Sök i Ratio Lex

Betänkande, angående beräkning av bevillningarna för budgetåret 1923—1924, m. m. Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret 1 juli 1923—30 juni 1924 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda grunder. l:o. Inkomstoch förmögenhetsskatten.

1923-06-02 · 53 sidor, varav 50 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 50 av 53 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1923:47, Betänkande, angående beräkning av bevillningarna för budgetåret 1923—1924, m. m. Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret 1 juli 1923—30 juni 1924 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda grunder. l:o. Inkomstoch förmögenhetsskatten.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

1

Nr 47.

Ankom till riksdagens kansli den 2 juni 1923 kl. 10 f. m.

Bevillningsutskottets betänkande, angående beräkning av bevillningarna

för budgetåret 1923—1924, m. m.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed

förslag till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för

budgetåret 1 juli 1923—30 juni 1924 vid tillämpning av gällande eller

vid innevarande riksdag fastställda grunder.

l:o.

Inkomst- och förmögenhetsskatten.

I skrivelse den 9 december 1922 med inkomstberäkning för tiden

1 juli 1923—30 juni 1924 har riksräkenskapsverket beräknat inkomstoch

förmögenhetsskatten till 106.2 miljoner kronor, därav 6.6 miljoner

B-skatt å aktiebolag m. fl. Såväl vid denna som vid nedan omförmälda

beräkningar har inkomst- och förmögenhetsskatten beräknats

utgå efter samma procenttal å grundbeloppen som för åren 1921 och

1922 eller 175.

I skrivelse den 29 december 1922 har sedermera riksräkenskapsverket

meddelat, att, sedan förenämnda beräkning verkställdes, beträffande

inkomst- och förmögenhetsskatten vissa sifferuppgifter, som övade

inflytande på titelns beräkning, kommit till ämbetsverkets kännedom

och att i anledning härav omräkning företagits. I sistnämnda skrivelse

har riksräkenskapsverket erinrat, att inkomst- och förmögenhetsskatten

till huvudsaklig del inflyter under månaderna november och december

och att skatten därför i riksstaten för första halvåret 1923 endast kunnat

uppföras med ett mindre, mot väntad uppbörd av restförda skatter svarande

belopp, ävensom att i riksstaten för år 1922 skatten upptagits

sålunda:

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 7 samt. 34 käft. (Nr 47.)

Riksräken
skapsverket.

i

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

Skatt å inkomst och förmögenhet ............ kronor 178,000,000

B-skatt å aktiebolag m. fl......................... » 7,000,000

Summa kronor 185,000,000.

Enligt från statistiska centralbyrån erhållna preliminära uppgifter svarade

häremot, enligt vad riksräkenskapsverket vidare i samma skrivelse meddelat, följande

faktiskt debiterade belopp:

För enskilda ............................ kronor 131,706,798

A-skatt av bolag ...................•___» 45,677,719 177,384,517

B-skatt av bolag ................................................... 11,444,659

Summa kronor 188,829,176.

I den nu ifrågavarande skrivelsen liar riksräkenskapsverket härefter

med ledning av olika sifferuppgifter beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten

under de senaste åren beräknat, att den år 1923 debiterade

skatten skulle uppgå till i efterföljande sammanställning angivna

belopp.

Skatt å inkomst och förmögenhet

Av enskilda............................... kronor 105,000,000

Bolags A-skatt ....................... » 22,000,000 127,000,000

B-skatt å aktiebolag m. fl............................ kronor_7,000,000

Summa kronor 134,000,000

I anslutning härtill har riksräkenskapsverket vidare anfört följande:

»Enligt erfarenheten från föregående år torde av den under år 1923 debiterade

skatten 11 procent få antagas vid årets slut bliva uppförda på restlängd. Budgetåret

sträcker sig emellertid ända till slutet av juni månad 1924, och det synes icke

oantagligt, att ej oväsentliga belopp under denna tid komma att inflyta. Riksräkenskapsverket

har trott sig kunna utgå från, att vid budgetårets slut högst 5

procent komme att kvarstå å restlängd. Nettobeloppen skulle då bliva

Skatt å inkomst och förmögenhet................ kronor 120,600,000

B-skatt å aktiebolag m. fl............................ »_6,600,000

Summa kronor 127,200,000

Denna beräkning torde vara tillräckligt försiktig för att kunna anses innebära

hänsyn även till eventuellt blivande restitutioner. Utan vidare avdrag torde därför

denna titel kunna med ovan angivna belopp uppföras i riksstaten för 1923—1924.»

Riksräkenskapsverkets ifrågavarande skrivelser den 9 och 29 december

1922 — den förra dock med uteslutande av vissa delar, varom

här ovan varit fråga och vilka ersättas av den senare skrivelsen — återfinnas

i bilagan till 1923 års statsverksproposition: Inkomsterna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47. 3

Enligt vid årets statsverksproposition fogat utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden den 8 januari 1923 (nyssnämnda bilaga)

meddelade förutvarande chefen för finansdepartementet vid framläggandet

av förslag till beräkning av statens inkomster för tiden 1 juli

1923—30 juni 1924 att, med hänsyn till att riksräkenskapsverket i sin

skrivelse den 9 december 1922 beräknat inkomst- och förmögenhetsskatten

till 106.2 miljoner kronor under det att vid preliminära beräkningar,

som tidigare utförts inom finansdepartementet, räknats med en

inkomstskattesiffra av upp till 150 miljoner kronor, riksräkenskapsverkets

i nyssnämnda skrivelse framlagda kalkyler underkastats eu särskilt

ingående granskning, varvid omedelbart visat sig, att på ett par

väsentliga punkter verkets beräkningar icke kunde godtagas. På grund

härav hade inom finansdepartementet utförts en självständig beräkning

av inkomsttiteln.

Rörande sistnämnda utredning, vilken såsom bilaga I bifogats

förenämnda protokollsutdrag, samt i fråga om departementschefens egen

uppfattning beträffande den ifrågavarande inkomsttitelns beräkning anförde

departementschefen enligt sagda protokollsutdrag följande:

»Vid undersökningen har till att börja med utförts en kalkyl,

grundad på bevillningstaxeringens motsvarande siffror, över 1922 års

inkomst- och förmögenhetsskatts fördelning på olika skattekällor ävensom

beträffande avdrag av olika slag. Med ledning av dessa siffror hava

gjorts vissa antaganden angående inkomstförändringarna under år 1922

i förhållande till år 1921. De viktigaste av dessa äro följande.

I fråga om inkomst av jordbruksfastighet har förutsatts någon

nedgång, i vissa delar av landet dock motvägd av ökade skogsbruksinkomster.

Den genomsnittliga sänkningen av inkomsten har uppskattats

till 10 procent. Beträffande inkomst av annan fastighet har någon

nämnvärd minskning ej beräknats.

Inkomsten av kapital har nedsatts med 40 procent å utdelning av

aktier och 20 procent å annan kapitalinkomst.

Inkomst av arbetsanställning — vilken i förevarande sammanhangär

av största betydelsen — har med stöd av under hand erhållna uppgifter

från socialstyrelsen ansetts böra sänkas avsevärt eller med 20

procent.

Beträffande inkomst av rörelse har endast en mindre sänkning

förutsatts, nämligen med 5 procent för enskilda skattskyldiga och 10

procent för aktiebolag m. fl.

Den sammanlagda uppskattade inkomsten har på så sätt beräknats

Chefen för

finansdepartementet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

till 4,662 miljoner kronor för enskilda och 476 miljoner kronor för

aktiebolag m. fl.

Härjämte bör emellertid för enskilda skattskyldiga medräknas en

sextiondedel av förmögenheten. Med tillämpning av eu utav inkomstskattesakkunniga

nyligen gjord beräkning har förmögenheten vid 1922

års slut uppskattats till 15 miljarder kronor, vilket i förhållande till

1921 års motsvarande siffra innebär en höjning av 1.5 miljarder kronor,

beroende på höjda taxeringsvärden å fastigheter.

Emellertid böra de sålunda erhållna inkomstbeloppen minskas med

dels s. k. allmänna avdrag (för gäld, kommunalutskylder m. m.) dels

ock orts- och familjeavdrag för enskilda skattskyldiga. Beträffande de

sistnämnda avdragen är att märka den väsentliga sänkning av de provisoriskt

förhöjda ortsavdragen, som genomfördes vid 1922 års riksdag.

På grund av kalkyler beträffande avdragen, för vilka det bleve

för vidlyftigt att här redogöra, hava de beskattningsbara beloppen beräknats

utgöra för enskilda 1,619 miljoner kronor och för aktiebolag

m. fl. 371 miljoner kronor.

Medelskatteprocenten har år 1922 utgjort för enskilda 6.4 8 och

för bolag 11.19. Därvid har uttagits 175 procent av skattens grundbelopp.

Under förutsättning att samma procenttal av grundbeloppet

uttages även år 1923, har på grund av inkomstsänkningen nu räknats

med en nedgång av medelskatteprocenten till 6 respektive 10, varav

skulle följa en skattesumma för enskilda av 97 miljoner kronor och

för aktiebolag m. fl. av 37 miljoner kronor eller tillsammans 134 miljoner

kronor.

De beräkningar, för vilka nu redogjorts, hava icke avsett den

s. k. B-skatten för aktiebolag m. fl., vilken år 1922 givit 11.4 miljoner

kronor. B-skatten har nu uppskattats till 6 miljoner kronor.

Å det sammanlagda inkomst- och förmögenhetsskattebeloppet, 140

miljoner kronor, har ansetts böra beräknas dels ett restantieavdrag av

5 procent eller 7 miljoner kronor, dels ock ett avdrag för restitutioner

av 3 miljoner kronor.

Inkomsttiteln skulle fördenskull upptagas till 130 miljoner kronor,

därav 6 miljoner kronor B-skatt.

Mot den sålunda gjorda beräkningen har jag ej funnit anledning

till erinran. Efter min uppfattning är densamma verkställd med nödig

försiktighet. Ett visst stöd för beräkningens tillförlitlighet har jag

funnit i den omräkning av inkomst- och förmögenhetsskattens avkastning,

som riksräkenskapsverket framlagt i skrivelse den 29 december

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

1922 och som slutar å eu summa av 127.2 miljoner kronor. Därvid

har jag beaktat, att vid den av riksräkenskapsverket antagna fördelningen

av det taxerade beloppet på aktiebolag in. fl. och enskilda ett

enligt min uppfattning alltför lågt belopp ansetts falla på aktiebolagen,

något som väsentligt påverkat skattens beräknade slutsiffra i sänkande

riktning.

Då jag nu icke kan ifrågasätta någon sänkning av det senast fastställda

procenttalet å grundbeloppet, tillstyrker jag alltså, att inkomstoch

förmögenhetsskatten i riksstaten för budgetåret 1923—1924 upptages

med 130 miljoner kronor, varav 6 miljoner kronor B-skatt å

aktiebolag m. fl.»

I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört, har Kungl. statsverk*- Maj:t dels föreslagit riksdagen besluta, att inkomst- och förmögenhets- Pr°p°sit''on*nskatt

för år 1923 skall utgå med 175 procent av de i 19 § förordningen

om inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade grundbelopp, dels

ock upptagit ifrågavarande inkomsttitel i det i statsverkspropositionen

intagna förslaget till riksstat på följande sätt

a. Skatt å inkomst och förmögenhet... kronor 124,000,000

(i. B-skatt å aktiebolag m. fl............... » 6,000,000 130,000,000

Beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1922 och utskottet.

första kvartalet 1923 har bevillningsutskottet från riksräkenskapsverket

erhållit följande uppgifter:

1922 l:sta kvart. 1923

a. Skatt å inkomst och förmögenhet.

Influtet .......................................... kronor 172,242,117: 22 3,757,658: 15

Utgifter för inkomsttiteln......... » 3,195,835: 4 8 10,145: 6 7

Behållen inkomst.....................

... kronor 169,046,281: 74

3,747,512: 48

f). B-skatt å aktiebolag m. fl.

Influtet ......................................

... kronor 11,457,709: 22

36,385: 84

Utgifter för inkomsttiteln.....

» 129,170: so

0: 00

Behållen inkomst ....................

... kronor 11,328,538: 7 2

36,385: 84

Den av förutvarande chefen för finansdepartementet gjorda beräkning,

enligt vilken inkomst- och förmögenhetsskatten, under förutsättning

att densamma uttages med 175 procent av skattens grund
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

belopp, antagits giva 130 miljoner kronor, har icke föranlett någon

erinran från bevillningsutskottets sida.

Yad bevillningsutskottet här nedan i fråga om övriga bevillningar

föreslår avviker från de i statsverkspropositionen gjorda beräkningarna

i följande hänseenden. Till en början upptager utskottet såsom ny

inkomsttitel särskild maltskatt med 1 miljon kronor; och vidare ifrågasätter

utskottet dels höjning av tullmedlen med 3 och av postmedlen

med 2 miljoner kronor samt dels sänkning beträffande stämpelmedlen

med 2 miljoner kronor, tobaksskatten och den särskilda tobaksskatten

vardera med 1 miljon kronor samt omsättnings- och utskänkningsskatten

med 300,000 kronor. Vid bifall härtill kommer bevillningarnas

slutsumma att med 1.7 miljoner kronor överskrida motsvarande slutsumma

i statsverkspropositionen. Sistnämnda summa utgör även, enligt

vad statsutskottet meddelat beträffande budgetställningen, i runt tal det

belopp, varmed slutsumman av sådana av riksdagen beslutade utgifter,

vilka skola täckas av andra statsinkomster än lånemedel, överstiger

vad Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen i sådant hänseende föreslagit,

Vid nu angivna förhållanden saknar bevillningsutskottet anledning

att föreslå vare sig någon höjning eller någon sänkning av det procenttal

av inkomst- och förmögenhetsskattens grundbelopp, nämligen 175,

efter vilket Kungl. Maj:t föreslagit att denna skatt skall utgå,

1 anslutning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte besluta, att inkomst- och

förmögenhetsskatt för år 1923 skall utgå med 175

procent av de i 19 § förordningen om inkomst- och

förmögenhetsskatt stadgade grundbelopp; samt

B) att inkomst- och förmögenhetsskatten måtte för

budgetåret 1923—1924 beräknas på följande sätt:

Inkomst- och förmögenhetsskatt:

«. Skatt å inkomst och

förmögenhet...... kr. 124,000,000

B-skattå aktiebolag

m. fl................... » 6,000,000 kr. 130,000,000.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

7

2:o.

