Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om minskning av tjänstgöringstiden för värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring, dels ock i ämnet väckta motioner.

1923-03-07 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1923:6, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om minskning av tjänstgöringstiden för värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring, dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 6.

1

Nr 6.

Ankom till riksdagens kansli den 7 mars 1923 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till lag om minskning av tjänstgöringstiden för

värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring,

dels ock i ämnet väckta motioner.

Genom en den 15 december 1922 dagtecknad proposition, nr 3,

vilken hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har

Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden, föreslagit riksdagen att antaga här

nedan införda förslag till lag om minskning av tjänstgöringstiden för

värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring.

1 sammanhang med berörda proposition har utskottet till behandling

förehaft två i anledning av densamma väckta motioner, nämligen nr 34

i första kammaren av herr Leander och nr 46 i andra kammaren av

herr Boden.

Herr Leander har i sin motion hemställt, att riksdagen ville — med

bifall till vad Kungl. Maj:t i propositionen föreslagit om minskning av

tjänstgöringstiden med högst 60 dagar för s. k. samvetsömma värnpliktiga

i allmänhet — besluta, att tjänstgöringstiden för sådan värnpliktig,

som tillhör gruppen studenter och med dem likställda, skall, under i

propositionen angivna villkor, genom den värnpliktiges hemförlovning

före tjänstgöringstidens slut minskas med det antal dagar, dock högst

120, som Konungen bestämmer.

Herr Bodén åter har hemställt, att riksdagen måtte besluta sådan

ändring i Kungl. Maj:ts proposition, att Konungen må i förekommande

fäll förordna, att tjänstgöringstiden för i propositionen avsedda värnpliktiga

kan genom den värnpliktiges hemförlovning före tjänstgöringstidens

slut minskas till det antal dagar, som nu är bestämt eller framBihang

till riksdagens protokoll 1923. 9 sand. 2 avd. 4 häft. (Nr 6.) 648 23 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

TJtskottet.

2 Andra lagutskottets utlåtande Nr 6.

deles kommer att bestämmas för värnpliktiga vid krigsmakten, vilka

tilldelas rytteriet.

Beträffande grunderna för ifrågavarande lagförslag ävensom de skäl,

som motionärerna åberopa till stöd för sina yrkanden, får utskottet, i

den mån ej redogörelse därför lämnas här nedan, hänvisa till propositionen

respektive motionerna.

Föreliggande proposition avser att bereda Kungl. Maj:t bemyndigande

att utan hinder av vad i § 3 i lagen den 21 maj 1920 om värnpliktiga,

vilka hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring,

stadgas rörande nämnda värnpliktigas tjänstgöringstid, efter prövning i

förekommande fall, genom hemförlovning före tjänstgöringstidens slut

medgiva sådan värnpliktig minskning i tjänstgöringstiden med högst

60 dagar.

Utskottet erinrar, att under förenämnda lag, vilken äger giltighet

intill utgången av år 1925, innefattas två olika grupper av värnpliktiga,

som hysa allvarliga, på religiös övertygelse grundade samvetsbetänkligheter

mot värnpliktstjänstgöringens fullgörande i den ordning gällande

värnpliktslag förutsätter, nämligen dels sådana, vilkas samvetsbetänkligheter

avse tjänstgöring med vapen och vilka fördenskull väl hava att

fullgöra sin värnplikt vid krigsmakten, men utan att därunder övas i

vapnens bruk eller bära vapen eller ammunition (s. k. vapenvägrare), och

dels sådana, vilkas samvetsbetänkligheter avse varje tjänstgöring vid

krigsmakten och vilka fördenskull i stället för dem åliggande värnpliktstjänstgöring

få utföra civilt arbete för statens räkning (s. k. civilarbetare).

