Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckta motioner om ändring i bestämmelserna rörande beskattning av fastighet, som äges av bostadsförening.

1923-04-17 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1923:30, Betänkande, i anledning av väckta motioner om ändring i bestämmelserna rörande beskattning av fastighet, som äges av bostadsförening.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

1

Nr 30.

Ankom till riksdagens kansli den 17 april 1923 kl. 3 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner

om ändring i bestämmelserna rörande beskattning av

fastighet, som äges av bostadsförening.

(2:a avd.)

I två likalydande, till bevillningsutskottet hänvisade motioner, väckta,

den ena i första kammaren, nr 107, av herr Wahl, och den andra i andra

kammaren, nr 127, av herr Eriksson i Stockholm, har hemställts, »att

riksdagen ville besluta sådan ändring av gällande skatte författningar,

eventuellt i anvisningarna till desamma, att fastighet, som äges av bostadsförening,

icke må beskattas annorlunda, än vad förhållandet skulle

vara, därest fastigheten ägdes av enskild person eller av aktiebolag».

Beträffande vad motionärerna anfört till stöd för sitt förslag får

utskottet hänvisa till motionerna.

Enligt de bestämmelser, som gällde intill 1920 års utgång, var

delägare i bostadsförening i likhet med delägare i annan ekonomisk förening

fritagen från skattskyldighet för vad han erhållit såsom vinstutdelning

å sin insats i föreningen. Genom sistnämnda år vidtagna ändringar i skatteförfattningarna

upphävdes berörda skattefrihet för delägare i ekonomisk

förening, i det att utdelning å insatser i sådan förening underkastades beskattBihang

till riksdagens protokoll 1923. 7 samt. 18 käft. (Nr 30.) 1

Utskottet.

Bostadsföreningars

beskattning

enligt

gällande

lagstiftning.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

ning i samma ordning, som gällde beträffande utdelning å aktier i inländskt

bolag. Bestämmelserna rörande ekonomiska föreningars skattskyldighet

åter undergingo icke någon ändring genom sistberörda lagstiftning.

Enligt praxis, som sedan flera år tillbaka tillämpats i beskattningsnämnderna

och numera godkänts av Kungl. Maj:t, bär såsom beskattningsbar

inkomst för bostadsförening upptagits värdet av de bostadsförmåner,

som föreningens medlemmar åtnjutit i dennas fastighet. Då

jämväl medlemmarna numera torde vara skattskyldiga för den inkomst,

de bekommit å sina insatser i bostadsföreningen, har därför värdet av

berörda bostadsförmåner kommit att taxeras såsom inkomst för såväl

bostadsföreningen som medlemmarna.

Motionerna.

Motionärerna synas nu åsyfta sådan ändring i gällande skatteförfattningar,

att värdet av berörda förmåner icke komme att taxeras såsom

inkomst för bostadsföreningen.

Kammar
rätten.

Utskottet har i grundlagsenlig ordning begärt att av kammarrätten

erhålla det yttrande, vartill kammarrätten kunde finna motionerna giva

anledning. Utskottet har numera från kammarrätten mottagit dels en

till utskottet ställd skrivelse, däri kammarrätten meddelat, att vid ärendets

föredragning särskilda meningar yppats utan att majoritet för någon

mening vunnits, dels ock utdrag av kammarrättens i ärendet förda protokoll,

vilket protokollsutdrag återfinnes såsom bilaga till detta betänkande.

Av berörda protokollsutdrag framgår, att de sju ledamöter av kammarrätten,

som deltagit i ärendets handläggning, varit eniga om, att bestämmelser

borde införas till förebyggande av att ifrågavarande bostadsförmåners

värde komme att taxeras såsom inkomst för såväl bostadsföreningen

som medlemmarna. Medan presidenten östergren och två andra

ledamöter ansett medlemmarna böra fritagas från beskattning för bostadsförmånerna,

hava de fyra återstående i ärendets behandling deltagande

ledamöterna ansett, att nämnda förmåner icke borde upptagas såsom

inkomst för föreningen. Av sistnämnda fyra ledamter hava tre, däribland

referenten extra kammarrättsrådet Asplund, till förekommande av att

förmånen komme att taxeras såsom inkomst för föreningen, föreslagit

ändring i bevillningsförordningen och förordningen om inkomst- och

förmögenhetsskatt, medan en ledamot, kammarrättsrådet Norrman, ansett

nämnda syfte kunna uppnås genom ändring i de särskilda anvisningarna

till nämnda förordningar. Sistnämnde ledamot har därjämte föreslagit, att

stadgandet rörande skattefrihet skulle omfatta jämväl bostadsaktiebolag.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30. 3

