Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om visst tillägg till § 19 mom. 1 i förordningen om frihamn.

1923-03-02 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1923:13, Betänkande, i anledning av väckt motion om visst tillägg till § 19 mom. 1 i förordningen om frihamn.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

BeviUninrjsutskottets betänkande Nr 13.

11

Nr 13.

Ankom till riksdagens kansli den 2 mars 1923 kl. 1 e. ni.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om visst

tillägg till § 19 mom. 1 i förordningen om frihamn.

(l:a avd.)

I en inom första kammaren väckt motion, nr 72, kar herr Stendahl

hemställt, »att riksdagen ville besluta ett tillägg till första stycket

av § 19 mom. 1 frihamnsförordningen, så lydande:---äger rum;

och meddelas av Konungen föreskrifter i fråga om tidpunkten, då införseln

skall anses vara verkställd».

Det i motionärernas hemställan omnämnda första momentet i § 19

av förordningen om frihamn den 15 november 1907 hade ursprungligen

följande lydelse: »Förtullning av gods, som införes från frihamn,

skall ske efter de taxor och författningar, som äro gällande, då införseln

äger rum».

På förslag av bevillningsutskottet (betänkande nr 54) beslöt 1921

års riksdag, att vid nämnda bestämmelse skulle fogas följande tillägg:

»dock att Konungen må medgiva, att på de villkor Konungen bestämmer

gods som direkte från utrikes ort införts med fartyg till frihamn

och där icke varit upplagt för lagring, må förtullas efter taxor och författningar,

som gälla vid visst tidigare tillfälle efter fartygs ankomst

till frihamn».

Genom förordningen den 19 augusti 1921 har momentet erhållit

den sålunda beslutade lydelsen.

Enligt vad bevillningsutskottet inhämtat, hava i särskilda till

finansdepartementet ingivna skrifter Stockhoms frihamnsaktiebolag, Göteborgs

frihamnsaktiebolag och Malmö frihamnsaktiebolag hemställt om

meddelande av bestämmelser, i syfte att förtullning av gods, som infördes

från frihamn, skulle ske efter de taxor och författningar, som gällde då godset

angåves till förtullning. Sedan nämnda framställningar enligt Kungl.

Maj:ts beslut den 31 december 1921 överlämnats till generalttillstyrelsen

Utskottet.

Historik.

Framställningar

till

Kungl. Maj.t

och utlåtande

av generaltull

styrelsen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 13.

för att läggas till grund för styrelsens behandling av ämnet i sammanhang

med inom styrelsen pågående arbete med utarbetande av förslag till ny

tullstadga, har styrelsen emellertid, utan att avvakta slutförandet av sistnämnda

arbete, vilket alltjämt pågår, gjort den i skrivelserna berörda

frågan till föremål för en särskild framställning. Denna innefattas i

en av styrelsen den 20 februari 1922 till Kungl. Maj:t avlåten skrivelse,

i vilken framställts det förslag, som i den förevarande motionen sedermera

upptagits.

Motionären har till stöd för sin hemställan åberopat dels innehållet

i generaltullstyrelsens nämnda skrivelse, vilken bilagts motionen,

dels ock ett från kommerskollegium i anledning av skrivelsen infordrat

underdånigt utlåtande, däri kollegium förklarat sig biträda generaltullstyrelsens

förslag i ämnet.

I finansdepartementet har upplysts, att generaltullstyrelsens omförmälda

framställning ännu icke av Kungl. Maj:t upptagits till prövning.

Generaltullstyrelsen har i sitt ovannämnda utlåtande efter att hava

erinrat om den i § 19 mom. 1 frihamnsförordningen stadgade huvudregeln,

att förtullning av gods, som införes från frihamn, skall ske

efter de taxor och författningar, som gälla då införseln äger rum, vidare

anfört:

»För närvarande saknas bestämmelse för bedömande av frågan, när sådan

införsel skall anses hava ägt rum, och lärer förty införsel böra anses verkställd

först omedelbart sedan godset efter vederbörlig tullbehandling förts över

gränsen för frih a mnsområdet.

