna tilläventyrs kunna

i något hänseende tarva jämkning.»

Socialstyrelsen har i nu förevarande del yttrat bl. a. följande:

»Vid den genom polismyndigheterna verkställda undersökningen rörande

bagerilagens tillämpning framkommo också en mångfald klagomål över de olägenheter,

nattarbetsförbudet förorsakat bagerinäringen. Ur redogörelsen för undersökningen

må här anföras de mer väsentliga av dessa olägenheter: Färskt bröd

kan ej tillhandahållas å tid, som kunder och återförsäljare skäligen fordra. På

grund av den knappa arbetstiden måste bakningen under morgontimmarna for
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

ceras, vilket förhindrade ett omsorgsfullt arbete, försämrade brödets kvalitet och

ökade jäståtgången. För forceringen måste även arbetarantalet ökas, vilket åter

hade till följd, att arbetskostnaderna ökades och att arbetstiden senare på dagen

ofta icke kunde till fullo utnyttjas. Vid distribution och försändande måste brödet

ofta inpackas varmt, varigenom det mer eller mindre skadades.

Enligt styrelsens uppfattning lär det ej kunna förnekas, att här ifrågavarande

förbud för bagerinäringen och i viss mån även för den konsumerande

allmänheten genom kostnadsökning och på annat sätt medfört en del olägenheter.

Ifrågasatt har också blivit, att statsmakterna möjligen skulle, till lindrande

av berörda olägenheter, i någon mån gå bagerinäringens önskningar till mötes

genom att med någon kortare tidrymd, exempelvis en timme, tillbakaflytta tiderna

för de olika arbetenas början. Efter en dylik förändring skulle arbetet i allmänhet

kunna börja kl. 5 i stället för kl. 6 f. m. eller vid den tid, som gäller för

arbetets början enligt lagen den 20 november 1909 angående förbud mot kvinnors

användande till arbete nattetid i vissa industriella företag och som återfinnes

såsom gräns för nattarbetet jämväl i vissa internationella konventioner. Styrelsen

har emellertid icke ansett sig kunna förorda en sådan förändring, enär densamma

från arbetarskyddssynpunkt måste betraktas som en avsevärd försämring

och från bageriarbetarnas sida skulle möta starkt motstånd.»

Kommerskollegium har under åberopande av de olägenheter, som

framträtt i samband med den nuvarande starka begränsningen av bakningstiden

på morgnarna, uttalat sig för att, där särskilda skäl därtill

förelåge, möjlighet borde beredas för börjande av arbetet vid mjukbrödsbagerierna

en å två timmar tidigare än vad f. n. är fallet. I sådant

hänseende har av kommerskollegium ifrågasatts, att yrkesinspektionens

chefsmyndighet skulle erhålla bemyndigande att medgiva dispens, så att

arbetet finge taga sin början exempelvis kl. 5 f. m., samt att, där arbetet

fördelades på två skift, ytterligare medgivande skulle kunna lämnas

att påbörja arbetet redan kl. 4 f. m.

Med vidhållande av den uppfattning, som utskottet i nu förevarande

hänseende i fjol uttalat, har utskottet haft under ingående övervägande,

huruvida någon jämkning i nu gällande hithörande bestämmelser skulle

kunna tänkas ske utan åsidosättande i mera betydande grad av de arbetarskyddssynpunkter,

som lagen avser att tillgodose. Utskottet har

härvid även haft under övervägande möjligheten av att i lagen inrymdes

eu från allmänna arbetstidslagen hämtad bestämmelse, som medgåve

beviljande av eu tidigare början i arbetstiden ortsvis, om det stora flertalet

av de arbetare, som skulle beröras av ett dylikt undantag, därtill

gåve sin anslutning. 1 likhet med departementschefen har emellertid

utskottet vid prövning av hithörande fråga ej funnit sig kunna lör den

nu ifrågasatta förnyade försöksperioden tillstyrka någon jämkning i de

bestämmelser, som därutinnan f. n. äro gällande.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 9 sand. 2 avd. 13 käft. (Nr 16.) 99123 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

Beträffande sedan den i såväl herrar Carlssons och Kinmansons

som herrar Borggrens och Sjöströms motioner omhandlade frågan om

familjebageriernas inordnande under lagen anförde utskottet härutinnan

i fjol i sitt utlåtande över herr Kinmansons då väckta motion följande:
»Vad

först beträffar frågan om liembageriernas inordnande under lagen, vill

utskottet erinra om att dessa bagerier varken i arbetstidskommitténs betänkande

eller i de av Kungl. Maj:t vid 1919 års riksdagar framlagda propositioner i ämnet

undantagits från lagens tillämpning. Vid båda riksdagarna framfördes emellertid

förslag därom; och vann detta vid den senare riksdagen båda kamrarnas bifall.

