Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om förhindrande, att vissa av stats finansiella skäl genomförda tull förhöjning ar utnyttjas av inhemska tillverkare.

1923-03-13 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1923:18, Betänkande, i anledning av väckt motion om förhindrande, att vissa av stats finansiella skäl genomförda tull förhöjning ar utnyttjas av inhemska tillverkare.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.

3

Nr 18.

Ankom till riksdagens kansli den 13 mars 1923 kl. 2 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om

förhindrande, att vissa av stats finansiella skäl genomförda

tull förhöjning ar utnyttjas av inhemska tillverkare.

(l:a avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad

motion (nr 123) har herr Lövgren i Nyborg hemställt, »att riksdagen

måtte hos Kungl. Maj:t begära skyndsam utredning och därpå

grundat förslag till sådan ändring i tulltaxan, att icke de tullförhöjningar

å varor under avd. Vill av gällande tulltaxa, som genomförts

av statsfinansiella skäl, kunna utnyttjas av inhemska tillverkare.»

Till stöd för sin hemställan har motionären, efter erinran om den

av 1921 års riksdag beslutade höjningen av åtskilliga finanstullar, anfört

följande.

»Aven om redan förut gällande tullsatser kunnat skapa gynnsamma betingelser

för viss tillverkning, hava dessa för vissa slag av varor självfallet genom

här åsyftade tullförhöjningar blivit än gynnsammare. Ett sådant fall föreligger

beträffande strumpstolsarbeten av konstsilke.

Enligt gällande tulltaxa utgör tullen för sådana arbeten 30 kronor per kilogram

under det tullen för garn av konstsilke (blekt eller färgat) enligt tulltaxerubrik

nr 360 är endast 2 kronor per kilogram. Icke minst därför, att färdiga

varor av konstsilke äro relativt tunga ger skillnaden mellan dessa båda tullsatser

ett orimligt stort och oberättigat skydd för tillverkningen inom vårt land av strumpstolsarbeten

av konstsilke. Förbrukningen av dylika varor har på senaste tiden

blivit synnerligen stor och en avsevärd tillverkning äger också rum inom landet,

ehuru den ännu ej är tillräcklig för att fylla behovet, detta sannolikt därför att

åtskilliga företag, som skulle kunna inrätta sig för sådan tillverkning, underlåta att

göra det, enär de frukta, att det höga tullskyddet snart skall försvinna. På grund

härav hava också de firmor, som verkligen tillverka sådana varor möjlighet att

utnyttja detta höga tullskydd, vilket står i klar strid med syftet med de höga tullsatserna

på färdiga varor av konstsilke.

En ändring härutinnan synes därför påkallad, varvid särskilt torde böra

undersökas, huruvida det icke är tulltekniskt möjligt att på särskilda rubriker i

tulltaxan föra varor av å ena sidan konstsilke och å andra sidan av natursilke.»

s. 4 Kontrollera mot PDF

1921 års

ändringar i

fråga om

tullen på arbeten

av silke.

Statistik.

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.

Strumpstolsarbeten m. m. av silke, andra än glödnät, hänföras —

vare sig de äro tillverkade av naturligt eller av konstgjort silke — till

tulltaxans rubrik 373. I fråga om nämnda rubrik innefattade ovan berörda,

av 1921 års riksdag beslutade höjning av vissa finanstullar en

uppdelning, i det att rubriken,, vilkens tullsats var 9 kronor för kilogram,

ersattes av rubrikerna 373 a, glödnät, även apterade till glödstrumpor,

med tullsatsen 9 kronor för kilogram bibehållen, samt 373 b,

andra arbeten av ifrågavarande slag, med en tullsats av 30 kronor för

kilogram. Nämnda riksdagsbeslut innefattade avsevärda höjningar även

beträffande tullsatserna för andra under tulltaxans avdelning Vill A upptagna

varor av silke. Tullsatserna för garn av silke lämnades däremot

oförändrade; för färgat garn av konstsilke, annat än i smärre för detaljhandeln

lämpade uppläggningar, utgör tullsatsen, enligt rubriken 360,

sålunda alltjämt 2 kronor för kilogram.