Jämlikt § 3 i om förmälda lag är tjänstgöringstiden under

fredstid för ifrågavarande båda grupper av värnpliktiga bestämd i förhållande

till det sammanlagda antal dagar, varunder tjänstgöring för

utbildning samt reservtrupp- och landstormsövningar åligger vapenföra,

som tilldelats de vapenslag, för vilka längsta tjänstgöringstid föreskrivits,

i det att nämnda dagantal för gruppen vapenvägrare förlängts med 25

procent och för gruppen civilarbetare med 50 procent. Med tillämpning

av den förkortning av utbildningstiden, vilken genomförts för värnpliktiga

tillhörande de senaste årsklasserna och vilken förkortning avsetts

att komma jämväl de s. k. samvetsömma av samma årsklasser till

godo, utgör den tjänstgöringstid, som f. n. åligger s. k. samvetsömma

värnpliktiga, för vapenvägrare tillhörande kategorien värnpliktiga i allmänhet

318 dagar och tillhörande kategorien studenter och med dem

likställda 450 dagar samt för civilarbetare tillhörande den förra kate
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande Nr 6.

gorien 382 dagar och tillhörande den senare kategorien 540 dagar.

Denna tjänstgöring skulle enligt lagen den 21 maj 1920 fullgöras i en

följd. Häri har emellertid enligt beslut av fjolårets riksdag i anledning

av propositionen nr 173 vidtagits den ändring, att civilarbetarna skola

hava att fullgöra sin tjänstgöring antingen i en följd eller ock i två

omgångar.

Nu förevarande proposition torde närmast vara föranledd av utskottets

vid fjolårets riksdag över nyssnämnda proposition nr 173 avgivna,

av riksdagen godkända utlåtande nr 11, i vilket utlåtande anfördes

följande:

»Enär den för s. k. samvetsömma värnpliktiga gällande tjänstgöringstiden

otvivelaktigt fastställts med hänsyn tagen till den förmån, som tjänstgöring i en

följd innebär, synes utskottet den nu tillämnade omläggningen av tjänstgöringen

för civilarbetare till två omgångar böra föranleda, att frågan om tjänstgöringstidens

längd för denna grupp av värnpliktiga upptages till förnyad omprövning.

Då emellertid för ett bedömande av berörda fråga någon tids erfarenhet av ifrågavarande

civilarbete, sådant detsamma enligt numera inom försvarsdepartementet

slutförda förarbeten planerats, synes synnerligen önsklig samt genom den tilltänkta

uppdelningen av tjänstgöringen å två sommarhalvår dylik erfarenhet står

att vinna utan att beslut i frågan behöver fattas vid innevarande riksdag, har

utskottet ej ansett sig nu böra framlägga något förslag i ämnet, utan förutsätter,

att Kungl. Maj:t, efter omprövning av frågan med ledning av erfarenheterna från

det under innevarande år tillämnade civilarbetet, för nästkommande års riksdag

framlägger det förslag härutinnan, vartill omprövningen kan föranleda.»

Av propositionen framgår, att Kungl. Maj:t med stöd av erfarenheterna

från den hittills förflutna tiden av lagens tillämpning ansett

möjlighet böra i förekommande fall beredas till någon förkortning i

tjänstgöringstiden för båda grupperna av s. k. samvetsömma värnpliktiga;

och har enligt propositionen avsetts, att vid utövandet av det i

propositionen ifrågasatta bemyndigandet för Kungl. Maj:t att inom viss

gräns medgiva dylik avkortniug sådan hänsyn skulle tagas till den olika

tjänstgöringstiden för vapenvägrare och civilarbetare, att medan avkortningen

för vapenvägrare i förekommande fall tänkts kunna sträcka sig

till cirka 1 VT månad, densamma för civilarbetare avsetts kunna uppgå

till 1 1 2 å 2 månader.

Chefm för generalstaben har, med instämmande av chefen för marinstaben,

under hänvisning till tjänstgöringstiderna för de civilarbetarna

motsvarande kategorierna av värnpliktiga i Danmark och Norge, avstyrkt

varje minskning av de i lagen den 21 maj 1920 innefattade tjänstgöringstiderna

för samvetsömma värnpliktiga. Till stöd för denna mening

har av generalstabschefen framhållits, att det jämförelsevis mycket

stora antal av dylika värnpliktiga, som under det senaste året fått till
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 6.

stånd att i stället för tjänstgöring vid krigsmakten fullgöra civilt arbete,

syntes betinga den allra största försiktighet med beredandet av ytterligare

lättnader, samt att under nu rådande arbetslöshet den hos oss

tillmätta tjänstgöringstiden för det stora flertalet av hithörande värnpliktiga

icke syntes innebära sådana olägenheter, att därigenom bereddes

den säkerhet mot försök till simulation, som lagen den 21 maj 1920 avsåge

att giva.