Bevillning av fast egendom samt av inkomst.

Riksräkenskapsverket har i sin förenämnda skrivelse den 9 december

1922 anfört, att denna bevillning, vilken i riksstaten för år 1922 var

upptagen till 4,600,000 kronor, enligt från Kungl. Maj:ts befallningshavande

till statistiska centralbyrån inkomna uppgifter i taxeringslängderna

för år 1922 debiterats med 3,580,465 kronor. Och har riksräkenskapsverket

föreslagit, att denna skatt i riksstaten för budgetåret

1923—1924 måtte upptagas till 3,000,000 kronor, till vilket belopp i

sådant fäll även det under sjunde huvudtiteln anvisade extra anslaget

»Bidrag till landsting och städer, som icke deltaga i landsting» borde

upptagas.

I överensstämmelse härmed har denna inkomsttitel i Kungl. Maj:ts

förslag till riksstat upptagits till 3,000,000 kronor.

Av riksräkenskapsverket har utskottet beträffande denna inkomsttitel

för år 1922 och första kvartalet 1923 erhållit följande uppgifter:

1922 lista kvart. 1923

Influtet .................................. kronor 4,098,796: 13 149,001: 39

Utgifter för inkomsttiteln... » 130,791: 6 9 13,252: 96

Behållen inkomst kronor 3,968,004: 44 135,748: 43

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att bevillning av fast egendom samt av inkomst

måtte för budgetåret 1923—1924

beräknas till ......................................... kronor 3,000,000.

Hiksräkenskapsverket.

Statsverks
propositionen.

Utskottet,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

3:o.

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

Eiksräken- Riksräkenskapsverket har härom i skrivelsen den 9 december 1922

skapsverket. anfört;

»Under denna titel sammanfattas de särskilda avgifter, som enligt förordningen

den 23 oktober 1908 erläggas av vissa handlande och handelsexpediter samt

för vissa offentliga föreställningar, varförutom hit även föras avgifter för rättighet

till skogsfång och kolningsfrihet på allmänningar. Den behållna inkomsten av dessa

avgifter har uppgått till

år 1918.................................................................... kronor 154,727

» 1919.................................................................. » 283,240

» 1920................................................................... » 392,534

» 1921.................................................................... » 374,526.

Å denna inkomsttitel, vilken i riksstaten för första halvåret 1923 upptagits

till 150,000 kronor, hade vid november månads utgång innevarande år influtit 326,650

kronor. Inkomstbeloppet för december 1921 utgjorde 18,704 kronor. För hela innevarande

år torde kunna beräknas en uppbörd av omkring 350,000 kronor, och då väl icke

någon anledning föreligger att beräkna en lägre siffra för budgetåret 1923—1924,

har riksräkenskapsverket infört sistnämnda belopp i tab. A.1»

Statsverks- Med det av riksräkenskapsverket beräknade beloppet, 350,000 kronor,

propositionen. }iar ^enna inkomsttitel också ingått i förevarande förslag till riksstat.

utskottet. Bevillningsutskottet har från riksräkenskapsverket inhämtat, att

denna inkomsttitel för år 1922 och första kvartalet 1923 utvisar följande

ställning:

1922 lista kvart. 1923.

Influtet ..................................... kronor 373,670:08 122,125:15

Utgifter för inkomsttiteln...... » 118: 98_270: 20

Behållen inkomst kronor 373,551: 10 121,854: 9 5

I likhet med vad Kungl. Maj:t föreslagit får utskottet hemställa,

att bevillningsavgifterna för särskilda förmåner

■ och rättigheter måtte för budgetåret 1923—1924 beräknas

till.................................................. kronor 350,000.

1 Tab. A innefattar riksräkenskapsverkets till Kungl. Maj:t överlämnade förslag till inkomstberäkning

för budgetåret 1921)—1924.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

9

4:o.

Stämpelmedlen.

Härom har riksräkenskapsverket i skrivelsen den 9 december 1922

an fort:

»Stämpelmedel, bevillning, hava, i den män de till statsverket inlevererats,

utgjort:

år 1918 ............................................................ kronor 74,026,999

» 1919 ............................................................ » 66,900,369

» 1920 ........................................................... » 60,143,222

» 1921 ............................................................ » 54,934,371.

Enligt i statistiska centralbyrån utarbetade uppgifter å beloppet av de stämplar,

som använts till nedannämnda handlingar, har detta belopp under åren 1918—1921

utgjort:

1918

1919

1920

1921

Handlingar till lagfartsprotokollet ...............

16,545,033

13,492,965

15,362,319

11,215,152

Handlingar till intecknings- och tomträttsproto-

kollen ......................................................

1,483,696

2,132,093

2,420,490

3,321,085

Handlingar till äktenskapsförordsprotokoll ______

Handlingar till bouppteckningsprotokoll:

10,000

10,125

8,845

10,420

Bouppteckningar .......................................

11,939,850

16,767,160

15,706,967

16,736,364

Testamenten, till vilka hänsyn ej tagits vid

bouppteckningens stämpelbeläggning .........

1,673

210

2,512

5,785

Morgongåvobrev ......................................

Avhandlingar om lösöreköp .......................

—

535

209

_

14,827

28,252

37,015

75,841

Till länsstyrelserna avgivna deklarationer om

gåva.........................................................

2.854,591

4,786,082

1,223.305

895,687

Summa

32,849,670

37,217,422

34,761,662

32,260,334

Rörande arvsskatt och skatt för gåva utfärdades den 19 november 1914

nådig förordning (nr 381), vilken trätt i kraft den 1 januari 1915. Till dessa skatter

äro av de i förestående statistik upptagna avgifter hänförliga, utom avgifterna för

bouppteckningar och testamenten samt deklarationerna om gåva, även de i beloppen

för rubriken ''handlingar till lagfartsprotokollet’ ingående stämpelavgifterna för gåvobrev

och fideikomissbrev rörande fast egendom. Sammanlagt hava ifrågavarande

skatter belöpt sig till:

år 1917 ............................................................ kronor 12,969,997

» 1918 ............................................................ » 15,208,955

» 1919 .......................................................... » 21,728,394

» 1920 ........................................................... » 17,056,152

» 1921 ............................................................ > 17,946,906.

Vid bedömandet av dessa siffror bör erinras, att från och med den 1 januari

1918 skattetariffen blivit ändrad genom nådiga förordningen den 19 juni 1917 (Svensk

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 7 samt. 34 käft. (Nr 47.) 2

R iksräkenskapaverket.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

författningssamling nr 325). Vid framläggande av förslag härom ansåg föredragande

departementschefen åtskilliga skäl tala för, att en ökning av arvsskattens avkastning

kunde vara att förvänta såsom i hög grad sannolik. Så torde man med fullt skäl

kunna antaga för visst, att genom penningvärdets påtagliga nedgång och därigenom

uppkommen höjning av värdet å alla andra tillgångar behållningarna i bouppteckningarna

komme att förete en avsevärd stegring redan på denna grund. Men även

av andra orsaker borde man kunna beräkna en höjning av bouppteckningssummorna.

De på många områden gynnsamma konjunkturerna för handel och industri samt

även för jordbruket hade bidragit till skapandet av nya och ökning av redan befintliga

förmögenheter, och denna förmögenhetstillväxt torde, enligt vad erfarenheten

syntes bestyrka, hava orsakat en förskjutning med avseende å förmögenheternas

fördelning i sådan riktning, att de större förmögenheterna ökats till antalet

och även till sitt belopp. Då nu den föreslagna höjningen av arvsskatten

vore avsedd att träffa de större förmögenheterna, syntes det naturligt, att den inträdda

förmögenhetstillväxten i förening med skatteförhöjningen skulle leda till en

vida större årlig avkastning av arvsskatten än tidigare kunnat beräknas. Huru stor

denna ökning kunde förväntas bliva, kunde naturligtvis icke exakt angivas. Många

tecken, särskilt den erfarenhet, som vunnits genom den senaste tidens taxeringsresultat,

tydde dock på att densamma bleve betydande. För sin del ansåg departementschefen,

att förmögenhetstillväxten och den föreslagna skatteförhöjningen borde

kunna tillsammans åstadkomma en höjning av arvsskattens för år 1918 till 6,000,000

kronor beräknade belopp med åtminstone 25 procent eller sålunda med minst

1,500,000 kronor.

Sedermera har skattetariffen ånyo ändrats genom nådiga förordningen den

16 juli 1919 (Svensk författningssamling nr 422). Genom denna förordning, som

trädde i kraft den 1 januari 1920, hava de för skattens beräknande uppgjorda

tarifferna i medeltal höjts med 25 procent. I riksstaten för år 1920 beräknades med

hänsyn till denna höjning inkomsten av arvs- och gåvoskatten till 15,000,000 kronor.

Vid sina inkomstberäkningar för åren 1921 och 1922 ansåg statskontoret,

att på grund av redan då nedgående konjunkturer beräkningen av nu ifrågavarande

skatt måste sänkas, för år 1921 till 13,000,000 och för år 1922 till 10,000,000

kronor. Då samma skäl till försiktighet nu göra sig gällande med ökad styrka,

torde man för budgetåret 1923—1924 knappt kunna göra sig räkning på större

skattebelopp än 8,000,000 kronor eller dubbla det av riksräkenskapsverket för första

halvåret 1923 beräknade beloppet.

Genom nådiga förordningen den 15 juni 1922 (nr 317) genomfördes vissa

höjningar i stämpelförordningens av den 19 november 1914 (nr 383) tariffer. Genom

förverkligandet av det förslag, som låg till grund för förstnämnda nådiga förordning

(prop. nr 224) beräknades av chefen för finansdepartementet i anförande till statsrådsprotokollet

över finansärenden den 7 januari 1922 statsverket skola tillföras 2

miljoner kronor årligen. Förslaget bifölls av riksdagen med vissa ändringar, av

vilka emellertid endast den, som innefattar avslag å den av Eders Kungl. Maj:t

föreslagna höjningen av stämpelskatterna vid den i 3 § förekommande rubriken

''protokoll, annat’ torde vara av betydelse för stämpeluppbörden. Med hänsyn till

ej mindre berörda ändring än även siffrorna för stämpelinkomsterna under årets

fyra första månader nedsatte riksdagen det i statsverkspropositionen föreslagna beloppet

för ifrågavarande inkomsttitel med 3 miljoner kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47. 11

I skrivelse den 24 oktober innevarande år anför generalpoststyrelsen efter

att hava framhållit vanskligheten av att så långt i förväg, som bär är fallet, framlägga

några kalkyler beträffande stämpeluppbörden, att de under år 1921 till statskassan

från postverket inlevererade stämpelmedel hava belöpt sig till i runt tal

54,739,000 kronor. För år 1922 äro stämpelmedelsintäkterna i riksstaten upptagna

till 54 miljoner kronor och för första halvåret 1923 till 22 miljoner kronor. Uti

en till finansdepartementet den 14 augusti 1922 på anmodan lämnad uppgift har

generalpoststyrelsen beräknat de statskassan tillgodokommande stämpelmedlen för

år 1922 till 48 miljoner kronor.

De från generalpoststyrelsen månad för månad till statskassan inlevererade

stämpelmedlen under år 1921 samt intill utgången av november månad år 1922

framgå närmare av nedanstående tablå, vari endast avrundade belopp förekomma.

M 8, n a d

År 1921

År 1922

Uppbörd

per månad

miljoner

kronor

Uppbörd

per kvartal

miljoner

kronor

Uppbörd

per månad

miljoner

kronor

Uppbörd

per kvartal

miljoner

kronor

Ökning (+)

minskning

(—) från år

1921 i %

Januari ..............................

5.19

3.9 4

Februari ...........................

6.68

4.6 9

Mars .................................

6.ot

16.91

2.17

10.80

— 36.1

April .................................

5.05

4.28

Maj .................................

5.68

6.13

Juni .................................

4.3 7

15.10

4.03

14.44

— 4.4

Juli .................................

3.19

3.57

Augusti..............................

4.75

4.41

September ........................

2.44

10.38

2.51

10.49

+ 1-1

Oktober..............................

2.81

3.14

November..........................

5.83

4.20

December...........................

3.71

12.3 5

—

7.84

Summa

54.74

för 11 månader

43.0 7

Generalpoststyrelsen har ifrågasatt att man för tiden 1 juli 1923—30 juni

1924 skulle kunna kalkylera med samma stämpelinkomst som för år 1922. Med

hänsyn emellertid till oberäkneligheten av de faktorer, som äro väsentligt bestämmande

för stämpelinkomstema, har styrelsen dock ansett försiktigheten bjuda att

nu räkna med något lägre belopp och framhåller, att om man antager att stämpelmedelsintäkterna

under budgetåret 1923—1924 skulle bliva proportionsvis ungefär

lika stora som de under första halvåret 1923 beräknade, skulle man enligt generalpoststyrelsens

mening för nämnda budgetår kunna upptaga en stämpeluppbörd av

44 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket anser sig kunna föreslå ett något högre belopp. Dels

har man alltid att vänta en viss, om än mindre uppbörd genom länsstyrelserna.

Dels tyda siffrorna i förestående tabell på att en viss stegring i förhållande till

motsvarande siffror 1921 inträffat ungefär vid mitten av innevarande år, och om

man än icke därav vågar draga den slutsatsen, att för tiden 1 juli 1923—30 juni

1924 kan emotses samma eller högre belopp än för år 1921 — eller i det närmaste

55,000,000 kronor — torde man dock med hänsyn till den större livaktighet, som

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

Departements■

chefen.

Statsverks
propositionen.

Trop. nr 50.

Prop. nr 199.

JJtskottet.

måste inträda vid en återhämtning i det allmänna finansiella läget, kunna räkna

med ett belopp som åtminstone med 2,000,000 kronor överstiger det, varmed generalpoststyrelsen

kalkylerat för innevarande år eller 50,000,000 kronor.

Riksräkenskapsverket har i sin förslagstabell uppfört sistnämnda belopp.»

