Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående skatt för hundar, ävensom i ämnet väckta motioner.
1923-04-26 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1923:34, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående skatt för hundar, ävensom i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.
1
Nr 34.
Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1923 kl. 2 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning angående skatt
för hundar, ävensom i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
I en den 16 mars 1923 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 200, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för
samma dag, föreslagit riksdagen att antaga följande
Förslag
till
förordning angående skatt för hundar.
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
1 mom. För varje hund skall hundskatt årligen erläggas till
kommunen; dock att skatteplikt icke föreligger för hund, som ej uppnått
en ålder av tre månader, och ej heller för hundar, vilka av lapparna
användas för renskötseln.
2 mom. Medel, som till kommunen inflyta i hundskatt, må för
kommunens behov användas på sätt, som av kommunen bestämmes.
2 §''
1 mom. Skatt för hund, för vilken ej enligt 1 § 1 mom. skattefrihet
åtnjutes, skall erläggas till den kommun, där hunden stadigvarande
innehaves.
2 mom. Har skatt för hund erlagts till en kommun, skall skatt
för samma hund för det året ej erläggas till annan kommun, med mindre
den årliga skattesatsen för hunden i den senare kommunen är högre
än det belopp, som för året redan erlagts i skatt för hunden.
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 7 samt. 22 höft. (Nr 34.) 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Q Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.
3 mom. Skatteplikt inom viss kommun förfaller, om kunden dör
innan den tid gått till ända, då anmälningsplikt jämlikt 5 § senast
kunnat fullgöras, eller skatteplikt inom den tid inträder till annan
kommun.
Skatt skall ej erläggas, därest förhållande, som eljest skolat föranleda
skatteplikt, inträder efter september månads utgång.
3 §.
Skattskyldig för viss hund är den person, av vilken hunden stadigvarande
innehaves, när skatteplikt inom kommunen för året inträder.
4 §•
Skatten skall av kommunen bestämmas till ett för varje hund lika
belopp, lägst fem högst trettio kronor för kalenderår.
För hund, som av förvaltande eller bevakande personal vid skogsstaten
underhålles i och för tjänsten, skall skatten alltid utgöra fem
kronor.
I fall, som avses i 2 § 2 mom., skall eljest belöpande skatt
minskas med vad den skattskyldige styrker hava för året erlagts i skatt
för hunden till annan kommun.
5 §•
Under januari månad varje år skall skattskyldig till vederbörande
kommunala uppbördsmyndighet skriftligen anmäla de hundar, för vilka
skatteplikt vid ingången av året förelegat, med angivande tillika av
hundarnas ras, ålder, kön och färg.
Inträder skatteplikt under löpande år, skall den skattskyldige inom
trettio dagar därefter sådant på enahanda sätt anmäla.
6 §■
Vid anmälan, varom i 5 § förmäles, skall fogas belöpande skatt,
så framt icke annan ordning för skattens erläggande blivit av kommunen
bestämd.
Förfaller skatteplikt, på sätt i 2 § 3 mom. första stycket sägs,
efter det skatt för hunden erlagts, skall skatten på anfordran återbetalas.
7 §•
1 mom. Over de hundar, som jämlikt 5 § anmälts till beskattning,
skall föras särskilt för kalenderår löpande register (hundskatte - register) med uppgift tillika å de skattskyldiga.
opaginerad Kontrollera mot PDF
B
Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.
Vederbörande polismyndighet äger, närhelst den sådant påkallar,
taga del av lmndskatteregistret.
2 mom. Å erlagd hundskatt skall lämnas kvitto, innehållande,
såvitt möjligt, kortfattad uppgift för hundens identifiering, ävensom särskilt
skattemärke; Sådant märke skall vara tillverkat av plåt och lagom
stort att fästas vid vanligt hundhalsband. Märket skall vara försett
med kommunens namn, vederbörande årtal samt hundens nummer i
lmndskatteregistret.
8 §■
Skattemärké, som i 7 § 2 mom. omförmälés, skall å halsband eller
på annat lämpligt sätt vara anbragt å hunden; dock må undantag härifrån
äga rum, när hunden står bunden eller hålles instängd, så ock då hunden
nyttjas vid jakt, där fara föreligger för att hunden i gryt eller annorstädes
kan hava men av den anordning, varå skattemärket är fästat.
» §•
Den, som underlåter att fullgöra anmälningsskyldighet, vilken
enligt 5 § åligger honom, böte tio kronor och erlägge dubbel hundskatt.
