Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om viss ändring i gällande bestämmelser rörande förfarandet vid beviljande åt bolag av rätt till detaljhandel med rusdrycker.

1923-03-02 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1923:15, Betänkande, i anledning av väckt motion om viss ändring i gällande bestämmelser rörande förfarandet vid beviljande åt bolag av rätt till detaljhandel med rusdrycker.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 15.

1

Nr 15.

Ankom till riksdagens kansli den 5 mars 1923 kl. 1/a 3 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om viss

ändring i gällande bestämmelser rörande förfarandet vid beviljande

åt bolag av rätt till detaljhandel med rusdrycker.

(2:a avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad

motion, nr 126, hava herr Johanson i Huskvarna och tretton

andra ledamöter av kammaren hemställt, »att riksdagen måtte för sin

del besluta sådan ändring i gällande rusdrvcksförsäljningsförordning att

innan bolag beviljas sökt rättighet till detaljhandel med rusdrycker

Kungl. Maj:ts befallningskavande skall infordra yttrande i ärendet från

kommunalstämmorna och stadsfullmäktige i alla de kommuner som anses

komma att utgöra bolagets försäljningsområde».

Beträffande motiveringen för detta förslag får utskottet hänvisa

till motionen.

Enligt 17 § i förordningen den 14 juni 1917 angående försäljning

av rusdrycker skall Konungens befallningshavande inhämta utlåtande

över ansökning om rättighet till detaljhandel med rusdrycker från

de kommunala myndigheterna. Dessa böra i sina utlåtanden angiva,

huruvida och i vilken utsträckning den sökta rättigheten anses böra

medgivas, antalet försäljningsställen, som böra få anordnas, samt de inskränkningar

med hänsyn till försäljningsställenas förläggning och rörelsens

bedrivande, som anses nödiga. Har ansökning avstyrkts av

stadsfullmäktige eller kommunalstämma inom den kommun, där försäljningen

är avsedd att äga rum, får ansökningen ej bifallas. Konungens

befallningshavande är jämväl bunden av de inskränkningar med hänsyn

till försäljningsställenas antal och förläggning samt rörelsens bedrivande,

som blivit av stadsfullmäktige eller kommunalstämma föreslagna, för

såvitt ej ett beslut om dessa inskränkningar skulle stå i strid med allBihang

till riksdagens protokoll 1923. 7 saml. 8 höft. (Nr 15.) 1

Utskottet.

Nu gällande

bestämmelser.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 15.

Utskottets

yttrande.

män lag eller författning. Vidare åligger det Konungens befallningshavande,

därest det kan antagas, att rörelsen skulle vålla olägenhet för

angränsande kommun, att inhämta yttrande från stadsfullmäktige eller

kommunalstämma i sådan kommun.

Enligt 18 § samma förordning är Konungens befallningshavande

vid upplåtande av rättighet till filialhandel med rusdrycker bunden av

de kommunala myndigheternas avstyrkande samt deras förslag angående

inskränkningar i försäljningsrätten på samma sätt som då fråga uppkommer

om beviljande av rätt till detaljhandel åt självständigt bolag.

Utskottet har till en början velat erinra om, att vid 1921 års

riksdag genom en i andra kammaren av herr Nilsson i Landeryd väckt

motion, nr 247, ett förslag framlades av samma innebörd som det

nu förevarande. Första kammaren avslog emellertid sistnämnda motion,

medan andra kammaren biföll densamma. För nu föreliggande motion

hava i huvudsak samma skäl åberopats som de, vilka anfördes till stöd

för berörda, vid 1921 års riksdag väckta förslag. Några nya på frågans

bedömande inverkande omständigheter hava motionärerna icke åberopat.

Beträffande själva sakfrågan vill utskottet framhålla, att några

särskilda försäljningsområden icke tilldelas detaljhandelsbolagen. Däremot

har, på sätt framgår av 36 § rusdrycksförsäljningsföx-ordningen,

varje kommun sitt hemortsbolag, vilket anvisas av kontrollstyrelsen i de

fall, där bolag icke idkar utminutering av rusdrycker inom kommunen.

De kommuner, för vilka bolag utgör hemortsbolag, sägas ingå i bolagets

kontrollområde. Ehuru i regel konsumenter av spritdrycker vid

inköp pläga anlita hemortsbolaget, torde dock rätten att för inköp använda

annat bolag begagnas i många fall.

Motionärernas syfte synes gå ut på sådan ändring av rusdrjmksförsäljningsförordningen,

att skyldighet ålägges Konungens befallningshavande

att infordra yttrande över bolags ansökning om rättighet till

detaljhandel från stadsfullmäktige och kommunalstämma i samtliga de

kommuner, som kunna antagas komma att ingå i bolagets kontrollområde.

Emellertid finnes vid tiden för sådan ansöknings avgörande icke

något kontrollområde för den kommande oktrojtiden fastställt för bolaget.

Härigenom skulle ofta nog svårighet uppstå att avgöra, från vilka kommuner

Konungens befallningshavande borde infordra yttrande, och detta

särskilt under den närmaste framtiden, då, till följd av den år 1922 vidtagna

begränsningen i detalj handelsbolagens antal, helt säkert åtskilliga förändringar

komma att äga rum i nu gällande indelning i kontrollområden.

Det synes även sannolikt, att sådan svårighet skulle i särskilt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 15.

3

hög grad uppstå, då fråga uppkomme om beviljande av rätt till filialutminutering

av spritdrycker.

Mot förslaget kan vidare den anmärkningen riktas, att ett bifall

till detsamma komme att föranleda en omfattande skriftväxling utan att

några egentliga fördelar vunnes för de ifrågavarande kommunerna.

