Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motionom höjning av tullsatserna för vissa damkonfektionsvaror.

1923-04-17 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1923:28, Betänkande, i anledning av väckt motionom höjning av tullsatserna för vissa damkonfektionsvaror.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

1

Nr 28.

Ankom till riksdagens kansli den 17 april 1923 kl. 3 e. m

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motionom

höjning av tullsatserna för vissa damkonfektionsvaror.

(l:a avd.)

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 60, vilken hänvisats

till bevillningsutskottet, har herr Lithander hemställt, »att riksdagen måtte

besluta, att i gällande tulltaxa för inkommande varor stadgade tullsatser

för taxerubrikerna 596—597 samt 601 och 602 må från och med dag, som

av Kungl. Maj:t bestämmes, tills vidare intill dess annorlunda förordnas,

förhöjas med 100 procent».

De i motionen avsedda tulltaxerubrikerna hava för närvarande följande

lydelse:

596.

597.

601 a.

602 a.

601 b.

602 b.

Kläder och. andra sömnadsarbeten, ej särskilt nämnda:

andra slag:

av helsiden:

försedda med broderier eller spetsar

andra .........................................

av annan spånadsvara:

försedda med broderier, spetsar, foder, uppslag eller

annan besättning av varor, i vilka silke ingår:

av yllevävnad .....................................................

andra ..................................................................

Anm. Kantband — — — krage,

försedda med broderier eller spetsar, vari silke icke ingår:

av yllevävnad .........................................................

andra .....................................................................

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 7 samt. 16 käft. (Kr 28.)

Kvantitet)

för tullberäkningen
-

1 kg.

1 kg.

1 kg.

1 kg.

1 kg.

1 kg.

Tullsats

Kr.

30

26

758 23 1

Utskottet.

Gällande

bestämmelser.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutxlcottets betänkande Nr 28.

Motionen.

Utskottets

yttrande.

Till stöd för det föreliggande förslaget har motionären anfört bland

annat följande. Den svenska damkonfektionsindustrien hade liksom en

mångfald andra industribranscher under de senaste åren varit utsatt för eu

övermäktig utländsk konkurrens. Orsaken härtill hade huvudsakligen varit

att söka i de stora differenser, som förelegat i fråga om ett flertal utländska

valutors, främst markvalutans, köpkraft utom och inom det egna landets

gränser. Till följd härav hade det för de utländska företagen blivit möjligt

att hit till landet med god vinst försälja varor till priser, med vilka

afl konkurrens från den inhemska industriens sida varit utesluten. Under

det att svårigheterna i nu nämnt hänseende på senasle tiden mildrats

för vissa branscher av vår industri, hade de för damkonfektionsindustrien

tvärtom tillväxt. Att konkurrensförhållandena inom denna bransch ej

förbättrats, berodde på den stora del arbetskostnaderna hade i självkostnadspriset

för hithörande varor.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen.

Alltsedan tull- och traktatkommittén enligt Kungl. Maj:ts beslut

den 31 januari 1919 tillsattes, har bevillningsutskottet i ett flertal fall,

då till utskottets bedömande förelegat förslag rörande sådana ändringar i

tulltaxan, vilka måst anses på någon punkt föregripa resultatet av den

allsidiga utredning, som nämnda kommitté fått i uppdrag att verkställa,

förklarat sig med hänsyn till den pågående utredningen icke kunna tillstyrka

dylika förslag. Den ståndpunkt, som bevillningsutskottet sålunda

intagit under åren 1919—1922 och även i ett fall (betänkande nr 4) vid

nu pågående riksdag, bär för utskottet varit bestämmande även i fråga

om det förslag, som innefattas i den föreliggande motionen.

Om utskottet således redan av berörda anledning icke kunnat tillstyrka

bifall till motionärens hemställan, har utskottet däremot ansett

lämpligt att föranstalta om utredning av en fråga, som sammanhänger

med motionen.

Vid motionens förberedande behandling inom utskottet erinrades, att,

i samband med den av 1921 års riksdag på Kungl. Maj:ts förslag beslutade

höjningen av vissa finanstullar, vidtagits höjning jämväl av tullsatserna

för vissa inom landet tillverkade artiklar, nämligen i sådana

fall, då en höjd finanstull avsett varor, vilka tjänade såsom råmaterial

eller halvfabrikat för inhemsk tillverkning. Det erinrades vidare, att

tullsatserna därvid hade höjts så mycket som ansetts motsvara den

genom tulltillägget å råvarorna eller halvfabrikaten framkallade kostnadsökningen,

med bibehållande av skyddsmarginalen i gällande tullsatser.

I anslutning härtill gjordes beträffande vissa damkonfektionsvaror,

som utgjorde föremål för tillverkning inom landet, gällande å ena

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. 3

sidan, hurusom do i kompensationssyfte vidtagna tullförhöjningarna i

många fall icke motsvarade den nyssberörda kostnadsökningen å råvarorna

eller halvfabrikaten, och å andra sidan, att fall även förekomme,

då dylika tullförhöjningar beredde större skydd än som motsvarade kostnadsökningen.

Med anledning av vad sålunda förekommit ausåg utskottet

önskvärt, att utredning verkställdes rörande möjligheten och lämpligheten

att genom uppdelning av rubriker i tulltaxan, vilka avsåge damkonfektionsvaror,

åstadkomma en bättre avvägning av kompensationen för vissa

av de enligt beslut av 1921 års riksdag höjda finanstullarna; och begärde

utskottet i grundlagsenlig ordning, att generaltullstyrelsen måtte,

efter verkställd utredning i berörda hänseende, till bevillningsutskottet

avgiva utlåtande i ämnet och därvid jämväl överlämna förslag till de ändringar

i tulltaxan, som styrelsen kunde finna vara ägnade att tillgodose

det berörda syftet.

