Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion med förslag att nöjesskatten för föreställningar å de kungl. teatrarna må tillfalla nämnda teatrars kassor.

1923-03-13 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1923:19, Betänkande, i anledning av väckt motion med förslag att nöjesskatten för föreställningar å de kungl. teatrarna må tillfalla nämnda teatrars kassor.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.

Utskottet.

Motionen.

Staten och de

kungl.

teatrarna.

Nr 19.

Ankom till riksdagens kansli den 13 mars 1923 kl. 2 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion med

förslag att nöjesskatten för föreställningar å de kungl.

teatrarna må tillfalla nämnda teatrars kassor.

(l:a avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad

motion, nr 128, har herr Bengtsson i Norup m. fl. hemställt, »att

riksdagen måtte besluta, att den nöjesskatt, som enligt gällande lag nu

av såväl Kungl. Operan som Kungl. Dramatiska teatrarna årligen utbetalas

till Stockholms stad, måtte tillfalla dessa teatrars egna kassor

för att av dem användas för verksamheten».

Därjämte hava motionärerna hemställt, att erforderlig förändring

i gällande författning måtte av vederbörande utskott utarbetas.

Till stöd för förslaget har anförts i huvudsak följande.

De kungl. teatrarna hade under en lång följd av år antingen

genom understöd eller på annat sätt omhuldats av staten. På samma

gång som staten därmed hade velat stödja och uppmuntra konsten och

bildningssträvandena, hade den också velat göra det möjligt för dessa

teatrar att vara en motvikt emot den tendens till uppförande av mindervärdiga

pjäser, som kännetecknade eu del teatrar. Att Stockholms stad

uppbure eu årlig nöjesskatt från de statsunderstödda teatrarna vore en

orättvisa, som snarast möjligt borde upphöra. Nöjesskatten borde i

stället oavkortad gå till teatrarnas egna kassor, varigenom teatrarnas

ledning skulle beredas möjlighet att i fråga om val av pjäser bättre

tillgodose de kulturella anspråken.

Enligt särskilda kontrakt har Kungl. Maj:t och kronan till kungl.

teaterns aktiebolag och kungl. dramatiska teaterns aktiebolag till avgiftsfritt

begagnande upplåtit teaterbyggnaderna vid Gustaf Adolfs torg

och Nybroplanen i Stockholm jämte till teatrarna hörande dekorationer

m. m. på villkor, bland andra, att det yttre underhållet av teaterbygg
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 19. 9

naderna skall bestridas av Kung]. Maj:t och kronan, att bolagen skola

äga uppbära all avkomst av teaterbyggnaderna men själva bekosta deras

uppvärmning och belysning m. m. samt att till bestridande av teatrarnas

utgifter må användas, bland annat, räntorna av de under statskontorets

förvaltning ställda, särskilt bildade fonderna »kungl. teaterns reservfond»

och »kungl. dramatiska teaterns reservfond». Kontrakten

innehålla även följande bestämmelser. Bolagens styrelser skola bestå

vardera utav fem personer, av vilka Kungl. Maj:t utser tre och av

dessa eu till ordförande, en till verkställande direktör och, beträffande

styrelsen för kungl. dramatiska teaterns aktiebolag, en till vice ordförande.

Uti styrelsen för kungl. teaterns aktiebolag är verkställande

direktören tillika vice ordförande. Verksamheten vid teatrarna skall

utövas och ordnas av bolagen enligt bestämmelserna uti av Kungl. Maj:t

för teatrarna utfärdade reglementen.

Operan åtnjuter, utöver förmåner som ovan omnämnts, jämväl

direkt understöd av statsmedel. Under ''fen lång följd av år har nämligen

till operan utgått ett ordinarie anslag, vilket åren 1890—1920 varit

bestämt till 60,000 kronor samt därefter utgjort 150,000 kronor för år.

Å tilläggsstat för år 1920 anvisades jämväl såsom förstärkning av det

ordinarie anslaget ett förslagsanslag, högst, å 90,000 kronor. I detta

sammanhang kan även förtjäna nämnas, att anslag av riksdagen beviljats

jämväl för brandförsäkring av de båda staten tillhöriga teaterbyggnaderna

samt av staten tillhörig i dessa byggnader förvarad lösegendom. Dylika

anslag hava utgått för operans fastighet allt från år 1900 och för dramatiska

teaterns byggnad sedan 1910 samt för lösegendom sedan 1921.