Till stöd för hembageriernas undantagande från lagens tillämpning anfördes

därvid, bl. a. dels att hembagerirörelsen för dess utövare vore i regel deras enda

förvärvskälla och att konkurrensen med de mera yrkesmässigt bedrivna bagerierna

nödvändiggjorde för hembageriernas innehavare en sådan undantagsställning,

och dels att man genom att begränsa rätten för den enskilde att å förevarande

yrkesområde bruka även egen eller familjemedlemmarnas arbetskraft

skulle komma att gå längre än vid all övrig samtidigt föreslagen eller förut gällande

skyddslagstiftning på arbetstidsbegränsningens område, i det att lagstadgad

reglering för hemarbete ej förekomme å något annat yrkesområde.

Såsom huvudsakligt skäl för den av motionären nu påyrkade utsträckningen

av lagens tillämplighetsområde att omfatta jämväl hembagerierna har anförts,

att dessas redan förut betydliga antal liksom deras omsättning genom den privilegierade

undantagsställning, som i fråga om arbetstidens längd och förläggning

tillförsäkrats dem, i allt högre grad utökats på bekostnad av yrkesbagerierna

och yrkesbageriarbetarna i egentlig mening med därav nödvändigtvis följande

fördyring och försämring av brödet.

I de yttranden från sammanslutningar av dels bageriidkare och dels yrkesbageriarbetare,

som i anledning av motionen till utskottet avgivits, har, såsom

de till utskottets utlåtande fogade bilagorna utvisa, samstämmigt uttalats anslutning

till motionärens ändringsförslag i nu förevarande del; och har av socialstyrelsen

i enlighet med dess redan under förarbetena till lagen å denna punkt

hävdade uppfattning framhållits, att lagstiftningen ej rättvisligen kunde undgå

att, oaktat mycket vägande invändningar från annan synpunkt kunde göras däremot,

jämställa alla bageriföretag i fråga om begränsningar av tiden för arbetets

förläggande.

För bedömande av förevarande spörsmål synes utskottet vara av bestämmande

vikt att genom verkställd undersökning få utrönt, i vad mån efter bagerilagens

tillkomst en förskjutning inom bageribranschen skett i riktning mot utökat

antal av hembagerier och vidgad omsättning för sådana till förfång för de

mera yrkesmässigt bedrivna bagerierna samt i vilken utsträckning hembageriernas

innehavare begagna sig av och ur konkurrenssynpunkt anses behöva utnyttja

den dem tillkommande rätten att begynna arbetet om morgnarna tidigare

än bagerilagen för de därunder inbegripna bagerierna medgiver.

I sistnämnda hänseende förtjänar erinras om en inom statens yrkesinspektion

på uppdrag av socialstyrelsen under vintern 1920—1921 verkställd undersökning.

De vid undersökningen lämnade uppgifterna i fråga om tiden för påbörjande

om morgnarna av arbetet med deggörning och uppeldning gåvo i fråga

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

om hembagerierna stöd för den uppfattningen, att arbetet i dem i stort sett

icke började före den för andra bagerier lagstadgade tiden. Emellertid torde

härvid böra framhållas, att dessa av hembageriernas innehavare lämnade uppgifter

givetvis svårligen kunnat till sin riktighet kontrolleras.»

Socialstyrelsen har i nu förevarande del uttalat bl. a. följande:

»Medelst eu genom polismyndigheternas förmedling utförd undersökning

rörande bagerinäringen både styrelsen avsett bland annat att vinna upplysning

om utvecklingstendensen för de små, utan lejd arbetskraft skötta bagerierna

(»familjebagerier») i jämförelse med de större, mer yrkesmässigt bedrivna bageriföretagen.