Importen av nedannämnda slag av konstsilke under åren 1913

samt 1918—1922 — vilken import ägt rum huvudsakligen över Stockholm,

Göteborg, Malmö, Borås och Norrköping — framgår av följande

sammanställning:

Stat. nr 359

j oblekt, ävensom vitt

Stat. nr 360 A

blekt eller ofärgat:

otvinnat

Stat. nr 360 B

blekt eller färgat:

tvinnat

A r

totalimport

kg.

import från

Tyskland

kg-

totalimport

kg.

import från

Tyskland

kg-

totalimport

kg-

import från

Tyskland

kg.

1913 ..................; 5,999

3,389

3,181

2,623

1,753

1,295

1918 .................. 284

ej spec.

55

ej spec.

22

ej spec.

1919 ..................! 1,531

» »

642

» »

620

» »

1920 .................. 6,075

3,239

1,260

495

922

755

1921 ..................1 7,852

2,237

2,424

1,618

3,095

2,519

19221..................| 4,558

2,070

10,474

4,746

6,565

4,268 ,

1 Från och med den m/i 1922 hänföres vitt silke till rubriken 360.

Av de sålunda anförda siffrorna framgår, att den totala importen

under de i sammanställningen upptagna rubrikerna utgjorde år 1913

10,933 kilogram, år 1920 8,257 kilogram, år 1921 13,371 kilogram och

år 1922 21,597 kilogram. Importen under 1922 utvisar följaktligen en

stegring från år 1921 med 61.6 procent och från år 1920, det sista år,

då den gamla tullsatsen för arbeten av silke gällde under hela året,

med icke mindre än 161.5 procent. Importens tillväxt är sålunda betydande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 18. 5

Utskottet har sökt erhålla upplysning, huruvida den ifrågavarande

iinportökningen kan antagas bero på andra förhållanden än ökad användning

av konstsilke inom textilfabrikationen; och har med stöd av en

undersökning, som i sådant hänseende på utskottets föranstaltande verkställts,

meddelats utskottet, att konstsilke icke syntes inom landet i

någon större utsträckning komma till användning för tekniska ändamål.

Den stegrade importen tyder följaktligen på en väsentligt ökad

inhemsk tillverkning av arbeten, framställda av konstsilke. Härom vittnar

ytterligare den omständigheten, att den sedan någon tid tillbaka inom

landet bedrivna fabrikationen av konstsilke nått en avsevärd omfattning

och av allt döma synes vara stadd i rask utveckling. Säkerligen är

den ökning i tillverkningen av silkesvaror, som sålunda ägt rum, föranledd

av den höjda tullen på dylika arbeten.

I den skrivelse, genom vilken 1921 års riksdag meddelade sitt beslut

om höjning av vissa linanstuilar, anförde riksdagen bland annat i enlighet

med ett uttalande av bevillningsutskottet i dess betänkande i ämnet

(nr 50) följande:

»För den händelse de av riksdagen beslutade tullförhöjningarna skulle föranleda,

att fråga uppkomme om igångsättande av någon ny tillverkning inom landet,

för vilken betingelse kunde anses föreligga i och med höjningen av en eller annan

tullsats, har riksdagen velat uttryckligen framhålla, att avsikten med de ifrågavarande

tullförhöjningarna uteslutande är att bereda förstärkning åt statskassan

under en tid med sinande statsinkomster samt att en ny industrigren följaktligen

icke kan påräkna, att de högre tullsatserna skola äga giltighet under längre tid

än som påkallas av det skäl, som nu varit för riksdagen ensamt bestämmande.»

Vad utskottet ovan anfört giver vid handen, att den avsevärda

stegring i tillverkningen av arbeten av konstsilke, som motionären i sin

motivering omnämnt, utgör ett fall av sådan under skydd av en höjd

finanstull uppkommen tillverkning, som riksdagen med nyss återgivna

uttalande avsett att förebygga.