De bostadsföreningar, som närmast avses i motionerna, torde vara

sådana, som efter inköp av en fastighet till medlemmarna upplåta besittningsrätt

till lägenheter i fastigheten. Förhållandet mellan föreningen

och dess medlemmar torde i regel vara ordnat på följande sätt. Medlemsinsatsernas

inbördes storlek bestämmes med hänsyn till de särskilda lägenheternas

värde och varje insats berättigar till disposition av viss bestämd

lägenhet. Dessa insatser pläga uppdelas på dels en första insats dels ock

årliga avbetalningar, vilka ingå i den årsavgift, medlemmen har att erlägga,

och vilken årsavgift dessutom omfattar å medlemmen belöpande

andel i föreningens omkostnader för fastigheten. Medan medlemmen själv

har att bekosta alla utgifter för reparation och underhåll av den utav

honom disponerade lägenheten, har föreningen att bestrida de utgifter för

fastigheten, vilka äro gemensamma för samtliga medlemmar. Onekligen

företer den medlemmen tillkommande rätten till lägenheten flera likheter

med en verklig äganderätt och i den allmänna uppfattningen betraktas

den vanligen såsom en sådan. Besittningsrätten är avsedd att

äga bestånd lika länge som föreningen. Medlemmen äger att genom

försäljning av sin andel i föreningen överlåta sin rätt till lägenheten

ävensom att till annan person uthyra densamma. Föreningens egentliga

verksamhet torde, sedan förfoganderätten till samtliga lägenheter upplåtits

till medlemmarna, inskränka sig till förvaltning av fastigheten.

I likhet med de ledamöter av kammarrätten, som yttrat sig i ärendet,

anser utskottet åtgärder böra vidtagas till förekommande av att medlemmarna

tillkommande bostadsförmåner i föreningens fastighet taxeras

såsom inkomst för såväl föreningen som medlemmarna. Ovan omförmälda

praxis att till inkomst för föreningen hänföra hyresvärdet av nämnda

bostadsförmåner torde närmast hava föranletts därav, att beskattningsmyndigheterna

under den tid, medlemmarna icke voro skattskyldiga för vinstutdelning

från bostadsförening, ville förebygga, att värdet av förmånerna

skulle komma att helt undgå beskattning. Då numera bostadsföreningens

medlemmar själva beskattas för värdet av ifrågavarande förmåner,

föreligger icke längre detta skäl för bibehållande av föreningens skatteplikt

för dessa förmåner.

För delägarna innebär åtnjutandet av sådana förmåner obestridligen

en ökning i skatteförmågan. Det skulle därför vara mindre följdriktigt

att icke i beskattningshänseende taga hänsyn till denna ökade skatteförmåga

och en sådan avvikelse från principen om skattens bestämmande

efter den skattskyldiges förmåga bör i varje fall ej förekomma, såvida

ej starka skäl kunna åberopas därför.

Utskottet»

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

Enligt utskottets mening kunna de skäl, som av tre utav kammarrättens

ledamöter anförts för att skattskyldigheten för värdet av bostadsförmånerna

skulle läggas å bostadsföreningen men ej å medlemmarna,

icke tillerkännas någon avgörande betydelse. Även för det fal , att medlemmarna

beskattas för bostadsförmånernas värde, torde fullt^betryggande

garantier vinnas för skattens erläggande, då bostadsförening i likhet med

annan ekonomisk förening är skyldig att till taxeringsmyndigheterna lämna

uppgift om av delägarna åtnjuten utdelning, samt i regel någon svårighet

icke torde föreligga att av medlemmarna utfå dem påförd skatt. Ehuru

det anförda skälet, att bostadsföreningen i allt fall har att svara för

fastighetsbevillningen, icke kan frånkännas allt fog, innebär dock en sådan

anordning icke någon avvikelse från de allmänna grunderna. Jämväl i

andra fall, där annan person än ägaren åtnjuter avkastningen av en

fastighet — exempelvis i form av livränta — har ägaren att svara för

fastighetsbevillningen, medan inkomsttagaren påföres inkomstbevillning samt

inkomst- och förmögenhetsskatt för den avkastning fastigheten lämnar.

