Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa inrikes postavgifter.

1923-04-24 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1923:32, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa inrikes postavgifter.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Kr 32.

1

Nr 32.

Ankom till riksdagens kansli den 24 april 1923 kl. 3 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående vissa inrikes postavgifter.

I en den 9 mars 1923 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 122, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen besluta, att de av riksdagen

för tiden till 1923 års utgång beslutade postavgifterna skulle äga fortsatt

tillämpning till och med den 31 december 1924, dock att de stadgade

avgifterna för postabonnemang å tidning icke skulle tillämpas beträffande

sådana abonnemang för år 1925, som verkställdes under år 1924.

Under kristiden hava de inrikes postavgifterna höjts fyra olika

gånger, nämligen efter beslut av 1917, 1918, 1919 och 1920 års lagtima

riksdagar. Alla dessa förhöjningar utom den första hava ansetts

böra vidtagas till förebyggande av att förlust uppstode å poströrelsen.

För 1921 års riksdag framlades av Kungl. Maj:t förslag om ytterligare

ökning av vissa postavgifter (propositionen nr 186). Då emellertid

av general poststyrelsen sedermera verkställda utgiftsberäkningar gåvo vid

handen, att utan anlitande av nya portoförhöjningar skulle för år 1921

ernås enahanda resultat, som Kungl. Maj:t avsett att vinna genom de

föreslagna höjningarna, och för år 1922 ett något bättre resultat än

Kungl. Maj:t beräknat, fann riksdagen sig kunna lämna förslaget om

förhöjningarna utan bifall.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 7 saml. 20 käft. (Nr 32.) 1

Utskottet.

Återblick.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

Det av Kungl. Maj:t för 1922 års riksdag framlagda förslaget rörande

vissa inrikes postavgifter avsåg i huvudsak, dels att då gällande förhöjda

postavgifter skulle äga fortsatt giltighet till utgången av år 1923, med

undantag av inrikes brevportot och i samband därmed portot för korsband

som innehåller affärshandling, för vilka viss nedsättning föreslogs

från och med den 1 oktober 1922, dels ock att maximivikten för korsband,

som innehåller varuprov, skulle från och med samma tidpunkt höjas.

I sitt i anledning av propositionen avgivna betänkande, nr 36, tillstyrkte

bevillningsutskottet Kungl. Maj:ts med propositionen framlagda förslag

med, bland annat, den ändringen, att utskottet förordade återinförande

av särskilt lägre lokalporto. Vid behandlingen av utskottets betänkande

stannade kamrarna i olika beslut, i det att första kammaren biföll vad

utskottet i betänkandet hemställt, under det att andra kammaren biföll

ett under överläggningen framställt yrkande, att riksdagen, med avslag

å utskottets hemställan, måtte besluta, att de av riksdagen för tiden till

1922 års utgång beslutade postavgifterna skulle äga fortsatt tillämpning

till och med den 31 december 1923. I gemensam omröstning segrade

första kammarens mening. Sålunda nedsattes från och med den 1 oktober

1922 det inrikes brevportot till 15, 30, 45 och 60 öre för respektive

viktsatser samt minsta avgiften för korsband, innehållande affärshandlingar,

till 15 öre, och samtidigt återinfördes lokalporto med 10,

20, 30 och 40 öre för respektive viktsatser av lokalbrev och 10 öres

minimiavgift för korsband av nyss angivet slag; övriga postavgifter bibehöllos

oförändrade.

Propositionen. Den föreliggande propositionen avser i huvudsak, att de sedan den

1 oktober 1922 gällande postavgifterna skola äga fortsatt giltighet till

utgången av år 1924.

Generalpost- I skrivelse den 14 november 1922 med förslag till beräkning av

styrelsen. ^et in]^omstöverskott av postverkets rörelse, som borde upptagas i riksstaten

för budgetåret 1923—1924, framlade generalpoststyrelsen en beräkning

rörande postverkets driftresultat för såväl år 1922 som år 1923.

