Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående skatt för hundar, ävensom i ämnet väckta motioner.

1923-04-26 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1923:34, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående skatt för hundar, ävensom i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

1

Nr 34.

Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1923 kl. 2 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning angående skatt

för hundar, ävensom i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I en den 16 mars 1923 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 200, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för

samma dag, föreslagit riksdagen att antaga följande

Förslag

till

förordning angående skatt för hundar.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

1 mom. För varje hund skall hundskatt årligen erläggas till

kommunen; dock att skatteplikt icke föreligger för hund, som ej uppnått

en ålder av tre månader, och ej heller för hundar, vilka av lapparna

användas för renskötseln.

2 mom. Medel, som till kommunen inflyta i hundskatt, må för

kommunens behov användas på sätt, som av kommunen bestämmes.

2 §''

1 mom. Skatt för hund, för vilken ej enligt 1 § 1 mom. skattefrihet

åtnjutes, skall erläggas till den kommun, där hunden stadigvarande

innehaves.

2 mom. Har skatt för hund erlagts till en kommun, skall skatt

för samma hund för det året ej erläggas till annan kommun, med mindre

den årliga skattesatsen för hunden i den senare kommunen är högre

än det belopp, som för året redan erlagts i skatt för hunden.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 7 samt. 22 höft. (Nr 34.) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Q Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

3 mom. Skatteplikt inom viss kommun förfaller, om kunden dör

innan den tid gått till ända, då anmälningsplikt jämlikt 5 § senast

kunnat fullgöras, eller skatteplikt inom den tid inträder till annan

kommun.

Skatt skall ej erläggas, därest förhållande, som eljest skolat föranleda

skatteplikt, inträder efter september månads utgång.

3 §.

Skattskyldig för viss hund är den person, av vilken hunden stadigvarande

innehaves, när skatteplikt inom kommunen för året inträder.

4 §•

Skatten skall av kommunen bestämmas till ett för varje hund lika

belopp, lägst fem högst trettio kronor för kalenderår.

För hund, som av förvaltande eller bevakande personal vid skogsstaten

underhålles i och för tjänsten, skall skatten alltid utgöra fem

kronor.

I fall, som avses i 2 § 2 mom., skall eljest belöpande skatt

minskas med vad den skattskyldige styrker hava för året erlagts i skatt

för hunden till annan kommun.

5 §•

Under januari månad varje år skall skattskyldig till vederbörande

kommunala uppbördsmyndighet skriftligen anmäla de hundar, för vilka

skatteplikt vid ingången av året förelegat, med angivande tillika av

hundarnas ras, ålder, kön och färg.

Inträder skatteplikt under löpande år, skall den skattskyldige inom

trettio dagar därefter sådant på enahanda sätt anmäla.

6 §■

Vid anmälan, varom i 5 § förmäles, skall fogas belöpande skatt,

så framt icke annan ordning för skattens erläggande blivit av kommunen

bestämd.

Förfaller skatteplikt, på sätt i 2 § 3 mom. första stycket sägs,

efter det skatt för hunden erlagts, skall skatten på anfordran återbetalas.

7 §•

1 mom. Over de hundar, som jämlikt 5 § anmälts till beskattning,

skall föras särskilt för kalenderår löpande register (hundskatte - register) med uppgift tillika å de skattskyldiga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

B

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

Vederbörande polismyndighet äger, närhelst den sådant påkallar,

taga del av lmndskatteregistret.

2 mom. Å erlagd hundskatt skall lämnas kvitto, innehållande,

såvitt möjligt, kortfattad uppgift för hundens identifiering, ävensom särskilt

skattemärke; Sådant märke skall vara tillverkat av plåt och lagom

stort att fästas vid vanligt hundhalsband. Märket skall vara försett

med kommunens namn, vederbörande årtal samt hundens nummer i

lmndskatteregistret.

8 §■

Skattemärké, som i 7 § 2 mom. omförmälés, skall å halsband eller

på annat lämpligt sätt vara anbragt å hunden; dock må undantag härifrån

äga rum, när hunden står bunden eller hålles instängd, så ock då hunden

nyttjas vid jakt, där fara föreligger för att hunden i gryt eller annorstädes

kan hava men av den anordning, varå skattemärket är fästat.

» §•

Den, som underlåter att fullgöra anmälningsskyldighet, vilken

enligt 5 § åligger honom, böte tio kronor och erlägge dubbel hundskatt.

