Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckta motioner om höjda tullsatser för vissa animaliska jordbruksprodukter.

1923-02-20 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1923:4, Betänkande, i anledning av väckta motioner om höjda tullsatser för vissa animaliska jordbruksprodukter.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 4.

Är 4.

Ankom till riksdagens kansli den 21 februari 1923 kl. 5 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner om

höjda tullsatser för vissa animaliska jordbruksprodukter.

(lista avd.)

Till bevillningsutskottet hava hänvisats flera motioner, vilka avse

förhöjda tullsatser för vissa animaliska jordbruksprodukter.

Sålunda har i likalydande motioner, nr 55 i första kammaren av

herr Johan Johansson m. fl. och nr 64 i andra kammaren av herr Byberg

m. fl., hemställts, att riksdagen måtte besluta,

»att tullsatsen å till rubriken nr 51 i tulltaxan hänförliga levande

djur, nötkreatur, skall från den tid, som av Kungl. Maj:t bestämmes,

till och med den 31 maj 1924 utgå med ett belopp av 20 kronor per

styck; samt

att tullsatsen å till rubriken nr 59 i tulltaxan hänförligt kött, andra

slag än fågel, skall från den tid, som av Kungl. Maj:t bestämmes, till

och med den 31 maj 1924 utgå med ett belopp av 14 öre per kilogram.»

Därjämte har i en inom andra kammaren väckt motion, nr 121,

herr Lindman m. fl. hemställt, att riksdagen måtte besluta,

»att från den tid, som Kungl. Maj:t bestämmer, följande tullsatser

skola gälla:

nr 51 levande nötkreatur 1 kg..................... 6 öre

» 59 kött, andra slag 1 kg....................... 12 »

» 137 ost 1 kg.................................................. 40 ».»

Slutligen har i likalydande motioner, nr 102 i första kammaren

av herr Gabrielsson m. fl. och nr 63 i andra kammaren av herr Byberg

m. fl., hemställts, att riksdagen måtte besluta,

»att tullsatsen å till rubriken nr 137 i tulltaxan hänförlig ost, alla

slag, skall från den tid, som av Kungl. Maj:t bestämmes, till och med

den 31 maj 1924 utgå med ett belopp av 40 öre per kilogram; samt

att tullsatsen å till rubriken nr 138 i tulltaxan hänförligt smör,

naturligt, skall från den tid, som av Kungl. Maj:t bestämmes, till och

med den 31 maj 1924 utgå med ett belopp av 40 öre per kilogram.»

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 4. 5

Nu gällande tullsatser å de i motionerna upptagna varuslagen

framgå av följande sammanställning:

Nr i tulltaxan V a r u s 1 a g Tullsats

Levande djur:

51 nötkreatur ....................................................... 1 st. 10: —

Kött:

59 andra slag etc............................................. 1 kg. —: 0 7

137 Ost, alla slag......................................................... 1 kg. —: 2 0

Smör:

138 naturligt ........................................................... 1 kg. —: 2o.

Motionerna avse, på sätt ovan återgivits, en förhöjning från tid,

som skulle av Kung! Maj:t bestämmas, av de för ifrågavarande jordbruksprodukter

för närvarande gällande tullsatserna, nämligen beträffande

nötkreatur med antingen 100 eller, vid omräkning av den i en av motionerna

föreslagna vikttullen till stycketull, omkring 300 procent, beträffande

kött med antingen omkring 70 eller 100 procent samt beträffande ost

och smör med 100 procent. Den av hen’ Lindman m. fl. i andra kammaren

väckta motionen, nr 121, avser eu varaktig förhöjning av tullsatserna

å nötkreatur, kött och ost. De övriga motionerna åter avse en

tillfällig förhöjning till och med den 31 maj 1924 av tullsatserna å såväl

sistnämnda produkter som smör.

Till stöd för de föreslagna tullförhöjningarna hava motionärerna

främst anfört, att svårigheter för närvarande rådde för jordbruket att

vinna avsättning för dess ifrågavarande produkter samt att å den svenska

marknaden priset å -dessa produkter nedtrycktes till följd av import,

särskilt från Finland. Beträffande vad motionärerna i övrigt anfört

torde utskottet få hänvisa till motionerna.

Vad först angår den i andra kammaren av herr Lindman m. fl. väckta

motionen, nr 121, vilken, såsom nyss nämnts, avser en varaktig tullförhöjning,

tillåter sig utskottet att, i likhet med vad vid de senaste

årens riksdagar skett vid behandling av förslag i liknande syfte, hänvisa

till den pågående utredningen inom tull- och traktatkommittén.