Från det allmännas synpunkt kan en sådan tidsbestämning i omförmälda

hänseende anses väl vald. Emellertid har, i sammanhang med frågan

om inträdande tullförhöjningar, denna tolkning visat sig ställa importörer i

frihamn i ogynnsamt läge gent emot importörer i tullhamn.

Don senares från utrikes ort inkomna för direkt f örtullning avsedda vara

skall behandlas enligt taxor och författningar, som äro gällande vid varans

ankomst till importorten eller, vad sjöledes inkommande varor beträffar, den

dag fartygets märkrulla enligt åtecknat bevis ingivits till tullförvaltningen.

På annan väg inkommande varor, avsedda för direkt förtullning, behandlas

härutinnan efter i huvudsak motsvarande grunder. Beträffande nederlags- och

transitupplagsgods är det tiden för angivningen, som är den i ifrågavarande

hänseende bestämmande. De åtgärder, som sedermera vidtagas med till tullhamn

inkommet gods före dess överlämnande från tullverket till importörens

förfogande, utöva förty härutinnan icke något inflytande.

Helt annorlunda är förhållandet med varor, som skola införas från frihamn.

Sedan varan därstädes underkastats vederbörlig tullbehandling, skola

erforderliga åtgärder för varans förande över frihamnsgränsen hava vidtagits

och själva transporten ägt rum, innan varan får anses införd och alltså innan

det är i varje fall avgjort, vilken tull varan skall draga och över huvud huru
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Pevillninosutakotteta betänkande Nr 13. i;i

vidn densamma skall underkastas vidare åtgärd från tullverkets sida. Givet

är, att under sådana omständigheter svårigheter i trafikhänseende, över vilka

importören ej kan råda, härutinnan kunna komma att öva avgörande inflytande.

Styrelsen anser förty åtgärder höra vidtagas för erhållande av förklaring

i fråga om innebörden av det i ovannämnda författaingsrum avsedda begreppet

införsel. För sin del anser styrelsen önskvärt, att införsel från frihamn

fånge anses verkställd, beträffande tullplikligt gods, då därå belöpande

tullavgift blivit i behörig ordning er,lägel eller då godset, efter angivning till

förtullning, blivit mot godkänd säkerhet för oguldna tullavgifter under vederbörlig

tullkontroll bortfört från frihamnsområdet eller för befordran från sådant

område inlastat å fartyg, järnvägsvagn eller fordon, samt i fråga om

tullfritt gods, då detsamma, efter vederbörlig tullbehandling, förts från frihamnsområdet

eller för befordran därifrån inlastats på sätt nyss nämnts.

För att emellertid frihamnsförordningen ej må tyngas med administrativa

bestämmelser härutinnan, tillåter sig styrelsen i underdånighet hemställa,

att Eders Kumgl Maj:t täcktes i proposition till riksdagen föreslå erforderlig

ändring av författningsrummet, angivande att det ankomme på Eders

Kung!. Maj:t att meddela närmare bestämmelser i fråga om tidpunkten, när

införseln skall anses hava skett.

Det enligt ovannämnda nådiga förordning den 19 augusti 1921 gjorda

tillägg till författningsrummet i dess ursprungliga lydelse lärer böra åtminstone

tills vidare kvarstå, men skulle vid den förestående omarbetningen av tullstadgan

visa sig, att en genomgripande''ändring av best äm melserna rörande

införsel över tullhamn bör komma till stånd, kan det till äventyrs bliva nödvändigt

att borttaga sagda tillägg.

Med hänvisning till vad sålunda anförts tillåter sig styrelsen underdånigst

föreslå följande lydelse för § 19 mom. 1 frihamnsförordningen, nämligen

:

Förtullning av gods, som införes från frihamn, skall ske efter de taxor

och författningar, som äro gällande, då införseln äger rum; och meddelas av

Konungen föreskrifter i fråga om tidpunkten, då införseln skall anses vara

verkställd.

