Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om åstadkommande av ökad kontroll över sjukkassor.

1923-04-06 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1923:7, Utlåtande i anledning av väckt motion om åstadkommande av ökad kontroll över sjukkassor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 7.

1

Nr 7.

Ankom till riksdagens kansli den 6 april 1923 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om åstadkommande av ökad

kontroll över sjukkassor.

I en inom första kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion,

nr 57, vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Berglund föreslagit,

att riksdagen måtte besluta ett tillägg till 91 § sjukkasselagen av förslagsvis

följande lydelse:

”Tillsynsmyndigheten äger förordna en revisor att med de av sjukkassan

utsedda revisorer deltaga i granskningen av styrelsens förvaltning

och sjukkassans räkenskaper. Den sålunda förordnade revisorn äge av kassan

uppbära arvode till belopp, som bestämmes av tillsynsmyndigheten.”

Beträffande de skäl, som ligga till grund för motionärens hemställan,

lår utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas i det följande, hänvisa

till motionens innehåll.

Över motionen har utskottet, i den ordning § 46 riksdagsordningen

föreskriver, begärt yttrande av socialstyrelsen. Det yttrande, som i anledning

härav inkommit, finnes fogat såsom bilaga vid detta utlåtande; och hänvisar

utskottet till dess innehåll.

Motionen åsyftar att medelst införande av en bestämmelse i lagen om

sjukkassor den 4 juli 1910 få möjliggjort för tillsynsmyndigheten för registrerade

sjukkassor (socialstyrelsen) att till vinnande av en mera effektiv kontroll

från det allmännas sida över dylika kassor förordna en revisor att med

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 9 samt. 2 avd. 5 käft. (Nr 7.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 7.

de av respektive sjukkassa utsedda revisorer deltaga i granskningen av styrelsens

förvaltning och sjukkassans räkenskaper.

Redogörelse

för gällande

föreskrifter

angående

kontroll över

registrerade

sjukkassors

förvaltning

och räkenskaper.

Enligt 45 § i sjukkasselagen skola beträffande registrerade sjukkassor

styrelsens förvaltning och sjukkassans räkenskaper granskas av minst två

för högst tvenne år utsedda revisorer, vilka, därest ej i stadgarna föreskrivits

annat sätt för deras utseende, skola väljas å sjukkassesammanträde. Valbarhet

till revisorer är ej begränsad till kassans egna medlemmar, men är

därifrån utestängd den, som är i kassans eller någon dess styrelseledamots

tjänst.

Jämlikt 46 § i sjukkasselagen äga revisorerna för registrerade sjukkassor

att när som helst inventera sjukkassans alla tillgångar samt granska

alla dess böcker, räkenskaper och andra handlingar med rätt att därvid tilllika

av styrelsen bekomma de upplysningar angående förvaltningen av kassan,

som revisorerna i övrigt finna påkallade.

Tillsynsmyndigheten för registrerade sjukkassor tillkommer enligt

93 § i sjukkasselagen att övervaka, att dylik sjukkassas verksamhet står i

överensstämmelse med nämnda lag och kassans stadgar ävensom i övrigt utövas

på ändamålsenligt sätt; och har tillsynsmyndigheten i sådant hänseende

bl. a. att tillhandagå med råd och upplysningar beträffande det lämpliga inrättandet

av sjukkassas verksamhet samt att, då avvikelse från sjukkasselagen

eller kassas stadgar befinnes förekomma eller eljest anledning till anmärkning

mot kassas verksamhet föreligger, meddela kassan anvisning att

vidtaga den åtgärd eller förändring av kassans verksamhet, som prövas erforderlig.

Styrelse för registrerad sjukkassa är enligt 91 § i samma lag

pliktig att för varje räkenskapsår inom viss tid från det revisorernas berättelse

framlagts å sjukkassesammanträde till tillsynsmyndigheten ingiva

styrelsens förvaltnings- och revisorernas granskningsberättelse samt avskrift

av protokoll, upptagande de å sjukkassesammanträde i anledning av nämnda

handlingar fattade beslut, att i förekommande fall ofördröjligen lämna tillsynsmyndigheten

av densamma infordrade ytterligare upplysningar, samt att,

när som helst bereda tillsynsmyndigheten eller dess ombud tillfälle att inventera

kassans medel samt att granska dess räkenskaper och övriga handlingar.