Av de inkomna uppgifterna framginge, att antalet bagerier inom riket,

vilka använde främmande arbetskraft, uppgick vid tiden för 1920 års början, d. v. s.

när bagerilagen trädde i kraft, till 2,052 och den 1 april 1922 till 2,143 samt att

motsvarande siffror beträffande sådana bagerier, som bedrevos utan biträde av

annan än make och hemmavarande barn, voro 1,118 och 1,212. Av hela antalet

bagerier inom riket — frånsett dock företag för uteslutande tillverkning av spisoffer

knäckebröd eller konditorivaror — utgjorde sålunda familjebagerierna vid

1920 års början 35.3 % och den 1 april 1922 36.i %. Under nu åsyftade tidrymd

hade antalet arbetare vid bagerier med främmande arbetskraft ökats från

6,423 till 6,723, medan familjebageriernas arbetarantal stigit från 1,156 till 1,245.

Procentuellt i förhållande till samtliga bageriarbetare visade sålunda familjebageriernas

arbetarstam eu ökning från 15.3 till 15 6. Såge man på motsvarande

siffror för de olika länen, funne man, att procenttalen för familjebageriema visserligen

ökat i flertalet län men även att de sjunkit i ej så få. Såsom totalomdöme

i förevarande avseende torde man kunna säga, att den tendens till starkare ökning

under tiden 1 januari 1920—1 april 1922, som familjebagerierna visat, vore så

obetydlig och till sin förekomst så splittrad, att man ej gärna kunde tillerkänna

den någon avsevärd beviskraft beträffande verkningarna av ifrågavarande undantag

i bagerilagen.

Ifråga om den senare av de båda ovan angivna punkter, rörande vilka andra

lagutskottet önskade utredning, eller i vilken utsträckning familjebagerierna ansågo

sig behöva begagna och utnyttjade rätten att börja arbeta tidigare om morgnarna,

hade styrelsen, då tillförlitliga upplysningar härom knappast torde stå att

vinna utan betydande arbete, icke funnit sig föranlåten föranstalta om någon

utredning. Med hänsyn till att det för dessa små bagerier i regel ej torde vara

fråga om tillverkning för någon avsevärd distribution — det tidiga färdigställandet

av brödet vore särskilt påkallat för distributionen — syntes det vara sannolikt, att

arbetet i dessa bagerier i stort sett ej började mycket tidigare än i de större,

mer yrkesmässiga företagen. En inom yrkesinspektionen verkställd, i utskottsutlåtandet

angående herr Kinmansons motion åberopad utredning rörande kvinnors

nattarbete gåve även stöd åt nu angivna uppfattning.

Styrelsen vore givetvis fortfarande av den uppfattningen, att det från konkurrenssynpunkt

måste anses rätt och billigt, att bagerilagens förbud gällde för

alla slag av bageriföretag. Någon mer avsevärd praktisk betydelse till förfång

för de större bagerierna torde emellertid, såsom ovan visats, förevarande undantag

ej gärna kunna anses äga. I betraktande härav och då det nu endast skulle

vara fråga om en förlängd provisorisk reglering, hade styrelsen icke trott sig lia

tillräcklig anledning att påkalla uteslutande av förevarande på riksdagens initiativ

tillfogade undantagsbestämmelse.»

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

Departementschefen har i denna del yttrat följande:

»För min del anser jag, att man icke utan trängande skäl bör borttaga det

på riksdagens initiativ tillkomna undantaget från lagen till förmån för familjebagerierna.

Erinras må, att ett undantag av denna art ingalunda saknar motstycke

utan tvärtom, står i god överensstämmelse med gällande rättsregler. Sålunda

har rörelse, som av någon bedrives utan biträde av annan än make och hemmavarande

barn, undantagits från statlig reglering i näringsfrihetsförordningen, lagen

om arbetarskydd och lagen om arbetstidens begränsning. Ur skyddssynpunkt

torde intet vara att erinra mot familjebageriernas undantagande, och vad beträffar

konkurrensen från dessa bageriers sida, varöver så mycket klagas, lärer den förebragta

utredningen knappast giva vid handen, att familjebageriernas gynnade ställning

medfört menliga följder av större betydelse.»

Såväl herrar Carlsson och Kinmanson som ock herrar Borggren

och Sjöström hava i sina respektive motioner gjort gällande, att den av

socialstyrelsen verkställda undersökningen, i vad mån efter tillkomsten

av nu gällande bagerilag en förskjutning inom bageribranschen skett i

förhållandet emellan familje- och andra bagerier, varit alltför summarisk

för att kunna tillerkännas vitsord.