Till statsrådsprotokollet den 8 januari 1923 har dåvarande chefen

för finansdepartementet rörande ifrågavarande inkomsttitel anfört följande:

»Stämpelmedlen hava av riksräkenskapsverket beräknats till 50 miljoner

kronor, medan generalpoststyrelsen ansett försiktigheten bjuda att

stanna vid 44 miljoner kronor. Sistnämnda belopp utgör det dubbla

i förhållande till vad som beräknats å halvårsstaten.

För år 1922, då stämpelmedlen å riksstaten upptagits till 54 miljoner

kronor, torde hava influtit inemot 48 miljoner kronor. Då de

förbättrade konjunkturer, varmed man under budgetåret 1923—1924

enligt min uppfattning bör räkna, torde få antagas medföra en ej obetydlig

höjning av stämpelinkomsterna, synes mig riksräkenskapsverkets

siffra, 50 miljoner kronor, snarare vara för låg än för hög. Jag ifrågasätter

emellertid ingen ändring i verkets förslag.»

Stämpelmedlen äro följaktligen i statsverkspropositionen upptagna

med 50,000,000 kronor.

Genom en den 26 januari 1923 dagtecknad proposition, nr 50,

har Kungl. Maj:t föreslagit förlängd giltighet för de nu gällande förhöjda

stämpelavgifterna vid köp och byte av fondpapper. På hemställan

av bevillningsutskottet (betänkande nr 8) har detta förslag av riksdagen

numera bifallits.

Genom en den 16 mars 1923 dagtecknad proposition, nr 199, har

Kungl. Maj:t framlagt förslag till förordning om utgörande av en särskild

stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket av

pärlor med flera lyxvaror. Förslaget avsåg att''åt den nuvarande förordningen

i ämnet, vilken gäller till utgången av år 1923, giva förlängd

giltighet till utgången av år 1924, dock med ändring av sättet

för stämpelavgiftens utgörande. På hemställan av bevillningsutskottet

(betänkande nr 33) har riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts sistnämnda

proposition.

Enligt vad utskottet inhämtat hava stämpelmedlen tillfört statsverket

en behållen inkomst av 47,698,064 kronor 63 öre år 1922,

10,519,061 kronor 73 öre första kvartalet 1923 och 4,072,516 kronor

15 öre under april månad 1923.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

13

Då förutvarande chefen för finansdepartementet ansett stämpelmedlen

kunna för instundande budgetår upptagas till 50 miljoner kronor,

har departementschefen utgått från den uppfattning om förbättring av

konjunkturerna, som departementschefen lagt till grund för inkomstberäkningen

i det hela. Bevillningsutskottet, som även ansett sig kunna

räkna med en uppåtgående tendens, har emellertid, då de nyss meddelade

siffrorna för de fyra första månaderna innevarande år nära överensstämma

med motsvarande siffror för år 1922 (se sid. 11), ansett försiktigheten

bjuda, att ifrågavarande inkomsttitel icke upptages till väsentligt högre

belopp än det som i behållen inkomst influtit å titeln år 1922.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att stämpelmedlen måtte för budgetåret 1923 —

1924 beräknas till ............................ kronor 48,000,000.

5:o.

Lastpenningarna.

I fråga om denna inkomsttitel har riksräkenskapsverket i skrivelsen

den 9 december 1922 anfört följande:

»Lastpenningar, bevillning, hava lämnat en behållen inkomst av

år 1918............................................ kronor 450,180

» 1919............................................ » 579,388

» 1920............................................ » 864,435

» 1921............................................ » 585,511.

Den redan år 1920 av generaltullstyrelsen väckta och av kommerskollegium

och statskontoret omfattade tanken att lastpenningarna borde i samband med en

eventuell omreglering av fyr- och båkmedlen avskaffas har sedermera befunnit sig

under utredning, därvid man avsett att undersöka möjligheten och lämpligheten av

en ändring av nuvarande system för beräknandet och uppbörden av allmänna sjöfartsavgifter

med undantag av lotsavgifter. Då, enligt vad riksräkenskapsverket

inhämtat, nämnda utredning ännu icke så fortskridit, att man kan vänta lastpenningarnas

borttagande under det budgetår, som nu är i fråga, och då dessutom Eders

Kungl. Maj:t enligt nådigt brev den 24 nästlidne november förordnat att sjöfartsavgiftssakkunnigas

utredningsarbete skall från och med den 1 januari 1923 vila,

har ämbetsverket upptagit inkomsttiteln ''lastpenningar’ jämväl i nu föreliggande

förslag.

Enligt nådiga förordningen den 19 maj 1922, nr 208, vilken trädde i kraft

den 1 juli 1922 och gäller till och med den 30 juni 1924, är numera befrielse i

vissa fall från erläggande av lastpenningar medgiven. Vid framläggande av förslag

Riksräken
skapsverket.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Statsverks
propositionen.

XJtskottet.

Biksräken
skapsverket.

14 Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

till nämnda förordning framhöll emellertid föredragande departementschefen, att

enligt hans mening den jämförelsevis obetydliga minskning i den totala uppbörden

av lastpenningar, som skulle föranledas av de förordade avgiftslindringarna, icke

vore av beskaffenhet att höra påverka beräkningarna för första halvåret 1923

rörande avkastningen av ifrågavarande inkomsttitel. Ej heller vid beräkningarna

för tiden 1 juli 1923 30 juni 1924 lärer, enligt vad riksräkenskapsverket inhämtat,

hänsyn till de medgivna lindringarna behöva tagas. I riksstaten för år 1922 äro

lastpenningama beräknade till 500,000 kronor. Emellertid hava inkomsterna å

titeln redan vid utgången av oktober månad innevarande år belöpt sig till 526,033

kronor, varjämte den debiterade inkomsten för sistlidne november uppgick till 41,257

kronor. Under december månad nästlidet år inflöto 52,901 kronor. Vid årets utgång

torde komma att å titeln förefinnas ett överskott av minst 100,000 kronor.

Riksräkenskapsverket har därför ansett sig kunna upptaga densamma till 600,000

kronor.»

I statsverkspropositionen äro lastpenningarna uppförda med av

riksräkenskapsverket sålunda föreslaget belopp, 600,000 kronor.

Utskottet har inhämtat, att lastpenningarna tillfört statsverket eu

behållen inkomst av 599,780 kronor 81 öre år 1922, 143,948 kronor 73

öre första kvartalet 1923 och 41,458 kronor 39 öre under april månad

1923.

I enlighet med Kungl. Majrts förslag får utskottet hemställa,

att lastpenningarna måtte för budgetåret 1923—

1924 beräknas till.................................... kronor 600,000.

6:0.

Tullmedlen.

Rörande denna inkomsttitel har riksräkenskapsverket i sin förenämnda

skrivelse den 9 december 1922 anfört följande:

»Tullmedel, bevillning, hava lämnat en behållen inkomst av

år 1918............................................................ kronor 36,479,355

» 1919............................................................ » 99,952,782

» 1920........................................................... > 144,674,952

> 1921............................................................ » 102,333,299.

I riksstaten för år 1922 äro dessa medel upptagna till ett belopp av 110,000,000

kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47. 15

100A Den .avse\ärda stegring av tulluppbörden, som inkomstsiffrorna för åren 1918

— 1920 angiva, bär, såsom synes, under år 1921 efterträtts av en betydande nedgäng.

tydligt är ock, att lågkonjunkturen och den stagnation i affärslivet, som

denna fort med sig, måste i fråga om denna del av statsmedelsuppbörden spela en

högst väsentlig roll. v

Den behållna inkomsten å tullmedlen uppgick under jannari—oktober innevarande

år till 85,771,392 kronor. Och det för november månad debiterade beloppet

y.ar Z1''694''561 kronor. För december månad sistlidet år belöpte sig tulluppbörden

till 11,078,798 kronor. Dessa siffror antyda, att den totala uppbörden innevarande

är kan beräknas komma att uppgå till åtminstone 108,000,000 kronor.

Emellertid har, enligt nådiga kungörelsen den 20 maj 1922, nr 203, från och

med den 22 maj 1922 en tullförhöjning å kaffe trätt i kraft, vilken beräknats under

ett är tillföra statskassan nya inkomster till ett sammanlagt belopp av 15,000,000

kronor. Med utgången av maj månad inträffade även den förändring, att de förordningar,

som reglerade glidtullarna å spannmål, upphörde att gälla, varefter de

tullsatser, som gällde före glidtullsystemets införande, åter trädde i kraft. Den

erfarenhet, som stått riksräkenskapsverket till buds i fråga om tulluppbörden efter

dessa förändringar, innefattas i följande sammandrag av hit inkomna kassarapporter:

Tulluppbörd

Brutto Bestitutioner Netto

Jun.i ............................ kronor 8,409,059 324,186 8,084,873

• uh.....:.......................... » 7,283,311 889,123 6,394,188

Augusti ........................ » 9,078,761 182,319 8,896,442

September.................... » 10,668,996 288,967 10,380,029

0ktober........................ » 11,093,527 479,230 10,614,297

Summa kronor 46,533,654 2,163,825 44,369,829

Om uppbörden under årets tolv månader kunde beräknas utfalla proportionellt

mot förhållandena under förestående fem månader, skulle man för helt år få

bruttouppbörd ................................................ kronor 111,680,770

institutioner .................................................... » 5,193,180

nettouppbörd................................................... » 106,487,590.

Det vill alltså synas som om den inträdda depressionen jämte glidtullarnas

avskaffande alldeles neutraliserat den av kaffetullförhöiningen väntade stegringen av

tulluppbörden på det hela.

Enligt en till riksräkenskapsverket den 8 november inkommen skrivelse anser

generaltullstyrelsen, att den debiterade (brutto-) uppbörden av tullmedel för innevarande

år torde kunna beräknas stiga till 108,000,000 kronor. Och under förutsättning

av normal import och oförändrade tullsatser beräknar styrelsen tulluppbörden

för budgetåret 1923—1924 till 110,000,000 kronor. Angående restitutioner

av tullmedel yttrar styrelsen, att dessa, som för år 1921 uppgingo till i runt tal

2,180,000 kronor och för innevarande år torde stiga till ett belopp av över 3,600,000

kronor, synas för budgetåret 1923—1924 kunna beräknas till minst samma belopp.

Slutligen må här meddelas följande tabell, utvisande den debiterade tulluppbörden

under de särskilda månaderna av innevarande och nästföregående år.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

Departementschefen.

Statsverks
propositionen.

Månad

1921

1922

Januari .....................

... 8,163,470.55

7,796,560.32

Februari .................

... 8,279,666.49

5,113,225.05

Mars ........................

.... 6,692,887.74

10,186,193.13

April ........................

.... 7,406,045.96

9,117,384.9 3

Maj............................

.... 8,131,348.05

8,985,160.n

Juni ......................

8,255,318.50

8,548.326.95

Juli............................

.... 8,603,242.06

7,436,469.7 4

Augusti ....................

.... 8,779,771.38

9,611,372.86

September.................

.... 10,678,190.16

10,985,114.69

Oktober.....................

8,795,004.14

11,209,310.44

November................

.... 9,810,947.98

11,694,560.56

December.................

... 10,922,548.86

10,922,548.86

Summa kronor 104,518,441.87 111,606,227.64

Av denna tablå synes framgå, att en avsevärd stegring kan motses med den

började allmänna återhämtningen, och riksräkenskapsverket finner sig på grund

härav kunna föreslå, att tullmedlen upptagas i 1928—1924 års budget med 112,000,000

kronor därvid avdrag skett för restitutioner.»

Förutvarande chefen för finansdepartementet har rörande ifrågavarande

inkomsttitel anfört:

»Tullmedlen äro i riksräkenskapsverkets förslag upptagna till 112

miljoner kronor. Generaltullstyrelsen har däremot beräknat beloppet till

106.4 miljoner kronor. På riksstaten för första halvåret 1923 äro tullmedlen

upptagna till 56 miljoner kronor.

För år 1922 hava enligt senast tillgängliga uppgifter tullarna

lämnat en inkomst av över 108 miljoner kronor, varav omkring 60

under det senare halvåret. Med antagande av fortfarande förbättrade

konjunkturer är jag för min del benägen anse, att den av riksräkenskapsverket

beräknade inkomsten för det nya budgetåret, 112 miljoner

kronor, kommer att överskridas. En höjning av inkomsttiteln till 114

miljoner kronor skulle innebära ej fullt samma ökning av tullinkomsten

i förhållande till 1922 års siffra, som denna i sin ordning innebär jämförd

med 1921 års tullinkomst. En dylik inkomstökning synes mig

vara ganska försiktigt beräknad. Jag anser mig därför kunna tillstyrka,

att tullmedlen i riksstatsförslaget uppföras med 114 miljoner

kronor.»

Tullmedlen hava alltså i statsverkspropositionen upptagits till

114,000,000 kronor. 1

1 Motsvarande siffra för december 1921

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

17

Enligt vad utskottet inhämtat har den behållna inkomsten å ifrågavarande

inkomsttitel utgjort: år 1922 108,714,123 kronor 31 öre samt

år 1923 under första kvartalet 28,783,025 kronor 4 öre och under april

månad 10,895,681 kronor 83 öre.

Den stegring i tullinkomsterna, som riksräkenskapsverket, med stöd

av månadssiffrorna för 1922 jämförda med motsvarande siffror för 1921,

ansett kunna motses och med vilken även fördragande departementschefen

räknat, har under innevarande års fyra första månader tydligt gjort sig

gällande. Medan den debiterade tullinkomsten under det första tertialet

år 1922 utgjorde, i avrundat tal, 32.2 miljoner kronor, utvisar nämligen

motsvarande tid innevarande år en behållen tullinkomst av, likaledes i avrundat

tal, 39.7 miljoner kronor. De sålunda numera tillgängliga siffrorna

för 1923 hava synts utskottet giva gott stöd åt en högre beräkning av

ifrågavarande inkomsttitel än den av Kungl. Maj:t föreslagna; och har

utskottet ansett sig kunna föreslå en höjning med 3 miljoner kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att tullmedlen måtte för budgetåret 1923—1924

beräknas till...................................... kronor 117,000,000.

7 ro.

Sockerskatten.

I skrivelsen den 9 december 1922 har riksräkenskapsverket angående

sockerskatten anfört följande:

»Sockerskatt, bevillning, är i riksstaterna för år 1922 och första halvåret 1923

upptagen till respektive 27,000,000 och 10,000,000 kronor.