Ovan återgivna bestämmelser i sjukkasselagen angående utseende av

revisorer överensstämma i det hela med motsvarande bestämmelser i lagen

om understödsföreningar den 27 juni 1912 och lagen om ekonomiska föreningar

den 22 juni 1911, dock att sistnämnda lag — i likhet med vad fallet

är beträffande lagen om aktiebolag den 12 augusti 1910 — tillika innehåller

stadgande om rätt för registrerad ekonomisk förening eller en viss minoritet

av dess medlemmar att hos offentlig myndighet (vederbörande länsstyrelse)

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 7. 3

påkalla utseende av en revisor att jämte övriga revisorer deltaga i dem åliggande

granskning av styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper

eller i granskning av vissa räkenskaper.

Under förarbetena till gällande sjukkasselag var fråga om införande

av ett motsvarande stadgande jämväl i denna lag under övervägande. I motiverna

till det av särskilda sakkunniga den 30 juni 1909 avgivna förslag till

lag om registrerade sjukkassor anföres härom följande: En dylik rätt skulle

närmast tjäna till att försäkra om en sakkunskap och grundlighet vid revisionens

verkställande, som eljest icke alltid kunde med säkerhet påräknas,

eller ock till att bereda minoriteten skydd mot majoritetens maktmissbruk

Härutinnan, att den utsåge revisorer, som saknade vilja eller förmåga att

meddela tillförlitliga upplysningar om den ekonomiska ställningen och det

sätt, varpå styrelseuppdraget utförts. För sjukkassorna syntes emellertid

fastställandet av cn rätt, sådan som den nu nämnda, icke vara erforderligt.

För utsåge sjukkassa behovet av revisorer med särskilda kvalifikationer eller

förefunnes eljest på förhand något intresse, som gjorde ett utom kassans inflytande

stående val av revisor önskvärt, borde den i lagförslaget anvisade

utvägen att i stadgarna föreskriva om annat sätt för utseende av revisorer

än medelst val å sjuklcassesammanträde anlitas. I de fall åter, där denna utväg

ej stode till buds eller begagnats, borde tillsynsmyndighetens övervakande

verksamhet erbjuda såväl sjukkassan i dess helhet som en minoritet

inom densamma nödigt skydd mot missgrepp eller maktmissbruk från styrelsens

sida.

Enligt vad utskottet inhämtat har den i sjukkasselagen medgivna

rätten att låta revisorer utses i annan ordning än genom val å sjukkassesammanträde

ej hittills föranlett, att tillsynsmyndigheten för registrerade sjukkassor

medelst bestämmelse i någon dylik kassas stadgar bemyndigats att

utse revisor för sådan kassa.

Fn bestämmelse av liknande innehåll med den i förevarande motion

föreslagna återfinnes i lagen om försäkringsrörelse den 25 maj 1917, vars

227 § innehåller följande, försäkringsbolag avseende stadgande: ”Försäkringsinspektionen

äger förordna en revisor att med de av bolaget utsedda

revisorer deltaga i granskningen av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper.

Den sålunda förordnade revisorn äge av bolaget uppbära arvode till

belopp, som bestämmes av Konungen.”

Fn motsvarande bestämmelse fanns intagen jämväl i den tidigare lagen

om försäkringsrörelse av den 24 juli 1903, dock däri begränsad att gälla allenast

sådana under lagen fallande bolag, som dreve livförsäkringsrörelse.

I det jämväl sjukkassor omfattande förslag till lag om understödsför
-

Förebilder i

andra lagar

till den i

motionen

föreslagna

tilläggsbestämmelsen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande Nr 7.

eningar, vilket av särskilda kommitterade avgavs den 2 december 1905 utan

att dock sedermera föranleda förslag i ämnet till riksdagen, fanns, efter förebilden

i 1903 års lag om försäkringsrörelse, en liknande bestämmelse upptagen

med avseende å förening, som drev livförsäkringsrörelse, i det att tillsynsmyndigheten

för understödsföreningar enligt samma lagförslag skulle

äga att beträffande förening av förenämnda slag förordna en revisor att med

de av föreningen utsedda revisorer deltaga i granskningen av styrelsens förvaltning

och föreningens räkenskaper.

