Betänkande, i anledning av väckta motioner om ändrad lydelse av 21 § i förordningen angående försäljning av rusdrycker.
1923-02-26 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1923:11, Betänkande, i anledning av väckta motioner om ändrad lydelse av 21 § i förordningen angående försäljning av rusdrycker.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 11.
5
Nr 11.
Ankom till riksdagens kansli den 2 mars 1923 kl. 1 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner
om ändrad lydelse av 21 § i förordningen angående
försäljning av rusdrycker. (2:a avd.)
I två likalydande, till bevillningsutskottet hänvisade motioner, nr
53 i första kammaren av herr Lindblad och nr 61 i andra kammaren
av herr Lithander har hemställts,
»att riksdagen måtte för sin del besluta, att § 21 av K. F. den
14 juni 1917 ang. försäljning av rusdrycker måtte erhålla följande
förändrade lydelse:
§ 21. 1. Rättighet---(lika med nuvarande mom. 1)--
restaurationslokal intaga måltid.
2. Rättighet till iskänkning av rusdrycker å passagerarfartyg,
som förmedla regelbunden persontrafik mellan inländska hamnar, må
på ansökning kunna tillsvidare för viss tid, högst ett år, av Konungen,
efter hörande av K. B i det län, varest fartygets rederi har sitt säte,
tilldelas person, som är behörig att idka utskänkningsrörelse. Sådan
iskänkning må endast äga rum till förtäring ombord å fartyget och
må, under det fartyget ligger i hamn eller vid land, allenast ske till
besättningen och till sådana fartygets passagerare, som i dess restaurationslokal
intaga måltid.
3. Rättighet — — — (lika med nuvarande mom. 2) — — —
som i 20 §, 1 mom. omnämnes.
4. Tillstånd — — — (lika med nuvarande mom. 3) — — —
behörig att idka utskänkningsrörelse.»
Beträffande motiveringen för detta förslag får utskottet hänvisa
till motionerna.
Enligt 16 § i förordningen den 9 juni 1905 angående försäljning
av brännvin kunde rättighet till iskänkning å passagerarfartyg medgivas
av Konungens befallningshavande i det län, varest fartygets rederi
Utskott et.
1905 Urs lagstiftning.
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 11.
Motioner vid
riksdagarna
1909—1911.
Nykterhets
kommittén.
hade sitt säte. Sådan iskänkning fick äga rum endast till förtäring
ombord å fartyget och under tid, då fartyget låg i hamn eller vid land,
allenast tilljTartygets besättning och till person, som i fartygets restaurationslokal
intog måltid.
Emellertid gåvos i motioner vid 1909, 1910 och 1911 års riksdagar
uttryck åt missnöjet med det sätt, varpå dessa rättigheter utövades
och de olägenheter, de medförde.
Sammansatta bevillnings- och lagutskottet vid 1909 års riksdag
anförde i sitt betänkande (nr 1) över den vid sistnämnda riksdag väckta
motionen i berörda syfte, bland annat, att det måste anses obestridligt,
att utskänkningsrätten å passagerarfartyg föranlett missbruk och olägenheter
på en mängd orter i landet och att det därför utan tvivel vore
önskvärt, om sådana bestämmelser kunde träffas, att denna utskänkningsrätt
såväl i möjligaste mån inskränktes som ock omgärdades med ytterligare
garanti mot missbruk.
1910 och 1911 års bevillningsutskott (betänkande nr 14 år 1910
och|nr 5 år 1911) förklarade sig dela berörda, av det sammansatta utskottet
uttalade omdöme om de ogynnsamma verkningarna av utskänkningsrättigheterna
å passagerarfartyg.
Förenämnda vid 1909 och 1910 års riksdagar väckta motioner
föranledde, i enlighet med hemställan av vederbörande utskott, icke
någon riksdagens åtgärd. Däremot gav den vid 1911 års riksdag väckta
motionen anledning till en riksdagens skrivelse till Kungl. Magt, vilken
skrivelse i sin ordning föranledde tillsättandet av nykterhetskommittén.
I motiveringen till det förslag till förordning angående försäljningav
rusdrycker, som nykterhetskommittén avgav den 5 januari 1914, anförde
kommittén beträffande ifrågavarande slag av rättigheter, bland
annat, följande.
Vad beträffar iskänkning av rusdrycker å fartyg, torde dylik iskänkning,
i den män den avser spritdrycker, i regel vara obehövlig. I ett avseende har det
dock ansetts böra göras en avvikelse från denna grundsats, nämligen i fråga om
fartyg, som ombesörja passagerartrafik med utlandet. Såsom i riksdagens skrivelse
den 21 mars 1911 framhålles, kunde nämligen inträffa, att på de förbindelseleder,
där | trafiken uppehälles av dels svenska och dels utländska fartyg, de svenska fartygen
skulle i konkurrensavseende råka i ett ofördelaktigt läge, om spirituosautskänkning
å dessa förbjödes, under det sådan fortfarande ägde rum å de utländska
fartygen. Enär”ett sådant förhållande icke synes motiverat, så länge försäljning av
rusdrycker tillätes inom landet, har kommittén föreslagit, att rättighet till utskänkning
av rusdrycker kan upplåtas till enskild person å sådant fartyg, som förmedlar
Bevillningsutskottets betänkande Nr 11.
7
regelbunden persontraiik med utländsk hamn. A fartyg, som uppehålla passagerartrafik
allenast mellan inrikes orter, har kommittén däremot ansett, att endast utskänkning
av Öl i samband med måltid i enlighet med 20 § 1 mom. bör få äga ruin.
Frågan löstes genom 1917 års lagstiftning i huvudsaklig överensstämmelse
med nykterhetskommitténs förslag. hånligt gällande lagstiftning
äger vederbörande Konungens befallningshavande tilldela rättighet
att utskänka rusdrycker å sådana passagerarfartyg, som förmedla
regelbunden persontrafik till utländsk hamn, varemot rättighet till utskickning
å andra passagerarfartyg väl kan meddelas beträffande vin
och Öl men icke beträffande spritdrycker.
De skäl, som tidigare åberopats mot rätten till utskänkning av
spritdrycker å passagerarfartyg, synas fortfarande äga full giltighet.
Med hänsyn främst till svårigheten att genomföra en effektiv kontroll
av utskänkningens handhavande, skulle med säkerhet missbruk komma
att uppstå, därest nämnda rätt återinfördes. Någon egentlig olägenhet
med den gällande inskränkningen i utskänkningsrätten å fartyg bör
enligt utskottets mening knappast föreligga, helst rätt till utskänkning
av vin och Öl kan medgivas.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att förevarande motioner I: 53 av herr Lindblad
och II: 61 av herr Lithander, om ändrad lydelse av
21 § i förordningen angående försäljning av rusdrycker,
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 26 februari 1923.
På bevillningsutskottets vägnar:
ERIK RÖING.
Närvarande: herrar Böing, friherre Fleming, Gustaf Nilsson, Antonsson, Wohlin,
Boman, Bärg i Katrineholm, Jönsson i Boa, Lithander, Sköld, Olsson i Ramsta, Alexis
Björkman, Isak Svensson, Carlsson i Ystad, Johan Bergman, Uddenberg i Karlskoga,
Lövgren i Nyborg, Olsson i Golvvasta och Brännström.
Reservation
av herr Lithander, som yrkat bifall till motionerna.
Gällande lagstiftning.
Utskottets
yttrande.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.