Den behållna uppbörden å inkomsttiteln har utgjort:

år 1918 ........................................................... kronor 11,463,271

» 1919 ........................................................... » 17,536,165

» 1920 ............................................................ » .26,646,282

» 1921 ............................................................ » 25,113,690.

Under januari—november 1922 har förevarande inkomsttitel tillfört statsverket

sammanlagt 22,319,565 kronor. I sistnämnda belopp ingår emellertid icke

tullverkets hithörande uppbörd. För november månad detta år uppgick den hos

tullverket debiterade sockerskatten till 25,817 kronor. Då till statsverket under

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 7 samt. 34 höft. (Nr 47.) 3

Utikoltel.

Riksräken
skapsverket.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsverks
propositionen.

Utskottet.

^8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

december månad sistlidet år i sockerskatt inflöto 2,240,885 kronor, torde med ledning

härav 1922 års uppbörd kunna beräknas uppgå till cirka 25,000,000 kronor.

I skrivelse den 25 sistlidne oktober yttrar kontrollstyrelsen beträffande sötikerskatten,

att för tiden 1 juli 1921—30 juni 1922 den debiterade skatten uppgick till

i runt tal 24,000,000 kronor. Enligt kontrollstyrelsens mening funnes icke någon

anledning antaga att, i jämförelse med nyssnämnda tidsperiod, någon ökning av

sockerskatten komme att inträffa under tiden 1 juli 1923—30 juni 1924. Sockerskatten

torde därför, säger kontrollstyrelsen, kunna för sagda tid approximativt

beräknas till omkring 24,000,000 kronor.

Riksräkenskapsverket vill emellertid erinra om att beträffande sistnämnda

belopp kontrollstyrelsen icke tagit hänsyn till skatten å det socker, som införes till

riket, vilken skatt uppbäres och redovisas av tullverket. Enligt från nämnda verk

erhållen uppgift belöper sig den debiterade sockerskatten för januari—november

1922 till 1,014,840 kronor. Genom nådiga förordningen den 19 maj innevarande år

(nr 210) angående beskattning av socker, vilken förordning trädde i kraft den 1

sistlidne augusti, har vidare sockerskatten undergått en förhöjning. Enligt en hos

kontrollstyrelsen gjord beräkning skulle, därest denna förhöjning hade trätt i kraft

redan år 1921, för tiden juli—november sagda år statsverket hava tillförts ytterligare

252,086 kronor. Om man utgår ifrån, att förhållandena under budgetåret

1923—1924 skola i förevarande avseende bliva likartade med ställningen under år

1921 och under förutsättning av någorlunda jämn uppbörd, skulle statsverket genom

sagda förhöjning ytterligare tillföras cirka 600,000 kronor årligen.

Under hänvisning till vad riksräkenskapsverket sålunda anfört hemställer

riksräkenskapsverket, att sockerskatten i riksstaten för budgetåret 1923 1924 måtte

upptagas till ett uppåt avrundat belopp av 26,000,000 kronor.»

I statsverkspropositionen är sockerskatten uppförd med av riksräkenskapsverket

sålunda föreslaget belopp, 26,000,000 kronor.

Den behållna inkomsten å ifrågavarande inkomsttitel har, enligt

vad utskottet inhämtat, utgjort under år 1922 24,718,447 kronor 40 öre

samt år 1923 under första kvartalet 7,033,592 kronor 78 öre och under

april månad 1,822,815 kronor 28 öre.

Utskottet får hemställa,

att sockerskatten måtte för budgetåret 1923—

1924 beräknas till............................. kronor 26,000,000.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

19

8:o.

Skatt å tobak.

Beträffande inkomsttitlarna tobaksskatt och särskild skatt å tobak Rikträktnhar

riksräkenskapsverket i sin skrivelse den 9 december 1922 anfört >kaPsverket‘

följande:

»Tobaksskatt, bevillning, är i rikstaten för första halvåret 1923 upptagen till

16,000,000 kronor. Under månaderna januari—november innevarande år bär å

denna titel influtit 32,607,683 kronor, fördelade på sätt följande tablå utvisar:

Månad

Ordinarie skatt

Tobaksskatt

för försålda

tobaksvaror

av egen till- verkning

Tobaksskatt

för försålda

tobaksvaror

av egen import

Tobaksskatt

för tobaks- handlares im- port av färdiga

tobaksvaror

Summa

Januari ....................................

Februari....................................

Mars .......................................

April .......................................

Maj..........................................

Juni..........................................

Juli..........................................

Augusti....................................

September.................................

Oktober...................................

November .................................

Summa inlevererade skattebelopp

2,756,062

2,561,208

2,246,964

2,501,368

2,411,102

2,574,599

2,756,524

2,682,167

2,814,096

2,592,721

2,538,164

59

64

2 8

29

59

23

94

13

46

01

04

54,004

63,165

40,109

60,237

56,433

65,427

53,922

28,180

27,658

64,793

56,086

79

54

86

79

88

26

46

07

60

40

09

442,959

183,553

23,363

734,278

367,912

359,176

297,499

275,382

315,471

307,480

295,607

11

06

16

61

91

97

14

26

75

32

51

3,253,026

2,807,927

2,310,437

3,295,884

2,835,448

2,999,203

3,107,946

2,985,729

3,157,226

2,964,994

2,889,857

49

24

30

69

88

46

54

46

81

73

64

28,434,979 20

570,019

241 3,602,684

80

32,607,683|24

Enligt uppgift från Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet torde man kunna

beräkna, att under december månad skall kunna inlevereras cirka resp. 2,550,000

kronor för försålda tobaksvaror av egen tillverkning, 50,000 kronor för försålda

tobaksvaror av egen import och 300,000 kronor för tobakshandlares import av

färdiga tobaksvaror eller tillsammans 2,900,000 kronor, så att totalskattebeloppet

för innevarande år skulle bliva respektive 30,984,979 kronor, 620,019 kronor och

3,902,685 kronor eller tillsammans 35,507,683 kronor.

Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet har i skrivelse den 27 sistlidna oktober

ansett sig kunna uppskatta den ordinarie tobaksskatten för budgetåret 1923—

1924 till 32,000,000 kronor, eller 3 1/2 miljon mindre än vad som nu beräknats inflyta

år 1922. Monopolet har i skrivelse den 1 dennes meddelat riksräkenskapsverket,

att man därvid utgått ifrån, att tobakskonsumenterna i stort sett skola

förmå inköpa samma kvantiteter tobaksvaror som i år, men räknat med, att tobaksvarornas

utförsäljningspris i vissa fall skola komma att nedgå, varigenom den ordinarie

skatten, som utgår med viss procent av försäljningsbeloppen, minskas.

Det vill emellertid synas riksräkenskapsverket som om de sålunda åberopade

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

omständigheterna icke skulle motivera en så stor försiktighet vid inkomsttitelns beräkning.

Redan den antydan, som göres därom att utförsäljningsprisen eventuellt

komma att sänkas, väcker betänkligheter. I en tid, då statens inkomsttillflöden

äro så knappa som för närvarande, vill det synas som om ett statsmonopols möjligheter

borde utnyttjas. Det är knappast sannolikt, att ett bibehållande av de nuvarande

utförsäljningsprisen å tobak skulle avsevärt tillbakahålla konsumtionen, i

varje händelse icke i den grad, att resultatet bleve en reduktion med hela 10

procent. Under förutsättning alltså, att icke en, som det vill synas riksräkenskapsverket

fullkomligt opåkallad, prisreduktion företages, hemställer ämbetsverket att

inkomsttiteln i 1923—1924 års budget upptages med 34,000,000 kronor.

Särskild skatt å tobak, bevillning, pålagd genom nådiga förordningen den 24

februari 1922 och i årets tilläggsstat beräknad till 8,000,000 kronor är i riksstaten

för första halvåret 1923 upptagen med 6,000,000 kronor och har under tiden april

—november innevarande år influtit med 6,774,494 kronor, fördelade på sätt nedanstående

tablå utvisar.

Särskild skatt

Månad

Tobaksskatt

för försålda

tobaksvaror

av egen till- verkning

Tobaksskatt

för försålda

tobaksvaror

av egen import

Tobaksskatt

för tobaks- handlares im- port av färdiga

tobaksvaror

Summa

April .......................................

1

633,105 06

37,986

79

332,379 59

1,003,471 44

Maj..........................................

607,475; 4 7

31,267

82

158,125 14

796,868

43

Juni..........................................

646,31817 9

30,188

06

173,368! 31

131,827! 9 7

849,875

16

Juli..........................................

688,89448

24,561

G6

845,284

11

Augusti ....................................

674,434; 2 6

12,076

86

123,855(19

810,366

31

September................................

703,430: oo

12,148

11

142,794|3 9

858,372

50

650,898; 6 4

623,323| 66

32,716

30,479

139,094 53

133,74413 7

822,709

787,547

November .................................

66

58

Summa inlevererade skattebelopp

5,227,880 2 5

211,425

19

1,335,189149

6,774,494193

Enligt uppgift från Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet torde man kunna

beräkna att under december månad skall kunna inlevereras cirka respektive 630,000

kronor för försålda tobaksvaror av egen tillverkning, 30,000 kronor för försålda

tobaksvaror av egen import, 140,000 kronor för tobakshandlares import av färdiga

tobaksvaror eller tillsammans 800,000 kronor, så att totalskattebeloppet för innevarande

år skulle bliva respektive 5,857,880 kronor, 241,425 kronor och 1,475,189

kronor eller tillsammans 7,574,494 kronor, motsvarande en årsuppbörd av cirka

10,100,000 kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 1 innevarande månad anmärker bemälda

bolag, att den särskilda skatten, som icke är beroende‘av utförsäljningspriset,

ansetts kunna uppskattas till ungefär det belopp, som skulle inflyta år 1922 om

skatten hela året varit pålagd, och bolaget har beräknat denna skatt för budgetåret

1923—1924 till i runt tal 10,000,000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

21

På grund av de anförda siffrorna tror riksräkenskapsverket sig emellertid

kunna utan fara i förslagstabellen höja detta belopp till 10,100,000 kronor.»

Enligt förenämnda statsrådsprotokoll den 8 januari 1923 har då- Departementsvarande

chefen för finansdepartementet beträffande nu ifrågavarande cheleriinkomsttitlar

anfört följande:

»Inkomsttitlarna tobaksskatt och särskild skatt å tobak hava av riksräkenskapsverket

beräknats till 34 respektive 10. i miljoner kronor,

medan tobaksmonopolbolaget beräknat motsvarande belopp till 32 respektive

10 miljoner kronor.

I samband med framläggande av förslag till förnyad särskild skatt

å tobak har jag för avsikt förorda viss omläggning av skattesatserna,

på grund varav denna inkomsttitel torde kunna upptagas till 12

miljoner kronor. Med hänsyn härtill och då försiktigheten kräver, att

inkomsttitlarna ej beräknas för högt, lärer den ordinarie tobaksskatten

böra något sänkas under vad riksräkenskapsverket beräknat, och förordar

jag fördenskull, att sistnämnda skatt upptages till ett belopp av 33

miljoner kronor.»

Inkomsttitlarna tobaksskatt och särskild skatt å tobak hava alltså statsyerksi

statsverkspropositionen upptagits till respektive 33,000,000 och 12,000,000 vr0i,0Sltl0n!,u

kronor.

Med proposition nr 113 av den 23 februari 1923 har Kungl. Maj:t Prop. «»• ii3.

sedermera framlagt, bland annat, förslag till förordning angående fortsatt

tillämpning av förordningen den 24 februari 1922 angående särskild

skatt å tobaksvaror, innefattande förslag, att den av 1922 års riksdag

för tiden till och med den 30 juni 1923 beslutade särskilda skatten

å tobaksvaror måtte, med vissa ändringar, fortfara att gälla till och med

den 30 juni 1924. Andringarna avse dels i fråga om importerade varor

skattens sänkning för cigarrer med 1 öre, för cigarrcigarretter med

0.7 öre och för cigarretter med 0.3 öre och dels beträffande inhemska

varor en skattehöjning, så att skatt skall utgå för inhemska cigarrer

med 0.8 öre, cigarrcigarretter med 0.6 öre och cigarretter med

0.5 öre, medan särskild skatt tidigare utgått endast för inhemska cigarretter

med 0.4 öre, allt per styck.

Propositionen var byggd på ett inom tobaksmonopolet uppgjort

förslag, vid vars avgivande förklarats, att därest det skulle visa sig

oundgängligen nödigt, även en höjning av den särskilda skatten å inom

riket tillverkat snus från 30 till 38 öre per kilogram kunde ifrågasättas.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

Utskottet.

Till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet har föredragande

departementschefen, bland annat, anfört, att man endast med

en optimistisk kalkyl kunde med de föreslagna skattesatserna påräkna

de 12 miljoner kronor, vilka upptagits i statsverkspropositionen. Detta

förhållande syntes departementschefen i själva verket vara ägnat att

föranleda ett övervägande, huruvida ej läget vore sådant, att även för

snus en skatteökning borde komma till stånd. Under anförande att beräkningen

av den ordinarie tobaksskatten, 33 miljoner kronor, emellertid

skett med iakttagande av en viss försiktighet, förklarade sig departementschefen

ej nödsakad att föreslå någon sådan skatteökning. Till

någon ändring i de inkomstberäkningar, som skett i statsverkspropositionen

beträffande tobaksskatten, fann sålunda departementschefen ej

anledning.

I enlighet med bevillningsutskottets i betänkande nr 31 gjorda

hemställan har riksdagen antagit Kungl. Maj:ts förenämnda förslag till

förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen den 24 februari

1922 angående särskild skatt å tobaksvaror.

Beträffande inkomsterna å ifrågavarande titlar har utskottet inhämtat

följande uppgifter:

1922

tobaksskatt .............. kronor 35,550,265.8 1

särskild skatt å tobak » 7,591,235.64

lista kvart. 1923

5,612,185.98

1,540,631.67

april 1923

2,301,786.17

652,762.94

Förestående siffror synas giva vid handen, att en nedgång i omsättningen

av tobaksvaror inträtt under innevarande år. Med hänsyn

såväl härtill som ock, beträffande tobaksskatten, vilken utgår med viss

procent av tobaks varornas utför sälj ningspris, till det förhållandet att

monopolet — enligt vad riksräkenskapsverket meddelat (sid. 19) —

räknat med att sagda pris skulle i vissa fall komma att nedgå, har utskottet

ansett sig böra föreslå en jämkning nedåt av den i statsverkspropositionen

gjorda beräkningen av ifrågavarande titlar i så måtto, att

i riksstaten för det stundande budgetåret vardera titeln upptages till ett

belopp, som med 1 miljon kronor understiger det i statsverkspropositionen

föreslagna.