Vidare kunna mot förslaget att lägga skatteplikten å bostadsföreningen

flera invändningar framställas. Genom att föreningen faktiskt avhänt sig

förfoganderätten till lägenheterna, saknar föreningen möjlighet att bestämmande

inverka å fastighetens verkliga avkastning. Därest en medlem

icke alls kan utnyttja sin lägenhet eller denna uthyres till ett pris antingen

under- eller överstigande bostadsförmånens beräknade marknadsvärde,

skulle föreningens skatteplikt komma att härigenom minskas eller

ökas, oaktat skatteförmågan hos föreningen eller någon annan medlem icke

rönt inflytande av nämnda omständigheter. Visserligen kan ifrågasättas,

om icke såsom föreningens inkomst borde under alla omständigheter upptagas

lägenheternas beräknade hyresvärde. Ett dylikt sätt att beräkna

föreningens inkomst kunde väl äga ett visst fog, därest dessutom medlemmarna

beskattades för den verkliga inkomsten av bostadsförmånerna, men

skulle i annat fall leda till, att fastighetens verkliga avkastning icke

komme att göras till föremål för beskattning. För övrigt skulle eu liknande

förskjutning i skattebördan som den nu nämnda komma att inträffa,

om hyresvärdet av en lägenhet avsevärt ökats i värde i förhållande till

de övriga lägenheterna, vare sig denna värdeökning uppkommit genom att

innehavaren å densamma nedlagt kostnader eller genom andra omständigheter,

såsom att lägenheten visat sig lämplig att uthyra till affärslokal.

Slutligen förtjänar framhållas att en förening med en värdefull fastighet,

som lämnar en större inkomst, genom den progressiva beskattningen

komme att beskattas hårdare än en förening med en mindre fastighet

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30, 5

oberoende av den skattekraft, delägarna i de särskilda föreningarna äga.

Utskottet har därför ansett, att den av presidenten Östergren jämte två

andra ledamöter av kammarrätten föreslagna utvägen att förekomma den

påtalade dubbelbeskattningen icke bör anlitas.

Lägges åter skattskyldigheten för bostadsförmånernas värde å

medlemmarna men icke å föreningen, skulle medlemmen äga rätt att

från sin bruttoinkomst såsom innehavare av lägenheten verkställa avdrag

dels för de reparations- och underhållskostnader, han själv nedlagt å

lägenheten, dels ock för bidrag till föreningens utgifter för fastigheten

såsom räntor, reparations- och förvaltningskostnader samt avgifter för

vatten, renhållning och försäkring. Däremot torde avdrag icke få göras

för avbetalningar å medlemmens insats liksom ej heller för utdebiterade

belopp, som äro avsedda för fastighetens förbättring. Sistnämnda avgifter

utgå nämligen icke såsom ersättning för medlemmens rätt att förfoga

över lägenheten under visst år, utan utgöra en kapitalplacering. Genom

dessa avgifters erläggande ökas uppenbarligen medlemmens förmögenhet

såsom delägare i bostadsföreningen med avgifternas belopp.

Såsom föreningens inkomst synes böra upptagas den del av de av medlemmarna

till föreningen erlagda avgifter, för vilka dessa erhållit avdrag. För

bostadsförening, som icke åtnjutit annan inkomst, skulle förty någon beskattningsbar

inkomst i regel ej komma att återstå. Då sådan förening,

enligt vad här ovan framhållits, icke utövar någon förvärvsverksamhet

i vanlig mening, kan mot denna påföljd av den föreslagna lagändringen

ur saklig synpunkt någon invändning icke framställas.

Enär delägarnas inkomst från föreningen utgör avkastning å deras

andelar i föreningen samt utgår i förhållande till andelarnas storlek,

torde denna inkomst böra i beskattningshänseende hänföras till utdelning.

Understundom lär inträffa, att sådana juridiska personer, som

iämlikt 9 § 2 mom. c) bevillningsförordningen icke äro underkastade

bevillning för utdelning å insatser i ekonomiska föreningar, i egenskap

av delägare i bostadsförening: förfoga över lägenheter. Då emellertid

dessa lägenheter undantagslöst torde användas i innehavarens rörelse

samt avdrag för lägenhetens hyresvärde icke torde få äga rum vid beräkning

av inkomsten av rörelse, skulle jämväl i dessa fall inkomsten i

sin helhet komma att taxeras till bevillning.

På sätt kammarrättsrådet Norrman föreslagit bör ett stadgande

om skattefrihet för värdet av bostadsförmåner omfatta såväl bostadsföreningar

som sådana aktiebolag, vilka i likhet med föreningarna hava

till huvudsakligt ändamål att bereda delägarna bostäder. Enligt vad ut
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

skottet erfarit, hava emellertid dessa bostadsaktiebolag icke kommit att

taxeras för aktieägarna tillkommande bostadsförmåner.

Flertalet av sådana utav bostadsföreningar ägda fastigheter, vilkas

avkastning blivit föremål för dubbelbeskattning, torde vara belägna i

Stockholm. Taxeringsnämnderna därstädes lära i avbidan på riksdagens

beslut i frågan ännu icke hava behandlat bostadsföreningarnas beskattning.

I flera av rikets större städer skulle, enligt vad för utskottet uppgivits,

bostadsföreningar icke hava taxerats för bostadsförmånernas värde.