Motion 1:50

av samma

motionär vid

drets riksdag

i likartat

syfte.

Till vinnande av det med förevarande motion avsedda syftet att få

åvägabragt en mera effektiv kontroll från statens sida över registrerade sjukkassor

har samme motionär i en annan vid innevarande riksdag väckt motion

(T: 50) i anslutning till ett av socialstyrelsen i skrivelse till Kungl.

Maj:t den 27 september 1922 framställt förslag hemställt, att erforderliga medel

måtte beviljas till inrättande å socialstyrelsens byrå för sjukkasseväsendet

m. m. av en sekreterartjänst, vars innehavare skulle hava till huvudsaklig

uppgift att företaga inspektion av sjukkassor. Enligt vad i sistberörda motion

uppgivits har alltifrån sjukkassebyråns tillkomst allenast ett 30-tal sjukkassor

eller lokalavdelningar av sådana blivit från byråns sida underkastade

lokal inspektion, därav omkring 20 efter den 1 juli 1921, då genom av Kungl.

Maj:t för ändamålet anvisade medel en tillfällig förstärkning av arbetskrafter

å byrån vanns för någon tid framåt. Inom ej mindre än hälften av de efter

sistnämnda dag undersökta kassorna skall enligt uppgift i samma motion vid

inspektionerna hava konstaterats förskingringar, i ett fall uppgående till belopp

av nära en halv miljon kronor, varvid dock är att märka, att flertalet

av dessa inspektioner företagits i sådana fall, där sjukkassebvrån blivit underkunnig

om eller haft anledning befara, att oegentligheter förelåge.

Enligt vad statsverkspropositionen till innevarande riksdag, femte huvudtiteln

(s. 25), utvisar, har vid föredragning av socialstyrelsens förenämnda

framställning vederbörande departementschef väl funnit anställandet av ytterligare

arbetskraft av kvalificerad art å sjukkassebyrån vara önskvärt, särskilt

för möjliggörande av en mera omfattande inspektion och revision av

sjukkassornas verksamhet och räkenskaper, men av statsfinansiella skäl

förklarat sig ej nu kunna förorda förslaget därom, därvid departementschefen

dock uttalat, att om någon förstärkning av byråns arbetskrafter skulle visa

sig ofrånkomlig, Kungl. Maj:t torde jämväl framdeles kunna, på sätt under

]922 ägt rum, av huvudtitelns anslag till extra utgifter anvisa medel inom

angivet belopp till viss revision av sjukkassornas räkenskaper.

Statsutskottet, till vilken motionen I: 50 för förberedande behandling

hänvisats, har i utlåtande, nr 5, under uttalande av sin anslutning till depar
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 7.

5

tementschefens ovan återgivna ståndpunkt i frågan förklarat sig ej kunna

tillstyrka den i motionen gjorda hemställan.

På sätt av socialstyrelsens vid utskottsutlåtandet såsom bilaga

fogade yttrande framgår, har frågan om statslig kontroll över

sjukkassors räkenskaper och förvaltning utöver den inspektionsverksamhet,

som sjukkassebyrån är i tillfälle att genom sin egen personal

direkt utöva, av socialstyrelsen förelagts till behandling av sociala

rådets sektion för sjukkasseväsen (sjukkassenämnden) vid dess sammanträde

under fjolårets höst. Sektionen har därvid enhälligt såsom sin mening

uttalat, att med hänsyn till särskilt de senare årens erfarenheter en effektiv

tillsyn över sjukkassornas räkenskaper och förvaltning vore av behovet påkallad,

att i sådant hänseende syntes böra tagas i övervägande, huruvida

icke särskilda av staten avlönade revisorer borde ställas till socialstyrelsens

förfogande för verkställande av revisioner på ort och ställe, samt att i varje

fall vore nödigt, att i sjukkasselagen stadgades befogenhet för tillsynsmyndigheten

att, där så av förhållandena påkallades, uppdraga åt lämpliga personer,

bosatta inom ifrågakommande sjukkassors verksamhetsområden, att

jämte de av respektive kassor utsedda revisorer deltaga i de årligen försiggående

revisionerna inom sjukkassorna.