Har skatteplikt för hund inom viss kommun under löpande

år inträtt i fall, som avses i 2 § 2 mom., må dock ej till ansvar för

underlåtenhet att fullgöra anmälningsskyldighet dömas, med mindre den

skattskyldige av kommunen erhållit anmaning att fullgöra sådan skyldighet.

Söker någon genom oriktig uppgift undandraga sig skattskyldighet

och är ej gärningen straffbar enligt allmän strafflag, vare straffet böter

från och med tio till och med etthundra kronor, och skall dessutom

gäldas dubbel hundskatt.

Den, som ej ställer sig till efterrättelse föreskriften i 8 §, straffas

med böter, högst tjugu kronor.

Böter, som enligt denna förordning ådömas, tillfalla kronan.

Saknas tillgång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas

enligt allmän strafflag.

10 §.

Åtal för förseelse mot denna förordning skall anhängiggöras vid

polisdomstol, där särskild sådan är inrättad, men eljest hos poliskammare

eller, där sådan ej finnes, vid allmän domstol i den ort, där förseelsen

skett.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

11 §•

Hundskatt, som efter vederbörlig anmälan enligt 5 § eller domstols

lagakraftägande utslag är förfallen till betalning, må utmätas

lika med kommunalutskylder.

Kommun äger bestämma, att hund, för vilken skatt, som på sätt

nyss sagts är förfallen till betalning, ej erlägges, skall av kommunen

omhändertagas och, därest skatten ej betalas inom viss bestämd tid efter

från kommunen erhållen anmaning med underrättelse om påföljden, dödas.

12 §.

I municipalsamhälle eller köping, som icke utgör egen kommun,

skall hundskatten tillkomma municipalsamhället eller köpingen; skolande

därvid vad i denna förordning stadgas om kommun äga motsvarande tillämpning

i fråga om municipalsamhället eller köpingen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1924. Genom förordningen

upphäves kungörelsen den 1 juni 1877 (nr 17) angående skatt

för hundar.

Beträffande vad föredragande departementschefen enligt om förmälda

statsrådsprotokoll vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t

anfört till motivering för förslaget får utskottet hänvisa till propositionen.

Till utskottet har jämväl överlämnats en i anledning av nämnda

proposition inom andra kammaren av herr Osberg väckt motion nr 286,

däri hemställts, »att riksdagen måtte vidtaga sådan ändring i Kungl.

Maj:ts proposition, nr 200, till förslag om förordning angående skatt

för hundar, att landstingsområde och de städer, som ej tillhöra landsting,

var för sig skall utgöra beskattningsdistrikt, och att dessa skattemedel

i första hand användas till täckande av bevisförda skador, som

orsakats av hundar, där icke sådan bevisföring kan leda till betalningsplikt

av hundens ägare, samt att överblivna belopp av landstingen och

de städer, som utgöra distrikt, användas på sätt de själva besluta.»

Till behandling i samband med förevarande proposition har utskottet

funnit lämpligt upptaga en till utskottet hänvisad, under

motionstiden vid riksdagens början i första kammaren av herr Rune

väckt motion nr 23, däri föreslagits, »att riksdagen måtte besluta att i

skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga den

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 84. 5

ändring uti kungl. kungörelsen angående skatt för hundar den 1 juni

1877, att uti § 1 orden ''dock ej överstigande femton kronor’ måtte utbytas

mot orden ''dock ej överstigande femtio kronor.’»

Vidkommande vad motionärerna anfört till stöd för sina förslag

tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna.

Nu gällande bestämmelser rörande skatt för hundar återfinnas i

kungörelsen den 1 juni 1877 angående skatt för hundar. Enligt denna

kungörelse må kommun besluta, huruvida skatt för hundar eller särskilda

slag av dem skall utgöras, ävensom bestämma beloppet av den

skatt, dock ej överstigande femton kronor, som envar inom kommunens

område boende person, vilken därstädes innehar hund, skall för sådant

djur erlägga. Statens skogs- och jägeribetjänte äro fria från beskattning

för de hundar, som de i och för sina tjänster underhålla.

I förevarande proposition har föreslagits en obligatorisk skatt för

hundar av lägst fem och högst trettio kronor för varje hund. Från

skatteplikt hava undantagits hundar, som ej uppnått en ålder av tre

månader, samt de hundar, vilka av lapparna användas för renskötseln.