Uti innevarande års statsverksproposition, åttonde huvudtiteln, har jämväl

hemställts, att riksdagen måtte i riksstaten upptaga det ordinarie

anslaget till kungl. operan med oförändrat årsbelopp, 150,000 kronor,

(punkt 65) samt anvisa för om förmälda brandförsäkringar ett extra anslagav

52,910 kronor (punkt 66).

Ehuru de kungl. teatrarna, på sätt ovan återgivits, av staten

gynnats på olika sätt, har rörelsen vid teatrarna och särskilt vid operan

vanligen gått med förlust. Kungl. Maj:t har fördenskull, för uppehållande

av verksamheten vid dessa teatrar, tilldelat dem lån ur ovannämnda

reservfonder ävensom, allt mera regelbundet, medgivit dem

tillstånd att anordna penninglotterier.

Betydelsen för de kungl. teatrarna av de i olika former lämnade

statsunderstöden m. m. framgår utav de av styrelserna för bolagen under

de senaste åren framlagda berättelserna till de ordinarie bolagsstämmorna.

I den av styrelsen för kungl. teaterns aktiebolag senast avgivna berättelsen,

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 7 samt. 10 höft. (Nr 17—20.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.

avseende spelåret 1921—1922, redovisas sålunda inkomsterna under spelåret

på följande sätt:

»Inkomster:

Anslag av staten........................................................................... kronor 150,000: —

Recettmedel .................................................................................... » 947.876:3 5

Hyresmedel .................................................................................... » 197,007: —

Räntor .......................................................................................» 173,844: 53

Diverse inkomster (för mottagning av ytterplagg, rätt att sälja

program, lokalhyra m. m.)................................................... » 60,491: 9 5

Av Kungl. Maj:t beviljat bidrag från lotterimedel................... » 1,460,816: 59

Saldo till spelåret 1922-1923 ..................................... » 54,686: 81

Summa kronor 3,044,723:23»;

och den i sistnämnda berättelse införda balansräkningen för den 30 juni

1922 upptager inom linjen en skuld till kungl. teaterns reservfond å

2,722,070 kronor 81 öre. Av den av styrelsen för kungl. dramatiska

teaterns aktiebolag avgivna förvaltningsberättelsen för spelåret 1921—

1922 framgår, att utgifterna under spelåret överstigit de med 759,767

kronor 78 öre influtna inkomsterna med 547,007 kronor 94 öre samt

att denna förlust vid uppgörandet av balansräkningen per 30 juni 1922

minskats med i lotterimedel influtna 341,161 kronor, varför i balansräkningen

en brist å 205,846 kronor 94 öre upptagits. Åven denna

brist har sedermera, enligt revisionsberättelsen för samma spelår, täckts

av lotterimedel. Enligt sistnämnda balansräkning utgör ifrågavarande

bolags skuld till dramatiska teaterns reservfond 157,143 kronor 44 öre.

[Nöjesskatten Enligt utskottet från de kungl. teatrarnas kamrerarkontor tillhanda
Vi<teatrarna1''

k°mna uppgifter har nöjesskatt av de båda teatrarna under nedanr

'' nämnda spelår till Stockholms stad inbetalats med belopp, som framgå

av följande sammanställning:

Operan

kr.

Dramatiska teatern

(stora)

kr.

1919— 1920 ............................ 90,091:80

1920— 1921 ............................ 104,555:56

1921— 1922 ............................ 98,858: 75

75,868: 95

85,101: 90

57,223: 75.

Några uppgifter beträffande den så kallade mindre dramatiska teatern hava

icke införskaffats med hänsyn till att efter innevarande spelårs slut verksamheten där

icke längre kommer att drivas för kungl. dramatiska teaterns aktiebolags räkning.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.

11

Av den sålunda lämnade redogörelsen framgår, ej mindre att de

belopp, som staten genom beviljande av anslag eller genom andra åtgärder

ställer till de kungl. teatrarnas förfogande, äro mycket betydande,

än även att dessa teatrar äro för sin verksamhet i hög grad

beroende av det bistånd, som staten sålunda lämnar dem. Vad operan

beträffar synes detta bistånd vara en förutsättning för att verksamheten

över huvud skall kunna uppehållas. De sålunda angivna förhållandena

hava synts utskottet böra föranleda, att de kungl. teatrarna, i enlighet

med vad motionärerna föreslagit, befrias från skyldigheten att inbetala

nöjesskatt till Stockholms stad.