Tullsatserna å ifrågavarande produkter äro givetvis tillika med övriga

jordbrukstullar föremål för ingående undersökning inom kommittén.

Utskottet kan därför icke förorda någon åtgärd, som skulle föregripa

resultatet av denna undersökning.

Utskottet

Nuvarande

tulltatur.

Sammanfattning

av motionerna.

Angående

varaktiga tuttförhöjningar.

Utskottets

yttrande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 4.

Angående till- I avseende å de övriga motionerna må först erinras om den ställ
forhvjningar.

1921 och 1922 års bevillningsutskott (betänkande nr 23 år 1921

1921 och 1922 ocll 19 &r 1922) intagit till de nämnda år i motionsväg väckta förslagen

års bevill- om tillfälliga tullförhöjningar å, bland andra, nu ifrågavarande iordbruks
ningsutskott

produkter>

I ett den 6 augusti 1920 avgivet utlåtande hade 1920 års finanssakkunniga

anfört, bland annat, att såsom mål för det ekonomiska återställelsearbetet

under den närmaste framtiden borde uppställas ett förhindrande

av ytterligare prisstegring och ett varsamt successivt höjande

av penningvärdet respektive sänkande av prisnivån. Det av Kungl.

Maj:t den 19 november 1920 tillsatta ekonomiska rådet hade i ett den

20 december 1920 avgivet utlåtande i valutafrågan givit uttryck åt en

liknande uppfattning.

1921 års bevillningsutskott anmärkte, att eu höjning av penningvärdet

och en sänkning av prisnivån dåmera påginge, och framhöll, att

i det sålunda inträdda läget de nyss angivna riktlinjerna för den närmaste

framtidens svenska finanspolitik kunde uttryckas så, att en återgångtill

prisstegring och fallande penningvärde borde motarbetas samt att

pågående prissänkning och stegring av penningvärdet borde understödjas.

Under förklarande att utskottet delade den uppfattning, som kommit

till uttryck i berörda riktlinjer, anförde utskottet, att, även om svårigheter

mötte att åstadkomma en genomförd plan för den närmaste tidens finanspolitik,

man dock borde kunna iakttaga regeln att icke vidtaga åtgärder,

om vilka man insåge, att de motverkade sådana syften, vilka allmänt

erkänts såsom eftersträvansvärda. Det syntes nämnda utskott vara obestridligt,

att de föreslagna tullförhöjningarna måste, för så vitt och i

den mån desamma skulle kunna motsvara det avsedda ändamålet, förorsaka

prisstegring å produkter, bland vilka flere.vore att hänföra till

de viktigaste livsförnödenheterna, och sålunda komma i direkt strid med

den ovan angivna principen om främjandet av prissänkning och av

penningvärdets stegring. Särskilt anmärkte utskottet, att sådana tullförhöjningar

skulle förhindra och fördröja en erkänt önskvärd nedsättning

av jordbrukets produktionskostnader och följaktligen icke ens för

jordbrukarintresset, betraktat i och för sig, vara till enbart gagn. Till

stöd för sin ståndpunkt anförde utskottet även, att import- och exportsiffrorna

för de närmast förflutna månaderna beträffande flere av de

ifrågakomma produkterna syntes utvisa en bestämd tendens till importens

avtagande och exportens stegring.

1922 års bevillningsutskott åberopade, utöver vad 1921 års bevillningsutskott

anfört, ett av tull- och traktatkommittén den 7 februari

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande, Nr 4.

7

1922 avgivet utlåtande i valutafrågan, i vilket utlåtande kommittén,

bland annat, uttalat, att målet för en sund valutapolitik borde vara att

åstadkomma största möjliga stadga i den allmänna prisrörelsen och att

förhindra stora svängningar uppåt eller nedåt. Kommittén hade i sitt

utlåtande särskilt betonat faran av eu ny prisstegring, under framhållande

att eu sådan, Irånsett de direkta svårigheter den åsamkade stora samhällsgrupper,

förr eller senare måste efterföljas av ett bakslag. 1 anslutning

härtill framhöll utskottet, att det i främsta rummet vore angeläget

att förhindra eu höjning av den allmänna prisnivån, vilken alltjämt

vore i fallande; varje prisstegring av allmännare betydelse vore nämligen

ägnad att mer eller mindre medföra stegring av produktionskostnaderna

för våra näringar. En höjning av tullsatserna för nödvändiga

livsmedel skulle enligt utskottets mening dels i och för sig dels genom

den expansiva tendens, som varje viktigare prisstegring måste anses

äga i ett känsligt marknadsläge, nödvändiggöra högre arbetslöner än

eljest vore fallet och därigenom motverka hela vårt näringslivs intresse.