Om ock tillförlitligheten i de resultat, till vilka den ifrågavarande

undersökningen kommit, torde kunna dragas i tvivelsmål, synes dock av

en utav Sveriges Bageriidkareförening beträffande ett 50-tal städer verkställd,

utskottet tillhandahållen kontrollundersökning framgå, att, frånsett

förhållandena i Stockholm och Göteborg, skillnaden mellan de vid de båda

undersökningarna erhållna uppgifterna i allmänhet icke varit mera betydande.

I anslutning till de synpunkter, som av socialstyrelsen och departementschefen

i ovan återgivna yttranden utvecklats, anser sig utskottet ej

på grundval av den av socialstyrelsen i nu förevarande hänseende förebragta

utredningen kunna ifrågasätta någon ändring i nu gällande bestämmelser.

3 och 4 §§.

Enligt 3 § i den nu gällande bagerilagen har i fråga om medelst

skiftarbete bedriven tillverkning av spis- eller knäckebröd medgivits, att

arbetet må å söckendag fortgå jämväl mellan kl. 8 och kl. 10 eftermiddagen

ävensom, om så kräves för brödets torkning, mellan kl. 10

eftermiddagen och kl. 12 midnatt. Såsom förutsättning för detta medgivande

har dock i lagrummet uppställts det villkor, att arbetstiden,

raster däri inbegripna, icke för något arbetslag får överstiga åtta timmar

av dygnet.

I propositionen har nu föreslagits, att nämnda villkor, såsom varande

mindre väl motiverat, skall ur paragrafen uteslutas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Andra lagutskottets utlåtande Nr 10.

Enligt 4 § första stycket av bagerilagen äger yrkesinspektör eller

i visst fall yrkesinspektionens chefsmyndighet meddela eftergift från det

i 1 § stadgade förbudet.

I 4 § andra stycket stadgas, att, om för ändamålsenlig drift av

tillverkning av spis- eller knäckebröd oundgängligen erfordras ytterligare

nattarbete, arbetsrådet skall äga lämna medgivande därtill.

Beträffande 4 § har nu i propositionen föreslagits, att det i paragrafens

andra stycke förekommande ordet »oundgängligen)) skall för behörigt tillgodoseende

av bagerinäringens intresse utgå och i samma stycke införas

uttrycklig bestämmelse, att vid lämnande av däri avsett medgivande

till ytterligare nattarbete sådana föreskrifter om nattarbetets anordnande

skola meddelas, som ur arbetarskyddssynpunkt kunna anses erforderliga.

Vidare har föreslagits, att meddelandet av dispenser enligt samma

lagrum icke, såsom hittills, skall tillkomma arbetsrådet utan yrkesinspektionens

chefsmyndighet. Till stöd för sistnämnda ändringsförslag har

anförts, att det icke kunde vara lämpligt, att befogenheten att lämna

eftergifter från lagen vore så splittrad, samt att särskilda skäl icke

syntes tala för arbetsrådets bibehållande vid dess sällan utövade befogenhet

i sådant avseende.

De beträffande nu förevarande paragrafer ifrågasatta ändringarna,

vilka endels sammanfalla med vad utskottet i anledning av herr Kinmansons

vid fjolårets riksdag väckta motion i sitt däröver avgivna utlåtande

anfört, synas utskottet vara välgrundade och förty böra av riksdagen

godtagas.

6 §■

BeträSande 6 § har föreslagits en jämkning i paragrafens avfattning,

vilken föranletts av de i 4 §:s andra stycke föreslagna ändringarna.

Slutst adg andena.

Såsom förut berörts, har utskottet i fråga om giltighetstiden för

den föreslagna lagen icke funnit anledning att, på sätt av herrar Carlsson

och Kinmanson i deras motioner ifrågasatts, föreslå lagens begränsning

till kortare tid än i propositionen föreslagna tre år.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen i anledning av ifrågavarande

proposition för sin del måtte antaga följande

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

(Kungl. May.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Lag om bageri- och konditori- Lag om vissa inskränkningar

arbetes förläggande till viss beträffande tiden för förläggande

del av dygnet. av bageri- och konditoriarbete.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Arbete för tillverkning till avsalu av bageri- eller konditorivaror

må icke bedrivas å sön- eller helgdag eller å tid mellan klockan 8 eftermiddagen

och klockan 6 förmiddagen å söckendag. Vad sålunda stadgats

äger dock icke tillämpning å rörelse, som bedrives utan biträde av

annan än make och hemmavarande barn.