Utan hinder av vad sålunda stadgats må Konungen medgiva, att på de

villkor, Konungen bestämmer, gods, som direkt från utrikes ort införts med

fartyg till frihamn och där icke varit upplagt för lagring, må förtullas efter

taxor och författningar, som gälla vid visst tidigare tillfälle efter fartygets

ankomst till frihamn.»

På sätt generaltullstyrelsen sålunda framhållit är det uppenbart,

att importör, som i frihamn lagrar för den inhemska marknaden avsedda

varor, kommer, därest under tiden för lagringen tullförhöjning

å de införda varorna inträder, i en sämre ställning än den, som inför

varor genom tullhamn. På grund av de förhållanden, som rått alltsedan

frihamnarna i vårt land öppnats, hava dessa hamnar, som känt är, endast

i mycket begränsad omfattning kunnat komma till användning för

Utskottets

yttrande.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 13.

utrikes transithandel; verksamheten inom frihamnarna har sålunda i övervägande

man måst omfatta varor, avsedda för förbrukning inom landet. Vid

sådant förhållande har det synts utskottet angeläget, att icke för frihamnarna

gälla, med avseende å förtullningen av varor bestämda för den

inhemska marknaden, ofördelaktigare bestämmelser än de, som reglera

förtullningen vid införsel genom tullhamn. Utskottet har därför funnit

önskvärt, att ändring åstadkommes i den praxis, som, på sätt generaltullstyrelsen

omnämnt, tillämpas i fråga om bestämmandet av den tidpunkt,

då .införsel från frihamn skall anses äga rum. I likhet med styrelsen

har utskottet vidare ansett lämpligt, att sådan ändring möjliggöres

därigenom, att åt Kungl. Maj:t överlåtes att meddela föreskrift i

frågan. Däremot har utskottet icke ansett påkallat att ingå i undersökning

av spörsmålet, huruvida de regler i fråga om bestämmandet av

begreppet införsel från frihamn, som generaltullstyrelsen i sitt utlåtande

angivit såsom önskvärda, må vara de lämpligaste. Utskottet har så

mycket hellre lämnat sistnämnda fråga öppen, som generaltullstyrelsen

under det ovan berörda arbetet med förberedandet av en ny tullstadga

lär få anledning att bedöma frågan i ett större sammanhang, därvid

tilläventyrs nya synpunkter kunna giva nya uppslag.

I anslutning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, i anledning av herr Stendahls

förevarande motion II: 72, om visst tillägg till

§ 19 mom. 1 i förordningen om frihamn, besluta,

att § 19 mom. 1 i förordningen om frihamn

den 15 november 1907 skall erhålla följande ändrade

lydelse:

§ 19-

Förtullning av gods, som införes från frihamn,

skall ske efter de taxor och författningar, som äro

gällande, då införseln äger rum; och meddelas av

Konungen föreskrifter i fråga om tidpunkten, då införseln

skall anses vara verkställd.

Utan hinder av vad sålunda stadgats må Konungen

medgiva, att på de villkor, Konungen bestämmer,

gods, som direkte från utrikes ort införts med fartyg

till frihamn och där icke varit upplagt för lagring,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 13.

15

må förtullas efter taxor och författningar, som gälla

vid visst tidigare tillfälle efter fartygets ankomst till

frihamn.

Stockholm den 2 mars 1923.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

Närvarande: herrar Röing, Antonsson, Rosén, Wigforss, Rune, Wohlin, Björnsson,

Boman, Jönsson i Boa, Johansson i Kullersta, Lithander, Sköld, Vennersten, Carlsson i

Ystad, Johan Bergman, Uddenberg i Karlskoga, Bengtsson i Kullen, Lövgren i Nyborg,

Jönsson i Fridhill och Olsson i Golvvasta.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1923:55 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion om visst tillägg till § 19 mom. 1 i förordningen om frihamn. a1 i texten