Sedermera bär generaltullstyrelsen, som jämlikt nådigt bemyndigande

tillkallat tre representanter för tillverkningen av och handeln med damkonfektionsartiklar

för att i egenskap av sakkunniga biträda styrelsen

vid den begärda utredningen, med eget utlåtande den 3 april 1923 till

utskottet överlämnat avskrift av ett av de sakkunniga till styrelsen avgivet

yttrande med därtill hörande bilagor. Vad sålunda till utskottet

inkommit åtföljer såsom bilagor detta betänkande.

De sakkunniga hava i sitt yttrande redogjort för av dem verkställda

undersökningar rörande olika möjligheter att ernå en för skilda fall mera

rättvis fördelning av det i kompensationssyfte tillkomna tullskyddet för

varor, hänförliga till de i herr Lithanders motion avsedda rubrikerna,

av vilka rubrikerna 601 och 602 såsom de viktigaste av de sakkunniga

företrädesvis beaktats. Av undersökningen hava de sakkunniga funnit

framgå, att de fördelar av en ändrad fördelning av kompensationen, vilka

möjligen skulle kunna vinnas, icke komme att uppväga den osäkerhet och

de olägenheter för affärslivet, som syntes med nödvändighet vara förknippade

med en i berörda syfte vidtagen uppdelning av ifrågavarande rubriker.

De sakkunniga hava sålunda kommit till den slutsatsen, »att någon ytterligare

uppdelning av de i herr Lithanders motion angiva tulltaxerubrikerna

(nr 596—597 samt 601 och 602) i syfte att åstadkomma en bättre avvägning

av kompensationen för vissa av de enligt beslut av 1921 års riksdag

höjda finanstullarna ej lämpligen bör ifrågakomma». Beträffande

den av de sakkunniga i nu berörda ämne verkställda utredningen i övrigt

tillåter sig utskottet hänvisa till bilagan 2.

Generaltullstyrelsen har i sitt utlåtande (bil. 1) förklarat sig dela de

sakkunnigas uppfattning angående svårigheterna att beträffande de i

motionen angivna rubrikerna för damkonfektionsvaror åstadkomma en

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

uppdelning, genom vilken en rättvisare avvägning av kompensationen

för de vid 1921 års riksdag höjda finanstullarna ktinde ernås.

Emellertid hava de sakkunniga ifrågasatt en uppdelning av vissa

andra rubriker i tulltaxan, nämligen rubrikerna 573, som omfattar snörliv

av annan vävnad än hel- eller halvsiden, 593, omfattande kläder och

andra sömnadsarbeten, tillverkade av spetsar, spetsvävnader eller tyll,

helt eller delvis av silke, samt 623, till vilken rubrik lära hänföras herrhattar

av filt eller strå, försedda med band eller foder av siden ävensom

garnerade eller monterade damhattar, med undantag av dels sådana, i

vilka silke ingår, dels hattar, monterade med blommor eller plymer. I

fråga om rubriken 593 hava de sakkunniga gjort gällande, att den år

1921 vidtagna höjningen icke vore tillräcklig för vissa dithörande varuslag,

och beträffande rubrikerna 573 och 623, vid vilka tullsatserna icke

höjts 1921, hava de sakkunniga anfört skäl för en höjning beträffande

somliga av de till rubrikerna hänförliga varuslagen. I fråga om innebörden

av de skäl, de sakkunniga sålunda förebragt, tillåter sig utskottet

hänvisa till bilagan 2.

Generaltullstyrelsen har i sitt utlåtande meddelat, att ur tullteknisk

synpunkt intet vore att erinra mot de föreslagna ändringarna av rubrikerna

573, 593 och 623 i tulltaxan.

Vad sålunda föreslagits avser uppenbarligen endast ett fullständigande

av de tullförhöjningar, som av 1921 års riksdag vidtogos

såsom följd av den beslutade höjningen av vissa finanstullar. Vid sådant

förhållande och då utskottet funnit den av de sakkunniga anförda motiveringen

övertygande, har utskottet ansett sig böra, med begagnande

av den utskottet jämlikt § 40 riksdagsordningen tillkommande rätt att

väcka förslag i bevillningsfrågor, göra hemställan i enlighet med vad

de sakkunniga ifrågasatt. De ändringar, som utskottet sålunda föreslår,

synas böra träda i kraft redan under innevarande år och snarast möjligt.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet

hemställa,

1) att herr Lithanders förevarande motion II: 60,

om höjning av tullsatserna för vissa damkonfektionsvaror,

icke måtte av riksdagen bifallas;

2) att riksdagen måtte besluta, att rubrikerna

573, 593 och 623 i gällande tulltaxa skola erhålla

följande ändrade lydelse:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

5

Snörliv:

av annan vävnad:

573 a försedda med spetsar, band, snören,

annan besättning eller andra tillbehör

av varor, i vilka silke ingår 1 kg. 3 kr. 30 öre

573 b andra....... ............................................... 1 » 1 » 80 »

Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskilt

nämnda:

andra slag:

av spetsar, spetsvävnader eller tyll:

helt eller delvis av silke:

593 a försedda med broderier.............. 1 kg. 67 kr.

593 b andra............................................. 1 » 50 »

Hattar, färdiga eller halvfärdiga:

andra slag:

av annat ämne:

andra slag:

623 a försedda med garnering eller

montering av varor, i vilka

silke ingår ............................... 1 stycke 1 kr.

