Betänkande, i anledning av väckt motion om tull å bananer.
1923-02-20 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1923:3, Betänkande, i anledning av väckt motion om tull å bananer.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 3
1
Nr 3.
Ankom till riksdagens kansli den 21 februari 1923 kl. 5 e. in.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om
tull å bananer.
(l:a avd.)
I en inom andra kammaren av herr Svensson i Grönvik m. fl.
väckt motion, nr 66, har hemställts, »att riksdagen måtte besluta, att
nedanstående rubrik i gällande tulltaxa skall erhålla följande ändrade
lydelse:
Stat. nr Varuslag Kvantitet för tullberäkningen Kr^öre
106 Va Bananer 1 kg. — 25».
Det av 1906 års tulltaxekommitté år 1909 framlagda förslaget
till tulltaxa bibehöll för färska bananer den då för alla färska frukter
gällande tullsatsen av 10 öre för kilogram, och den proposition i ämnet,
som av Kungl. Maj:t avgavs till 1910 års riksdag, anslöt sig härutinnan
till kommittéförslaget. Nämnda riksdags bevillningsutskott hade att vid
behandlingen av nämnda proposition yttra sig jämväl om ett i motionsväg
framkommet förslag, innefattande att tullsatserna för flera slag av
sydfrukter, bland dem bananer, skulle upphävas. Under uttalande att
dessa tullar vore att anse företrädesvis såsom finanstullar, avstyrkte bevillningsutskottet
motionen, därvid utskottet såsom skäl åberopade dels
den inkomst, som samma tullar beredde statsverket, och dels den omständigheten,
att de ifrågakomna frukterna icke vore att anse såsom
»nödvändighetsvaror för befolkningens långt övervägande flertal». Bevillningsutskottets
betänkande och förslag i omförmälda del godkändes
av riksdagens båda kamrar. Tullsatsen 10 öre för kilogram kom följaktligen
att fortfarande gälla beträffande färska bananer. För torkade
bananer gällde en tullsats av 25 öre för kilogram.
Vid 1917 års riksdag väcktes i andra kammaren av herr Hellberg
i Ljungskile en motion, nr 28, i vilken hemställdes, att tullen å bananer,
såväl färska som torkade, måtte upphävas. Den till stöd för yrkandet
anförda motiveringen var i huvudsak byggd på eu av professorn Gunnar
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 7 saml. 3 höft. (Nr 3—5.) 1
Historik.
Motionen.
2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 3.
Andersson år 1916 utgiven bok med titeln: »Vårt dagliga bröd, näringsväxterna
i världsproduktionen», och avsåg i första hand att påvisa
bananens betj^dande näringsvärde och dess stora förutsättningar att
komma till vidsträckt användning såsom näringsmedel i vårt land.
Bevillningsutskottet vid 1917 års riksdag, som behandlade sistnämnda
motion i betänkandet nr 22, betonade, i anslutning till 1910 års bevillningsutskott,
även för sin del, att banantullen vore att anse såsom företrädesvis
en finanstull. Emellertid fann utskottet vad till stöd för motionen
åberopats hava givit gott stöd åt antagandet, att bananen kunde bliva,
om dess pris nedbringades, av betydelse för folknäringen hos oss, liksom
den redan syntes hava blivit det såväl i Nordamerikas Förenta stater
som delvis även i England. Utskottet ansåg detta förhållande innefatta
ett så starkt skäl för banantullens upphävande, att den statsfinansiella
synpunkten icke borde få lägga hinder i vägen därför. Utskottet tillstyrkte
sålunda den omnämnda motionen, en hemställan som bifölls av
riksdagens båda kamrar. Genom detta beslut erhöll hithörande del av
1 ulltaxan följande lydelse:
Frukter (av träd) och bär:
färska eller enbart torkade, även krossade eller på annat sätt
sönderdelade:
106. ----------------
1067a. bananer ................................................................................. fria.
torkade:
112. kopra, ävensom bananer ................................................... fria.
I anledning av den till 1921 års riksdag avgivna propositionen
om höjning av vissa linanstullar, vilken proposition icke innefattade
tull å bananer, väcktes i första kammaren av herr Wohlin en motion
med förslag om höjning av tullsatserna för ytterligare ett antal varor
och bland dem bananer, färska, för vilka ifrågasattes samma tullsats
som den nu föreliggande motionen avser. Bevillningsutskottet, som
förordade tullförhöjning vid samtliga de i propositionen upptagna rubrikerna,
förklarade sig på anförda skäl icke hava kunnat tillstyrka bifall till
herr Wohlins motion. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan.
I den till stöd för den föreliggande motionen anförda motiveringen
hava motionärerna erinrat, att 1921 års riksdags nyssnämnda beslut
Bevillningsutskottets betänkande Nr 3. 3
icke berört den under tulltaxans nummer 106 Va fallande, tullfria artikeln
bananer, under det att tullsatserna för åtskilliga andra utländska
frukter och bär, såsom vindruvor och jordgubbar ävensom torkade
plommon, sviskon, russin, korinter och nötter, genom samma beslut
blivit höjda; och hava motionärerna förklarat, att enligt deras mening
bärande skäl icke vare sig vid frågans behandling vid 1921 års riksdag
eller tidigare kunnat anföras mot en lämpligt avvägd införseltull å
bananer.
På sätt av det ovan anförda framgår utgingo bevillningsutskottet
och riksdagen, då banan tullen år 1917 upphävdes, från den uppfattningen,
att det statsfinansiella intresse, som föranlett att tull åsätta vissa
sydfrukter, borde lämnas åsido beträffande bananen på grund av dennas
höga värde såsom födoämne. Då 1921 års riksdag icke biföll gjort
yrkande om återinförande av tull å bananer, torde detta få tolkas såsom
uttryck för enahanda uppfattning.
Bevillningsutskottet har icke i vad motionärerna anfört funnit tillräckliga
skäl att ifrågasätta någon ändring i den av riksdagen sålunda
intagna ståndpunkten.
Utskottet hemställer följaktligen,
att motionen II: 66 av herr Svensson i Grönvik
m. fl., om tull å bananer, icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 20 februari 1923.
På bevillningsutskottets vägnar:
ERIK RÖING.
Reservation
av herrar Lithander, Johansson i Kälkebo, Henrikson, Ericson i
Oberga och Bengtsson i Kullen.
Närvarande: herrar Böing, friherre Fleming, Gustaf Nilsson*, Wigforss*, Björnsson,
Boman, Pers, Bärg i Katrineholm, Lithander, Johansson i Kälkebo*, Olsson i Ramsta*,
Henrikson, Vennersten*, Isak Svensson*, Ericson i Oberga, Bengtsson i Kullen, Lövgren i
Nyborg, Björklund* och Pettersson i Hall backen*.
Utskottets
yttrande.
* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.