Icke minst gällde detta beträffande våra exportindustrier, vilkas återgång

till produktion i tillfredsställande omfattning vore en nödvändig förutsättning

för landets ekonomiska tillfrisknande. Åven jordbruket skulle

genom eu höjning av priserna å sådana industrialster, av vilka detsamma

vore i behov, se sina produktionskostnader ökade. Slutligen

framhöll utskottet, att den tendens till importens minskning och exportens

stegring, vilken 1921 års bevillningsutskott konstaterat, alltjämt i stort

sett syntes förefinnas.

Utskottet har låtit utarbeta eu såsom bilaga vid detta betänkande

fogad sammanställning över importen och exporten av de i motionerna

avsedda produkterna under åren 1920—1922. Av de i sammanställningen

upptagna siffrorna äro de som gälla år 1922 blott preliminära.

Sammanställningen utvisar beträffande levande nötkreatur, varugruppen

51, så stark minskning av importen och ökning av exporten, att 1920 års

mycket betydande importöverskott förbytts i ett stort exportöverskott för

år 1922. I fråga om kött av nötkreatur, varugruppen 59 G, har importen

ökats och exporten minskats från 1921 till 1922. Den härigenom inträdda

minskningen av exportöverskottet för sistnämnda varugrupp uppväges

emellertid till stor del av den sedan 1921 inträdda ökningen av

exportöverskottet för varugruppen levande nötkreatur. Vad beträffar kött

av andra slag än kött av fågel och nötkreatur, 59 A—F, H—N, hava såväl

importen som exporten minskats under år 1922, den senare mera

än den förra, så att en, visserligen mindre betydande, minskning

Utskottets

yttrande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 4.

av exportöverskottet uppkommit. Beträffande smör åter, för vilken vara

år 1921 förelåg ett importöverskott å 6,274 ton, har till följd av minskning

av importen och ökning av exporten importöverskottet sjunkit till

1,202 ton för år 1922. Åven i fråga om ost utvisar, på grund av

minskning av importen och ökning av exporten, importöverskottet minskning

sedan 1921.

Den tendens till minskning av importen och stegring av exporten,

som av 1921 och 1922 års bevillningsutskott befunnits råda, har sålunda

— med berörda undantag för kött — gjort sig gällande jämväl under

år 1922.

Gent emot vad motionärerna anfört i fråga om importen från

Finland av smör och ost har utskottet velat framhålla, hurusom nämnda

import är i jämförelse med den inhemska produktionen ganska obetydlig.

Enligt kommerskollegii redogörelse för Sveriges industriella produktion

tillverkades år 1921, det sista år för vilket sådan redogörelse föreligger,

vid mejerier 24,874 ton smör och 18,381 ton ost. Vad smör beträffar,

tillkommer ytterligare den betydande tillverkningen utom mejerierna.

Av de i bilagan till detta betänkande intagna statistiska uppgifterna

inhämtas, att importen från Finland nyssnämnda år utgjorde av smör

2,569 ton och av ost 328 ton samt att motsvarande siffror för år 1922

voro fur smör 1,508 och för ost 458.

Såväl i den av herr Lindman m. fl. väckta motionen nr 121 i

andra kammaren som i de motioner, vilka innehålla förslag om höjning

av smörtullen, har i motiveringen medgivits, att priset å svenskt mejerismör

väsentligen regleras av världsmarknadspriset eller, närmare bestämt,

av priset på den engelska marknaden, och sålunda föga influeras av

konkurrensen från länder med deprecierad valuta. I det sålunda riktigt

angivna läget synes det utskottet uppenbart, att en import av smör från

Finland icke kan inverka på prisläget å den svenska marknaden. Ur

nationalekonomisk synpunkt föreligger för övrigt uppenbarligen intet skäl

att söka motverka denna import, vilken möjliggör en ökad export av

det svenska mejerismöret, som är av betydligt högre kvalitet och betingar

avsevärt mera i pris.

Med vad utskottet sålunda framhållit har utskottet ingalunda velat

bestrida, att vår jordbruksnäring alltjämt arbetar under stora svårigheter.