623 b andra................................................ 1 »75 öre.

3) att riksdagen, under förutsättning av bifall till

vad under 2) hemställts, måtte för sin del jämväl besluta,

att de ändrade bestämmelserna skola tillämpas

redan under innevarande statsregleringsperiod från dag,

som Kungl. Maj:t bestämmer; samt

4) att riksdagen, under förutsättning av bifall till

vad under 2) och 3) hemställts, måtte i skrivelse till

Kungl. Maj:t, med tillkännagivande av sina sålunda

fattade beslut, anhålla, att Kung]. Maj:t ville förordna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

om de beslutade ändringarnas ikraftträdande snarast

möjligt.

Stockholm den 17 april 1923.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖINGL

Närvarande: herrar Röing, friherre Fleming, Gustaf Nilsson, Antonsson, Rosén, Wigforss,

Wohlin, Björnsson, Boman, Bärg i Katrineholm, Jönsson i Boa, Johansson

i Kullersta, Lithander, Sköld, Olsson i Ramsta, Henrikson, Johan Bergman,

Lövgren i Nyborg och Olsson ivGolwasta.

Reservation

av herr Lithander, som yrkat bifall till sin motion.

KUNGL. GENERALTULLSTYRELSEN.

Tullbehandlingsbyrån.

Bilaga 1.

Till riksdagens bevillningsutskott.

Med förmälan att, i anledning av vad som förekommit vid den förberedande

behandlingen inom utskottet av herr Lithanders motion, nr 60, angående förhöjning

med 100 procent av gällande tullsatser för rubrikerna 596, 597, 601 och 602

i tulltaxan, det ansetts önskvärt, att utredning verkställdes rörande möjligheten

och lämpligheten att genom uppdelning av rubriker i tulltaxan, vilka avse damkonfektionsvaror,

åstadkomma en bättre avvägning av kompensationen för vissa

av de enligt beslut av 1921 års riksdag höjda finanstullarna, har riksdagens bevillningsutskott

i skrivelse den 13 nästlidne februari till herr statsrådet K. Schlyter

anhållit om utverkande av Kungl. Maj:ts befallning till generaltullstyrelsen att,

efter verkställd utredning i berörda hänseende, till utskottet avgiva utlåtande i

ämnet och därvid jämväl överlämna förslag till de ändringar i tulltaxan, som

styrelsen kunde finna ägnade att tillgodose berörda syfte.

Sedan Kungl. Maj:t genom nådig remiss den 16 i nämnda månad anbefallt

styrelsen att till bevillningsutskottet överlämna det i ovanberörda skrivelse begärda

yttrande jämte förslag, har styrelsen, med förmälan att verkställandet av

nämnda utredning förutsatte bland annat — förutom tillgång till ett belysande

åskådningsmaterial — en ingående kännedom om med tillverkningen på ifrågavarande

område sammanhängande förhållanden, som styrelsen icke besutte, hos

Kungl. Maj:t anhållit om rätt att vid utförande av arbetet anlita sakkunnig hjälp.

I anledning av Kungl. Maj:ts remiss den 16 februari

1923 å utskottets skrivelse till herr statsrådet K. Schlyter

angående utverkande av generaltullstyrelsens utlåtande i anledning

av motion rörande ändring av tullsatserna för damkonfektionsartiklar.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

Enligt eu styrelsen från statsrådet och chefen för kung], finansdepartementet tillhandakommen

ämbetsskrivelse av den 2 mars 1923 har Kung! Maj:t i anledning

av nämnda anhållan bemyndigat styrelsen att tillkalla högst tre representanter

för tillverkningen av och handeln med artiklar av ifrågavarande slag att i egenskap

av sakkunniga biträda styrelsen vid verkställandet av ifrågavarande utredning.

På grund härav har styrelsen tillkallat såsom sakkunniga herr C. E. Lagerström,

verkställande direktör i aktiebolaget Freja Magasinet, herr Sven Salén,

verkställande direktör i Konfektionsaktiebolaget Salén, samt herr E. Aarsleff, verkställande

direktör i aktiebolaget Gustaf Holmbloms Kappaffär. Av de sålunda

tillkallade sakkunniga är herr Salén representant för tillverkningen av damkonfektionsartiklar,

under det att herr Lagerström torde få anses uteslutande och herr

Aarsleff företrädesvis representera handeln med dylika artiklar.

I de sakkunnigas överläggningar har även deltagit chefen för styrelsens

tullbehandlingsbyrå, T. Alsén.

Sedan de sakkunniga den 23 nästlidne mars till styrelsen avgivit yttrande

i frågan, får styrelsen härmed äran överlämna avskrift av nämnda yttrande. Styrelsen,

som delar de sakkunnigas uppfattning angående svårigheterna att beträffande

de i motionen angivna rubrikerna för damkonfektionsvaror åstadkomma en uppdelning,

varigenom en rättvisare avvägning av kompensationen för de vid 1921

års riksdag höjda finanstullarna kunde ernås, har tillika äran meddela, att ur

tullteknisk synpunkt intet är att erinra mot de av de sakkunniga föreslagna

ändringarna av rubrikerna 573, 593 och 623 i gällande tulltaxa.

Stockholm den 3 april 1923.

KUNGL. GENERALTULLSTYRELSEN.

GUSTAF BERGENSTIERNA.

Ivar KuUgren.

Avskrift.

Till kungl. generaltullstyrelsen.

Bilaga 2.