Trots den framskridna tiden böra därför de bestämmelser, utskottet

föreslår, kunna tillämpas redan vid årets taxering. Därest någon taxeringsnämnd

vid bostadsförenings taxering följt hittills vedertagen praxis,

skulle emellertid erforderlig rättelse kunna lämnas av vederbörande prövningsnämnd.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, i anledning av motionerna

I: 107 av herr Wahl och II: 127 av herr Eriksson i

Stockholm,

1) antaga följande

Förordning om ändrad lydelse av 8 § 1 mom. i

förordningen den 28 oktober 1910 (nr 116) angående bevillning

av fast egendom samt av inkomst.

Härigenom förordnas, att 8 § 1 mom. i förordningen

den 28 oktober 1910 angående bevillning

av fast egendom samt av inkomst skall hava följande

ändrade lydelse:

8 § 1 mom.

Såsom inkomst — — — varit bosatt.

Aktiebolag eller ekonomisk förening, som har

till uteslutande eller huvudsakligt ändamål att bereda

sina delägare bostäder (bostadsaktiebolag och bostadsförening),

taxeras icke för värdet av bostads- eller

andra förmåner, som i aktiebolaget eller föreningen

tillhörig fastighet tillkommit delägare i sådan

egenskap.

Gift kvinna — — —

200 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottet betänkande Nr 30.

7

Denna förordning träder i kraft dagen efter

den, då förordningen, enligt därå meddelad uppgift,

av trycket utkommit i Svensk författningssamling,

skolande prövningsnämnd företaga de ändringar i

taxeringsnämnds beslut, som därav må föranledas.

2) antaga följande

Förordning om ändrad lydelse av 8 § i förordningen

den 28 oktober 1910 (nr 115) om inkomst- och

förmögenhetsskatt.

Härigenom förordnas, att 8 § i förordningen

den 28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt

skall hava följande ändrade lydelse:

8 §•

Såsom inkomst — — — varit bosatt.

Aktiebolag eller ekonomisk förening, som har

till uteslutande eller huvudsakligt ändamål att bereda

sina delägare bostäder (bostadsaktiebolag och bostadsförening),

taxeras icke för värdet av bostads- eller

andra förmåner, som i aktiebolaget eller föreningen

tillhörig fastighet tillkommit delägare i sådan egenskap.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den,

då förordningen, enligt därå meddelad uppgift, av

trycket utkommit i Svensk författningssamling, skolande

prövningsnämnd företaga de ändringar i taxeringsnämnds

beslut, som därav må föranledas.

Stockholm den 17 april 1923.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

Närvarande: herrar Röing, friherre Fleming, Antonsson, Rosén, Rune, Wohlin,

Björnsson, Boman, Bärg i Katrineholm, Jönsson i Boa, Johansson i Kullersta, Lithander,

Sköld, Olsson i Ramsta, Alexis Björkman, Wahl, Johan Bergman, Bengtsson i Kullen,

Lövgren i Nyborg och Olsson i Golvvasta.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

Reservation

av herr friherre Fleming, vilken anfört: »I likhet med utskottet finner

jag de föreslagna förändringarna i skatteförordningarna vara fullt befogade,

och jag instämmer även i utskottets motivering, men jag har såsom min

åsikt dessutom velat uttala, att den praxis som börjat tillämpas att beskatta

bostadsföreningar för en obefintlig, fingerad inkomst även utan de

nu föreslagna ändringarna måste anses stridande emot författningarnas

anda.»

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

9

Bilaga.

Utdrag av protokollet, hållet hos Kungl.

Maj:ts och Rikets Kammarrätt den 8 mars 1923.

Närvarande:

Presidenten ............................................. Östergren

Kammarrättsrådet .................................... Smerling

» .................................... Waldenström

» .................................... Norrman

Extra kammarrättsrådet ........................... Asplund

» ........................... von Sydow

Extra ordinarie assessorn........................... Tersmeden.

S. D. Extra kammarrättsrådet Asplund föredrog Kungl. Maj:ts remiss

den 16 februari 1923, varigenom Kungl. Kammarrätten anbefallts att till riksdagens

bevillningsutskott avgiva yttrande i anledning av tvenne motioner, väckta

den ena i första kammaren, nr 107, av herr Wahl och den andra i andra kammaren,

nr 127, av herr Eriksson i Stockholm, och avseende båda ändring i fråga

om bostadsföreningars beskattning.

Följande särskilda meningar yttrades:

Referenten, med vilken kammarrättsrådet Smerling och extra kammarrättsrådet

von Sydow instämde, anförde:

»Före 1920 års skattelagstiftning gällde beträffande ekonomiska föreningar

— varav bostadsföreningar utgöra en särskild grupp — att desamma voro skattskyldiga

för sin inkomst, men däremot icke för förmögenhet. Till föreningens

inkomst hänfördes den del av årsvinsten, som utdelats till föreningsmedlemmarna.