För bedömandet av förevarande spörsmål synes utskottet vara av

intresse att äga kännedom om dels den utsträckning, vari lagen den 21

maj 1920 hittills kommit i tillämpning, och dels erfarenheterna från

civilarbetarnas tjänstgöring under det förflutna året.

Såsom utskottet angav i sitt utlåtande nr 11 till fjolårets riksdag,

utgjorde antalet värnpliktiga, vilka under år 1921 erhållit tillstånd att

fullgöra värnpliktstjänstgöring utan att övas i vapens bruk eller bära

vapen eller ammunition, 371. I detta antal inrymdes jämväl åtskilliga

värnpliktiga, som inskrivits tidigare än år 1921. Under år 1922 hava

ytterligare 223 värnpliktiga av vederbörande inskrivningsrevisioner meddelats

dylikt tillstånd. Enligt vapenövningsuppgift för den 1 november

1922 hade under det därförut närmast förflutna året inalles 362 vapenvägrare

varit inkallade i tjänstgöring.

1 utskottets nyssnämnda utlåtande meddelades vidare, att antalet

värnpliktiga, som under år 1921 erhållit tillstånd att i stället för värnpliktstjänstgöring

utföra civilt arbete för statens räkning, uppgick till

152. Av dessa voro 2 inskrivna år 1909, 1 år 1911, 1 år 1912, 2 år

1913, 2 år 1914 (senare inskrivningen), 2 år 1915, 2 år 1916, 2 år

1917, 18 år 1918, 19 år 1919, 47 år 1920 och 52 år 1921. Av nämnda

värnpliktiga tillhörde 4 kategorien studenter och med dem likställda.

Såsom av nu ifrågavarande proposition framgår, hava av under

fjolåret inkallade 151 civilarbetare 106 inkallats till arbete vid domänstyrelsens

skogsarbeteten inom Hunnebergs och Hamra revir och övriga

45 vid av vattenfallsstyrelsen anordnade arbeten; och har möjlighet att

fullgöra tjänstgöringen i en följd kunnat beredas mer än 2h av dessa

under fjolåret sålunda inkallade civilarbetare.

Erfarenheterna beträffande nämnda civilarbetares tjänstgöring äro

synnerligen goda.

Jägmästaren i Hunnebergs revir har härom meddelat följande:

De arbeten, som utförts, både bestått i anläggning och reparation av spårvägar,

lastning av timmer och props ävensom diverse hantverksarbeten m. m.

De arbetande hade i allmänhet indelats i arbetslag om 6 ä 8 personer under

tillsyn av en förman, som uttagits bland dem själva och som varit ansvarig för

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande Nr 6.

arbetets ordentliga utförande. Arbetstiden hade utgjort 48 timmar i veckan.

Vanligen både arbetet utlämnats på ackord. Den tid, som de arbetande därvid

kunnat intjäna, både i regel utnyttjats så, att vederbörande erhållit tjänstledighet

under motsvarande tid för hemresa. De arbetandes arbetsprestationer hade

varit fullt jämförliga med vana arbetares. Flit och uppförande hade städse varit

de allra bästa.

Jägmästaren i Hamra revir har yttrat följande:

De arbetande hade använts huvudsakligen till vägbrytnings ■ och dikningsarbeten,

men även till byggnads-, avverknings-, skogsodlings- och stämplingsarbeten

m. m. De hade därvid varit indelade i arbetslag, vilkas storlek växlat från 2 till

4 personer. Till en början hade arbetet utförts under ständig tillsyn av kronojägare

såsom ledare, men sedan bättre erfarenhet vunnits om de olika lagens

prestationsförmåga, hade arbetet utlämnats på beting, i regel omfattande cirka en

vecka. Arbetstiden hade i allmänhet varit 8 timmar om dagen. De arbetande

hade uppfört sig mycket bra och varit arbetsvilliga samt utfört sitt arbete med

stor noggrannhet. Försök till slarv eller fusk hade ej iakttagits. Sedan de blivit

vana vid arbetet, hade deras prestationer i medeltal uppgått till 75 ä 80 % av en

normal arbetares.