På hemställan av riksdagens bevillningsutskott har Kungl. Maj:t den 16

februari 1923 anbefallt generaltullstyrelsen att verkställa utredning rörande möjligheten

och lämpligheten att genom uppdelning av rubriker i tulltaxan, vilka

avse damkonfektionsvaror, åstadkomma eu bättre avvägning av kompensationen

för vissa av de enligt beslut av 1921 års riksdag höjda finanstullarna.

Undertecknade representanter för tillverkningen av och handeln med damkonfektionsartiklar,

som av kungl. generaltullstyrelsen enligt nådigt bemyndigande

tillkallats för att i egenskap av sakkunniga biträda styrelsen vid verkställandet

av denna utredning, få till fullgörande av detta uppdrag avgiva följande yttrande

i frågan.

Bevillningsutskottets önskan att en utredning måtte verkställas i ovanberörda

syfte grundar sig på vad som förekommit vid den preliminära behandlingen

inom utskottet av herr Lithanders motion, nr 60, angående förhöjning med

100 procent av gällande tullsatser för rubrikerna 596, 597, 601 och 602 i tulltaxan.

Enligt utskottets skrivelse till herr statsrådet K. Schlyter med hemställan om utverkande

av Kungl. Maj:ts befallning till generaltullstyrelsen att verkställa ifrågavarande

utredning har inom utskottet vid nyssnämnda tillfälle å ena sidan fram
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

hållits, hurusom de i kompensationssyfte vidtagna tullförhöjningarna i många fall

icke motsvarade den genom tulltillägget framkallade kostnadsökningen för konfektionsindustriens

halvfabrikat och å andra sidan gjorts gällande, att fall även

förekomme, då industrien beretts större kompensation, än som med hänsyn till

ifrågavarande tullförhöjningar vore berättigat.

Under de i herr Lithanders förutnämnda motion upptagna tulltaxerubrikerna

falla ett flertal damkonfektionsvaror, såsom kappor, klädningar, blusar och kjolar

samt vitvaror. Dessa i flera avseenden olikartade artiklar sammanföras i nu gällande

tulltaxa jämte andra liknande sömnadsarbeten i ett fåtal rubriker, av vilka

nummer 601 och 602 äro de viktigaste. Såsom en konsekvens av de vid 1921 års

riksdag genomförda tullförhöjningarna för sidenvaror med flera artiklar, vilka användas

såsom foder eller garnering å klädespersedlar, hänförliga till dessa rubriker,

vidtogs en tullförhöjning av 2 kronor per kilogram, räknat för färdiga plagg, vid

vilkas framställning dylika, högre tull underkastade artiklar kommit till användning,

och har denna tullförhöjning gjorts likformig utan avseende å såväl de olika

klädespersedlarnas beskaffenhet som mängden av de ingående materialier, som

berörts av tullförhöjningarna. Det lärer vid sådant förhållande få anses helt

naturligt, att kompensationen kommit att verka olika på olika artiklar.

Redan före de nu berörda tullförändringarnas ikraftträdande har tull skydded

på grund av den enhetliga tullbeskattningen ställt sig ofördelaktigt för de lättare

artiklarna. Denna redan från början ogynnsamma ställning för industrigrenar,

som i större omfattning eller företrädesvis syssla med tillverkningen av lättare

damkonfektionsartiklar, försämras givetvis ytterligare i den mån smakriktningen

kräver högre grad av utsmyckning av sådana artiklar medelst band, spetsar, tyll

eller snören av silke, för vilka tullen nu blivit avsevärt höjd. Genom tillverkningskalkyler

(bilaga A), som av en härvarande fabrikant ställts till förfogande och

vilkas riktighet ej finnes anledning att betvivla, har sålunda påvisats, att fall förekomma,

då tullen för de i eu klädesartikel ingående materialierna uppgår till högre

belopp än det tullskydd, som åtnjutes för den färdiga varan.

Ehuru ovan anförda förhållande kunnat giva anledning till en undersökning

av lämpligheten av det före tullförhöjningarnas ikraftträdande gällande tullskyddets

avvägning, har begränsningen av vårt uppdrag föranlett oss att avstå från

en sådan undersökning. Utskottets uttalande innebär därjämte en anvisning att

icke blott taga hänsyn till sådana fall, då kompensationen för de höjda finanstullarna

blivit otillfredsställande, utan även till de fall, då kompensationen utfallit

förmånligare, än som varit påkallat av de höjda finanstullarna.

Kompensationens tillräcklighet är givetvis i hög grad beroende av den smakriktning

beträffande garnering, som för tillfället gör sig gällande. I de i bilagan

A angivna exemplen är det anhopning av sidenband, som förskjutit tullskyddsförhållandet

i för fabrikanten ogynnsam riktning. Den merkostnad, som uppkommit

för den inhemska tillverkningen, har endast i ett av de i bilagan A anförda

exemplen helt kompenserats genom tullförhöjningen å färdiga plagg. Uträknar

man nu, huru mycket tullsatsen borde hava höjts för att helt täcka tullökningen

å materialen i de föreliggande fallen, finner man, att tullförhöjningen

borde hava uppgått till i medeltal kronor 3: 06 per kilogram (bilaga B). Skillnaden

mellan detta belopp och den kompensation av 2 kronor per kilogram, som

redan lämnats, utgör dock endast kronor 1: 06. Härvid är att märka, att de uppgifter,

vilka ligga till grund för denna beräkning, avse klädningar, som äro rikligt

försedda med sidenband i enlighet med den nuvarande moderiktningen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Iler illu i nysa t vko 11 cts betänkande Nr 28.