Socialstyrelsen har i sitt till utskottet avgivna yttrande — under framhållande

av att en så omfattande åtgärd som ställandet av ett antal fullt kvalificerade,

officiella sjukkasserevisorer till socialstyrelsens förfogande för

vinnande av en fullt sakkunnig och planmässig granskning av sjukkassornas

räkenskaper och förvaltning på grund av det nuvarande ekonomiska läget

och då frågan om införandet av obligatorisk sjukförsäkring fortfarande stode

på dagordningen uppenbarligen ej nu kunde ifrågasättas — för sin del förordat

det i förevarande motion innefattade förslaget om rätt för tillsynsmyndigheten

att för respektive sjukkassor förordna särskild revisor, såsom enligt

styrelsens mening varande av stor betydelse och möjliggörande en mera betryggande

kontroll över sjukkasseverlcsamheten.

I likhet med motionären samt sjukkassenämnden och socialstyrelsen

finner utskottet det vara önskvärt, att åtgärder vidtagas till ernående av en

förbättrad kontroll från det allmännas sida över registrerade sjukkassors

förvaltning och räkenskaper. Av de i det föregående berörda utvägar, som

för ändamålet kunna tänkas erbjuda sig, har den, som avser en förstärkning

av arbetskrafterna å sjukkassebyrån inom socialstyrelsen, av vederbörande

utskott avstyrkts. Ej heller förslaget att inom sjukkassebyrån låta anställa

ett antal statsavlönade, särskilda revisorer för verkställandet av lokala revi
-

Yttranden i

ämnet av sjukkassenämnden

och socialstyrelsen.

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 7.

sioner efter tillsynsmyndighetens anvisningar och i enlighet med av denna

uPPgj°rd plan synes på av socialstyrelsen anförda skäl nu kunna förverkligas.

Den av motionären för ändamålet föreslagna utvägen att genom ett tilllägg

till sjukkasselagen tillförsäkra tillsynsmyndigheten rätt att i förekommande

fall förordna särskild revisor att med de av en sjukkassa utsedda

revisorer deltaga i granskningen av styrelsens förvaltning och sjukkassans

räkenskaper har, såsom av den föregående redogörelsen framgår, stöd av

sjukkassenämndens enhälliga uttalande och torde på grund härav kunna

förutsättas uppbäras av en allmän uppfattning inom sjukkasserörelsen. Med

fästat avseende härå samt med hänsyn till det obestridliga intresse, som det

allmänna har av att sjukkasserörelsen handhaves på ett för medlemmarna

fullt betryggande sätt, finner utskottet sig i likhet med socialstyrelsen böra tillstyrka,

att till sjukkasselagen fogas en bestämmelse av ovan angivna innehåll.

Börande tillämpningen av en dylik bestämmelse vill utskottet framhålla, att

det givetvis icke borde bliva fråga om att samtliga sjukkassor skulle årligen

underkastas sådan förstärkt revision, utan att denna komme att årligen omfatta

allenast ett mindre antal kassor. Att göra bestämmelsens tillämpning beroende

av framställning därom från vederbörande sjukkassor själva har synts

utskottet mindre lämpligt, då ett sådant påkallande lätteligen skulle kunna

ingiva allmänheten misstroende mot vederbörande kassas soliditet.

Beträffande frågan om ersättningen till nu avsedd revisor har motionären

föreslagit, att arvode till denne skulle utgå av vederbörande sjukkassas

medel och till belopp, som bestämdes av tillsynsmyndigheten. Enligt föreliggande

referat från överläggningarna vid förenämnda sammanträde med sjukkassenämnden

har därvid ock förutsatts, att vederbörande sjukkassa skulle

hava att bekosta ifrågavarande arvode. Såsom av socialstyrelsens till utskottet

avgivna yttrande framgår, har emellertid av nämnda styrelse uttalats en viss

tveksamhet å denna punkt. Då, såsom utskottet ovan anfört, det icke torde

bliva fråga om att mer än ett mindre antal sjukkassor årligen skulle göras till

föremål för revision av på nu föreslaget sätt utsedd revisor och då sådan i

flertalet fall torde kunna utses bland personer, som äro bosatta å den ort.