En dylik utveckling medför olägenheter i flere hänseenden. Till

en början är det uppenbart, att syftet med 1921 års berörda tullförhöjningar,

vilket, som nyss betonats, var uteslutande statsfinansiellt, förfelas,

i samma mån som importen av de artiklar, vilka tullförhöjningarna

avsågo, minskas. Vidare är det givet, att tullsatser, vilka höjts i uteslutande

statsfinansiellt syfte, måste, i den mån de komma att utgöra

skydd för inhemsk tillverkning, verka synnerligen godtyckligt. Olägenheten

härav framträder så mycket skarpare, där fråga är om tullförhöjningar,

vilka aldrig avsetts att bliva bestående utan som tillkommit i

syfte att bereda statsverket en tillfällig ökning i tullinkomsterna. Den

rådande osäkerheten beträffande den tid, under vilken de höjda tull
-

Utskottets

yttrande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.

satserna kunna komma att förbliva gällande, måste nämligen verka återhållande

på igångsättandet av sådan tillverkning, för vilkens bedrivande

den gällande höga tullen anses vara en förutsättning, och föranleder

därför, att den inhemska konkurrensen icke erhåller den omfattning, som

den skulle nå under skyddet av en varaktig tullsats. Det faktiska tullskyddet

kan följaktligen med så mycket större effektivitet utnyttjas, på

samma gång som handeln med hithörande varor utsattes för svårigheter.

Av sålunda anförda skäl har utskottet ansett påkallat, att riksdagen

beträffande arbeten av silke hos Kungl. Maj:t begär utredning

och förslag i det i motionen angivna syftet. Vad beträffar motionärens

ovan återgivna hemställan, i vad densamma avser 1921 års tullförhöjningar

beträffande andra till avdelning Vill i tulltaxan hörande varuslag

än arbeten av silke, har utskottet endast att anmärka, att behovet av

en utredning härom varken blivit i motionen påvisat eller eljest framgår

av några för utskottet framlagda uppgifter.

Den utredning inom en begränsad del av det i motionen avsedda

området, som utskottet sålunda ansett böra begäras, har synts utskottet

böra i första rummet avse frågan, huruvida produkter av konstsilke och

produkter av natursilke kunna på tulltekniskt tillfredsställande sätt särskiljas.

Därest så visar sig vara fallet, torde frågan kunna lösas genom

en nedsättning av tullsatserna vid de under avdelning VIII A i tulltaxan

upptagna tullsatserna för silkesvaror, i vad dessa tullsatser avse

varor av konstsilke. Skulle däremot ett dylikt särskiljande visa sig icke

kunna utföras på tillfredsställande sätt, lär undersökningen böra inriktas

på att pröva andra medel, som tilläventyrs kunna tillgodose det avsedda

syftet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, i anledning av förevarande

motion II : 123 av herr Lövgren i Nyborg, i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte låta

utreda, vilka åtgärder må böra vidtagas, för att den

av 1921 års riksdag beslutade höjningen av tullsatserna

vid de till avdelning VIII A i tulltaxan hörande

rubrikerna för silkesvaror, i vad dessa rubriker omfatta

varor av konstgjort silke, icke skall medföra

andra verkningar än de av riksdagen avsedda, samt

att Kungl. Maj :t ville för riksdagen framlägga det förslag,

vartill utredningen kan giva anledning.

Stockholm den 13 mars 1923.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖINGl.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.

Närvarande: herrar Ilning, Gustaf Nilsson, Rosen, Rune, Wohlin, Björnsson,

Pers, Bärg i Katrineholm, Jönsson i Boa, Johansson i Kullorsta, Johansson i Kälkebo,

Olsson i Ramsta, Henrikson, Carlsson i Ystad, Heyman, Jönsson i Slätåker, Andersson

i Hedsta, Lövgren i Nyborg, Björklund och Brännström.

Reservation

av herrar Wohlin, Jönsson i Boa, Johansson i Kälkebo, Henrikson,

Heyman, Andersson i Hedsta och Brännström,

vilka hemställt om avslag å såväl utskottets hemställan som den

i ämnet väckta motionen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1923:58 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion om förhindrande, att vissa av stats finansiella skäl genomförda tullförhöjningar utnyttjas av inhemska till a1 i texten