9

Vad beträffar kappor, don andra huvudartikeln bland Lär ifrågavarande'' damkoufektionsvaror,

torde man, med hänsyn särskilt till det förhållandet, att kappor

i regel äro tillverkade av tjockare tyg än klädningar, hava anledning antaga, att

den redan lämnade kompensationen bör vara jämförelsevis tillfredsställande, Eiktiglieten

av detta antagande bekräftas i viss mån av de sifferuppgifter, som inhämtats

och vilka anföras i bilaga G. Vid siffrornas bedömande bör tagas i betraktande

att endast i ett fall fodret utgöres av lialvsiden ävensom att den förhöjda

tullen jämväl kommer sådana plagg till godo, beträffande vilka tullförhöjningarna

för materialierna spela avsevärt mindre roll än i de här anförda fallen.

Representanter för ifrågavarande bransch ha även på förfrågan förklarat, att de

för sin del icke vilja framställa något yrkande på högre kompensation.

Vid fullgörandet av vårt uppdrag har emellertid frågan gällt att — oberoende

av den uppfattning, som från den ena eller andra representanten för den inhemska

industrien kunnat göra sig gällande med avseende å den tilldelade kompensationens

tillräcklighet i genomsnitt taget -— tillse, huru man lämpligen skulle kunna ernå

eu för de särskilda fallen mera rättvis avvägning av densamma. Undertecknade

hava också ingående dryftat frågan angående de olika vägar, som skulle kunna

tänkas leda till ett sådant resultat.

Enär, såsom redan anförts, behovet av kompensation står i visst förhållande

bland annat till det i plagget ingående huvudsakliga materialets (övertygets) beskaffenhet

har tagits under övervägande, huruvida eu uppdelning lämpligen borde

ifrågakomma med hänsyn till den färdiga varans styckevikt. Eu sådan uppdelning

förutsätter emellertid eu annan differentiering efter de olika varornas karaktär,

såsom kappor, klädningar, kjolar, blusar etc., och det synes med skäl kunna

ifrågasättas, huruvida eu så långt gående specifikation lämpligen kunde inpassas

i den nuvarande tulltaxans ram. Vidare kan invändas, att det ej föreligger någon

säkerhet för, att en sådan uppdelningsgrund skulle leda till ett rättvisare resultat.

En kappa av lätt tyg kan givetvis vara försedd med en mycket enkel utsmyckning,

under det att motsatsen kan vara fallet beträffande en kappa, tillverkad av ett

tjockare och tyngre tyg. Skulle nu högre tull utgå för de plagg, som folie inom

en lägre viktgräns, skulle denna indelningsgrund ofta kunna leda till fullkomligt

felaktigt resultat.

Det har likaledes ifrågasatts, huruvida vid tullsatsens avpassning hänsyn

skulle kunna tagas till huruvida foder samt besättningsartiklar utgjordes av heleller

halvsiden, i den mån tullsatserna för dessa artiklar äro olika. Redan då

fråga är om avgörandet, huruvida fodret utgöres av den ena eller andra vävnaden,

har man att räkna med den olägenheten, att undersökning ej kan verkställas,

utan att någon del av sömmen sprättas upp, vilket skulle hava till följd, att

plagget måste undergå eu reparation för att återställas i säljbart skick. Än mera

ödesdigra verkningar skulle ett sådant särskiljande komma att få beträffande

besättnings- och garneringsartiklarna. Det synes sålunda vara på goda grunder,

som en sådan uppdelning tidigare ej blivit föreslagen.

En annan möjlighet, som låter tänka sig, vore att till grund för uppdelningen

lägga mängden av de å varan anbragta besättnings- och garneringsartiklarna.

Detta alternativ förutsätter emellertid undersökningar vid tullbehandlingen, som

bleve mycket besvärliga i och för sig och ledande till tvistigheter samt därjämte

komrne att verka utomordentligt hinderligt för expeditionens behöriga fortgång.

Även andra utvägar hava undersökts utan att leda till åsyftat resultat. I varje

fall synes den fördel av eu rättvisare fördelning av kompensationen, som möjligen

Bihang till riksdagens ''protokoll 1923. 7 sand. 16 hlift. (Nr 28.) ms 23 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

skulle kunna vinnas, icke komma att uppväga den osäkerhet och de olägenheter

för affärslivet, som synas med nödvändighet vara förknippade med en i sådant

syfte vidtagen uppdelning av ifrågavarande rubriker (601 och 602).

Däremot vilja undertecknade ifrågasätta, huruvida ej en dylik åtgärd vore

påkallad beträffande vissa andra rubriker.

Broderade spetsar, spetsvävnader och tyll, helt eller delvis av silke, rubrik

579/372, äro för närvarande belagda med en tull av 80 kronor per kilogram.

Tullsatsen för av nämnda material tillverkade kläder, vilka äro upptagna i rubrik

593, har emellertid blivit höjd till endast 50 kronor per kilogram. Motsvarande

tullsatser voro före höjningen av finanstullarna 24 resp. 20 kronor. Då någon

anledning att frångå det förut rådande förhållandet mellan ifrågavarande tullsatser

icke torde förefinnas, synes tullsatsen å kläder av broderade spetsar, spetsvävnader

och tyll, helt eller delvis av silke, rätteligen böra höjas till 67 kronor per

kilogram.