Kommgens befallningsliavande skall redan för närvarande i särskilda

fall inhämta yttrande från angränsande kommuner, varjämte det givetvis

står öppet för varje annan kommun, vars intressen kunna komma att

beröras av den sökta handeln med rusdrycker, att, innan ansökning

avgjorts, hos Konungens befallningsliavande göra de erinringar, vartill

ansökningen kan giva anledning. Den oinskränkta rätt att bestämma

villkoren för rusdryckshandelns bedrivande, som denj s. k. hemkommunen

äger och vilken rätt ansetts kunna begagnas jämväl under oktrojtiden,

skulle säkerligen icke komma att beskäras genom den föreslagna lagstiftningen,

därest icke samtidigt genom detaljerade föreskrifter bestämdes,

i vad mån Konungens befallningsliavande vore bunden av annan kommuns

förslag rörande rusdryckshandelns ordnande. Ett införande av sådana

bestämmelser skulle säkerligen medföra omfattande ändringar i rusdrycksförsäljningsförordningen,

då de innebure en rubbning av en utav de

huvudprinciper, på vilka rusdryckslagstiftningen bygger. Det har därför

synts utskottet som om ståndpunkt till denna fråga icke borde tagas

förrän i samband med en allmän revision av denna lagstiftning. Utskottet

har emellertid nyligen hemställt om avslag å ett i motionsväg

framställt yrkande om skrivelse till Konungen om revision av denna lagstiftning.

I sin motivering till detta avslagsyrkande (betänkande nr 12)

har utskottet framhållit, att sådana erfarenheter rörande verkningarna

av gällande försäljningssystem icke vunnits, att ännu några säkra slutsatser

kunde dragas rörande riktningen för ett kommande reformarbete.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion II: 125 av herr Johanson

i Huskvarna in. fl., om viss ändring i gällande bestämmelser

rörande förfarandet vid beviljande åt bolag av

rätt till detaljhandel med rusdrycker, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 2 mars 1923.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 15.

Närvarande: herrar Böing, friherre Fleming, Antonsson, Rosén, Wigforss, Rune,

Wohlin, Björnsson, Boman, Jönsson i Boa, Johansson i Kullersta, Lithander, Sköld, Alexis

Björkman, Johan Bergman, Uddenberg i Karlskoga, Bengtsson i Kullen, Lövgren i Nyborg,

Jönsson i Fridhill och Olsson i Golvvasta.

Reservationer:

av herr Johan Bergman, som anfört följande:

»Vad motionärerna här föreslå har redan 1921 förelegat till riksdagens

prövning. Andra kammaren biföll förslaget, som emellertid föll

på första kammarens motstånd. Avslaget motiverades under överläggningen

med två huvudargument: dels borde den kommunala vetorätten

icke utsträckas längre än den för närvarande sträckte sig, dels skulle

svårigheter yppa sig för Konungens befallningshavande att avgöra av

vilka kommuner yttrande borde infordras, alldenstund bolagets blivande

kontrollområde vid ansökningen om oktroj ännu icke vore bestämt.

Den första invändningen synes ha berott på en missuppfattning av

motionens syfte och träffar i varje fall icke den nu föreliggande motionen,

som icke åsyftar någon utsträckning av den kommunala vetorätten

utan blott eu ytterligare utsträckning av sådan yttranderätt, som redan

nu är vissa angränsande kommuner tillerkänd. Den andra invändningen

kunde måhända äga något fog för sig, om man yrkade föreskrift för

Konungens befallningshavande att av samtliga kommuner inom kontrollområdet

infordra yttrande. Denna huvudsakligen formella svårighet

torde emellertid kunna undanröjas därigenom, att Konungens befallningshavande

icke ålägges infordra de ifrågasatta yttrandena utan blott

att genom allmän kungörelse utsätta en tid, inom vilken de kommuner

som anse sig hava något intresse av frågans utgång äga att, därest de

önska, till Konungens befallningshavande inkomma med yttrande. Till

17 § 4 mom. av förordningen den 14 juni 1917 kunde sålunda fogas

ett tillägg av ungefär följande innehåll (de kursiverade orden innebära

tillägget till momentets för övrigt oförändrade text):

4. Sedan de i 3 mom. omförmälda utlåtanden till Konungens

befallningshavande avgivits, har Konungens befallningshavande, där

ansökning ej genast varder avslagen, att, om rörelsen kan antagas

vålla olägenhet för angränsande kommun, över ansökningen infordra

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 15. 5

yttrande från stadsfullmäktige eller kommunalstämma i sådan kommun,

ävensom, i varje fall, utsätta en tid, inom vilken jämväl övriga kommuner

inom det område som kan väntas komma att beröras av bolagets verksamhet

må äga att över ansökningen avgiva yttrande.

Då utskottets majoritet emellertid ej varit benägen att företaga någon

ändring i nu gällande lagstiftning i ärendet och möjlighet att genom

utskottets försorg få en definitiv lagtextformulering framlagd redan för

innevarande års riksdag således ej förefinnes, inskränker jag mig till

att yrka,

att riksdagen, med anledning av herr Johansons

i Huskvarna m. fl. motion nr 126 i andra kammaren,

måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära

utredning och förslag till sådan ändring av gällande

rusdrycksförsäljningsförordning, att, innan bolag beviljas

sökt rättighet till detaljhandel med rusdrycker, Kungl.

Maj:ts befallningshavande skall bereda tillfälle för kommunerna

inom det område, som kan väntas komma

att beröras av bolagets verksamhet, att avgiva yttrande

i ärendet.»; samt

av herrar Rosén, Alexis Björkman och Jönsson i Fridhill, vilka instämt

i herr Bergmans yrkande.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 7 samt.

8 höft. (Nr 15.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.