Om arbete, varom här är sagt, i hotell-, restaurang- eller kaférörelse

eller eljest bedrives utan samband med bageri- eller konditorirörelse,

skall det icke vara underkastat denna lag i vidare mån, än det avser

tillverkning av bröd, bakelser eller annat därmed jämförligt bakverk.

2 §.

Utan hinder av vad i 1 § är stadgat må

a) i bageri- eller konditorirörelse arbete för tillverkning av konditorivaror

utföras å sön- eller helgdag under högst tre timmar mellan

klockan 6 förmiddagen och klockan 6 eftermiddagen;

b) i hotell-, restaurang- eller kaférörelse sådant arbete för tillverkning

av bröd, bakelser eller annat därmed jämförligt bakverk, vilket

bedrives utan samband med bageri- eller konditorirörelse, utföras å söneller

helgdag under tid, som under a) sägs;

c) s. k. anrörning utföras å sön- eller helgdag under högst två

timmar mellan klockan 8 förmiddagen och klockan 8 eftermiddagen;

d) uppeldning eller deggörning utföras å söckendag mellan klockan

4 och klockan 6 förmiddagen;

e) uppeldning utföras av annan än bageri- eller konditoriarbetare

å tid, då eljest arbete enligt denna lag ej må bedrivas;

f) under natten till söckendag, som närmast föregår två eller flera

på varandra följande sön- eller helgdagar, uppeldning eller deggörning

utföras jämväl mellan klockan 2 och klockan 4 förmiddagen och annat

arbete mellan klockan 3 och klockan 6 förmiddagen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

[Kungl. Maf.ts förslag.) [Utskottets förslag)

3 §.

Arbete för tillverkning av spis- eller knäckebröd må, där arbetet

är indelat i skift, å söckendag fortgå jämväl mellan klockan 8 och

klockan 10 eftermiddagen ävensom, i den män så kräves för det tillverkade

brödets torkning, mellan klockan 10 eftermiddagen och klockan

12 midnatt.

4 §■

Därest särskilt förhållande påkallar avvikelse från det i 1 § stadgade

förbud, utöver vad enligt 2 och 3 §§ är medgivet, äge vederbörande

yrkesinspektör att meddela tillstånd därtill. Sådant tillstånd,

vilket skall sökas för varje särskilt tillfälle, må ej avse mer än två dygn

i sänder eller för samma arbetsställe meddelas mer än tio gånger under

ett och samma kalenderår. År ytterligare eftergift av särskilt förhållande

tillfälligtvis påkallad, må sådan eftergift meddelas av yrkesinspektionens

chefsmyndighet.

Erfordras för ändamålsenlig drift av tillverkning, som i 3 § avses,

ytterligare nattarbete, äge yrkesinspektionens chefsmyndighet att lämna

medgivande därtill; och skola därvid meddelas de föreskrifter om nattarbetets

anordnande, som kunna finnas erforderliga.

År på grund av olyckshändelse eller annan oförutsedd omständighet

avvikelse, varom i första stycket sägs, oundgängligen nödvändig, och

är ej tid att inhämta tillstånd därtill, må avvikelsen vidtagas utan tillstånd,

dock ej för mer än ett dygn i sänder. Om sådan åtgärd och

anledningen därtill åligger det företagets innehavare att ofördröjligen göra

anmälan till vederbörande yrkesinspektör.

5 §•

Tillsyn å efterlevnaden av denna lag utövas av yrkesinspektionens

befattningshavare; och skall därvid i tillämpliga delar lända till efterrättelse

vad som finnes stadgat rörande tillsyn å efterlevnaden av lagen

om arbetarskydd den 29 juni 1912.

Å arbetsställe, där sådant arbete, som avses i 15 § lagen om arbetarskydd,

bedrives på stadigvarande sätt, skall förevarande lag finnas

anslagen på lämplig plats.

0 §.

Bedriver innehavare av företag, som i denna lag avses, arbete i

strid mot stadgande i lagen eller med stöd av sådant stadgande utfärdad

opaginerad Kontrollera mot PDF

IG

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

(Kungi. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

föreskrift, straffes med böter från och med tio till och med ettusen

kronor. Har på sådant sätt till arbete med faders eller målsmans vetskap

och vilja använts person under aderton år, vare fadern eller målsmannen

förfallen till böter från och med fem till och med femtio kronor.