Yad slutligen vitvaror beträffar har från industriellt håll framhållits såsom

eu oegentlighet, att tullen å ett för denna industri viktigt material, nämligen

broderade remsor, vilka finnas upptagna i rubrik 581, utgår med kronor 5: 50

per kilogram, alltså med högre belopp än tullen för den med sådana broderier

garnerade färdiga varan, vilken liänföres till rubrik 602 b med en tull av 4 kronor

per kilogram. Med anledning härav hava krav framställts på nedsättning av

gällande tullsats å broderade remsor av linne- eller bomullsvävnad, hänförliga

till förstnämnda tulltaxerubrik. Då emellertid tullsatserna för dessa rubriker

icke beröras av de vid 1921 års riksdag genomförda höjningarna av vissa finanstullar,

torde denna fråga falla vid sidan om nu ifrågavarande utredning.

Formuleringen av det uppdrag, styrelsen erhållit, torde väl ej få anses

utesluta undersökningens utsträckande jämväl till sådana fall, där någon kompensation

för de höjda finanstullarna hittills icke lämnats. Undertecknade hava

liaft särskild anledning att ägna denna fråga sin uppmärksamhet, då från representanter

för tillverkningen av snörliv och hattar föreligga framställningar, vilka

ställts till vårt förfogande. Häri framhålles, att några tullförhöjningar, avsedda

att kompensera den genom tullökningen å sidenvaror uppkomna merkostnaden

för den inhemska fabrikationen, ännu icke vidtagits vare sig beträffande snörliv

av annan vävnad än hel- eller halvsiden, försedda med besättning eller tillbehör,

vari silke ingår, eller hattar, hänförliga till tulltaxerubrik 623, garnerade eller

monterade med sidenband. Anledningen till att någon sådan kompensation

hittills ej lämnats torde vara den, att man antagit, att beträffande ifrågavarande

artiklar en förhöjning av tullen å garneringsmaterialet vore av jämförelsevis

underordnad betydelse. Detta kan möjligen sägas vara fallet beträffande hattar

men icke i fråga om snörliv. Då emellertid avsikten med ifrågavarande tullförhöjningar

icke torde hava varit att rubba förut bestående tullskydd, synes även

hattfabrikationen, som dock genom tullförhöjningarna fått sitt skydd kännbart

reducerat, böra komma i åtnjutande av kompensation. För bedömandet av frågan,

till vilket belopp en sådan kompensation må vara påkallad, har åskådningsmaterial

införskaffats från åtskilliga fabrikanter. Enligt de uppgifter för korsetter av fyra

olika typer, som angivas i närslutna bilaga D, skulle tullökningen å ingående

hel- och halvsidenvävnader m. m. belöpa sig till kronor 1: 51 ä 1: 86 per kilogram

färdiga plagg. Genomsnittligt taget torde en kompensation, motsvarande den

lägre siffran, täcka merkostnaderna för de höjda tullarna å materialierna.

I samband med framläggandet av material för den föreliggande utredningen

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

11

lniva vissa faktiska förhållanden påvisats, vilka, även om de ligga något vid sidan

av denna utredning, dock måste anses stödja kravet på kompensation för tullhöjningen

å materialen. Det har sålunda anförts, att de moderna korsetterna

till såväl form som material skilja sig från den typ av snörliv, försedda med

ett större antal tyngande järnfjädrar och stora planschetter, efter vilken den nu

gällande, relativt låga tullsatsen för rubrik 573 blivit beräknad. Relationen mellan

tullen å ingående material och tullsatsen å färdiga snörliv har på grund av förändringen

i varans fabrikation förskjutits i sådan riktning, att det ursprungligen

beräknade tullskyddet för den inhemska tillverkningen allt mera nedpressats.

Det förhållandet, att av annan vävnad än hel- eller lialvsiden tillverkade korsetter,

som äro försedda med garnering av siden, för närvarande, oberoende av i vilken

omfattning garneringen förekommer, draga samma tull som korsetter utan någon

besättning, har uppmärksammats av de konkurrerande utländska fabrikanterna.

De korsetter, som nu införas till Sverige, äro därför ofta försedda med sidengarnering

i mycket stor utsträckning samt med snören, band och andra tillbehör

av silke. De ökade tullsatserna å dessa materialier, vilka icke kompenserats med

motsvarande tullförhöjning å den färdiga varan, medföra betydande svårigheter

för den inhemska tillverkningen att uppehålla konkurrensen. Ytterligare hava

de svenska snörlivsfabrikanterna framhållit, att för korsetter avsedda strumpeband,

vilka i regel innehålla silke, numera äro belagda med eu tull av, om de införas

i färdigt skick, 15 kronor per kilogram, och eljest 4 kronor per kilogram.

Såsom tillbehör till snörliv draga samma strumpeband en tull av endast kronor

1: 80 per kilogram. Härvid är att märka, att vikten av dessa band ofta utgör en

avsevärd del av snörlivets vikt.

Under år 1922 vidtogs en tullförhöjning för vissa slag av hattar. Tullsatsen

för rubrik 623 — 75 öre per stycke — kvarstår emellertid alltjämt oförändrad.

Till denna rubrik hänföras såväl herrhattar av filt och strå, försedda med band

och foder av siden, som garnerade och monterade damhattar, med undantag dels

av sådana, i vilka silke ingår, dels hattar, monterade med blommor eller plymer.