Utskottet hemställer följaktligen,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillning sutskottets betänkande Nr 47. 23

att tobaksskatt och särskild skatt å tobak måtte

för budgetåret 1923—1924 beräknas sålunda:

tobaksskatt................................. kronor 32,000,000

särskild skatt å tobak............ » 11,000,000.

9:o.

Brännvinstillverkningsskatt.

Rörande denna inkomsttitel har riksräkenskapsverket i sin skrivelse

den 9 december 1922 anfört följande:

»Brännvinstillverkningsskatt, bevillning, är i riksstaterna för nedannämnda ur

uppförd med följande belopp:

år 1918................................................................ kronor 8,225,000

» 1919............................................................... » 2,800,000

» 1920............................................................. » 8,000,000

» 1921................................................................ » 15,000,000

» 1922................................................................ » 17,000,000

Den behållna inkomsten har utgjort

år 1918................................................................ kronor 8,281,102

» 1919.............................................................. » 6,479,309

» 1920................................................................ » 17,739,819

» 1921................................................................ » 12,702,868

Under de elva första månaderna av innevarande år har nettoinkomsten utgjort

11,905,249 kronor, motsvarande en årsuppbörd av 12,987,544 kronor.

I sin ovan nämnda skrivelse den 25 oktober beräknar kontrollstyrelsen, att

förbrukningen av beskattat brännvin under tiden 1 juli 1923—30 juni 1924 kommer

att uppgå till cirka 18,000,000 liter av normalstyrka. Det däremot svarande skattebeloppet

är 12,000,000 kronor, med vilket belopp kontrollstyrelsen anser att brännvinstillverkningsskatten

kommer att inflyta.

Riksräkenskapsverket har med hänsyn till de i verkligheten ernådda siffrorna

— — — uppfört förevarande inkomsttitel med ett till 13,000,000 kronor förhöjt

belopp.»

Med enahanda belopp, 13,000,000 kronor, är inkomsttiteln upptagen

i statsverkspropositionens förslag till riksstat.

Enligt vad utskottet inhämtat har nettoinkomsten av brännvinstillverkningsskatten

utgjort under år 1922 13,668,520 kronor 04 öre

samt år 1923 under första kvartalet 1,578,943 krohor 57 öre och under

april månad 904,744 kronor 25 öre.

Riksräken
skapsverket.

Statsverkspropositionen.

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

^ bevillningsutskottets betänkande Nr 47,

Utskottet hemställer,

-etåreftrqrÅD,"iiQ9SfV''5rk,“iDgSSkntte" "l4tte för b«d
öetaiet

19_3—19^4 beraknas till kronor 13,000,000.

10:o.

Rusdrycksförsäljningsmedel.

Kiksräken
skapsverket
-

1922 SiSt14^def8räkeUSkap8Verket 1 SiQ SkHvelse dei1 9 december

föregående då“\ava\in01staatsverkedtdinafn ™sdl7?ksbolage«s vinstmedel för

är följande belopp statsverket influtit 1 behållen inkomst under nedanstående

år 1918 .......

> 1919 ................................................ kronor 8,228,079

» 1920 * 12,098,539

» 1921 ........................................................... » 28,840,599

^.......................................................... » 37,383,097

kronor och''f 1922 is^iksS tiifSOomf^""Wmedtoi upptagna till 20,000,000

enligt varf kontrollatTreE^i krilÄ M o1 brä““«e"- “”>•

^^“^4,792?

mars månads utgång 1922. Därvid har de! viLf Iv? labetalas bil statsverket inom

av denna vinst icke uDijo-år +;n mPT,Q •• * V1*at aiS> att det sammanlagda beloppet

verkande orsaker tillTeSna betvAande” 21’000’900 k™or. Såsom med
föregående

år må anföras dels den allmänna”^&V V1.nstmedlen 1 jämförelse med

konsumenterna numera förbruka billigare varor S°m ä®tadk9mmit att

dels en nedgång i konsumtionen frQ£i n a °r’ ,''ard försäljnings vins ten blir mindre,

beskattning^ aVÄS^ genom omS *V ^““sämringen, den stärka

många orter av eV skLnlf 11 tti gS'' °cl? »^änkningsskatten samt på

och förmögenhetsskatten sonf medfört de s ack av den höjda inkomst
dande

reservationer för skatter’ ° agen Vant nödsakade att göra bety
tillflödet^enUgt1

»fisande

- w5n» SÄSSLSÄif* «**>

rande bolagens vinst av rörelsen under år 19‘b v ! i V’_ ''n8,3 4 kronor> utgö
mare

’ÄlT T— av ,,sr
Byta

(luder ^budgetåret rBs|i''''yoksfursä]jningsmedel, som komma att in
skrivelse

av den 1! kt„tUiltt, V .h'' " i «« förut åberopade

för - t023 ,tt J*®?

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

25

nämligen under år 1923 bliva åtskilligt mindre än under år 1921. Vidare torde

inköpsprisen sannolikt i någon mån sjunka. De till nettovinstens sänkande bidragande

faktorerna motverkades emellertid av vissa andra omständigheter. Bolagens

omkostnader för år 1923 kunde beräknas ej oväsentligt understiga omkostnaderna

för år 1921. De reservationer av varje års nettovinst, som av bolagen verkställdes

för bestridande av skatterna för kommande år, torde ock kunna väntas bliva mindre

än samma reservationer under år 1921. Inträdde slutligen en förändring till det

bättre i det allmänna ekonomiska läget, kunde detta väntas medföra en förskjutningvid

inköpen till förmån för de dyrare varuslagen.

Med hänsyn till vad sålunda anförts ansåge kontrollstyrelsen nettovinsten å

bolagens rörelse under år 1923 kunna beräknas till omkring 18,000,000 kronor.

Riksräkenskapsverket har — — — uppfört rusdrycksförsäljningsmedel med

18,000,000 kronor.»

I enlighet med kontrollstyrelsens, av riksräkenskapsverket godkända

beräkning hava rusdrycksförsäljningsmedlen i riksstaten uppförts

med 18,000,000 kronor.

Utskottet har inhämtat, att å förevarande inkomsttitel influtit i

behållen inkomst under år 1922 21,128,374 kronor 11 öre samt år 1923

under första kvartalet 4,740,845 kronor 69 öre och under april månad

8,333,366 kronor 33 öre.

Utskottet hemställer,

att rusdrycksförsäljningsmedlen måtte för budgetåret

1923—1924 beräknas till ...... kronor 18,000,000.

ll:o.

Maltskatt.

I sin skrivelse den 9 december 1922 har riksräkenskapsverket

härom anfört följande:

»Maltskatt, bevillning, tillförde statsverket under nedannämnda år följande inkomstbelopp

:

år 1918................................................................ kronor 747,071

» 1919................................................................ » 2,616,204

» 1920 ................................................................. » 4,423,902

» 1921................................................................ » 4,294,883

Kontrollstyrelsen anförde 1920 angående denna skatt, bland annat, att det

syntes vara ganska sannolikt, att under de närmaste åren någon tillverkning av

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 7 samt. 34 höft. (Nr 47.) 4

Statsverks
propositionen.

Utskott et.

Siksräken
skapsverket.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

Departements
chefen.

Statsverks
propositionen.

Prop. nr 131.

maltdrycker av klass III icke skulle komma att påbörjas. ''Med hänsyn härtill’,

fortsatte styrelsen, ''och då för tillverkning av maltdrycker av klass III åtgår större

mängd malt än för tillverkning av samma kvantitet andra maltdrycker, kan det

antagas, att av denna orsak o någon väsentligare höjning av maltskattens influtna

belopp icke kommer att ske. A andra sidan kan det antagas, att maltskatten för

framtiden icke kommer att vara underkastad någon — i varje fall mera avsevärd —

sänkning, enär, enligt vad erfarenheterna under 1920 giva vid handen, allmänheten

i stor utsträckning övergått till att förtära maltdrycker av klass II — de enda

skattepliktiga maltdrycker, som för närvarande tillverkas — och denna förbrukning

torde icke komma att i någon mera märkbar grad minskas.’ På grund av sålunda

angivna omständigheter ansåg kontrollstyrelsen, att man med största sannolikhet

kunde räkna med att maltskatten under åren 1921 och 1922 komme att inflyta

med ungefär samma belopp som under 1920, eller omkring 4,400,000 kronor. Med

detta belopp är skatten även uppförd i 1922 års riksstat, medan den för år 1921

beräknades till 6,000,000 kronor.

Enligt det inom riksräkenskapsverket upprättade sammandraget över inkomsttillflödet

under januari—november månader innevarande år förefinnes en behållen

inkomst å maltskatt av 6,599,551 kronor. Om man utgår ifrån, att december månads

uppbörd blir ungefär densamma som under december 1921 eller 138,047 kronor,

kan man motse en uppbörd för innevarande år, ungefär uppgående till 3,740,000

kronor.

I sin av riksräkenskapsverket förut åberopade skrivelse den 25 oktober innevarande

år uttalar kontrollstyrelsen den uppfattningen, att maltskatten under tiden

1 juli 1923—30 juni 1924 torde få beräknas till 4,400,000 kronor.

Med hänsyn till det siffermaterial, som här förebragts, anser sig emellertid

riksräkenskapsverket icke kunna föreslå högre belopp än 4,000,000 kronor.»

Till förenämnda statsrådsprotokoll över finansärenden den 8 januari

1923 har departementschefen meddelat, att han hade för avsikt att förorda

en ökning av maltskatten och att han därför beräknade skatten

för budgetåret 1923—1924 till 11 miljoner kronor.

Maltskatten har sålunda i statsverkspropositionen upptagits till

nyssnämnda belopp, 11,000,000 kronor.

Genom proposition den 2 mars 1923, nr 131, har Kungl. Maj: t

sedermera framlagt förslag till, bland annat, förordning angående tillverkning

och beskattning av maltdrycker. I propositionen har av statsfinansiella

skäl föreslagits en höjning av maltskatten från nuvarande

belopp, nämligen 17 öre för de första 100,000 kilogrammen malt, som

under visst tillverkningsår tillverkas vid bryggeri, där även andra maltdrycker

än av första klassen få tillverkas, 20 öre för nästa 100,000 kilogram

och 23 öre för varje kilogram utöver 200,000 kilogram, till respektive

67, 71 och 75 öre per kilogram för samma skatteklasser, som

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47. 27

nyss angivits. I samband med denna höjning av maltskatten har föreslagits,

att det belopp, med vilket restitution av skatt erhålles för malt,

som i skattepliktigt bryggeri omedelbart användes vid tillverkning av

svagdricka, skall höjas från 14 öre per kilogram till 63 öre per kilogram.

De nya skattebestämmelserna skulle träda i kraft den 1 oktober

1923.

Rörande beräkningen av maltskattens storlek har förutvarande

chefen för finansdepartementet enligt det vid propositionen fogade utdraget

av statsrådsprotokollet över finansärenden anfört följande:

»Den under tillverkningsåret 1 oktober 1921—30 september 1922

debiterade maltskatten utgjorde enligt uppgift från kontrollstyrelsen

sammanlagt 3,882,547 kronor 22 öre. Detta skattebelopp fördelade sig

å skatt, erlagd efter de tre olika skattesatserna, på följande sätt:

9,352,311 kg. malt å 17 öre .................. kronor 1,589,892:8 7

2,231,230 » » »20 » » 446,246: —

8,022,160 » » » 23 » » 1,845,096: so

Summa under året avverkat malt 19,605,701 kg. Summa skatt härför kronor 3,881,235:6 7.

Härtill kommer särskild skatt för de minsta bryggerierna enligt

5 § i gällande förordning med 1,311 kronor 55 öre, vilken summa inräknats

i förenämnda, för 1921—1922 debiterade skattebelopp.

Motsvarande uppgifter för de senaste åren dessförinnan hava

sammanförts i tabell III. I fråga om uppgifter för längre tid tillbaka

tillåter jag mig hänvisa till tabellerna i 1917 års proposition nr 96.

Tabell III. Maltförbrukning, vörtproduktion och debiterad tillverkningsskatt vid samtliga

skattepliktiga bryggerier från och med tillverkningsåret 1916—1917.

Tillverkningsår

Förbrukat

malt

i kilogram

Produktion

skattepliktig

vört

i hektoliter

Produktion

svagdrioksvört

i hektoliter

Debiterad till- verkningsskatt

i kronor

1916 1917 ..............................

22,412,673

1,589,575

243,713

273,356

4,502,572.2 7

1917 1918 .............................

5,758,971

749,126

1,102,358.7 7

1918 1919 ..............................

13,004,527

1,120,507

1,706,097

1,746,990

1,529,396

199,916

2,557,283.2 4

1919 1920 .............................

22,331,247

22.471.700

19.605.701

197,887

4,489,638.59

1920—1921 ..............................

206,471

4,495,275.10

1921 1922 ..............................

140,211

3,882,547.22

Vid uppskattning av det skattebelopp, som, med utgångspunkt

från nu anförda siffror, kan beräknas inflyta under budgetåret 1923—

1924, bör hänsyn tagas dels till den inverkan, som å ena sidan den

föreslagna förbättringen av pilsnerdrickats smak och hållbarhet och å

andra sidan förevarande skattehöjning kan väntas hava på maltdrycks
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

Bevillningsutskottets

betänkande

nr 38.

Kalkyl beträffande

den

särskilda

maltskatten.

konsumtionen, dels till den större myckenhet malt, som efter höjningen

av extrakthalten kommer att åtgå till varje enhet färdig dryck, dels och

därtill, att den nya maltdryckstillverkningsförordningen icke kan träda

i kraft förrän med ingången av det nya tillverkningsåret den 1 oktober i

år och att skatteökningen av olika skäl — bland annat den därmed

sammanhängande höjningen av pilsnerdrickats alkohol- och extrakthalt —

icke lämpligen kan äga rum förrän samtidigt med förordningens ikraftträdande.