Därvid uppskattade styrelsen för år 1922 inkomsterna till 68.7 och utgifterna

till 54.7 miljoner kronor samt för år 1923 inkomsterna till 59 och utgifterna

till 53 miljoner kronor. Styrelsen kom följaktligen i sina beräkningar

till driftöverskott, nämligen för år 1922 1.4 och för år 1923

6 miljoner kronor; och föreslog styrelsen, att sistnämnda belopp, som

beräknades bliva inlevererat till statskassan under första hälften av år

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

1924, måtte upptagas i riksstaten för budgetåret 1923—1924 såsom

inkomstöverskott av poströrelsen.

I skrivelse den G mars 1923 gjorde generalpoststyrelsen sedermera

framställning beträffande postavgifterna för tiden efter 1924 års ingång.

Därvid meddelade styrelsen, att av bokslutet för år 1922 framginge, att

postverkets inkomster och utgifter uppgått till respektive omkring 69.4 och

54.1 miljoner kronor, vadan överskottet under nämnda år belöpt sig till

omkring 15.3 miljoner kronor. Att de verkliga inkomsterna överstigit de

beräknade berodde, enligt vad styrelsen vidare meddelade, huvudsakligen

på ökad frankoteckensuppbörd under årets sista månader samt under

december 1922 influtna likvider från vissa utländska postförvaltningar.

Vad det ekonomiska resultatet av postverkets rörelse under år 1923 beträffade,

förklarade sig styrelsen numera med hänsyn dels till den uppgång,

frankoteckensuppbörden visat under sista kvartalet 1922 och

januari månad 1923, dels ock till den minskning i driftkostnaderna,

som dyrtidstilläggets nedsättning i enlighet med de av Kungl. Maj:t

i propositionen nr 2 till 1923 års riksdag föreslagna grunder skulle

medföra för postverket, kunna beräkna inkomstöverskottet under sistnämnda

år till 7,5 miljoner kronor. Vad år 1924 beträffade förklarade sig

styrelsen anse, att det med hänsyn till de svårberäkneliga faktorer, som

inverkade på postverkets såväl inkomster som utgifter, icke läte sig göra

att så lång tid i förväg framkomma med några tillförlitliga kalkyler.

Inkomstöverskottet för år 1924 kunde för närvarande icke beräknas till

högre belopp än för år 1923 eller till 7,5 miljoner kronor.

Generalpoststyrelsen, som vid de meddelade beräkningarna angående

postverkets inkomster för åren 1923 och 1924 räknat med att nu gällande

postavgifter komme att oförändrade gälla icke blott under hela år

1923 utan även under hela år 1924, förklarade i sistnämnda framställning,

att styrelsen icke ansåge sig för närvarande böra föreslå någon ändring beträffande

nu utgående postavgifter, vårföre styrelsen hemställde, att bestämmelserna

om desamma måtte givas fortsatt tillämpning till och med

den 31 december 1924.

I det anförande till statsrådsprotokollet den 8 januari 1923, med Chefen för

vilket dåvarande chefen för finansdepartementet underställde Kungl. Maj:ts^n“”®^“_rfe''

prövning beräkningen av statens inkomster för tiden 1 juli 1923—30 juni

1924, anförde departementschefen beträffande postverkets överskott för

år 1923 i huvudsak följande (propositionen nr 1, inkomsterna s. 22).

Sagda överskott hade av generalpoststyrelsen beräknats till 6 mil
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Chefen för

kommunikationsdepartementet.

Utskottets

yttrande.

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

joner kronor. Styrelsen hade därvid — med hänsyn till de osäkra utsikterna

på det ekonomiska området — för sin del ansett försiktigheten

bjuda att räkna med en, låt vara mindre nedgång i poströrelsen under

år 1923 i jämförelse med år 1922. Riksräkenskapsverket åter hade, från

sin allmänna uppfattning att man snarare borde kunna vänta en uppåtgående

än en nedåtgående konjunktur, beräknat en inkomst ävensom ett

överskott, som med 3 miljoner kronor överstego vad generalpoststyrelsen

upptagit. För egen del förklarade chefen för finansdepartementet, att

en given följd av den under år 1922 vidtagna portosänkningen vore, att

överskottet av poströrelsen, som för år 1922 beräknats hava uppgått till

14 miljoner kronor, borde sänkas. Av generalpoststyrelsens beräkning

rörande driftkostnaderna ville det emellertid synas, som skulle ett större

överskott än 6 miljoner kronor kunna ernås. På grund av sänkningen

i dyrtidstilläggskostnader samt med tillämpande av den allmänna uppfattning

rörande konjunkturutvecklingen, åt vilken departementschefen vid

behandlingen av finansplanen för statsregleringen givit uttryck, vore en

höjning av generalpoststyrelsens beräkning av överskottet fullt berättigad.