Delägare i förening däremot var icke underkastad inkomsttaxering för vinstutdelning

å insats i föreningen, men var pliktig erlägga förmögenhetsskatt för sin

andel i densamma.

Genom berörda lagstiftning upphävdes bestämmelsen om delägares skattefrihet

för vinstutdelning och infördes stadgande därom att utdelning å insatser

i ekonomiska föreningar skulle beskattas såsom inkomst av kapital. Härigenom

uppstod beträffande ekonomiska föreningars inkomst en dubbelbeskattning, liknande

den som förut gällt i fråga om aktiebolags och solidariska bankbolags

inkomst. Något undantag från dessa regler för bostadsföreningars del har icke

stadgats och torde ej heller hava varit åsyftat. Tvekan kan emellertid råda

huruvida en bostadsförenings tillhandahållande av bostäder åt sina delägare är

att i beskattningshänseende likställa med övriga ekonomiska föreningars utdelningar

till sina delägare. Något därvidlag vägledande beslut har ännu icke medBihang

till riksdagens protokoll 1923. 7 samt. 18 käft. (Nr 30.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

delats av Kammarrätten eller av högre instans. Såvitt jag nu kan bedöma detta

spörsmål, lärer icke kunna antagas att bostadsföreningarna äro fritagna från den

dubbelbeskattning, som genom den nya lagstiftningen pålagts de ekonomiska

föreningarna.

Motionerna, vilka synas utgå från den uppfattningen att skattelagstiftningen

genom de nya bestämmelserna icke avsett någon ändring i bostadsföreningars

beskattning, hava till syfte bestämmelser, varigenom detta skulle klarläggas.

I motiveringen härför framhålles, bland annat, den samhällsnyttiga

verksamhet dessa föreningar anses utöva. Häremot anser jag mig endast böra

erinra därom att samma skäl, om ock måhända ej med samma styrka, kunna

åberopas för andra dylika föreningars skattelindring.

En författningsändring i motionernas syfte synes mig dock böra tillstyrkas.

Bostadsföreningarna förete i flera avseenden olikhet mot andra ekonomiska

föreningar. Ehuruväl desamma rättsligen inrymmas bland de ekonomiska föreningarna,

liknar deras delägares rätt närmast en samäganderätt i fastighet, och

i allmänhet lära väl också delägarna betrakta sig såsom ägare av de åt dem

upplåtna bostadslägenheterna. Någon rörelse i egentlig bemärkelse utövas ej heller

av bostadsföreningarna. Ändamålet med en sådan förening kan nämligen i de

flesta fall sägas vara fyllt i och med densammas bildande, i det därigenom förverkligas

ett antal bostadsbehövande personers åtkomst av bostad. Det är mera

en, tydligen av bostadsföreningarnas inordnande under ekonomiska föreningar,

föranledd konstruktion att till föreningens inkomster hänföra hyresvärdet av

bostadslägenheterna och anse det föreningen giver sina delägare utdelning i form

av bostad. Olikheten emellan denna utdelning och den, som övriga ekonomiska

föreningar, särskilt de kooperativa, lämna sina delägare, är också påfallande stor.

Medan utdelningen i ekonomiska föreningar i allmänhet tages av årsvinsten och

utgöres av en kontant, årsvis utfallande utbetalning, består utdelningen i en

bostadsförening huvudsakligen i fortbestående besittningsrätt till åt delägarna

vid inträdet i föreningen upplåtna delar av en fastighet.

För frågan huru den åsyftade skattelindriugen skall ordnas är i viss mån

avgörande den uppfattning, som bör läggas å spörsmålet vad med utdelning i

bostadsförening förstås.

Teoretiskt riktigast är måhända att såsom utdelning å delägarens insats i

föreningen betrakta endast en del av bostadsförmånen, nämligen skillnaden mellan

det på bostadsmarknaden gängse hyresvärdet å den åt delägaren upplåtna lägenheten

och det belopp, som av delägaren erlägges såsom årsavgift till föreningen.

Den delen av bostadsförmånen, som motsvarar årsavgiften, bör med detta betraktelsesätt

anses såsom föreningens vederlag för årsavgiften. En dylik uppdelning av

begreppet bostadsförmån leder säkerligen till svårigheter vid taxeringen, om nämligen

en viss del av förmånen skall beskattas hos föreningen och en annan del

hos delägaren. Ett i praktiken mera användbart resultat erhålles, om man

betraktar delägarens vid inträdet i föreningen åtagna föibindelse att till densamma

erlägga en viss årlig avgift såsom insats i föreningen, jämställd med den erlagda

engångskostnaden. Såsom utdelning åt delägaren kan då anses hela värdet av

bostadsförmånen. I det följande har jag utgått från denna synpunkt.