En efter dessa riktlinjer inom finansdepartementet verkställd

kalkyl har givit till resultat, att under budgetåret kan beräknas i maltskatt

inflyta omkring 11.5 miljoner kronor. Efter avdrag av restitutioner

för till svagdrickstillverkning använt malt, vilka restitutioner

kunna beräknas under budgetåret uppgå till omkring 400,000 kronor,

har maltskatten sålunda ansetts böra i statsverkspropositionen upptagas

till 11 miljoner kronor.»

I sitt i anledning av propositionen avgivna betänkande, nr 38,

har bevillningsutskottet föreslagit, att de av Kungl. Maj:t föreslagna

skattesatserna i så måtto ändras, att skatten bestämmes för den lägsta

skatteklassen till 65 öre, för nästa skatteklass till 70 öre och för den

högsta skatteklassen fortfarande till 75 öre, allt per kilogram. Härvid

har utskottet uttalat, att en dylik ändring icke torde komma att i nämnvärd

mån inverka på den väntade inkomsten av skatten. Restitutionsbeloppet

för svagdricksmalt har utskottet samtidigt föreslagit till 62 öre

per kilogram.

Riksdagen har numera fattat beslut i överensstämmelse med vad

utskottet sålunda föreslagit.

I nyssnämnda betänkande har bevillningsutskottet jämväl föreslagit

införande av en särskild maltskatt, utgående efter en skattesats

av 48 öre per kilogram för malt, som under tiden från och med den 16

augusti till och med den 30 september 1923 i skattepliktigt bryggeri

avverkas för tillverkning av maltdryck. Enligt utskottets förslag har

riksdagen även antagit en förordning angående sådan särskild maltskatt.

Enligt en inom finansdepartementets lagbyrå uppgjord kalkjd skulle

— under förutsättning att maltavverkningen under den tid, den särskilda

maltskatten skall utgå, blir proportionell mot avverkningen under år

1922 — den särskilda skatten komma att efter avdrag av restitutioner,

beräknade jämväl i proportion till under år 1922 förekommande, giva

en inkomst av omkring 1,117,000 kronor. Det har emellertid synts

tillrådligt att, med hänsyn till möjligheten att maltavverkningen vid

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

29

tiden för skattens ikraftträdande förskjutes, avkastningen av den särskilda

skatten beräknas till något lägre belopp, exempelvis 1,000,000 kronor.

Enligt vad utskottet inhämtat har den behållna inkomsten å ifrågavarande

inkomsttitel utgjort: år 1922 3,693,186 kronor 23 öre samt år

1923 under första kvartalet 753,304 kronor 68 öre och under april

månad 45,631 kronor 39 öre.

Utskottet har funnit sig kunna godtaga den av Kungl. Maj:t

gjorda beräkningen av maltskatten och har med stöd av den inom

finansdepartementets lagbyrå verkställda kalkylen ansett den särskilda

maltskatten kunna beräknas till 1,000,000 kronor. Sistnämnda skatt

har utskottet ansett lämpligen böra upptagas i riksstaten såsom en

särskild inkomsttitel.

Utskottet får förty hemställa,

att i riksstaten för budgetåret 1923—1924 måtte

under egentliga statsinkomster upptagas följande inkomsttitlar

sålunda:

maltskatt, bevillning........................... kronor 11,000,000.

särskild maltskatt, bevillning ......... » 1,000,000

12:o.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.

I sin skrivelse den 9 december 1922 har riksräkenskapsverket

rörande omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker anfört följande:

»Dessa skatter utgå från och med den 1 juli 1920, och inkomsttiteln uppfördes

första gången å samma års tilläggsstat med ett till 20,000,000 kronor beräknat

belopp samt har därefter uppförts jämväl å 1921 års riksstat med 41,000,000 kronor,

å 1922 års riksstat och tilläggsstat med tillsammans 67,000,000 kronor och å riksstaten

för första halvåret 1923 med 35,000,000 kronor.

Den behållna inkomsten utgjorde under år 1921 46,335,932 kronor.

Enligt nådiga förordningen den 22 juni 1920 (nr 330) utgjorde omsättningsskatten

25 procent av det belopp, för vilket rusdrycksförsäljningsbolagen inköpa

spritdrycker, och utskänkningsskatten 2 kronor för varje liter. Genom nådiga förordningen

den 22 juni 1921 (nr 325) fördubblades från och med den 1 juli 1921

skattesatserna till respektive 50 procent och 4 kronor, en ökning, vars förutsatta

inverkan på riksstaten för år 1922 framträdde i inkomsttitelns höjande till 62,000,000

kronor. Vidare har genom nådiga förordningen den 9 sistlidne juni (nr 249) om
-

Vtskottet.

Riksräken
skapsverket.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

sättningsskatten höjts till 65 procent, under det att utskänkningsskatten allt fortfarande

skall utgå med 4 kronor för varje liter.

Inkomsttillflödet å förevarande titel under januari—november månader innevarande

år utgjorde 51,178,494 kronor. På grund av den genom sistnämnda nådiga

förordning genomförda förhöjningen av omsättningsskatten, vilken höjning trätt i

kraft den 1 juli innevarande år, hade man kunnat vänta att uppbörden å denna

titel skulle under senare delen av året utvisa en ökning. Av här nedan intagna

tablå framgår emellertid att detta icke i någon avsevärd mån inträffat, vadan årsuppbörden

torde komma att stanna vid omkring 56,000,000 kronor.

Omsättningsskatt och utskänkningsskatt å spritdrycker utgjorde:

Januari...................

År 1921

............. kronor 3,653,703

År 1922

5,368,685

Februari ...............

............. »

3,103,233

4,132,620

Mars.......................

............. »

2,654,989

4,299,997

April.......................

............. »

3,152,891

4,573,874

Maj .......................

........... »

3,040,813

4,477,265

Juni .......................

............. »

2,819,896

4,292,325

Juli .......................

............. »

3,176,765

5,175,486

Augusti..................

............. »

5,313,385

4,603,885

September ...........

............. »

5,011,445

5,030,666

Oktober...................

............. »

4,771,658

4,631,503

November..............

............. »

4,718,196

4,592,189

December...............

............. »

4,916,961

—

I sin meranämnda skrivelse den 25 oktober anförde kontrollstyrelsen att vid

beräkning av det belopp, som kunde väntas inflyta till statsverket genom omsättnings-

och utskänkningsskatten under tiden 1 juli 1923—30 juni 1924 hade kontrollstyrelsen

utgått från oförändrade skattesatser (omsättningsskatten 65 %, utskänkningsskatten

4 kronor). Med denna utgångspunkt och under hänsynstagande dels

till de belopp, som genom omsättnings- och utskänkningsskatten dittills tillförts

statsverket, dels till de ovan angivna (jfr ovan sid. 24 och 25) å bolagens rörelse

inverkande omständigheter, hade kontrollstyrelsen ansett omsättningsskatten för

förevarande budgetår kunna beräknas lämna 45,000,000 kronor samt utskänkningsskatten

10,000,000 kronor eller sammanlagt 55,000,000 kronor.

Ifråga om skattetitelns beroende av depressionen erinrar riksräkenskapsverket,

att kontrollstyrelsen i en P. M. av den 14 maj 1921 anförde att i jämförelse med

försäljningen under första kvartalet av år 1920 utvisade försäljningen under första

kvartalet av år 1921 en nedgång av 10 procent i fråga om utminuteringen och 30

procent i fråga om utskänkningen. Depressionen hade sålunda haft större inverkan

beträffande det senare slaget av rörelse. Detta torde i finansiellt hänseende innebära

dels att bolagens vinst av detta slags rörelse komme att minskas, dels att

utskänkningsskatten komme att proportionsvis kraftigare nedgå, dels ock att, då

försäljningen utskänkningsvis proportionsvis omfattade flera finare och därmed dyrare

varuslag än utminuteringen, försäljningen av de mera vinstgivande varorna komme

att proportionsvis starkare minskas än försäljningen av mindre vinstgivande varor.

Detta sistnämnda förhållande komme att vara av betydelse för omsättningsskatten,

vilken, som bekant, utginge efter varornas värde. I fråga om utminuteringen torde

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

även förmärkas den inverkan av krisen, att eu övergång från dyrare till billigare

varor ägde rum, vilket i sin tur påverkade resultatet av omsättningsskattens beräknande.

I förslagstabellen har riksräkenskapsverket uppfört det av kontrollstyrelsen

föreslagna beloppet eller 55,000,000 kronor.»

Vid anmälan i statsrådet den 8 januari 1923 av frågan om beräk- Departementi.

ningen av statsverkets inkomster under budgetåret 1923—1924 föreslog

dåvarande chefen för finansdepartementet, att omsättnings- och utskänkningsskatten

skulle upptagas allenast till 44 miljoner kronor mot 67

miljoner kronor för år 1922 och 35 miljoner kronor för första halvåret

1923; och yttrade departementschefen därvid, att den sålunda föreslagna

sänkningen berodde icke blott på avtagande konsumtion, vilken beräknats

föranleda minskning av inkomsten till 55 miljoner kronor, utan — och

framför allt — på avsedd nedsättning av vissa skattesatser. Skattenedsättningen

vore emellertid endast tänkt såsom motvikt mot en förutsatt

ökning av maltskatten, vilken skatt för det kommande budgetåret beräknades

till 11 miljoner kronor mot 4.4 miljoner kronor för år 1922.

Till den slutliga beräkningen av inkomsttiteln hade departementschefen

för avsikt att återkomma vid framläggandet av förslag till proposition

angående förlängning av förordningen om omsättnings- och utskänkningsskatten.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker hava i enlighet statsverksmed

departementschefens förslag i statsverkspropositionen upptagits till proportionell.

44,000,000 kronor.

Såsom under nästföregående punkt omnämnts, har Kungl. Maj :t Prop. nr isi.

genom proposition den 2 mars 1923, nr 131, förelagt riksdagen förslag

till förordning angående tillverkning och beskattning av maltdrycker m. m.,

innefattande bland annat en väsentlig höjning av skattesatserna beträffande

maltskatten, och har riksdagen numera i enlighet med bevillningsutskottets

i betänkande nr 38 gjorda hemställan bifallit berörda proposition

med vissa ändringar.

Till det vid sistnämnda proposition i utdrag fogade statsrådsprotokollet

yttrade dåvarande chefen för finansdepartementet beträffande

frågan om höjning av maltskatten bland annat följande. Det vore otvivelaktigt,

att den skatt, som erlades för spritdrycker, räknat såväl efter

myckenheten däri ingående alkohol som efter dryckernas tillverkningsvärde,

genomgående vore betydligt större än skatten å maltdrycker. En

överflyttning av skatt från spritdryckerna till maltdryckerna syntes så
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

lunda redan ur denna synpunkt ej omotiverad. Departementschefens

huvudsakliga skäl för en sänkning av vissa skattesatser beträffande omsättnings-

och utskänkningsskatten vore emellertid att finna däri, att

desamma visat sig på grund av sin höjd medföra vissa ogynnsamma

verkningar i moraliskt och socialt avseende såsom i viss mån bidragande

orsak till spritsmuggling och annan olaga spritdryckshantering. Detta

förhållande vore för departementschefen ett avgörande skäl att föreslå

viss omläggning av omsättnings- och utskänkningsskatten, vilken omläggning

syntes böra kompenseras med höjd maltdrycksbeskattning.

Prop. nr 232. Förslag rörande omläggning av omsättnings- och utskänknings
skatten

å spritdrycker i enlighet med vad sålunda förebådats har numera

av Kungl. Maj:t framlagts genom en den 14 maj 1923 dagtecknad,

till bevillningsutskottet hänvisad proposition nr 232, vilken utskottet

upptager till behandling i förevarande sammanhang. I denna proposition

har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för nyssnämnda dag,

dels föreslagit riksdagen att antaga följande

Förslag

till

förordning angående omsättnings- och utskänkningsskatt ä spritdrycker.

Härigenom förordnas som följer:

Omsättningsskatt.

1 §•

För spritdrycker, som försäljas här i riket, skall, i den utsträckning

här nedan sägs, till staten erläggas eu avgift, benämnd omsättningsskatt.

2 §•

Omsättningsskatten upptages vid rusdrycksförsäljningsbolagens inköp

av spritdrycker och utgår med 50 procent av det belopp, för vilket

bolagen inköpa sådana drycker; dock att skatten för renat egentligt

brännvin med högst 40 procent alkoholhalt samt för sprit skall, då drycken

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

33

genom den för övervakande av detalj handelsbolagens inköp tillsatta prisocli

inköpsnämnden inköpes i buteljerat skick, utgå efter det pris,

drycken skulle betingat vid inköp å fät.

Rusdrycksförsäljningsbolagen äga att efter grunder, som av kontrollstyrelsen

fastställas, vid försäljningen av spritdryckerna göra sig

betäckta för omsättningsskatten.

3 §•

I fråga om omsättningsskattens inlevererande till statsverket skall

följande gälla:

Då rusdrycks försäljningsbolags inköp av spritdrycker sker genom

pris- och inköpsnämnden, skall bolaget vid spritdryckernas likviderande

till nämnden erlägga omsättningsskatt för dryckerna.

Vid inköp av spritdrycker annorledes än genom berörda nämnd

skall rusdrycksförsäljningsbolag senast den femtonde dagen i månaden

näst efter den, under vilken inköpet ägt rum, till nämnden avlämna av

bolagets styrelse på heder och samvete bestyrkt uppgift rörande

köpeskillingen, däri inberäknad tull- och fraktkostnad, ävensom erlägga

därå belöpande omsättningsskatt.

Pris- och inköpsnämnden åligger att senast den femtonde dagen

i varje månad å statsverkets giroräkning i riksbanken för statskontorets

räkning insätta under nästföregående månad influtna omsättningsskattebelopp.

Utskänkningsskatt.

4 §•

För spritdrycker, vilka utskänkas, skall

benämnd utskänkningsskatt.

upptagas en särskild avgift,

5 §.

Utskänkningsskatt utgår med 2 kronor för varje liter egentligt

brännvin och 4 kronor för varje liter av andra spritdrycker.