där sjukkassan har sitt säte, anser utskottet, att de av den ifrågasatta anordningen

betingade kostnaderna icke kunna bliva för sjukkassorna nämnvärt

betungande. Om ock ur principiell synpunkt skäl kunna anföras för att kostnaden

för den av statens tillsynsmyndighet föranstaltade kontrollen över

registrerade sjukkassor bör falla enbart å statsverket, anser sig dock utskottet

med hänsyn till de betydande statsunderstöd, som utgå till dylika sjukkassor,

böra giva sin tillstyrkan till förslaget jämväl i förevarande del. Grunderna

för arvodets utgående torde dock, på sätt socialstyrelsen föreslagit, lämpligen

böra bestämmas av Kungl. Maj:t.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 7.

7

Socialstyrelsen har i sitt förenämnda yttrande framhållit såsom sin

mening, att en med den föreslagna likalydande bestämmelse borde intagas

jämväl i 80 § i lagen den 29 juni 1912 om understödsföreningar; och har styrelsen

till stöd härför framhållit, att sjukkasse- och understödsverksamheten

ofta utövades i så intimt samband, att en revision, som vore begränsad till

endast endera av dessa verksamhetsgrenar, skulle bliva mer eller mindre

illusorisk. Enligt vad utskottet inhämtat lärer beträffande 84 sjukkassor verksamheten

utövas under gemensam förvaltning med en närstående understödsförening.

Ehuru sålunda avsedda sjukkassor och understödsföreningar sammanlagt

hava ett stort medlemstal och en avsevärd kapitalbehållning, utgöra

de dock endast en bråkdel av hela antalet dylika kassor och föreningar, i det

att sjukkassorna för närvarande uppgå till 1,312 och understödsföreningarna

till 240. Utskottet har vid nu angivna förhållande funnit ifrågavarande om

ständighet icke med nödvändighet betinga den föreslagna anordningens utsträckande

till jämväl understödsföreningarna. Den lokala inspektionsverksamhet,

som sjukkassebyrån genom sina egna tjänstemän eller särskilt förordnade

ombud är i tillfälle att direkt utöva över sjukkassor, torde, i den mån

så synes lägligt, kunna inriktas å fall, där gemensam förvaltning med understödsföreningar

föreligger. Att med anledning av förevarande, enbart sjukkassor

avseende motion föreslå införandet av en bestämmelse av enahanda

lydelse jämväl i lagen om understödsföreningar synes utskottet möta betänkligheter

i den av socialstyrelsen framhållna omständigheten, att dylika

föreningar icke åtnjuta något som helst statsunderstöd.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande motion måtte

för sin del antaga följande

Lag

om ändrad lydelse av 91 § i lagen den 4 juli 1910

om sjukkassor.

Härigenom förordnas, att 91 § i lagen den 4 juli 1910

om sjukkassor skall erhålla följande ändrade lydelse:

91 §.

Det åligger-------verksamhet under året.

Finner tillsynsmyndigheten-----av styrelsen.

Sjukkassas styrelse------------

till sjukkassesammanträde.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande Nr 7.

Tillsynsmyndigheten äger förordna en revisor att med

de av sjukkassan utsedda revisorer deltaga i granskningen

av styrelsens förvaltning och sjukkassans räkenskaper.

Sålunda förordnad revisor äge av kassan uppbära

arvode till belopp, som enligt av Konungen fastställda grunder

bestämmes av tillsynsmyndigheten.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt

därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Stockholm den 6 april 192B.

På andra lagutskottets vägnar:

BROR PETRÉN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Bror Petrén, von Sydow, greve Spens, Tjällgren och Sigfrid

Hansson, fröken Hesselgren samt herrar Franzén och Wahl*,

från andra kammaren: herrar Hagman*, Karlsson i Gasabäck, Hage*, Nilsson i Vibberbo,

Holmström i Stockholm, Carlsson i Solberga*, Svensson i Skönsberg och Sundling.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Karlsson i Gasabäck.

Bilaga.

Stockholm den 9 februari 1923.

Till riksdagens andra lagutskott.