Slutligen har av vederbörande byråingenjör vid kraftstationen i Alvkarleö

meddelats följande:

De arbetande hade vid Eamnäs varit sysselsatta med upptagning, bärgning

och lastning av torv jämte skogsarbete, i Lidköpingstrakten med målning av kraftlinjestolpar,

i Trollhättetrakten med hantlangning vid stukning av kraftlinjer samt

vid Norrviken med planering av tomt jämte byggande av ett mindre trähus. De

hade arbetat i lag av varierande storlek samt varit inkvarterade, vid Eamnäs och

Norrviken i vattenfallsstyrelsens baracker och å övriga ställen hos bönder i trakten.

De hade behandlats som vanliga arbetare samt haft en arbetstid av 8 timmar om

dagen. I mindre utsträckning hade, i den mån så varit lämpligt, arbete på beting

tillämpats, varigenom kortare tids ledighet, utöver den lagstadgade, kunnat

tilldelas dem. Uppsikten över arbetet hade närmast utövats av linje- och stationsmästare.

De arbetande hade genomgående varit villiga och ordentliga. Eu del

av dem, som utgjorts av predikanter, »evangelister», bokhållare och andra vid

kroppsarbete ovana personer, hade icke kunnat åstadkomma pa långt när normalt

arbetsresultat, men även om samtliga varit fullgoda arbetare, torde arbetsresultatet

dock ej blivit likvärdigt med en vanlig arbetares, beroende på frånvaron av den

sporre, som läge däri, ett arbetsförtjänsten i vanliga fall ökades med arbetsprestationen.

Antalet personer, som under år 1922 erhållit tillstånd att i stället

för värnpliktstjänstgöring utföra civilt arbete för statens räkning, uppgår

till 131, däribland 5 tillhöra kategorien studenter och med dem likställda.

Sammanlagda antalet civilarbetare, som skola innevarande år inkallas för

tjänstgöring i eu följd eller till en första omgång, utgör 154. Av dessa

är 1 inskriven år i909, 1 år 1913, 1 år 1915, 4 år 1916, 2 år 1917,

4 år 1918, 6 år 1919, 17 år 1920, 45 år 1921 och 73 år 1922. Enligt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Andra lagutskottets utlåtande Nr 6.

uppgift från lantförsvarets kommandoexpedition äro av dessa 108 avsedda

att inkallas till tjänstgöring vid domänstyrelsens skogsarbeten inom Hunnebergs,

Hamra och Mackmyra revir samt övriga 46 vid av vattenfallsstyrelsen

anordnade arbeten å skilda platser inom landet.

Med anledning av generalstabschefens åberopande av tjänstgöringstiderna

för de civilarbetarna motsvarande kategorierna av värnpliktiga i

Danmark och Norge vill utskottet beträffande det förra landet erinra,

att därstädes den 13 december 1917 utfärdats en lag angående värnpliktigas

användning till civilt arbete, enligt vilken lag värnpliktiga, för

vilka militär tjänstgöring av varje slag får anses oförenlig med deras

samvete, kunna befrias från dylik tjänstgöring och i stället användas

till civilt arbete för statens räkning under en tidrymd, som i lagen bestämts

till 20 månader för den första tjänstgöringsomgången och till 3

månader för varje repetitionsövning. Till jämförelse meddelas, att för det

vapenslag, för vilket längsta tjänstgöringstid föreskrivits, nu är gällande

en första tjänstgöring om 425 dagar samt två repetitionsövningar om

vardera 28 dagar. Framhållas må emellertid, att enär den danska lagens

räckvidd ej, såsom hos oss, begränsats till fall av samvetsbetänkligheter

av religiös natur,- utan omfattar även sådana av politiska och andra slag,

tiden för civilarbetet för det förra landets del torde behöva bestämmas

väsentligt längre för att såmedelst lämna erforderlig garanti emot lagens

missbruk.