En dylik undantagsställning torde lämpligast kunna beredas de

kungl. teatrarna därigenom, att dessa i fråga om upptagande av nöjesskatt

alltjämt bli likställda med andra teaterföretag i huvudstaden,

men att skattens avkastning inflyter till statsverket för att tillgodoföras

verksamheten vid de kungl. teatrarna.

Utskottet har ovan meddelat uppgift rörande de belopp, till vilka

nöjesskatten vid de kungl. teatrarna uppgått de tre senaste spelåren.

Sammanställer man nämnda belopp med de siffror, som beteckna Stockholms

stads inkomst av nöjesskatten i dess helhet under ungefär motsvarande

tider, torde man finna, att staden bör kunna utan någon större

olägenhet avvara vad nöjesskatten vid de kungl, teatrarna inbringar.

Enligt uppgifter, som meddelats i Svenska stadsförbundets tidskrift1,

har nämnda inkomst under följande tider uppgått till, i jämna tusental

kronor, 1 oktober 1919—30 september 1920 2,691,000 kronor, 1 oktober

1920—30 september 1921 2,437,000 kronor och 1 oktober 1921—30

september 1922 1,880,000 kronor. Emellertid har utskottet icke velat

ifrågasätta, att de kungl. teatrarnas skyldighet att till Stockholms stad

inbetala vid teatrarna influten nöjesskatt upphör, förrän stadens nu löpande

budgetår utgått.

1 fråga om de författningsbestämmelser, som erfordras för att

bereda de kungl. teatrarna en sådan undantagsställning som ovan angivits,

har utskottet upptagit ett å finansdepartementets lagbyrå avfattat

förslag, vilket innebär, att genom en bestämmelse i 1 § av nöjesskatteförordningen

denna förklaras icke gälla de kung], teatrarna samt att

skyldigheten att vid dessa upptaga nöjesskatt regleras genom en särskild

förordning.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, i anledning av motionen

__ II: 128 av herr Bengtsson i Norup m. fl.,

1 Häftena 8 är 1920, 7 år 1921 och 7 är 1922.

Utskottets

yttrande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

BeviUMndsUlskotlets betänkande Nr 19.

dels besluta,

att till 1 § i Förordningen den 30 maj 1919

(nr 256) om rätt för kommun att upptaga särskild

avgift vid vissa offentliga nöjestillställningar skäll,

med giltighet från och med den 1 januari 1924, fogas

följande tillägg:

Denna förordning äger icke tillämpning å nöjestillställning,

anordnad av kungl. teatern eller kungl.

dramatiska teatern i Stockholm å lokal, som för

teaterns verksamhet i huvudstaden stadigvarande begagnas.

Om avgift för sådan nöjestillställning är särskilt

stadgat.

dels ock antaga följande

Förordning om uttagande av särskild avgift vid nöjestillställning,

anordnad av kungl. teatern eller kungl. dramatiska

teatern i Stockholm.

Härigenom förordnas som följer:

För nöjestillställning, anordnad av kungl. teatern

eller kungl. dramatiska teatern i Stockholm å lokal,

som för teaterns verksamhet i huvudstaden stadigvarande

begagnas, skall för nedan angivet ändamål

uttagas särskild avgift, vilken skall varje år beräknas

enligt de grunder, som, jämlikt förordningen den 30

maj 1919 om rätt för kommun att upptaga särskild

avgift vid vissa offentliga nöjestillställningar, under

samma år tillämpas beträffande andra nöjestillställningar

av motsvarande slag i Stockholms stad.

Influtna avgifter användas för de kungl. teatrarnas

verksamhet enligt Kungl. Maj:ts bestämmande.

Kungl. Maj:t utfärdar ock de närmare föreskrifter,

som för förordningens tillämpning i övrigt må

finnas erforderliga.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari

1924.

Stockholm den 13 mars 1923.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

Närvarande: herrar Röing, O-ustaf Nilsson. Rosén, Rune, Björnsson, Pers, Bärg

i Katrineholm, Jonsson i Boa, Johansson i Kullersta, Johansson i Kälkebö, Olsson i

Ramsta, Henrikson, Carlsson i Ystad, Heyman, Jönsson i Slätåker, Andersson i Bedsta,

Lövgren i Nyborg, Björklund och Brännström.

Reservation

av herr Gustaf Nilsson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1923:59 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion med förslag, att nöjesskatten för föreställningar å de kungl. teatrarna må tillfalla nämnda teatrars kassor s. 12 i texten