Skattskyldigheten för de åt delägarna i en bostadsförening upplåtna bostads
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

förmånerna kan läggas antingen å föreningen eller ock fördelas å delägarna allt

efter deras olika innehav av dylika förmåner.

Om icke delägarna utan föreningen beskattas för bostadsförmånerna —

varmed i det följande förstås hela hyresvärdet å de åt delägarna upplåtna lägenheterna

med tillhörande förmåner till åtskillnad från hyresvärdet å i vanlig ordning

uthyrda lägenheter — sker därmed en återgång till vad som före 1920 ärs

skattelagstiftning gällde för delägare i ekonomisk förening. Såsom en följd av

en dylik beskattningsmetod synes dock böra stadgas skattefrihet för årsavgifterna.

En olägenhet vid denna beskattning är emellertid, att avdrag för delägarnas kostnader

för underhåll av deras lägenheter icke kan ske vare sig vid föreningens

eller vid delägarnas taxering. Härigenom bliver föreningens fastighet tyngre

beskattad än andra fastigheter, tillhöriga vanliga fastighetsägare. Måhända torde

ock böra påpekas den orättvisa, som kan uppstå därigenom, att, om en eller

annan delägare avsevärt höjer hyresvärdet å sin lägenhet genom exempelvis dyrbar

inredning eller om lägenheten genom yttre konjuukturer får ett högre värde,

föreningen i dess helhet får vidkännas den skatteförhöjning, som härav kan föranledas.

Lägges åter skattskyldigheten för bostadsförmånerna å föreningens delägare,

bliva förhållandena i viss mån omvända. Årsavgifterna böra då hänföras till

inkomst för föreningen. Dess efter avdrag för räntor och omkostnader återstående

behållning lärer i sådant fall bliva ingen eller ringa. Den enskilde delägaren

åter äger då givetvis rätt att från hyresvärdet av sin lägenhet avdraga,

förutom andra kostnader för lägenheten, jämväl vad han i årsavgift erlagt till

föreningen.

Av dessa tvenne alternativ anser jag mig böra giva företrädet åt det senare

eller det som innebär skattepliktens läggande å föreningens delägare. Det synes

mig mera naturligt att betrakta en bostadsförmån av det slag, varom nu är fråga,

såsom inkomst för den, som faktiskt åtnjuter densamma, än såsom en inkomst

för den, som upplåter förmånen. Bostadsföreningar och deras delägare komma

härigenom att beskattas efter samma principer, som kommit till användning vid

beskattningen av bostadsaktiebolag och deras delägare.

Den nu ifrågasatta ändringen beträffande bostadsföreningars beskattning

torde lämpligen kunna lagfästas därigenom att 8 § bevillningsförordningen och

8 § förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt ändras på sätt framgår av

följande, förslagsvis gjorda uppställning.

»Bevillningsförordniugen.

8 §•

1 mom. Såsom inkomst-----—--bosatt.

Bostadsförening taxeras icke för värdet av bostads- eller andra förmåner,

som tillkommit delägare i föreningen i sådan egenskap.

Gift kvinna--—---— — — — 200 kronor.

2 mom. — — — — — — — — — — — — — —

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

Förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt.

8 §•

Såsom inkomst — — —----------bosatt.

Bostadsförening taxeras icke för värdet av bostads- eller andra förmåner,

som tillkommit delägare i föreningen i sådan egenskap.»

Presidenten, med vilken kammarrättsrådet Waldenström och extra ordinarie

assessorn T er smeden förenade sig, yttrade:

»Jag är ense med referenten däri, att författningsändring i motionernas

syfte bör tillstyrkas, men kan icke biträda referentens mening i fråga om sättet

för det åsyftade målets vinnande.

Den påklagade dubbelbeskattningen kan upphävas på två olika sätt.

Antingen lägges skattskyldighet för värdet av bostadsförmånerna på bostadsföreningen

och medlemmarna fritagas från taxering för dessa förmåner eller ock

medgives dylik befrielse föreningen, under det att skattskyldigheten lägges på

medlemmarna. Ehuruväl medlemmarnas i en bostadsförening rätt kan anses

jämförlig med samäganderätt, torde det dock vara naturligast att likställa bostadsförening

med aktiebolag. Då bostadsföreningen i alla händelser har att svara

för fastighetsbevillningen, synes det vara lämpligast att föreningen även taxeras

till bevillning för inkomsten av fastigheten samt till inkomstskatt och att föreningen,

liksom den har att svara för de kommunalutskylder, som utgå för

fastigheten, får svara jämväl för de kommunalutskylder, som följa av taxering

till bevillning för inkomst. Att denna ordning medför största säkerheten för

skattens behöriga erläggande säger sig självt. Då jag därför tillstyrker, att

skattelindringen beredes i enlighet med det förra av de två förenämnda alternativen,

vill jag emellertid påpeka att det, till förekommande av dubbelbeskattning,

vid lösning av frågan i enlighet med detta alternativ lärer bliva nödigt

medgiva föreningen skattefrihet för medlemmarnas avgifter till föreningen.