Men då utskottet haft att taga ställning till de föreliggande förslagen

om förhöjning av tullsatserna för vissa av jordbrukets alster, har utskottet

icke kunnat underlåta att utgå från enahanda synpunkter, som,

på sätt ovan återgivits, av 1921 och 1922 års bevillningsutskott och

riksdagar anlagts på frågan. Utskottet har därvid ansett uppenbart, att

en höjning av tullsatserua för så viktiga livsmedel som de i motionerna

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 4. 9

avsedda måste vara ägnad att höja det allmänna prisläget. Eu dylik

höjning av levnadskostnaderna och därmed av kostnaderna för produktionen

skulle enligt utskottets mening vara till allvarlig skada för vårt

näringsliv i dess helhet och särskilt för vår exportindustri.

Av sålunda angivna skål har bevillningsutskottet funnit sig icke

böra tillstyrka bifall till de förevarande motionerna eller överhuvud till

höjning av någon av de tullsatser, som i motionerna avses.

Med den ståndpunkt utskottet intagit till förslagen, finner sig utskottet

sakna anledning att ingå på en närmare prövning av det av

herr Lindman m. fl. i motionen nr 121 i andra kammaren väckta förslaget

om vikttull i stället lör stycketull i fråga om rubriken 51 i tulltaxan,

levande nötkreatur, detta så mycket mera som utskottet icke

på något sätt vill föregripa tull- och traktatkommitténs utredning, under

vilken jämväl denna fråga torde komma under omprövning.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte

1) beträffande rubriken 51 i tulltaxan besluta,

att de i motionerna 1: 55 av herr Johan Johansson

m. fl., 11:64 av herr Ryberg m. fl. och II: 121 av

herr Lindman m. fl. framställda yrkandena icke skola

föranleda någon riksdagens åtgärd;

2) beträffande rubriken 59 i tulltaxan besluta, att

de i motionerna 1:55 av herr Johan Johansson m. fl.,

II: 64 av herr Ryberg m. fl. och II: 121 av herr Lindman

m. fl. framställda yrkandena icke skola föranleda

någon riksdagens åtgärd;

3) beträffande rubriken 137 i tulltaxan besluta,

att de i motionerna 1:102 av herr Gabrielsson m. fl.,

11:63 av herr Ryberg m. fl. och 11:121 av herr

Lindman m. fl. framställda yrkandena icke skola föranleda

någon riksdagens åtgärd; samt

4) beträffande rubriken 138 i tulltaxan besluta,

att det i motionerna I : 102 av herr Gabrielsson in. fl.

och II : 63 av herr Ryberg m. fl. framställda yrkandet

icke skall föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 20 februari 1923.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖIXG.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 7 saml. 3 käft. (Nr 3—5.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 4.

Reservationer:

av herrar friherre Fleming och Antonsson;

vid punkterna t)—4):

av herrar Ericson i Oberga och Olsson i Golvvasta, vilka på de

i motionerna nr 55 i första kammaren av herr Johan Johansson m. fl.

och nr 64 i andra kammaren av herr Ryberg m. fl. anförda skäl tillstyrkt

bifall till framställningarna i dessa motioner samt likaledes på

de i motionerna nr 102 i första kammaren av herr Gabrielsson m. fl.

och nr 63 i andra kammaren av herr Ryberg m. fl. anförda grunder

hemställt om bifall till de i dessa motioner gjorda yrkanden och vilka

i anslutning härtill hemställt, att riksdagen måtte besluta, att

tullsatsen å till rubriken nr 51 i tulltaxan hänförliga levande djur,

nötkreatur, skall från den tid, som av Kung!. Maj:t bestämmes, t. o. m.

den 31 maj 1924 utgå med ett belopp av 20 kronor per styck; att

tullsatsen å till rubriken nr 59 i tulltaxan hän förligt kött, andra

slag än fågel, skall från den tid, som av Kungl. Maj:t bestämmes, till

och med den 31 maj 1924 utgå med ett belopp av 14 öre per kilogram;

att

tullsatsen å till rubriken nr 137 i tulltaxan hänförlig ost, alla

slag, skall från den tid, som av Kungl. Magt bestämmes, till och med

den 31 maj 1924 utgå med ett belopp av 40 öre per kilogram; samt att

tullsatsen å till rubriken nr 138 i tulltaxan hänförligt smör, naturligt,

skall från den tid, som av Kungl. Maj:t bestämmes, till och med den

31 maj 1924 utgå med ett belopp av 40 öre per kilogram;

vid punkterna 1)—3):

av herrar Lithander, Henrikson och Bengtsson i Kullen, vilka yrkat

bifall till de i motionen II: 121 av herr Lindman in. fl. framställda

förslagen;

vid punkterna 3) och 4):

av herr Jönsson i Fridhill, vilken yrkat bifall till de i motionerna

I: 102 och av herr Gabrielsson m. fl. och II: 63 av herr Ryberg m. fl.

framställda förslagen;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 4.

