Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj.t i fråga om revision av förordningen angående försäljning av rusdrycker m. tn.

1923-02-26 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1923:12, Betänkande, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj.t i fråga om revision av förordningen angående försäljning av rusdrycker m. tn.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 12.

Utskottet.

Kort redogörelse

för

tillkomsten av

1917 års rusdrycks

för säljning

s för ordning.

Nr 12.

Ankom till riksdagens kansli den 2 mars 1923 kl. 1 e. ui.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om

skrivelse till Kungl. Maj.t i fråga om revision av förordningen

angående försäljning av rusdrycker m. tn.

(2: a avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad

motion, nr 44, har herr Kinmanson hemställt, »att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta

om revision av förordningen den 14 juni 1917 angående försäljning av

rusdrycker jämte därmed sammanhörande författningar samt för riksdagen

framlägga de förslag, vartill denna revision kan föranleda».

Beträffande motiveringen för detta förslag får utskottet hänvisa

till motionen.

Gällande förordning angående försäljning av rusdrycker utfärdades

den 14 juni 1917 och trädde i kraft den 1 januari 1919. Genom densamma

upphävdes förordningarna den 9 juni 1905 angående försäljning

av brännvin samt angående försäljning av vin och Öl.

Frågan om en reformerad rusdrycksförsäljningslagstiftning förekom

redan vid 1914 års riksdag. Sedan nykterhetskommittén den 5

januari 1914 avgivit betänkande med förslag, bland annat, till förordning

angående försäljning av rusdrycker, framlade nämligen Kungl.

Maj:t genom proposition, nr 242, vid 1914 års senare riksdag förslagtill

förordning angående försäljning av alkoholhaltiga drycker m. m.

Ehuru sistnämnda förslag var uppbyggt på grundval av nykterhetskommitténs,

företedde förslagen i flera väsentliga punkter skiljaktigheter.

1 motioner vid sistnämnda riksdag framlades emellertid nykterhetskommitténs

förslag i huvudsak oförändrat. Vid behandling av frågan stannade

kamrarna i skiljaktiga beslut, varför densamma förföll vid samma

riksdag.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 12.

9

Jämväl vid 1915 och 1916 års riksdag, då frågan väcktes genom

motioner, förföll densamma till följd av att kamrarna intogo olika ståndpunkter.

Även vid 1917 års riksdag väcktes åtskilliga motioner i ämnet.

De författningsförslag, som 1917 års bevillningsutskott framlade med

sitt betänkande nr 12, anslöto sig i huvudsak till de på nykterhetskommitténs

förslag byggda motionerna, under det att de med berörda

proposition, nr 242, år 1914 framlagda författningsförslagen med vissa

ändringar framfördes genom en reservation. Vid sistnämnda riksdaggodkände

första kammaren i huvudsak berörda reservation, under det

att andra kammaren i allt väsentligt godkände de förslag, som framlades

med bevillningsutskottets betänkande. Efter det bevillningsutskottet

framlagt ett sammanjämkningsförslag, antogs detta av båda kamrarna.

Motionären har inskränkt sig till att söka påvisa, att rusdrycksförsäljningsförordningen

på åtskilliga punkter vore behäftad med oklarheter

och brister. Däremot har han icke uppdragit några allmänna

riktlinjer för den föreslagna revisionen.

Utskottet vill icke bestrida, att nämnda förordning såväl på flera

av de utav motionären vidrörda punkterna som även i andra avseenden

företer brister, vilket förhållande med hänsyn till omständigheterna

vid förordningens tillkomst må anses förklarligt. Det nuvarande försäljningssystemet

har emellertid utövats endast under jämförelsevis

kort tid och under en del av denna tid har lagstiftningen på grund av

abnorma förhållanden icke kunnat tillämpas i full utsträckning. Det

synes därför utskottet, som om hittills icke vunnits sådana erfarenheter

rörande verkningarna av försäljningsbestämmelserna,att därav kunna dragas

några säkra slutsatser rörande riktningen för ett kommande reformarbete.

På grund av vad sålunda anförts och då de missförhållanden, som

framhållits i motionen icke kunna anses vara av sådan art, att desamma

påkalla en omedelbar ändring av rusdrycksförsäljningsförordningen, får

utskottet hemställa,

att förevarande motion II: 44 av herr Kininanson,

om skrivelse till Kungl. Maj:t i fråga om revision av

förordningen angående försäljning av rusdrycker m. m.,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 26 februari 1923.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

Utskottets

yttrande

Bihang till riksdagens ''protokoll 1923. 7 samt. 6 höft. (Nr 10—13.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 12.

Närvarande: herrar Röing, friherre Fleming, Gustaf Nilsson, Antonsson, Wohlin,

Bom an, Bärg i Katrineholm, Jönsson i Bo a, Lithander, Sköld, Olsson i Ramsta, Alexis

Björkman, Isak Svensson, Carlsson i Ystad, Johan Bergman, Uddenherg i Karlskoga,

Lövgren i Nyborg, Olsson i Golvvasta och Brännström.

Reservationer:

av herr Litliander, som yrkat bifall till motionen; samt

av herrar Bärg i Katrineholm, Olsson i Ramsta, Alexis Björkman

och Johan Bergman, vilka ansett, att senare delen av utskottets yttrande

bort hava följande lydelse:

»Utskottet vill ingalunda bestrida, att nämnda förordning’ såväl

på vissa av de i motionen berörda punkterna som även och måhända

i än högre grad i andra avseenden företer betänkliga brister, vilket förhållande

till stor del sammanhänger med förordningens karaktär av

kompromissprodukt, som kända omständigheter vid dess tillkomst föranledde.

Men utskottet kan icke i motionärens motivering finna sådana

anvisningar för den genomgripande revision, han föreslår, att utsikt kan

förväntas att på den väg, han förutsätter, vinna en tillfredsställande

förbättring.

På grund av vad sålunda anförts etc. (lika med utskottets majoritet)

— — — riksdagens åtgärd».

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.