Vidare har föreslagits, att för hund, som av förvaltande eller bevakande

personal vid skogsstaten underhålles i och för tjänsten, skatten alltid

skall utgöra minimibeloppet fem kronor. Den kommun för närvarande

medgivna rätten att bestämma skilda skattebelopp för olika slag av

hundar har icke bibehållits i förslaget. Influtna hundskattemedel tillfalla

vederbörande kommun, som äger använda medlen på sätt kommunen

finner för gott. I och för kontroll över befintliga hundar hava

detaljerade bestämmelser lämnats rörande registrering av hundar m. m.

På av föredragande departementschefen anförda skäl har utskottet

ansett en ordnad kontroll över hundar vara påkallad. En dylik kontroll

synes förutsätta, att hundskatten göres obligatorisk, för att varje

kommuns kostnader för kontrollen må bliva täckta. Minimibeloppet fem

kronor synes vara avpassat i sådant syfte. Den föreslagna höjningen

av skattens maximibelopp måste med hänsyn till nuvarande penningvärde

anses väl befogad.

Däremot har utskottet icke funnit tillräcklig anledning föreligga

att låta skogsstatens personal förbliva i en privilegierad särställning i fråga

om skyldigheten att erlägga hundskatt. De hundar, som denna personal

Utskottet.

Gällande beetämmelser

rörande skatt

för hundar.

Proposi
tionen.

Vtikottets

yttrande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

underhåller i och för tjänsten, torde i regel icke förorsaka kommunetnä

mindre kostnader och olägenheter än andra hundar. Något skäl för

att skatteplikten för deBsa hundar bör sättas lägre än för exempelvis

hundar, sotti för innehavarens eget skydd eller för polisändamål innehavas

av andra statens eller kommunernas befattningshavare, har ej

åberopats.

Huvudsyftet med den i motionen II: 286 av herr Osberg gjorda

hemställan synes vara, att hundskattemedlen komme att i främsta rummet

användas till ersättande av skador, som åstadkommits av hundar.

Även om det skulle befinnas önskvärt, att från det allmännas sida åtgärder

vidtoges för ersättande av sådana skador, synes emellertid en sådan ersättning

icke böra ordnas på sätt sistnämnde motionär föreslagit. För

övrigt torde de kontrollbestämmelser, som föreslagits i propositionen,

innebära ökad garanti för att hundar, som anställt skadegörelse, bliva

identifierade och för att härigenom ersättning skall kunna utkrävas av

ägarna. Gent emot motionärens förslag att utvidga beskattningsområdena

har utskottet velat framhålla, att en sådan anordning sannolikt komme

att leda till att skatten inom landstingsområdets samtliga kommuner

sattes till samma belopp, vilket med hänsyn till de särskilda förhållanden,

som kunna råda inom olika kommuner, måste anses såsom en olägenhet.

Därtill kommer, att landstingen icke äga samma möjlighet som kommunerna

att övervaka efterlevnaden av föreskrifterna, varför den möjlighet

till en ordnad kontroll över hundar, propositionen erbjuder, skulle komma

att äventyras genom ett bifall till sistberörda motion.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl.

Maj:ts förevarande proposition nr 200 icke kunnat

oförändrad bifallas samt med avslag å motionen II: 286

av herr Osberg, antaga ovan återgivna förslag till förordning

angående skatt för hundar, med den ändringen,

att andra stycket i 4 § av förordningen uteslutes och

att denna paragraf förty erhåller följande lydelse:

4 §•

Skatten skall av kommunen bestämmas till ett

för varje hund lika belopp, lägst fem högst trettio

kronor för kalenderår.

I fall, som avses i 2 § 2 mom., skall eljest belöpande

skatt minskas med vad den skattskyldige

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

7

styrker hava för året erlagts i skatt för hunden till

annan kommun.

2) att motionen 1:23 av herr Rune må anses besvarad

genom vad utskottet under 1) här ovan hemställt.

Stockholm den 26 april 1923.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

Närvarande: herrar Böing, friherre Fleming, Antonsson, Rosén, Wigforss, Rune,

Björnsson, Lithgnder, Sköld, Olsson i Ramsta, Carlsson i Ystad, Heyman, Johan Bergman,

Bengtsson i Kullen, Lövgren i Nyborg, Björklund, Granath, Olsson i Golvvasta och

Brännström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1923:147 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående skatt för hundar. a1 i texten