För utrönande av huru stora kvantiteter garnerings- och monteringsmaterial, som

åtgå till olika slag av hattar, hava uppgifter inhämtats från representanter för

de olika tillverkningarna, vilka uppgifter anföras i bilagan E. Enligt dessa skulle

den merkostnad för den inhemska tillverkningen, som uppkommit genom tullförhöjningen

å materialen, uppgå för herrhattar av filt till 4''5—14''i öre, för dylika

hattar av strå till 15''9—BO''6 öre per stycke och för damhattar till 17''6—23''9 öre

per stycke. Det bör härvid anmärkas, att ovan anförda siffror, vilka avse herrhattar

av filt, kunna anses vara något för låga, då hänsyn vid beräkningen av

dessa siffror icke tagits till det avfall, som uppstår vid fabrikationen. Även förekomma

herrhattar av filt, försedda med band av helsiden, och för dessa uppgår

tullökningen å materialen till något högre belopp, än som angivas i bilaga E.

Beträffande damhattar har framhållits, att till rubrik 623 hänföras såväl garnerade

som monterade hattar, vilka sistnämnda kunna vara försedda med betydligt

större kvantitet siden än sådana hattar, som de i bilagan angivna uppgifterna avse.

Enligt vad föreliggande uppgifter giva vid handen, skulle, beträffande hattar,

hänförliga till tulltaxerubrik 623, en fullt rättvis kompensation för de höjda

finanstullarna kunna vinnas endast genom en uppdelning av rubriken, varvid

herrhattar av filt skulle utgöra den ena gruppen och Övriga hattar den andra.

Då emellertid skillnaden i den kompensation, som erfordras för de ovan angivna

olika slagen av hattar, ej är mera avsevärd och, såsom redan framhållits, siff
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

BemlhiingmtsJcottets betänkande Nr 28.

rorna för herrhattar torde vara något för lågt tilltagna, vilja undertecknade för

sin del icke förorda en sådan uppdelning men tillåta sig däremot såsom en

lämplig kompensation föreslå för alla till rubrik 623 hänförliga hattar, garnerade

eller monterade med varor, i vilka silke ingår, en tullförhöjning av 25 öre per

stycke.

Undertecknade få sålunda såsom sin mening framhålla,

dels att någon ytterligare uppdelning av de i herr Lithanders motion angivna

tulltaxerubrikerna (nr 596—597 samt 601 och 602) i syfte att åstadkomma

en bättre avvägning av kompensationen för vissa av de enligt beslut av 1921 års

riksdag höjda finanstullarna ej lämpligen bör ifrågakomma;

dels ock att rubrikerna 573, 593 och 623 i gällande tulltaxa måtte erhålla

följande ändrade lydelse:

Snörliv:

av annan vävnad:

573 a försedda med spetsar, band, snören, annan

besättning eller andra tillbehör av varor,

i vilka silke ingår ................................... 1 kg. 3 kr. 30 öre

573 b andra .......................................................... 1 » 1 » 80 »

Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskilt nämnda:

andra slag:

av spetsar, spetsvävnader eller tyll:

helt eller delvis av silke:

försedda med broderier ...................... 1 kg. 67 kr.

andra...................................................... 1 » 50 »

593 a

593 b

Hattar, färdiga eller halvfärdiga:

andra slag:

av annat ämne:

andra slag:

623 a försedda med garnering eller montering

av varor, i vilka silke ingår ............ 1 stycke 1 kr.

623 b andra..................................................... 1 » 75 öre.

Stockholm den 23 mars 1923.

C. E. Lagerström. Sven Salén.

Aktiebolaget Freja Magasinet. Konfektions A.-B. Salén.

E. Aarsleff.

Aktiebolaget Gustaf Hohnbloms Kappaffär.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningmtskottets betänkande Nr 28.

Bilaga A

till bilaga 2.

13

Tablå

till belysande av tullskyddet för klädningar enligt nuvarande tullsatser

och enligt de tullsatser, vilka voro gällande före den höjning av

vissa finanstullar, som vidtogs under år 1921.

(Nedanstående uppgifter avse klädningar, hänförliga till tulltaxerubrik 601 a.)

Vikt-

Nuvarande

Före är 1921

upp-

Tull-

Tull-

gitter

Tullsats

belopp

Tullsats

belopp

hg-

kr.

kr.

kr.

kr.

1. Klädning 1708.....................................

0*6 00

7:00

4:20

5:00

3: 00

Material:

cheviot .............................................

0*560

2: 25

1:26

2: 25

1:26

band ..............................................

0*100

20:00

2:00

6:00

0:60

spänne .............................................

0*030

1:80

0: 05 3; 3!

1:80

0.05 1; 91

Tullskydd............................................

0:89

1: 09

2. Klädning 4046 ...................................

0*500

7:00

3:50

5:00

2:50

Material:

cheviot.............................................

0*6 00

2: 25

1:35

2: 25

1:35

band ...............................................

0*114

20:00

2: 28

6:00

0: 68

siden................................................

0*055

20:00

1: 10 4; 73

6:00

0: 33 2: 36

Tullskydd.............................................

— 1:23

0:14

3. Klädning 1676......................................

0*600

7:00

4:20

5:00

3:00

Material:

cheviot.............................................

0*635

2: 25

1: 43

2:25

1:43

band ................................................

0*120

20:00

2: 40

6:00

0: 72

spänne .............................................

0*015

1:80

0: 03 3. 86

1:80

(h03 2:18

Tullskydd............................................

#

0:34

0:82

4. Klädning 1612....................................

0*550

7:00

3:85

5:00

2:75

Material:

cheviot.............................................

0*420

2:25

0: 95

2: 25

0: 95

band ................................................

0*085

20: 00

1:70

6:00

0: 51

siden................................................

0*055

20:00

1:10 3; 75

6:00

0:33 i:79

Tullskydd...........................................

0:10

0:96

5. Klädning 3909.......................................

0*700

7:00

4: 90

5:00

3:50

Material:

cheviot.............................................

0*650

2: 25

1:46

2: 25

1: 46

band ...............................................