Genom remiss den 26 januari 1923 anbefalld avgiva och till utskottet

senast den 9 februari 1923 överlämna yttrande över en inom riksdagens första

kammare väckt motion, nr 57, om åstadkommande av ökad kontroll över sjukkassor,

får socialstyrelsen härmed anföra följande.

Det ändamål — åstadkommande av ökad kontroll över sjukkassor —

som avses med förevarande motion, har sedan länge varit föremål för styrel
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 7.

9

sens uppmärksamhet. I utlåtande till Kungl. Maj:t den 6 juni 1921 angående

behov av ökad arbetskraft å styrelsens tredje byrå (byrån för sjukkasseväsen

m. m.) framhöll sålunda styrelsen såsom motiv för en dylik förstärkning bland

annat, att sjukkasselagen förutsatte, att genom tillsynsmyndighetens försorg

inspektioner och revisioner av vederbörande kassors verksamhet och förvaltning

verkställdes på ort och ställe. Utan att dylika lokala revisioner ägde rum

något så när regelbundet och i större omfattning än ditintills varit fallet,

kunde tillsynen icke göras effektiv.

Till följd av denna framställning bemyndigade Kungl. Maj:t genom beslut

den 22 juni 1921 styrelsen att å tredje byrån för tiden från och med den

1 juli 1921 tillsvidare till och med utgången av samma år förordna en extra

sekreterare. En framställning från styrelsen om enahanda bemyndigande även

för år 1922 bifölls dock av Kungl. Maj:t endast i så måtto, att Kungl. Maj:t

ställde medel till styrelsens förfogande för förstärkning av styrelsens arbetskrafter

för viss revision av sjukkassors räkenskaper.

I sin framställning till Kungl. Maj:t den 27 september 1922 angående

anslagsäskanden till 1923 års riksdag har styrelsen ånyo framlagt förslag om

anställande bland annat för förevarande uppgift å byrån för sjukkasseväsendet

in. m. av en extra sekreterare med juridisk kompetens. Vid föredragning

av framställningen i denna del inför Kungl. Maj :t bär emellertid statsrådet och

chefen för socialdepartementet, såsom framgår av statsverkspropositionen,

förklarat sig visserligen finna anställandet av ytterligare arbetskraft av kvalificerad

art å byrån vara önskvärt, men att han, med hänsyn till nödvändigheten

att under rådande förhållanden så mycket som möjligt begränsa personalen

inom de centrala ämbetsverken, icke nu kunde förorda styrelsens ifrågavarande

förslag.

Antalet registrerade och i verksamhet varande sjukkassor utgör för

närvarande (februari 1923) 1.312 och antalet registrerade understödsföreningar,

för vilka ju styrelsen likaledes är tillsynsmyndighet, 240. Det ligger

därför i öppen dag, att, även med den ovan berörda förstärkningen av arbetskrafterna

å styrelsens tredje byrå, en förstärkning, vilken ju. såsom styrelsens

ovan åberopade framställningar utvisa, kräves med hänsyn även till andra än

här berörda inspektions- och revisionsuppgifter, den inspektion och kontroll,

som kan utövas direkt genom byråns personal, icke kan bliva för ändamålet

fullt tillräcklig. Den direkt genom styrelsen utövade inspektions- och kontrollverksamheten

torde sålunda" behöva kompletteras genom en mera regelbunden

och fortlöpande revision, utövad direkt på platsen och av därtill av styrelsen

förordnade personer.

Frågan om cn förbättrad kontroll över sjukkassors och understödsföreningars

räkenskaper och förvaltning har av styrelsen förelagts till behandling

av sociala rådets sektion för sjukkasseväsen den 22—23 september och

dess sektion för understödsföreningar den 13 november 1922. Båda sektionerna

framhålla i sina uttalanden, som här bifogas, önskvärdheten av, att en

mera effektiv och betryggande kontroll över respektive sammanslutningars räkenskaper

och förvaltning komme till stånd. Sjukkassesektionen uttalade sig

dessutom bestämt för en anordning av den innebörd, som i förevarande motion

avses.