För genomförande av de ifrågasatta förändringarna beträffande bostadsföreningars

och deras medlemmars skattskyldighet föreslår jag här nedan antydda

förändringar i bevillningsförordningen samt förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt.

Bevillningsförordningen.

8 §•

1 mom. Såsom inkomst — — — — — — — — — — — — överstiger

200 kronor.

För värdet av bostads- eller annan förmån, som tillkommer delägare i

bostadsförening i sådan egenskap, skall delägaren icke taxeras enligt denna förordning.

Ej heller skall avgift, som delägare i bostadsförening har att i sådan

egenskap erlägga till föreningen, vid taxering enligt denna förordning anses

såsom inkomst för föreningen.

2 mom.---—--- —--

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

9 §•

1 moln. Till inkomst av fast egendom —--— ersättning därför.

Värdet av bostads- eller annan förmån, som tillkommer delägare i bostadsförening

i sådan egenskap, skall anses såsom hyresinkomst för föreningen.

2 mom. —--------------

Förordningen om inkomst- ock förmögenhetsskatt.

7 §.

Vid den uppskattning, som för taxeringen äger rum, hänföras

l:o) till inkomst av Jäst egendom •—- —--—----

a) inkomst, som av —-----hyra; skolande värdet av bostads
eller

annan förmån, som tillkommer delägare i bostadsförening i sådan egenskap,

anses såsom hyresinkomst för föreningen.

b) ------------

8 §■

Såsom inkomst taxeras icke:

andel---------bosatt.

Värdet av bostads- eller annan förmån, som tillkommer delägare i bostadsförening

i sådan egenskap, skall icke taxeras såsom inkomst för delägaren. Ej

heller skall avgift, som delägare i bostadsförening har att i sådan egenskap

erlägga till föreningen, taxeras såsom inkomst för föreningen.»

Kammarrättsrådet Norrman anförde:

»Enligt gällande skattelagar skatta ekonomiska föreningar för sin inkomst,

och delägare i föreningen skattar för utdelning å sin insats i föreningen. Här

föreligger en tydlig och avsiktlig dubbelbeskattning.

I fråga om bostadsföreningarna, vilka äro ett slags ekonomiska föreningar,

tillämpas åtminstone i beskattningsnämnderna den praxis, att såsom föreningens

inkomst betraktas bland annat hyresvärdet av de åt delägarna upplåtna lägenheterna

efter avdrag för räntor och kostnader m. m. och att såsom delägarens

utdelning å hans insats betraktas hyresvärdet å den till honom upplåtna lägenheten

efter avdrag för vad han årligen betalar till föreningen och av honom

havda reparations- och underhållskostnader.

I båda fallen grundar sig beskattningen åtminstone delvis på en fiktion.

Vad först angår föreningens beskattning, gör man den fiktionen, att

föreningen, som givetvis i likhet med andra fastighetsägare är skattskyldig för

»förmån av hyresfri bostad», har sådan hyresfri bostad i alla de åt delägarna

upplåtna lägenheterna. Jag skall här icke ingå på frågan, om en sådan fiktion

är i överensstämmelse med skatteförordningens bestämmelse i anvisningarna om

vad som är att hänföra till bostadsförmån. Föreningen såsom sådan tager

emellertid faktiskt icke i anspråk lägenheterna i fastigheten. Dem har föreningen

upplåtit till delägarna mot dels ett engångsbelopp, vilket av föreningen nedlagts

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

i fastigheten och varav föreningen såsom sådan i regel icke har någon inkomst,

och dels kontanta årliga avgifter. I den mån å dessa avgifter uppkommer

någon behållning efter avdrag för föreningen påvilande räntor och pålagor —

vilket givetvis sker om och i den mån avgifterna utgöra bidrag till amortering

av föreningens skulder — bör denna otvivelaktigt utgöra beskattningsbar inkomst

för föreningen. Dessa avgifter äro enligt min mening närmast att jämställa med

de hyror, hyresgäster i vanliga fastighetsägare tillhöriga fastigheter erlägga. Det

synes mig däremot oberättigat att driva dubbelbeskattningen så långt, att föreningen

ålägges att skatta jämväl för den fingerade inkomst, som innefattas i hyresvärdet

av de upplåtna lägenheterna, i den mån detta värde överstiger summan av delägarnas

årliga avgifter. Det torde i detta sammanhang vara lämpligt att erinra

därom, att en konsumtionsförening, som säljer varor till delägare till pris

understigande gängse bandelspris, icke skattar för mera än sin verkliga inkomst

samt att, då —■ vilket torde vara vanligare än nyssnämnda fall — en konsumtionsförening

säljer varor till gängse handelspris men lämnar kunderna utdelning i

förhållande till gjorda köp, vad sålunda återbetalas till kunderna icke i konsumtionsföreningens

och för övrigt icke heller i kundens hand beskattas såsom inkomst.