I Norge har, efter det att under årens lopp ett flertal regeringspropositioner

i ämnet framlagts utan att leda till resultat, under fjolåret

i enlighet med stortingets beslut tillkommit en den 24 mars utfärdad

lag om värnpliktiga civilarbetare. Enligt nämnda lag har värnpliktig,

som av religiösa samvetsbetänkligheter ej vill underkasta sig militär

tjänstgöring, att i stället utföra civilt arbete för statens räkning. Medan i

tidigare förslag ifrågasatts vida längre tidsmått för dylikt arbetes utförande,

har i förenämnda lag bestämts, att detsamma skall utföras under så lång

tid, som motsvarar den ordinarie fredstjänstgöringen vid infanteri vapnet

med tillägg av 50 procent, antingen i en följd eller ock i flera omgångar,

varförutom särskilda bestämmelser i lagen meddelats angående

utförande under viss tid av civilt arbete i stället för extra militär tjänstgöring

under fredstid ävensom för militär tjänstgöring i händelse av krig.

Medan enligt gällande värnpliktslag i Norge den ordinarie sammanlagda

fredstjänstgöringen vid infanterivapnet f. n. utgör 144 dagar och således

med 50 procents tillägg 216 dagar, uppgår motsvarande tjänstgöringstid

för vapenslag med längsta sådan (kavallerivapnet) till 198 dagar.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 6.

7

Enligt ovan omförmälda, hos oss gällande lag av den 21 maj 1920

om värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring,

ankommer det å vederbörande inskrivningsrevisioner att i föreliggande

fall pröva, om förutsättningarna för samma lags tillämplighet

äro för handen. De närmare föreskrifterna, huru vid sådan prövning

skall förfaras, återfinnas i en förordning av den 28 april 1922 angående

tillämpning av ifrågavarande lag (svensk förf.-samling nr 186). I nämnda

förordning har lämnats detaljerade föreskrifter om förebringande i hithörande

fall av motiverade intyg av vederbörande präst samt av andra

ojäviga och trovärdiga personer rörande förefintligheten hos vederbörande

värnpliktiga av samvetsbetänkligheter utav i iagen angivet slag och

om åvägabringande av annan, närmare angiven utredning angående den

värnpliktiges personliga förhållanden, bl. a. genom samtal med honom

vid inskrivningsnämnds sammanträde, ävensom i fall av behov genom

hans personliga inställelse inför inskrivningsrevisionen samt inkallande

inför denna av även andra personer, vilkas hörande revisionen i och för

frågans prövning kan anse vara av vikt.

Utskottet, som delar den av general- och marinstabscheferna uttalade

uppfattningen, att all varsamhet bör iakttagas, då fråga är om möjlig förkortning

av nu gällande, intill 1925 års utgång föreskrivna tjänstgöringstider

för samvetsömma värnpliktiga, anser sig med fästat avseende härå

ej kunna tillstyrka det i herr Bodens motion innefattade förslaget om

avkortning av berörda tider ned till det dagantal, som är bestämt eller

kan komma att bestämmas för rytteriet tilldelade värnpliktigas tjänstgöring

under fredstid. Däremot finner utskottet, vid övervägande av

vad i propositionen och här ovan förebragts till stöd för det i propositionen

ifrågasatta bemyndigandet för Kungl. Maj:t att, efter prövning i

förekommande fall, genom hemförlovning före tjänstgöringstidens slut

medgiva samvetsömma värnpliktiga någon förkortning i de för dem nu

gällande tjänstgöringstiderna, ej skäl till erinran emot lämnandet av ett

sådant bemyndigande. Utskottet förutsätter emellertid härvid, att Kungl.

Maj:t kommer att med försiktighet handhava en dylik befogenhet, så att

hemförlovning i förekommande fall medgives allenast när all fara för

simulation får anses vara utesluten. Med godtagande, såvitt angår

kategorien värnpliktiga i allmänhet, av det i propositionen angivna syfte,

att vid bemyndigandets tillämpning sådan hänsyn skulle tagas till den

olika tjänstgöringstiden för vapenvägrare och civilarbetare, att medan

avkortningen för de förra i förekommande fäll tänkts kunna sträcka sig

till cirka 1 1 < månad, densamma åter för de senare avsetts kunna uppgå

till 1 Va å 2 månader, finner utskottet emellertid, i likhet med herr Leander,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande Nr 6.

