Betänkande, i anledning av väckt motion om viss ändring av § 64 i förordningen om försäljning av rusdrycker.
1923-03-13 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1923:20, Betänkande, i anledning av väckt motion om viss ändring av § 64 i förordningen om försäljning av rusdrycker.
Dokumentets text
Utskottet.
Nykterhets•
nämndernas
Åligganden.
Utskottets
yttrande.
14
Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.
Nr 20.
Ankom till riksdagens kansli den 13 mars 1923 kl. 2 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om
viss ändring av § 64 i förordningen om försäljning
av rusdrycker.
(2:a avd.)
I en inom första kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad
motion, nr 104, bar herr Ljunggren hemställt, »att riksdagen
måtte besluta sådan omformulering av § 64 i förordningen om försäljning
av rusdrycker, att det klart och otvetydigt därav framgår, att alla
ärenden, berörande nykterhetstillståndet, vilka handläggas i stad av
stadsfullmäktige och på landet av kommunalstämma, ovillkorligen skola
till nykterhetsnämnden remitteras».
Beträffande motiveringen för detta förslag får utskottet hänvisa
till motionen.
Enligt 3 § i lagen den 30 juni 1913 om behandling av alkoholister
skall nykterhetsnämnd finnas i varje kommun. Emellertid skall sådan
nämnd ej behöva särskilt tillsättas i varje kommun, utan skall, där
kommunal myndighet ej annorlunda beslutar, kommunens fångvårdsstyrelse
tillika vara nykterhetsnämnd. Enligt berörda lag hava nykterhetsnämnderna
att utöva tillsyn över sådana personer, som skola interneras,
och vidtaga för interneringen erforderliga åtgärder.
Genom införandet av 1917 års rusdryckslagstiftning utvidgades
nykterhetsnämndernas befogenheter. Sålunda hava dessa nämnder enligt
64 § rusdrycksförsäljningsförordningen till åliggande att övervaka nykterhetstillståndet
inom kommunen och i sådant hänseende bland annat
bereda de ärenden berörande nykterhetstillståndet, vilka av stadsfullmäktige
eller kommunalstämma remitteras till nämnden.
I likhet med motionären anser utskottet, att, därest ärende, som
handlägges av stadsfullmäktige eller kommunalstämma, är av beskaffenhet
Bevillningsutskottets betänkande Nr 20. 15
att beröra nykterhetstillståndet inom kommunen, nykterhetsnämnden bör
sättas i tillfälle att yttra sig i ärendet. Då nykterhetsnämnds ledamöter
utses av vederbörande kommunala myndighet, torde även kunna antagas,
att frågor av dylik beskaffenhet komma att remitteras till denna nämnd.
Något egentligt behov av en lagändring i den av motionären föreslagna
riktningen torde därför icke föreligga och får utskottet förty hemställa,
att förevarande motion I: 104 av herr Ljunggren,
om viss ändring av § 64 i förordningen om försäljning
av rusdrycker, icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 13 mars 1923.
På bevillningsutskottets vägnar:
ERIK RÖING1.
Närvarande: herrar Röing, Gustaf Nilsson, Rosen, Rune, Wohlin, Björnsson
Bärg i Katrineholm, Jönsson i Boa, Johansson i Kullersta, Sköld, Johansson i Kälkebo!
Olsson i Ramsta, Henrikson, Alexis Björkman, Heyman, Jönsson i Slätåker, Andersson i
Hedsta, Johan Bergman, Lövgren i Nyborg och Brännström.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.