Har skatteplikt för hund inom viss kommun under löpande
år inträtt i fall, som avses i 2 § 2 mom., må dock ej till ansvar för
underlåtenhet att fullgöra anmälningsskyldighet dömas, med mindre den
skattskyldige av kommunen erhållit anmaning att fullgöra sådan skyldighet.
Söker någon genom oriktig uppgift undandraga sig skattskyldighet
och är ej gärningen straffbar enligt allmän strafflag, vare straffet böter
från och med tio till och med etthundra kronor, och skall dessutom
gäldas dubbel hundskatt.
Den, som ej ställer sig till efterrättelse föreskriften i 8 §, straffas
med böter, högst tjugu kronor.
Böter, som enligt denna förordning ådömas, tillfalla kronan.
Saknas tillgång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas
enligt allmän strafflag.
10 §.
Åtal för förseelse mot denna förordning skall anhängiggöras vid
polisdomstol, där särskild sådan är inrättad, men eljest hos poliskammare
eller, där sådan ej finnes, vid allmän domstol i den ort, där förseelsen
skett.
4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.
11 §•
Hundskatt, som efter vederbörlig anmälan enligt 5 § eller domstols
lagakraftägande utslag är förfallen till betalning, må utmätas
lika med kommunalutskylder.
Kommun äger bestämma, att hund, för vilken skatt, som på sätt
nyss sagts är förfallen till betalning, ej erlägges, skall av kommunen
omhändertagas och, därest skatten ej betalas inom viss bestämd tid efter
från kommunen erhållen anmaning med underrättelse om påföljden, dödas.
12 §.
I municipalsamhälle eller köping, som icke utgör egen kommun,
skall hundskatten tillkomma municipalsamhället eller köpingen; skolande
därvid vad i denna förordning stadgas om kommun äga motsvarande tillämpning
i fråga om municipalsamhället eller köpingen.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1924. Genom förordningen
upphäves kungörelsen den 1 juni 1877 (nr 17) angående skatt
för hundar.
Beträffande vad föredragande departementschefen enligt om förmälda
statsrådsprotokoll vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t
anfört till motivering för förslaget får utskottet hänvisa till propositionen.
Till utskottet har jämväl överlämnats en i anledning av nämnda
proposition inom andra kammaren av herr Osberg väckt motion nr 286,
däri hemställts, »att riksdagen måtte vidtaga sådan ändring i Kungl.
Maj:ts proposition, nr 200, till förslag om förordning angående skatt
för hundar, att landstingsområde och de städer, som ej tillhöra landsting,
var för sig skall utgöra beskattningsdistrikt, och att dessa skattemedel
i första hand användas till täckande av bevisförda skador, som
orsakats av hundar, där icke sådan bevisföring kan leda till betalningsplikt
av hundens ägare, samt att överblivna belopp av landstingen och
de städer, som utgöra distrikt, användas på sätt de själva besluta.»
Till behandling i samband med förevarande proposition har utskottet
funnit lämpligt upptaga en till utskottet hänvisad, under
motionstiden vid riksdagens början i första kammaren av herr Rune
väckt motion nr 23, däri föreslagits, »att riksdagen måtte besluta att i
skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga den
Bevillningsutskottets betänkande Nr 84. 5
ändring uti kungl. kungörelsen angående skatt för hundar den 1 juni
1877, att uti § 1 orden ''dock ej överstigande femton kronor’ måtte utbytas
mot orden ''dock ej överstigande femtio kronor.’»
Vidkommande vad motionärerna anfört till stöd för sina förslag
tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna.
Nu gällande bestämmelser rörande skatt för hundar återfinnas i
kungörelsen den 1 juni 1877 angående skatt för hundar. Enligt denna
kungörelse må kommun besluta, huruvida skatt för hundar eller särskilda
slag av dem skall utgöras, ävensom bestämma beloppet av den
skatt, dock ej överstigande femton kronor, som envar inom kommunens
område boende person, vilken därstädes innehar hund, skall för sådant
djur erlägga. Statens skogs- och jägeribetjänte äro fria från beskattning
för de hundar, som de i och för sina tjänster underhålla.
I förevarande proposition har föreslagits en obligatorisk skatt för
hundar av lägst fem och högst trettio kronor för varje hund. Från
skatteplikt hava undantagits hundar, som ej uppnått en ålder av tre
månader, samt de hundar, vilka av lapparna användas för renskötseln.