11

vid punkten 4):

av herr Bengtsson i Kullen, vilken yrkat bifall till det i motionerna

I: 102 av herr Gabrielsson m. fl. och IT: 63 av herr Ryberg m. fl.

framställda förslaget.

Närvarande: horrar Böing, friherre Fleming, Antonsson, Rune, Björnsson, Boman,

Pers, Bärg i Katrineholm, Johansson i Kullersta, Lithander, Sköld, Henrikson, Alexis

Björkman, Carlsson i Ystad, Ericson i Oberga, Johan Bergman, Bengtsson i Kullen,

Lövgren i Nyborg, Jönsson i Fridhill och Olsson i Golvvasta.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 4.

Sammanställning ar Sveriges import

(Uppgifterna för ftr

Nötkreatur

Kött av nötkreatur

I

51

59 G

1920

1921

1922

1920

1921

1922

Norge:

st.

st.

st.

kg’

kg-

kg.

Import....................................

54

28

45

181

776

Export....................................

475

10,445

16,587

259,313

8,867,539

5,753,996

Danmark:

Import....................................

21,618

—

—

2,949,979

2

1,128,597

Export....................................

49

2

—

—

—

25,712

Finland:

Import...................................

8

6,104

1,499

1,093,644

2,691,057

2,396,697

Export....................................

32

—

—

—

33,787

—

Estland:

Import....................................

—

—

286

—

25

69,058

Export....................................

—

4

—

—

—

—

Tysta riket:

Import....................................

—

4

—

—

—

12

Export ....................................

—

—

—

1,864,064

1,052,758

— j

Storbritannien:

Import ....................................

—

—

—

—

4

—

Export....................................

—

—

—

—

435

—

Schweiz:

Import....................................

—

—

—

—

—

—

Export....................................

—

—

—

—

—

—

Amerikas Förenta Stater:

Import....................................

—

—

—

1,258,450

—

—

Export ...................................

—

—

—

—

—

—

Australien:

Import...... ............................

_

_

_

Export ....................................

—

—

—

—

—

—

Övriga länder:

Import ..................................

—

—

—

822,766

33

—

Export ....................................

—

—

—

39,163

—

—

Summa:

Import ....................................

21,680

6,136

1,830

6,125,020

2,692,079

3,595,140

Export ...................................

556

10,451

16,587

2,162,540

9,954,519

5,779,708

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 4.

13

Bilaga.

ocli export åren 1920—1922.

1922 preliminära.)

i Annat kött än kött av nöt- kreatur och fågel

O s t

137

Smör, natur

138

ligt

59

A—P, H-

-N

1920

1921

1922

1920

1921

1922

1920

1921

1922

kg.

kg-

kg-

kg-

kg-

kg-

kg-

kg.

kg.

5,153

1,319

4,170

14,876

24,381

37,897

4,940

2,008

1,372

55,769

626,300

1,575,106

23,557

2,134

1,467

19,015

36,081

155,744

104,747

10,496

26,447

570,519

97,164

112,594

7,366,023

3,802,461

643,906

16,772

64,863

—

7,574

12,848

346

147

34,591

290,768

180,598

476,809

305,257

427,096

327,952

458,471

290,490

2,569,183

1,507,646

—

—

23

32

24

—

555

126

6

106

5,270

19,103

5,020

2,972

568

53,432

407,714

2,224

—

10

—

—

—

—

—

718

672

547

411

7,287

19,518

40

6

255

1,281,908

1,023,276

141,896

107,456

142,615

4,816

1,132

132

8,658

6,014

1,784

47,782

20,478

11,532

24

238

11,537

3,663

82,442

—

25

5,643

226

237

81,656

931,168

53,680

105,371

112,708

_

_

_

—

2,823

—

—

22

—

—

—

—

142,621

36,263

57,712

1,175,270

343,282

50,598

518

619

15

—

—

—

—

—

6,689

—

—

—

567,284

—

—

—

I

_

—

—

—

57,858

9,993

55,213

139,954

84,682

96,471

10,879

159

9,357

73,902

53,646

—

6,986

6,220

856

15

382

2,300

1,067,643

541,672

456,400

2,448,691

1,015,617

902,761

7,673,482

6,428,106

2,581,802

1,432,014

1,855,574

1,575,106

180,071

134,355

152,223)

24,230

154,397

1,380,238

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.