Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om tull å bananer.

1923-02-20 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1923:3, Betänkande, i anledning av väckt motion om tull å bananer.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 3

1

Nr 3.

Ankom till riksdagens kansli den 21 februari 1923 kl. 5 e. in.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om

tull å bananer.

(l:a avd.)

I en inom andra kammaren av herr Svensson i Grönvik m. fl.

väckt motion, nr 66, har hemställts, »att riksdagen måtte besluta, att

nedanstående rubrik i gällande tulltaxa skall erhålla följande ändrade

lydelse:

Stat. nr Varuslag Kvantitet för tullberäkningen Kr^öre

106 Va Bananer 1 kg. — 25».

Det av 1906 års tulltaxekommitté år 1909 framlagda förslaget

till tulltaxa bibehöll för färska bananer den då för alla färska frukter

gällande tullsatsen av 10 öre för kilogram, och den proposition i ämnet,

som av Kungl. Maj:t avgavs till 1910 års riksdag, anslöt sig härutinnan

till kommittéförslaget. Nämnda riksdags bevillningsutskott hade att vid

behandlingen av nämnda proposition yttra sig jämväl om ett i motionsväg

framkommet förslag, innefattande att tullsatserna för flera slag av

sydfrukter, bland dem bananer, skulle upphävas. Under uttalande att

dessa tullar vore att anse företrädesvis såsom finanstullar, avstyrkte bevillningsutskottet

motionen, därvid utskottet såsom skäl åberopade dels

den inkomst, som samma tullar beredde statsverket, och dels den omständigheten,

att de ifrågakomna frukterna icke vore att anse såsom

»nödvändighetsvaror för befolkningens långt övervägande flertal». Bevillningsutskottets

betänkande och förslag i omförmälda del godkändes

av riksdagens båda kamrar. Tullsatsen 10 öre för kilogram kom följaktligen

att fortfarande gälla beträffande färska bananer. För torkade

bananer gällde en tullsats av 25 öre för kilogram.

Vid 1917 års riksdag väcktes i andra kammaren av herr Hellberg

i Ljungskile en motion, nr 28, i vilken hemställdes, att tullen å bananer,

såväl färska som torkade, måtte upphävas. Den till stöd för yrkandet

anförda motiveringen var i huvudsak byggd på eu av professorn Gunnar

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 7 saml. 3 höft. (Nr 3—5.) 1

Historik.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Motionen.

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 3.

Andersson år 1916 utgiven bok med titeln: »Vårt dagliga bröd, näringsväxterna

i världsproduktionen», och avsåg i första hand att påvisa

bananens betj^dande näringsvärde och dess stora förutsättningar att

komma till vidsträckt användning såsom näringsmedel i vårt land.

Bevillningsutskottet vid 1917 års riksdag, som behandlade sistnämnda

motion i betänkandet nr 22, betonade, i anslutning till 1910 års bevillningsutskott,

även för sin del, att banantullen vore att anse såsom företrädesvis

en finanstull. Emellertid fann utskottet vad till stöd för motionen

åberopats hava givit gott stöd åt antagandet, att bananen kunde bliva,

om dess pris nedbringades, av betydelse för folknäringen hos oss, liksom

den redan syntes hava blivit det såväl i Nordamerikas Förenta stater

som delvis även i England. Utskottet ansåg detta förhållande innefatta

ett så starkt skäl för banantullens upphävande, att den statsfinansiella

synpunkten icke borde få lägga hinder i vägen därför. Utskottet tillstyrkte

sålunda den omnämnda motionen, en hemställan som bifölls av

riksdagens båda kamrar. Genom detta beslut erhöll hithörande del av

1 ulltaxan följande lydelse:

Frukter (av träd) och bär:

färska eller enbart torkade, även krossade eller på annat sätt

sönderdelade:

106. ----------------

1067a. bananer ................................................................................. fria.

torkade:

112. kopra, ävensom bananer ................................................... fria.

I anledning av den till 1921 års riksdag avgivna propositionen

om höjning av vissa linanstullar, vilken proposition icke innefattade

tull å bananer, väcktes i första kammaren av herr Wohlin en motion

med förslag om höjning av tullsatserna för ytterligare ett antal varor

och bland dem bananer, färska, för vilka ifrågasattes samma tullsats

som den nu föreliggande motionen avser. Bevillningsutskottet, som

förordade tullförhöjning vid samtliga de i propositionen upptagna rubrikerna,

förklarade sig på anförda skäl icke hava kunnat tillstyrka bifall till

herr Wohlins motion. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan.

I den till stöd för den föreliggande motionen anförda motiveringen

hava motionärerna erinrat, att 1921 års riksdags nyssnämnda beslut

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 3. 3

icke berört den under tulltaxans nummer 106 Va fallande, tullfria artikeln

bananer, under det att tullsatserna för åtskilliga andra utländska

frukter och bär, såsom vindruvor och jordgubbar ävensom torkade

plommon, sviskon, russin, korinter och nötter, genom samma beslut

blivit höjda; och hava motionärerna förklarat, att enligt deras mening

bärande skäl icke vare sig vid frågans behandling vid 1921 års riksdag

eller tidigare kunnat anföras mot en lämpligt avvägd införseltull å

bananer.

På sätt av det ovan anförda framgår utgingo bevillningsutskottet

och riksdagen, då banan tullen år 1917 upphävdes, från den uppfattningen,

att det statsfinansiella intresse, som föranlett att tull åsätta vissa

sydfrukter, borde lämnas åsido beträffande bananen på grund av dennas

höga värde såsom födoämne. Då 1921 års riksdag icke biföll gjort

yrkande om återinförande av tull å bananer, torde detta få tolkas såsom

uttryck för enahanda uppfattning.

Bevillningsutskottet har icke i vad motionärerna anfört funnit tillräckliga

skäl att ifrågasätta någon ändring i den av riksdagen sålunda

intagna ståndpunkten.

Utskottet hemställer följaktligen,

att motionen II: 66 av herr Svensson i Grönvik

m. fl., om tull å bananer, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 20 februari 1923.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

Reservation

av herrar Lithander, Johansson i Kälkebo, Henrikson, Ericson i

Oberga och Bengtsson i Kullen.

Närvarande: herrar Böing, friherre Fleming, Gustaf Nilsson*, Wigforss*, Björnsson,

Boman, Pers, Bärg i Katrineholm, Lithander, Johansson i Kälkebo*, Olsson i Ramsta*,

Henrikson, Vennersten*, Isak Svensson*, Ericson i Oberga, Bengtsson i Kullen, Lövgren i

Nyborg, Björklund* och Pettersson i Hall backen*.

Utskottets

yttrande.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.