Den, som under tid, då han är ställd under åtal för förseelse, varom

i denna paragraf förmäles, fortsätter samma förseelse, skall, när han

varder därtill lagligen förvunnen, för varje gång stämning därför utfärdats

och delgivits, fällas till det ansvar, som är bestämt för sådan

förseelse.

7 §•

Därest innehavare av företag, som i denna lag avses, försummar

att fullgöra anmälningsskyldighet, varom stadgats i 4 § tredje stycket,

eller skyldighet, som är föreskriven i 5 § andra stycket, straffes med

böter från och med fem till och med femhundra kronor.

8 §•

Förseelse, som omförmäles i 6 eller 7 §, åtalas vid polisdomstol,

där särskild sådan är inrättad, men eljest hos poliskammare eller, där

sådan ej finnes, vid allmän domstol.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång

till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmän

strafflag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1924 samt gäller till och

med den 31 december 1926; skolande i fråga om sådan under tiden för

lagens giltighet begången förseelse, som avses i 6 eller 7 §, vad i

lagen är stadgat fortfara att gälla även efter sistnämnda dag.

Vederbörande myndighet äger att jämväl innan denna lag trätt i

kraft meddela beslut om eftergift, som avses i 4 §.

B) att motionerna nr 173 i första kammaren samt

nr 234, 235 och 236 i andra kammaren — motionerna

nr 173 och 235 i vad desamma hänföra sig till

det i propositionen innefattade lagförslaget — måtte

anses besvarade genom vad ovan under A) hemställts;

s. 17 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

17

C) att motionerna nr 173 i första kammaren och

nr 235 i andra kammaren, i vad desamma innefatta

hemställan om skrivelses avlåtande till Kungl. Maj:t

med begäran om en allsidig och grundlig utredning

angående bagerilagens verkningar, därvid tillfälle borde

lämnas vederbörande yrkesorganisationer att medverka,

icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 8 maj 1923.

På andra lagutskottets vägnar:

BROR PETRÉN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Bror Petrén, von Sydow, Alfred Petrén*, greve Spens

och Sigfrid Hansson, fröken Hesselgren* samt herr Schedin;

från andra kammaren: herrar Magnusson i Kalmar, Hagman*, Karlsson i Gasabäck,

Nilsson i Vibberbo, Holmström i Stockholm, Johansson i Sollefteå, Sundling

och Bos*.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar von Sydow och greve Spens, vilka anfört följande:

Arbetstiden inom bageriyrket regleras för närvarande dels av åttatimmarslagen

och dels av den särskilda lagen om begränsning av tiden

för bageri- och konditoriarbete. Anledningen till detta för bageriyrket

säregna förhållande är, att inom detta yrke tillförene en viss arbetstidsindelning

blivit vedertagen, vilken, ehuru icke stridande mot åttatimmarslagen,

ur social synpunkt måste anses förkastlig, enär den medförde,

att åtskilliga arbetare fingo sin huvudsakliga arbetstid förlagd till natten,

dygn efter dygn. Numera har emellertid till följd av den särskilda

lagen rörande arbetstidens förläggning inom yrket denna arbetstidsindelning

försvunnit, och enligt vår åsikt finnes det icke någon fara för att

den åter skulle införas, ifall man nu upphävde speciallagen för yrket.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 9 sand. 2 avd. 13 käft. (Nr 16.) 99123 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

Arbetarnas organisation bar numera den styrka, att den helt visst skulle

veta att förhindra en dylik återgång, och enligt av vad från vederhäftigt

håll försäkrats inför utskottet önskas något sådant icke heller från arbetsgivarehåll.

Under sådana förhållanden synes det oss, att den dubbla

lagstiftningen om arbetstiden inom bageriyrket numera skulle kunna

upphöra, och detta yrke icke underkastas strängare bestämmelser i ifrågavarande

avseende än andra yrken. Skulle under den nu pågående revideringen

av lagen om arbetarskydd visa sig, att några särskilda bestämmelser

till förekommande av hygieniska olägenheter skulle vara av

nöden för detta yrke, torde dessa i sådant sammanhang bliva genomförda.

Vi anse alltså, att utskottet bort avstyrka bifall till den kungl.

propositionen.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1923.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1923:180 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om bagerioch konditoriarbetes förläggande till viss del av dygnet del s. 1 i texten