6 §-

Utskänkningsskatten upptages vid utskänkningen, dock att, där

rusdrycksförsäljningsbolag till annan överlåtit rättighet till utskänkning

eller sådan rättighet meddelats jämlikt 21 § 1 mom. i förordningen

den 14 juni 1917 angående försäljning av rusdrycker, skatten skall

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 7 sand. 34 höft. (Nr 47.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

erläggas vid rättighetsinnehavarens inköp av spritdrycker för rörelsen,

såsom om ntskänkningen då ägde rum.

7 §•

För utskänkningsskatt ansvarar vederbörande rusdrycksförsäljnings
bolag.

8§-

Rusdrycksförsäljningsbolag åligger

dels att senast den femtonde dagen i varje månad å statsverkets

giroräkning i riksbanken för statskontorets räkning insätta utskänkningsskatt

för den myckenhet spritdrycker, som från bolaget under nästföregående

månad utskänkts eller till i 6 § omförmäld innehavare av utskänkningsrättighet

försålts,

dels ock att senast den tjugonde dagen i varje månad till kontrollstyrelsen

avlämna — jämte bevis om berörda insättning — av bolagets

styrelse på heder och samvete bestyrkt, specificerad uppgift rörande

omfattningen av berörda utskänkning och försäljning

9 §•

Kontrollstyrelsen äger meddela närmare föreskrifter och anvisningar

rörande sättet för utskänkningsskattens uppbärande och redovisande.

Gemensamma bestämmelser.

10 §.

Kontrollstyrelsen åligger att före utgången av varje månad till

statskontoret avlämna uppgift å de under nästföregående månad influtna

omsättnings- och utskänkningsskattemedel.

o §•

1 mom. Den, som i uppgift, varom i 3 § sägs, upptager lägre

köpeskilling än den verkliga, så ock den, som i uppgift, varom i 8 §

förmäles, upptager mindre myckenhet egentligt brännvin eller andra

spritdrycker än som försålts, straffes med böter från och med ettusen

till och med tiotusen kronor eller med fängelse. Den skyldige vare

tillika pliktig att erlägga felande omsättnings- eller utskänkningsskatt.

2 mom. Underlåter någon att inom föreskriven tid avlämna sådan

uppgift, som i 3 § omförmäles, eller avlämna sådan uppgift eller sådant

bevis, varom i 8 § sägs, böte tio kronor för varje dag, uppgiften eller

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

35

beviset utebliver; och äger kontrollstyrelsen därjämte genom lämpliga

viten tillhålla den försumlige att uppfylla sin skyldighet. Där omsättningsskatt

ej inom stadgad tid av rusdrycksförsäljningsbolag inbetalas,

må sådan skatt utmätas med 50 procent av det belopp, vara kontrollstyrelsen

på grund av verkställd undersökning fastställer skatt hava

bort erläggas. Likaledes må, där stadgad insättning av utskänkningsskatt

ej skett före utgången av månaden näst efter den, under vilken

den myckenhet, för vilken skatten utgått, blivit försåld, sådan skatt

utmätas till ett belopp motsvarande 2 kronor för varje liter av den

myckenhet egentligt brännvin och 4 kronor för varje liter av den

myckenhet andra spritdrycker, som kontrollstyrelsen efter verkställd

undersökning fastställer hava försålts.

12 §.

Förseelse mot föreskrifterna i denna förordning åtalas vid allmän

domstol.

Böter och viten, som enligt denna förordning ådömas, tillfalla

kronan. Saknas tillgång till deras fulla gäldande, skola de förvandlas

enligt allmän strafflag.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1923 samt gäller intill

utgången av juni månad år 1924.

Härvid skall iakttagas:

Vad i förordningen den 9 juni 1922 (nr 249) angående omsättnings-

och utskänkningsskatt å spritdrycker stadgats om rätt för den,

till vilken rusdrycksförsäljningsbolag överlåtit rättighet till utskänkning

av spritdrycker, att efter utgången av sistnämnda förordnings giltighetstid

återbekomma vad som erlagts i utskänkningsskatt för hans lager av

spritdrycker vid sagda tidpunkt, skall äga giltighet allenast beträffande

skillnaden mellan den sålunda erlagda skatten och vad som enligt denna

förordning skolat erläggas i utskänkningsskatt för samma drycker.

I 6 § avsedd innehavare av utskänkningsrättighet, vilken vid utgången

av denna förordnings giltighetstid innehar lager av spritdrycker,

äger att, därest han nästa helgfria dag till det rusdrycksförsäljningsbolag,

varifrån dryckerna inköpts, avlämnar på heder och samvete avgiven,

specificerad uppgift angående berörda lager, återbekomma för spritdryckerna

erlagd utskänkningsskatt. Upptager någon mot bättre vetande

i omförmälda uppgift större myckenhet egentligt brännvin eller andra

spritdrycker, än han vid utgången av förordningens giltighetstid innehade,

straffes som i 11 § 1 mom. första punkten sägs.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

Utskottet.

Sammanfattning

av prof.

nr 333.

Departementschefen

den

14 maj 1923.

dels ock, med återkallande av Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1

gjorda förslag angående upptagande av omsättnings- och utskänkningsskatt

å spritdrycker i riksstaten för budgetåret 1923—1924, föreslagit

riksdagen

att i riksstaten för budgetåret 1923—1924 upptaga under egentliga

statsinkomster följande inkomsttitel sålunda:

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker,

bevillning.............................................................................................. 44,400,000.

Propositionen nr 232 avser i huvudsak att bereda förlängd giltighet

till och med den 30 juni 1924 åt den till utgången av juni månad

innevarande år gällande utskänknings- och omsättningsskatten å spritdrycker,

dock med ändring dels av skattesatserna, så att omsättningsskatten,

som nu utgår med 65 procent av det belopp, för vilket rusdrycksförsäljningsbolagen

inköpa spritdrycker, skall utgå med 50 procent

av sagda belopp, och utskänkningsskatten, som nu utgår med 4 kronor

för varje liter spritdrycker, skall för egentligt brännvin sänkas till 2

kronor för varje liter, dels av gällande bestämmelser rörande debiteringen

av omsättningsskatten i syfte att undanröja förekommande ojämnhet i

debiteringen, dels av gällande bestämmelser rörande uttagande av utskänkningsskatten

så att utskänkning å passagerarfartyg i utländsk trafik

— i den mån utskänkningen avser inom landet inköpta drycker —

jämlikt uttryckligt stadgande drabbas av utskänkningsskatt, dels ock av

nu gällande övergångsbestämmelser till följd av nedsättningen av utskänkningsskatten.

Härjämte avser propositionen höjning av inkomsttiteln omsättningsoch

utskänkningsskatt å spritdrycker från i statsverkspropositionen upptaget

belopp, 44 miljoner kronor, till 44.4 miljoner kronor.

Till det vid propositionen nr 232 fogade statsrådsprotokollet har

föredragande departementschefen, efter att bland annat hava erinrat om

förutvarande chefens för finansdepartementet ovan (sid. 31 och 32) återgivna

yttrande till statsrådsprotokollet den 2 mars 1923, anfört följande rörande

sänkningen av omsättnings- och utskänkningsskatten:

»1 överensstämmelse med vad som anförts av min företrädare i ämbetet

i hans av mig nyss återgivna yttrande angående Kungl. Maj:ts

proposition nr 131, anser jag det önskvärt att, såsom kompensation mot

den av riksdagen numera antagna förhöjningen av maltskatten, en

sänkning vidtages av omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker.

De för närvarande i fråga om denna skatt gällande skatte
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47. 37

satserna torde iiven enligt mitt förmenande under nuvarande förhållanden

vara allt för höga. Det lärer nämligen kunna antagas, att de av

dessa skattesatser föranledda höga priserna å de i laga ordning tillgängliga

spritdryckerna i viss mån utövat eu ogynnsam inverkan i riktning

att öka den olovliga tillverkningen och införseln av spritdrycker. Det

torde därför, i varje fall beträffande utskänkningen, kunna förväntas, att

den prissänkning, som skulle följa av en mera väsentlig nedsättning av

ifrågavarande skattesatser, skulle minska efterfrågan på de i olaglig

ordning tillhandahållna spritdryckerna. I samband med andra av statsmakterna

vidtagna åtgärder till motverkande av smuggling och lönnbränning

får således en nedsättning av omsättnings- och utskänkningsskatten

anses påkallad. Åven ur andra synpunkter torde en åtgärd,

varigenom viss prissänkning möjliggöres, äga fog för sig.

Om det sålunda av sociala skäl får anses önskvärt, att omsättnings-

och utskänkningsskatten nedsättes, återstår att undersöka, huruvida

en sådan nedsättning är ur statsfinansiella synpunkter möjlig och

lämplig. Vid denna prövning bör först beaktas, att riksdagen avslagit

av Kungl. Maj:t i proposition nr 12 till årets riksdag framlagt förslag

av innebörd, att under det kommande budgetåret till rusdrycksmedelsfonden

endast skulle avsättas räntor och att sålunda de medel, tillsammans

beräknade till 24.3 miljoner kronor, som eljest skolat ingå till

fonden, däribland maltskatten, skulle bliva tillgängliga för budgetändamål.

I vederbörande, av riksdagen godkända utskottsutlåtande har i

stället anvisats utvägen, att för den förestående statsregleringen ett

belopp av högst nyssnämnda storlek skulle tagas i anspråk av rusdrycksmedelsfondens

tillgångar. Vid sådant förhållande lärer jag i detta

sammanhang, oavsett vad riksdagen beslutat rörande maltskattens höjning

och uttagande av en särskild maltskatt, kunna utgå ifrån att av

ifrågavarande inkomstkällor bliver för budgetändamål tillgängligt, utöver

de belopp, som icke enligt gällande författning skolat ingå till rusdrycksmedelsfonden,

varken mera eller mindre än det i statsverkspropositionen

förutsatta beloppet, 24.3 miljoner.

Beträffande statsutgifterna under det kommande budgetåret torde,

såvitt förhållandena för närvarande kunna överblickas, de beslut, som

fattats efter statsverkspropositionen avgivande eller som kunna väntas,

komma att resultera i en ökning å statsregleringens utgiftssida av omkring

400,000 kronor, i vilket belopp dock icke ingår det anslag, som

må kunna komma att beviljas för lindring av fraktkostnaderna för kalk.

I fråga om andra statsinkomster än sådana, som skola ingå till rusdrycksmedelsfonden,

har icke efter statsverkspropositionen avgivande

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

Kontroll.

styrelsen.

inträffat något förhållande, som bör vara av beskaffenhet att inverka på

frågan, med vilket belopp omsättnings- och utskänkningsskatten bör

ingå i budgeten.

På grund härav och i enlighet med min förut uttalade uppfattningom

lämpligheten av en nedsättning av nämnda skatt anser jag skattesatserna

för omsättnings- och utskänkningsskatten under nästkommande

budgetår böra avpassas sålunda, att inkomsten av skatten kan beräknas

komma att uppgå till den i statsverkspropositionen upptagna summan

44 miljoner kronor, dock ökad med det nyssnämnda å utgiftssidan tillkomna

beloppet 400,000 kronor, eller sålunda till 44.4 miljoner kronor.»

I fråga om en dylik sänkning av de gällande skattesatserna har

kontrollstyrelsen avgivit infordrat utlåtande samt därvid anfört i huvudsak

följande:

»I skrivelse den 11 maj 1923 har herr statsrådet anmodat kontrollstyrelsen

att avgiva yttrande i fråga om den sänkning av de i gällande förordning

angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker föreskrivna

skattesatser, som kunde anses möjlig, därest det belopp, som under budgetåret

1923—1924 skulle genom omsättnings- och utskänkningsskatten tillföras statsverket,

begränsades till 44 miljoner kronor.

I anledning härav får kontrollstyrelsen anföra följande.

Den sammanlagda köpeskillingen å de spritdrycker, som under år 1922

av pris- och inköpsnämnden förmedlades till systembolagen, var 81.6 miljoner

kronor. Då priserna å spritdrycker såväl under år 1922 som under den nu

gångna delen av år 1923 undergått betydande sänkningar och anledning finnes

att antaga, att ytterligare prissänkningar framdeles komma att företagas, skulle,

under förutsättning av oförändrad konsumtion, den sammanlagda köpeskillingen

å de varor, som under budgetåret 1923—1924 komma att av pris- och

inköpsnämnden förmedlas till systembolagen, bliva högst avsevärt mindre än

ovannämnda belopp. Den förbättring av det allmänna ekonomiska läget, som

torde vara att emotse under den kommande tiden, kan emellertid väntas medföra

i någon män stegrad konsumtion. Konsumtionsökningen lär visserligen

bliva jämförelsevis obetydlig ifråga om försäljningen utminuteringsvis, då

de under åren 1920, 1921 och 1922 genomförda begränsningarna ifråga om inköpsrätten

på motböckerna bär verka i starkt återhållande riktning. Däremot

torde försäljningen utskänkningsvis bomma att — relativt taget — ökas i

större utsträckning. En omläggning av konsumtionen från billigare till dyrare

varuslag lär också i viss mån vara att emotse, då tiderna bliva i ekonomiskt

avseende gynnsammare. Då någon säker beräkning av de verkningar,

som nyssnämnda faktorer komma att utöva, emellertid svårligen låter sig

verkställa, har kontrollstyrelsen ansett försiktigheten bjuda, att det belopp,

å vilket omsättningsskatt kommer att utgå under budgetåret 1923—1924, beräknas

till i Tunt tal 70 miljoner kronor. Under år 1922 försåldes utskänkningsvis

214 miljoner liter spritdrycker. Som kontrollstyrelsen redan anfört,

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47. 39

torde en åkning av försäljningen utskäakningsvis vara att emotse. Med hänhärtill

har vild efterföljande kalkyler denna försäljning under budgetåret

1923—1924 beräknats till 2.75 miljoner liter.

Med utgångspunkt från ovan angivna siffror kunna de belopp, som

genom omsättnings- och utskänkningsskatten skulle tillföras statsverket under

budgetåret 1923—1924, därest nuvarande skattesatser oförändrade bibehölles,

beräknas till i runda tal 45.5 miljoner kronor i omsättningsskatt och 11 miljoner

kronor i utskänkningsskatt. eller sammanlagt 56.5 miljoner kronor. De

minskade anspråken på omsättnings- och utskänkningsskattens avkastning

möjliggöra sålunda en ganska avsevärd sänkning av skattesatserna. Denna

sänkning bör enligt kontrollstyrelsens mening lämpligen fördelas å bägge

skatteformerna. Följande alternativ synas härvid kunna ifrågakomma:

I. Omsättningsskattesats 55 procent; utskänkningsskattesats 2 kronor

för liter.