För att möjliggöra ett fullt effektivt övervakande av den av de registreBihang

till riksdagens protokoll 1023. 9 samt. 2 avd. 5 höft. (Nr 7.)

o

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande Nr 7.

rade sjukkassorna och understödsföreningarna utövade verksamheten vore

otvivelaktigt mest önskvärt, att tillsynsmyndigheten här i Sverige på samma

sätt som sjukkasseinspektoratet i Danmark erhölle till sitt förfogande ett

mindre antal fullt kvalificerade officiella sjukkasserevisorer med uppgift att

efter tillsynsmyndighetens anvisningar och i enlighet med av den uppgjord

plan på ort och ställe verkställa revision av sjukkassornas och understödsföreningarnas

räkenskaper och förvaltning. På detta sätt skulle det bliva möjligt

att, såsom sker i fråga om de erkända sjukkassorna i Danmark, underkasta

samtliga sjukkassor och understödsföreningar en fullt sakkunnig, tid

efter annan återkommande revision och granskning. På grund av det nuvarande

ekonomiska läget och då frågan om införandet av obligatorisk sjukförsäkring

fortfarande står på dagordningen, kan dock en så omfattande åtgärd

uppenbarligen icke nu ifrågasättas.

I anslutning till sjukkassesektionens inom sociala rådet ovan åberopade

uttalande föreslår nu motionären, att tillsynsmyndigheten skulle genom tillägg

till 91 § i sjukkasselagen i fråga om sjukkassorna tillerkännas samma befogenhet

som jämlikt försäkringslagen tillkommer försäkringsinspektionen,

nämligen att förordna revisor att med de av kassan utsedda revisorerna deltaga

i granskningen av styrelsens förvaltning och kassans räkenskaper. Den

sålunda förordnade revisorn skulle av kassan uppbära arvode till belopp, som

tillsynsmyndigheten ägde fastställa.

En bestämmelse av den art, som här föreslås, skulle utan tvivel vara av

stor betydelse och möjliggöra eu mera betryggande kontroll över sjukkasseverksamheten.

Dock borde enligt styrelsens mening en häremot svarande bestämmelse

intagas jämväl i 80 § av lagen om understödsföreningar den 29 juni

1912. Bortsett därifrån, att det allmänna måste anses ha ett intresse av att

även den på självhjälp grundade ömsesidiga understödsverksamheten handhaves

på ett för medlemmarna fullt betryggande sätt, utövas nämligen sjukkasse-

och understödsverksamheten ofta i så intimt samband med varandra, att

en revision, som vore begränsad till endast endera av dessa verksamhetsgrenar,

ofta skulle bliva mer eller mindre illusorisk.

Jämlikt 91 § sjukkasselagen och 80 § understödsföreningslagen äger

visserligen tillsynsmyndigheten redan nu befogenhet att låta genom ombud

verkställa där omförmälda inventeringar och granskningar. I enstaka undantagsfall

har styrelsen ock ansett sig böra begagna sig av denna utväg och

förordnat en utom verket stående person att tillsammans med en styrelsens

egen tjänsteman verkställa mera omfattande granskningsuppdrag. Att i större

utsträckning anlita denna utväg är emellertid uteslutet redan med hänsyn till

kostnaderna.

Styrelsen vill därför för sin del förorda det i motionen framställda förslaget

om rätt för tillsynsmyndigheten att förordna en revisor att med de av

sjukkassan utsedda revisorer deltaga i granskningen av styrelsens förvaltning

och sjukkassans räkenskaper. På skäl, som ovan anförts, anser emellertid

styrelsen att enahanda befogenhet bör tillerkännas styrelsen ifråga om

de under dess tillsyn stående understödsföreningarna.

Däremot kan styrelsen icke annat än känna sig tveksam inför förslaget,

att arvode till den sålunda förordnade revisorn skulle utgå av kassans medel

och till belopp, som tillsynsmyndigheten ägde bestämma. Då Kungl. Maj:t

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 7.

11

av hänsyn till statsfinansernas nuvarande läge ansett sig nödsakad att indraga

det så kallade extra statsbidraget, skulle det måhända på åtskilliga håll

betraktas som en obillighet mot sjukkasserörelsen, om sjukkassorna under

dessa förhållanden förklarades skyldiga att av egna medel bestrida kostnaderna

för de av tillsynsmyndigheten förordnade revisorerna. Vad särskilt

understödsföreningarna beträffar må dessutom framhållas, att denna understödsverksamhet

icke åtnjuter något som helst understöd av allmänna medel.