En bostadsförening lärer måhända icke vara en kooperativ förening i skattelagarnas

bemärkelse, men beröringspunkterna dem emellan äro dock omisskänliga.

Delägarens beskattning åter lärer grundas på den fiktionen, att skillnaden

mellan lägenhetens hyresvärde och vad han erlägger i årlig avgift till föreningen

— vilken skillnad för övrigt ofta lärer summariskt beräknas till fem procent av

det av delägaren till föreningen erlagda engångsbeloppet — nämnda skillnad

minskad med av delägaren havda reparations- och underhållskostnader, utgör utdelning

å hans insats i föreningen. Det synes mig visserligen tvivelaktigt, om

detta strängt taget är en »utdelning», men i varje fall måste beloppet i fråga

anses utgöra en inkomst för delägaren. Tack vare det engångsbelopp, denne

erlagt till föreningen, har han nämligen faktiskt förmån av till en del hyresfri

bostad, så länge nämligen föreningen icke utdebiterar så stor årlig avgift, att

denna svarar mot lägenhetens hyresvärde. Om denna förmån icke kan anses i

hans hand utgöra inkomst av vare sig kapital eller fast egendom, lärer den i

varje fall kunna hänföras till sådan, i skattelagarna visserligen såsom inkomst av

arbete rubricerad, inkomst, varom sägs i 7 § 3:o) c) 2) förordningen om inkomstoch

förmögenhetsskatt och 9 § 3 mom. c) 2) bevillningsförordningen.

Det synes mig visserligen å ena sidan oberättigat att, så länge dubbelbeskattningen

av samma inkomst hos ekonomisk förening och dess delägare

bibehålies i lagstiftningen, i princip undantaga bostadsföreningarna, men det

synes mig minst lika oberättigat att driva denna dubbelbeskattning så långt, att

den omfattar icke bara verklig oomtvistlig inkomst utan även inkomst, som

framkonstruerats.

Detta missförhållande synes mig böra avhjälpas på så sätt att — såsom av

det föregående framgår — föreningen skattar endast för sin behållning, efter

avdrag för föreningen påvilande räntor och kostnader, å sin verkliga inkomst,

delägarnas avgifter, hyror m. in., samt delägaren skattar endast för skillnaden

mellan hyresvärdet å hans lägenhet och hans årliga avgift till föreningen, denna

skillnad minskad med de avdrag, vartill han lagligen är berättigad. Till vilken

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

inkomstgrupp i skattelagarna detta belopp hänföres synes mig likgiltigt och må

detsamma gärna, om det förklaras i motiver till stadgandet, rubriceras såsom

utdelning å delägarens insats i föreningen och alltså beskattas såsom inkomst

av kapital.

Om beskattningen lägges helt å föreningen eller helt å delägarna, uppstår

i båda fallen svårighet att erhålla vederbörliga avdrag, för räntor och för reparations-

och underhållskostnader, i förra fallet för sådana kostnader, som påvila

delägarna, och i senare fallet för sådana räntor och kostnader, som påvila

föreningen.

Om beskattningen i enlighet med ovanstående lägges delvis på föreningen

och delvis på delägarna, synes mig målet enklast kunna vinnas genom en omformulering

av anvisningarna till skatteförordningen. Någon motsvarande omformulering

av 3 § i anvisningarna till bevillningsförordningen synes med hänsyn

till att detta stadgande hänför sig till anvisningarna vid skatteförordningen

icke erforderlig.

Ifrågavarande stadgande, som lärer böra hava sådan generell lydelse, att

det omfattar jämväl bostadsaktiebolag, kunde exempelvis erhålla följande form:

Förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt:

Särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen.

l:o.

Inkomst av fast egendom.

7 § l:o.

1. Värdet av —--jaktstuga o. d.

Lägenhet, som upplåtits av bostadsförening till delägare i föreningen eller

av bostadsaktiebolag till aktieägare i bolaget, anses icke såsom bostadsförmån

för bostadsföreningen eller bostadsaktiebolaget.

I skattskyldigs inkomst —--andel av dess värde.»

Härefter beslöts skrivelse, se registraturet.

Som ovan

In fidem

Ludv. Arnberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1923:115 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om ändring i bestämmelserna rörande beskattning av fastighet, som äges av bostadsförening. s. 8 i texten