Vidare har föreslagits, att för hund, som av förvaltande eller bevakande
personal vid skogsstaten underhålles i och för tjänsten, skatten alltid
skall utgöra minimibeloppet fem kronor. Den kommun för närvarande
medgivna rätten att bestämma skilda skattebelopp för olika slag av
hundar har icke bibehållits i förslaget. Influtna hundskattemedel tillfalla
vederbörande kommun, som äger använda medlen på sätt kommunen
finner för gott. I och för kontroll över befintliga hundar hava
detaljerade bestämmelser lämnats rörande registrering av hundar m. m.
På av föredragande departementschefen anförda skäl har utskottet
ansett en ordnad kontroll över hundar vara påkallad. En dylik kontroll
synes förutsätta, att hundskatten göres obligatorisk, för att varje
kommuns kostnader för kontrollen må bliva täckta. Minimibeloppet fem
kronor synes vara avpassat i sådant syfte. Den föreslagna höjningen
av skattens maximibelopp måste med hänsyn till nuvarande penningvärde
anses väl befogad.
Däremot har utskottet icke funnit tillräcklig anledning föreligga
att låta skogsstatens personal förbliva i en privilegierad särställning i fråga
om skyldigheten att erlägga hundskatt. De hundar, som denna personal
Utskottet.
Gällande beetämmelser
rörande skatt
för hundar.
Proposi
tionen.
Vtikottets
yttrande.
6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.
underhåller i och för tjänsten, torde i regel icke förorsaka kommunetnä
mindre kostnader och olägenheter än andra hundar. Något skäl för
att skatteplikten för deBsa hundar bör sättas lägre än för exempelvis
hundar, sotti för innehavarens eget skydd eller för polisändamål innehavas
av andra statens eller kommunernas befattningshavare, har ej
åberopats.
Huvudsyftet med den i motionen II: 286 av herr Osberg gjorda
hemställan synes vara, att hundskattemedlen komme att i främsta rummet
användas till ersättande av skador, som åstadkommits av hundar.
Även om det skulle befinnas önskvärt, att från det allmännas sida åtgärder
vidtoges för ersättande av sådana skador, synes emellertid en sådan ersättning
icke böra ordnas på sätt sistnämnde motionär föreslagit. För
övrigt torde de kontrollbestämmelser, som föreslagits i propositionen,
innebära ökad garanti för att hundar, som anställt skadegörelse, bliva
identifierade och för att härigenom ersättning skall kunna utkrävas av
ägarna. Gent emot motionärens förslag att utvidga beskattningsområdena
har utskottet velat framhålla, att en sådan anordning sannolikt komme
att leda till att skatten inom landstingsområdets samtliga kommuner
sattes till samma belopp, vilket med hänsyn till de särskilda förhållanden,
som kunna råda inom olika kommuner, måste anses såsom en olägenhet.
Därtill kommer, att landstingen icke äga samma möjlighet som kommunerna
att övervaka efterlevnaden av föreskrifterna, varför den möjlighet
till en ordnad kontroll över hundar, propositionen erbjuder, skulle komma
att äventyras genom ett bifall till sistberörda motion.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
1) att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl.
Maj:ts förevarande proposition nr 200 icke kunnat
oförändrad bifallas samt med avslag å motionen II: 286
av herr Osberg, antaga ovan återgivna förslag till förordning
angående skatt för hundar, med den ändringen,
att andra stycket i 4 § av förordningen uteslutes och
att denna paragraf förty erhåller följande lydelse:
4 §•
Skatten skall av kommunen bestämmas till ett
för varje hund lika belopp, lägst fem högst trettio
kronor för kalenderår.
I fall, som avses i 2 § 2 mom., skall eljest belöpande
skatt minskas med vad den skattskyldige
Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.
7
styrker hava för året erlagts i skatt för hunden till
annan kommun.
2) att motionen 1:23 av herr Rune må anses besvarad
genom vad utskottet under 1) här ovan hemställt.
Stockholm den 26 april 1923.
På bevillningsutskottets vägnar:
ERIK RÖING.
Närvarande: herrar Böing, friherre Fleming, Antonsson, Rosén, Wigforss, Rune,
Björnsson, Lithgnder, Sköld, Olsson i Ramsta, Carlsson i Ystad, Heyman, Johan Bergman,
Bengtsson i Kullen, Lövgren i Nyborg, Björklund, Granath, Olsson i Golvvasta och
Brännström.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1923:147 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående skatt för hundar. a1 i texten