För sin del förordade chefen för finansdepartementet, att inkomsttiteln

ifråga upptoges till 8 miljoner kronor.

Vid anmälan i statsrådet av föreliggande ärende erinrade dåvarande

chefen för kommunikationsdepartementet om sistnämnda beräkning, vilken

med en halv miljon kronor överstege vad generalpoststyrelsen i sin skrivelse

den 6 mars 1923 ansåge sig kunna beräkna. Med hänsyn härtill ansåg

departementschefen någon nedsättning i nu gällande postavgifter icke

böra för närvarande vidtagas, och tillstyrkte departementschefen därför

general poststyrelsens förslag, att berörda avgifter skulle oförändrade utgå

under år 1924.

I likhet med generalpoststyrelsen och förutvarande chefen för kommunikationsdepartementet

har bevillningsutskottet, som särskilt beaktat

den statsfinansiella synpunkten, funnit, att någon nedsättning av de enligt

beslut av 1922 års riksdag till utgången av år 1923 gällande postavgifterna

icke bör äga rum under år 1924; utskottet har sålunda ansett

sig kunna tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Beträffande avgifterna för postabonnemang å tidning framgår av

det vid propositionen fogade protokollsutdraget, att med de nuvarande

avgiftsbeloppen inkomsterna av bestyret med de postabonnerade tidningarna

uppgå till ett belopp, som är mellan 7 och 8 miljoner kronor lägre

än utgifterna för samma verksamhetsgren.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32. 5

Generalpoststyrelsen anförde i sin den 27 februari 1922 dagteeknade

skrivelse, vilken låg till grund för Kung]. Maj:ts till sistnämnda års riksdag

avgivna proposition (nr 143) i fråga om vissa inrikes postavgifter, att det

syntes böra tagas under omprövning, huruvida de grunder, efter vilka postavgifterna

för postabonnerade tidningar utgingc, möjligen borde omläggas,

liksom ock huruvida sistnämnda avgifter och avgifterna för utgivarkorsband

stode i lämpligt förhållande till varandra, varjämte jämväl vissa

andra bestämmelser i 1916 års tidningsförordning syntes böra underkastas

revision. Till det statsrådsprotokoll, varav utdrag bifogats sistnämnda

proposition, anförde föredragande chefen för kommunikationsdepartementet,

efter att hava erinrat om det nu återgivna uttalandet, att

departementschefen hade för avsikt att låta verkställa en utredning i frågan.

Utskottet har inhämtat, att berörda ämne inom generalpoststyrelsen

är föremål för en undersökning, vilken har ansetts böra föregå den i

utsikt ställda utredningen. Utskottet förutsätter, att den anmärkningsvärda

brist, som ifrågavarande verksamhetsgren på sått nyss nämnts uppvisar,

vid utredningen särskilt beaktas.

I anslutning dill .vad bär ovan förut anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande proposition nr 122, besluta, att de av

riksdagen för tiden till 1923 års utgång beslutade

postavgifterna skola äga fortsatt tillämpning till och

med den 31 december 1924, dock att de stadgade

avgifterna för postabonnemang å tidning icke skola

tillämpas beträffande sådana abonnemang för år 1925,

som verkställas under år 1924.

Stockholm den 24 april 1923.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

Närvarande: herrar liöing, friherre Fleming, Gustaf Nilsson, Antonsson*, Rosén *,

Rune, Björnsson, Boman *, Jönsson i Boa, Johansson i Kullersta *, Lilhander, Olsson i

Ramsta *, Henrikson *, Alexis Björkman *, Ericson i Oberga, Johan Bergman *, Uddenberg

i Karlskoga, Lövgren i Nyborg och Björklund.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 7 samt. 20 käft. (Nr 32.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1923:136 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa inrikes postavgifter. s. 10 i texten