att i fråga om tjänstgöringstiden för kategorien studenter och med dem

likställda avkortning bör kunna i förekommande fall ske utöver vad

i propositionen föreslagits. För att möjliggöra en procentuellt ungefär

lika stor avkortning i tjänstgöringstiden för kategorien studenter och med

dem likställda som för kategorien värnpliktiga i allmänhet synes för

den förra kategoriens del böra bestämmas en till 90 dagar förhöjd

maximigräns för dylik avkortning. Inom ramen av sålunda ifrågasatta

maximimått kommer att för Kungl. Maj:t inrymmas möjlighet att, i den

mån förhållandena i särskilda fall därtill giva anledning, beträffande

civilarbetare medgiva större avkortning i tjänstgöringstiden för sådana,

som nödgats fullgöra arbetstiden i två omgångar i stället för i en följd.

Vidkommande den föreslagna avfattningen av lagtexten har utskottet,

frånsett det tillägg, som föranledes av utskottets ändringsförslag i fråga

om kategorien studenter och med dem likställda, företagit en redaktionell

jämkning beträffande bestämmelsen om tiden för lagens ikraftträdande.

Med hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen, med förklarande att Kungl.

Maj:ts förevarande förslag icke av riksdagen i oförändrat

skick antagits, måtte för sin del antaga följande

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Lag om minskning av tjänstgöringstiden för värnpliktiga, vilka hysa

samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring.

Härigenom förordnas som följer:

Utan hinder av vad i § 3 i lagen

den 21 maj 1920 (nr 303) om värnpliktiga,

vilka hysa samvetsbetänkligheter

mot värnpliktstjänstgöring,

stadgas rörande nämnda värnpliktigas

tjänstgöringstid, må Konungen

i förekommande fall förordna, att

tjänstgöringstiden för sådan värnpliktig

skall genom den värnpliktiges

hemförlovning före tjänstgöringstidens

slut minskas med det

antal dagar, dock högst 60, som

Konungen bestämmer.

Härigenom förordnas som följer:

Utan hinder av vad i § 3 i lagen

den 21 maj 1920 (nr 303) om värnpliktiga,

vilka hysa samvetsbetänkligheter

mot värupliktstjänstgöring,

stadgas rörande nämnda värnpliktigas

tjänstgöringstid, må Konungen

i förekommande fall förordna, att

tjänstgöringstiden för sådan värnpliktig

skall genom den värnpliktiges

bemförlovning före tjänstgöringstidens

slut minskas med det

antal dagar, som Konungen bestämmer,

dock med iakttagande att sådant dagantal

beträffande värnpliktig, som är

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Andra lagutskottets utlåtande Nr 6.

(Kung!. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

hänförlig till § 27 monn. 1 B eller C

eller mom. 2 B eller C värnpliktslagen,

ej må överstiga SO och beträffande

annan värnpliktig ej må överstiga 60.

Denna lag träder genast i kraft.

Denna lag träder i kraft dagen

efter den, då lagen, enligt därå meddelad

uppgift, frän trycket utkommit

i Svensk författningssamling.

B) att herr Leanders motion nr 34, i den mån den icke kan anses

besvarad genom vad utskottet ovan under A) hemställt, icke måtte till

någon riksdagens åtgärd föranleda, samt

C) att herr Bodéns motion nr 46 måtte av riksdagen avslås.

Stockholm den 7 mars 1923.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Bror Betr in, von Sydow*), Alfred Petrén, Linder*),

greve Spens och Sigfrid Hansson samt fröken Hesselgren;

från andra kammaren: herrar Magnusson i Kalmar*), Öberg*), Karlsson i Gasabäck,

Hage, Magnusson i Skövde, Nilsson i Vibberbo och Svensson i Skönsberg.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer:

1) av herrar von Sydow, greve Spens och Magnusson i Skövde, vilka

ansett, att utskottet bort hemställa, att riksdagen måtte avslå såväl den

Kungl. propositionen som de av herrar Leander och Bodén i ämnet

väckta motionerna;

2) av herr Hage.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 9 samt. 2 avd. 4 käft. (Nr 6.) 543 23 2

På andra lagutskottets vägnar:

BROR PETRÉN.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1923:46 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om minskning av tjänstgöringstiden för värnpliktiga, vilka hysa samve s. 1 i texten