Att överlämna åt tillsynsmyndigheten att själv bestämma angående

arvodesbeloppen synes icke heller lämpligt. I varje fall synas de grunder,

efter vilka dessa belopp må beräknas, böra fastställas av Kungl. Maj:t.

GUNNAR HUSS.

Theofil Andersson.

Transumt.

Protokoll

hållet vid sammanträde med sociala rådets sektion för sjukkasseväsen den 22

och 23 september 1922.

Därefter beslöts, att sektionen på grundvalen av de meningar, som under

diskussionen framkommit, skulle i ämnet göra ett särskilt uttalande till protokollet

över sammanträdet. Uttalandet ifråga finnes återgivet i bilaga II till

protokollet.

Med stöd av särskilt de senare årens erfarenheter uttalar sektionen

såsom sin mening att en effektiv tillsyn över sjukkassornas räkenskaper och

förvaltning är av behovet påkallad. För att en dylik kontroll må bliva möjlig

bör sjukkassebyrån sättas i tillfälle att i vida högre grad än vad hittills varit

möjligt ägna sin uppmärksamhet åt den jämlikt 93 § sjukkasselagen tillsynsmyndigheten

åliggande skyldigheten att övervaka sjukkassornas verksamhet.

En fullt tillfredsställande kontroll över sjukkasseverksamheten torde dock

enligt sektionens förmenande icke kunna åstadkommas, med mindre även

andra anordningar för ändamålet träffas. I sådant hänseende synes böra tagas

i övervägande, huruvida icke särskilda, av staten avlönade revisorer höra

ställas till socialstyrelsens förfogande för verkställande av revisioner på ort

och ställe av sjukkassornas räkenskaper. I varje fall vore enligt sektionens

mening önskvärt eller till och med nödvändigt, att i sjukkasselagen stadgades

befogenhet för tillsynsmyndigheten, att, där så av förhållandena påkallas,

uppdraga åt lämpliga personer, bosatta inom ifrågakommande sjukkassors

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande Nr 7.

verksamhetsområden, att jämte de av resp. kassor utsedda revisorer deltaga i de

årligen försiggående revisionerna inom sjukkassorna.

Vidimeras ex officio:

Holger Erh. Areschoug.

Trcmsumt.

Protokoll

hållet vid sammanträde med sociala rådets sektion för understödsföreningar

den 13 november 1922.

På ordförandens hemställan, att sektionen ville sammanfatta sill mening

rörande den föreliggande frågan beslöt sektionen att göra följande uttalande

till protokollet:

Sektionen finner önskvärt, att en mera effektiv och betryggande kontroll

över understödsföreningarnas förvaltning och räkenskaper kommer till stånd.

I fråga om huru detta önskemal bäst skall kunna realiseras, vill sektionen

särskilt framhålla betydelsen av, att en så ingående och vidsträckt kontroll

som möjligt utövas från tillsynsmyndighetens sida. Därvid torde det tillsvidare

böra stanna vid ett utnyttjande av de möjligheter, vilka understödsföreningslagen

redan nu anvisar. Bland de utvägar, vilka under sådana förhallanden

kunna ifrågakomma vill sektionen framhålla dels inspektion

genom tillsynsmyndighetens tjänstemän eller särskild inventering och revision

genom annan, av tillsynsmyndigheten för tillfället utsedd, lämplig person, dels

vidare utsändande av cirkulär till föreningarna, innefattande råd och anvisningar

med avseende å verkställandet av inom föreningarna förekommande

revisioner, dels införskaffande av upplysningar rörande föreningarnas verksamhet

— i den mån de föreskrivna statistiska uppgifterna härutinnan befinnas

otillräckliga — bland annat från de banker, i vilka föreningarnas tillgångar

äro placerade, dels slutligen ett lämpligt användande av pressen.

Vidimeras ex officio:

Holger Erh. Areschoug.

A.-B. Hasse W. Tullbergs Boktryckeri, Stockholm 1923.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1923:83 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om astadkommande av ökad kontroll över sjukkassor. s. 9 i texten