0*160

20:00

3:20 4: 66

6:00

0:96 2:42

Tullskydd............................................

0:24

1:08

6. Klädnnlg 4047......................................

0*450

7:00

3:15

5:00

2:25

Material:

cheviot.............................................

0*490

2:25

1: 10

2:25

1: 10

band ................................................

0*055

20:00

1: 10 2: 20

6:00

0:33 4. 43

Tullskydd.............................................

0:95

0:82

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

Bilaga B

till bilaga 2.

Klädningar

(häuförliga till tulltaxerubrik 601 a.)

1

Siden & sidenband:

Material- tullkost- naden ö-

Tullen å

Plaggets

färdigt

Plagg

ökad pr

Artikel

vikt

i ett

pr kg. fär-

kad pr kg.

färdigt

plaggmed

plagg

diet plagg

kg. med

kg-

kg-

kg.

kr.

kr.

Klädning Nr 1 (1708)................................

0''GOO

Oioo

0''167

2:34

2:00

» Nr 2 (4046)................................

0''500

0*1G9

0*338

4:73

2:00

» Nr 3 (1676).................................

0''600

0*120

0*20 0

2:80

2:00

» Nr 4 (1612)...............................

0''550

0''140

0''255

3:57

2: 00

» Nr 5 (3909).................................

0''7 00

0*160

0*2 29

3:21

2:00

» Nr 6 (4047)..............................

0*450

0’055

0*122

1:71

2: 00

Bilaga C

till bilaga 2.

Kappor

(hänförliga till tulltaxerubrik 601 a).

Plagget

s

Siden & sidenband:

Material- tullkost- naden ökad

per kg.

färdigt

plagg med

kr.

Tullen å

färdigt

plagg ökad

per kg. med

kr.

namn

vikt

i ett plagg

kg-

per kg.

färdigt plagg

kg.

Siden:

•

213 Wrangel........................

(»frukappa» med livfoder av

siden)

1*350 kg.

0*100

Band:

0*145

Halvsiden:

0*181

2: 53

2:00

233 Zaida ...........................

(livfodrad med serge)

0*950 »

0*170

Siden:

0*179

1:25

2:00

205 Vänern .......................

(med helt sidenfoder)

0*850 »

0*250

Siden:

0*294

4:12

2: 00

1

141 Weimar........................

(med atlasfoder)

0*950 »

0*215

0*226

3: 16

2:00

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr X8.

15

Snörliv

(hänförliga till tulltaxerubrik 573).

Bilaga B

till bilaga ti.

Artikel nr

Vikt per dussin

kg-

Siden & siden- band per dussin

plagg

kg-

Siden & siden- band per kg.

plagg

kg-

Materialtull- kostnaden ökad

per kg. färdigt

plagg med

kr.

Gällande tull- sats å färdigt

plagg per kg.

.kr.

T

3621

2900 I

Helsiden:

0-2475

Halvsiden:

0''238

Helsiden:

0*085

Halvsiden:

0"08 2

1: 19

0:57 1:7fl

1:80

2792

3-ioo |

Helsiden:

0*192

Halvsiden:

0 282

Helsiden:

0"062

Halvsiden:

0 091

0:87

0:64 1:51

1:80

3419

2soo |

Helsiden:

02435

Halvsiden:

Oo55

Helsiden:

0’1104

Halvsiden:

0''025

1: 55

0:18 1:73

1:80

3211

2-900 |

Helsiden:

0-2855

Halvsiden:

0"204

Helsiden:

0 098

Halvsiden:

0 070

1:37

0:49 1: 86

1:80

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

Bilaga E

till bilaga. 2.

Hattar

(hänförliga till tulltaxe rubrik 623).

.

A r t i k e 1

''

• •

Vikt å

materialen

per hatt

gram

Tullökning

å materialen

per hatt

öre

Tullsats per

hatt (samma j

som förut)

öre

Herrhattar av filt:

i

| Styva:

Med kull- och kantband av halvsiden utan foder

6 42

4-5

75

Med kull- och kantband samt foder av halvsiden

14’ 2 9

lOo

»

1 Mjuka:

Med kullband av halvsiden ..............................

8''62

6o

»

Med kull- och kantband av halvsiden ..............

11''33

7*9

»

Med kull- och kantband samt foder av halvsiden

20''is

14-1

»

! Av strå:

Med foder av hel- eller halvsiden .....................

10

11

och band av halvsiden .................................

7

4’9 15-9

»

Med foder av hel- eller halvsiden .....................

10

11

och band av helsiden....................................

7

9-8 20-8

>,

Med foder av hel- eller halvsiden,....................

10

11

band av halvsiden .......................................

7

4-9

samt stormsnöre av silke ..............................

2

4 ''ä 201

Med foder av hel- eller halvsiden,.....................

10

11

band av helsiden..........................................

7

9-8

samt stormsnöre av silke ..............................

2

4-2 25-0

»

Med foder av hel- eller halvsiden,.....................

10

11

band av helsiden,..........................................

7

9-8

stormsnöre av silke.......................................

2

4*2

och tyll av silke ..........................................

2

5o 30 c

Damhattar:

Kantade och monterade med halvsidenband samt

försedda med..................................................

11

7''7

foder av hel- eller halvsiden ............................

9

9ä 17-0

»

Kantade och monterade med helsidenband samt

försedda med...................................................

10

14

foder av hel- eller halvsiden ... .......................

9

9s 23-9

„

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1923.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1923:113 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om höjning av tullsatserna för vissa damkonfektionsvaror. s. 4 i texten