II. Omsättningsskattesats 50 procent; utskänkningsskattesats 3 kronor

för liter.

. O msä 11 n ingsska ttesats 50 procent; utskänkningsskattesats 2 kronor

för liter i fråga om renat brännvin, i övrigt 4 kronor för liter.

_ IV. Omsättningsskattesats 50 procent; utskänkningsskattesats 2 kronor

för liter i fråga om allt egentligt brännvin, i övrigt 4 kronor för liter.

Alternativ I innebär i fråga om utskänkningsskatten en återgång till den

skattesats, som gällde under tiden 1 juli 1920—30 juni 1921. Det procenttal,

efter vilket omsättningsskatten utgår, måste emellertid, om en så kraftig reducering

vidtages i fråga om utskänkningsskatten, sättas något högre än det

procenttal, som gällde före den sista höjningen den 1 juli 1922.

I de tre övriga alternativen bar för omsättningsskattens vidkommande

ifrågasatts en återgång till den skattesats, som gällde under tiden 1 juli 1921

—30 juni 1922. De skilja sig från varandra genom att olika skattesatser ifrågasatts

beträffande utskänkningsskatten. De under alternativ III och IY framlagda

förslagen skilja sig från nu gällande bestämmelser främst däri, att utskänkningsskatten

föreslagits skola utgå med lägre belopp för billigare än för

dyrare varor. En dylik anordning kan emellertid enligt kontrollstyrelsens

mening icke möta några principiella betänkligheter, då den allenast innebär

en tillämpning i fråga om utskänkningsskatten av en princip, som i än högre

grad redan från början tillämpats i fråga om omsättningsskatten.

Följande sammanställning upptager i miljoner kronor de belopp, som

enligt de fyra alternativen med utgångspunkt från i det föregående angivna

siffror kunna beräknas inflyta till statsverket under budgetåret 1923—1924.

Omsättnings-

skatt

Utskänkniögs-

skatt

Summa

Alternativ I .....

....... 38.5

5.5

44

» II.....

....... 35

8.25

43.25

>» III ...

....... 35

10.25

45.25

» IV ...

....... 35

9

44

Av de föreslagna alternativen är enligt kontrollstyrelsens mening alternativ

IV att föredraga.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

Departementschefen

den

14 maj 1923.

(forts.)

Kontrollstyrelsen finner sig i detta sammanhang böra erinra därom, att

kontrollstyrelsen i skrivelse den 29 januari 1923 till dåvarande chefen för

finansdepartementet hemställt, ätt i det förslag till förordning angående omsättnings-

och utskänkningsskatt å spritdrycker, som Kung!. Maj:t kommer

att förelägga innevarande års riksdag, måtte införas en bestämmelse därom,

att omsättningsskatten å renat brännvin och sprit skall, oavsett förpackning,

debiteras efter det pris, som bolagen erlägga för renat brännvin och sprit å

fat’. Skalle förevarande framställning vinna bifall, borde de ovan beräknade

omisättningsskattebeloppen minskas med mellan 600,000 och 700,000 kronor.

Denna omständighet torde emellertid icke, i händelse av bifall till förslaget,

behöva medföra någon rubbning av de föreslagna skattesatserna, då i

föregående beräkningar icke någon hänsyn tagits därtill, att de skattebelopp,

som inlevereras till statsverket under det nya budgetårets förstå månad och

som hänföra sig till juni månads försäljning, uttaxerats efter nu gällande

skattesatser och icke efter de nya lägre skattesatserna.

Ut rn in åter i n g sp risen för en liter renat potatisbrämnvin äro för närvarande

3 kronor 75 öre i fråga om brännvin, inköpt från partihandlaren i buteljera!

skick, högst 3 kronor 65 öre för brännvin, som av bolaget tappas på butelj

och försäljes i buteljera! skick, samt 3 kronor 45 öre för brännvin, »om tappas

på av köparen medhaft kärl. Under förutsättning av oförändrade partihandelspris

och prisberäkningsgrunder, kunna utminuteringsprisen för nämnda

slag av brännvin, därest omsättningsskatten fastställas att utgå med 55 procent

å priset å fatvara, beräknas bliva 3 kronor 40 öre för brännvin inköpt från

partihandlaren i buteljera! skick eller av bolaget tappat och försålt i buteljera!

skick samt 3 kronor 25 öre för brännvin, som vid försäljningen tappas på av

köparen medhaft kärl. Fast ställes omsättn ingsskat tesatsen till 50 procent,

kunna under i övrigt oförändrade betingelser motsvarande priser beräknas till

3 kronor 30 öre, resp. 3 kronor 15 öre.»

I sitt anförande till förenämnda statsrådsprotokoll den 14 maj

1923 har departementschefen förklarat sin anslutning till kontrollstyrelsens

förslag att fördela skattesänkningen å såväl omsättnings- som utskänkningsskatten

samt vidare rörande skattesänkningen anfört i huvudsak

följande.

Den uppskattning av spritdryckskonsumtionen, som läge till grund

för kontrollstyrelsens beräkning angående skatteinkomsten, syntes vara

verkställd med nödig försiktighet. Såsom kontrollstyrelsen anfört, kunde

för en d}dik skattesänkning tänkas flera möjligheter. Av dessa vore,

enligt departementschefens uppfattning, den såsom alternativ IV betecknade

att föredraga. Det syntes nämligen önskvärt att beträffande omsättningsskatten

kunna gå tillbaka till den skattesats, som gällde före

den sista, från och med den 1 juli 1922 vidtagna skattehöjningen. Vidare

vore detta alternativ det som kunde antagas leda till det lägsta priset

å det utskänkningsvis försålda brännvinet, något som med hänsyn till

ändamålet med skattesänkningen borde särskilt beaktas. Då kontroll
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47. 41

styrelsens uppskattning av skatteinkomsten med de förordade skattesatserna

— nämligen till 35 miljoner kronor för omsättningsskatten

och 9 miljoner kronor för utskänkningsskatten eller sammanlagt till 44

miljoner kronor — såvitt förhållandena då kunde bedömas, snarare kunde

anses något för låg än för hög, ansåge departementschefen omsättningsoch

utskänkningsskatten, med de förordade nya skattesatserna, skäligen

kunna i statsregleringen upptagas till det förut omförmälda beloppet,

44.4 miljoner kronor.

I fråga om den, såsom ovan omnämnts, i propositionen nr 232

föreslagna omläggningen av debiteringssättet för omsättningsskatten har

departementschefen anfört bland annat, att omläggningen komme

att medföra en inkomstminskning, vilken, vid 50 procent omsättningsskatt,

kunde uppskattas till 600,000—700,000 kronor årligen, men att,

vad nästkommande budgetår anginge, berörda minskning uppvägdes

av att i juli månad detta år ännu inflöte skatt efter de högre skattesatser,

som gällt före nämnda månads början, vadan man vid beräkningav

skatteinkomsten för den nu förestående statsregleringen kunde bortse

från berörda båda omständigheter.

Beträffande den av departementschefen, utöver vad ovan återgivits,

för propositionen nr 232 anförda motiveringen torde utskottet få hänvisa

till det vid propositionen i utdrag fogade statsrådsprotokollet.

Enligt vad utskottet inhämtat har nettoinkomsten av ifrågavarande

skatt utgjort under år 1922 55,995,722 kronor 62 öre samt år 1923

under första kvartalet 13,936,597 kronor 19 öre och under april månad

4,559,334 kronor 97 öre.

Då utskottet haft att taga ställning till det föreliggande förslaget

om förlängd giltighet av den nu utgående omsättnings- och utskänkningsskatten

å spritdrycker med vissa ändringar, har utskottet till en början

funnit uppenbart, att den ifrågavarande beskattningen icke kan undvaras

vid uppgörandet av den nu förestående statsregleringen. Vidare har

utskottet funnit välbetänkt att sänka skattesatserna i syfte att, på sätt

föredragande departementschef såväl vid statsverkspropositionens avlåtande

som vid avgivandet av propositionen nr 232 framhållit, genom

prissänkning å de i laga ordning tillgängliga spritdryckerna underlätta

strävandena att motverka smuggling och lönnbränning. Mot de av

Kungl. Maj:t föreslagna skattesatserna har utskottet icke haft något att

erinra, utom i vad angår utskänkningsskatten för renat egentligt bränn
Bihang

till riksdagens protokoll 1923. 7 samt. 34 käft. (Nr 47.) 6

Utskottets

yttrande.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

vin. Ur den synpunkt, utskottet nyss berört, bär utskottet ansett önskvärt,

att beskattningen av dylikt brännvin vid iskänkning ytterligare

nedsättes. Då det gäller att söka minska efterfrågan beträffande de

på olaglig väg tillhandahållna spritdryckerna, har det nämligen synts

utskottet vara av särskild vikt, att å utskänkningsställena renat egentligt

brännvin tillhandahålles för billigt pris. Från denna utgångspunkt

har utskottet ansett sig böra undersöka, huruvida och på vad sätt

genom skattesänkning för renat egentligt brännvin en avsevärd nedsättning

av utskänkningspriset för denna dryck skulle kunna ernås. Det

har därvid visat sig, att syftet näppeligen kan nås, med mindre än att

dylikt brännvin helt undantages från utskänkningsskatt. En i kontrollstyrelsen

uppgjord beräkning giver vid handen, att härav skulle föranledas

en sänkning av den under ifrågavarande inkomsttitel i propositionen

nr 232 beräknade inkomsten med 750,000 kronor, ett belopp som

utskottet ansett kunna avrundas nedåt till 700,000 kronor. Från de

förutsättningar, med vilka bevillningsutskottet haft att räkna, har utskottet

funnit, att ur statsfinansiell synpunkt hinder icke möter mot en

nedsättning av inkomsten från ifrågavarande inkomstkälla till det belopp,

som framgår av den nu gjorda beräkningen, eller till 43,700,000 kronor.

Vid nu angivna förhållanden har bevillningsutskottet ansett sig

böra uppgöra förslag till sådana ändringar i det av Kungl. Maj:t med

propositionen nr 232 framlagda författningsförslaget, att renat egentligt

brännvin fritages från utskänkningsskatt, Utskottet har därvid ansett

lämpligt att begränsa undantaget att avse renat egentligt brännvin med

högst 40 procent alkoholhalt, varigenom överensstämmelse vinnes med

den i 2 § intagna bestämningen av sådant brännvin, för vilket omsättningsskatt

alltid skall utgå efter det pris, drycken betingar vid inköp

å fat.

Vad Kungl. Maj:ts proposition nr 232 i övrigt innehåller, har icke

föranlett någon erinran från utskottets sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte, med förklarande att

Kungl. Maj:ts proposition nr 232 icke kunnat oförändrad

bifallas, antaga det med propositionen framlagda

förslaget till förordning angående omsättningsoch

utskänkningsskatt å spritdrjmker med de ändringar,

som framgå av nedan i utdrag införda förslag:

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr A7.

43

Förslag

till

förordning angående omsättnings- och utskänkningsskatt a spritdrycker.

Härigenom förordnas som följer:

Omsättningsskatt.

1 §•

2 §.

3 §•

Utskänkningsskatt.

4 §•

För spritdrycker, vilka utskänkas, skall med det undantag, varom

stadgas i 5 §, upptagas en särskild avgift, benämnd utskänkningsskatt,

vilken utgår med 2 kronor för liter egentligt brännvin och 4 kronor

för liter av andra spritdrycker.

5 §■

Utskänkningsskatt utgår icke för renat egentligt brännvin av

högst 40 procent alkoholhalt.

6 §•

7 §•

8 §•

Rusdrycksförsäljningsbolag åligger

dels att senast den femtonde dagen i varje månad å statsverkets

giroräkning i riksbanken för statskontorets räkning insätta den utskänk
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

ningsskatt, som belöper på de spritdrycker, vilka från bolaget under

nästföregående månad utskänkts eller till i 6 § omförmäld innehavare

av utskänkningsrättighet försålts,

dels ock att senast den tjugonde dagen i varje månad till kontrollstyrelsen

avlämna — jämte bevis om berörda insättning — av bolagets

styrelse på heder och samvete bestyrkt, specificerad uppgift rörande

omfattningen av berörda iskänkning och försäljning.

9 §•

Gemensamma bestämmelser.

10 §.

11 §•

1 mom. Den, som i uppgift, varom i 3 § sägs, upptager lägre

köpeskilling än den verkliga, så ock den, som i uppgift, varom i 8 §

förmäles, av annat egentligt brännvin än som avses i 5 § eller av andra

spritdrycker än egentligt brännvin upptager mindre myckenhet än som

försålts, straffes med böter från och med ettusen till och med tiotusen

kronor eller med fängelse. Den skyldige vare tillika pliktig att erlägga

felande omsättnings- eller utskänkningsskatt.

2 mom. Underlåter någon att inom föreskriven tid avlämna sådan

uppgift, som i 3 § omförmäles, eller avlämna sådan uppgift eller sådant

bevis, varom i 8 § sägs, böte tio kronor för varje dag, uppgiften eller

beviset utebliver; och äger kontrollstyrelsen därjämte genom lämpliga

viten tillhålla den försumlige att uppfylla sin skyldighet. Där omsättningsskatt

ej inom stadgad tid av rusdrycksförsäljningsbolag inbetalas,

må sådan skatt utmätas med 50 procent av det belopp, varå kontrollstyrelsen

på grund av verkställd undersökning fastställer skatt hava

bort erläggas. Likaledes må, där stadgad insättning av utskänkningsskatt

ej skett före utgången av månaden näst efter den, under vilken

den myckenhet, för vilken skatten utgått, blivit försåld, sådan skatt

utmätas till ett belopp motsvarande 2 kronor för liter av den myckenhet

annat egentligt brännvin än som avses i 5 § och 4 kronor för

liter av den myckenhet andra spritdrycker än egentligt brännvin, som

kontrollstyrelsen efter verkställd undersökning fastställer hava försålts.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

45

12 8.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1923 samt gäller intill

utgången av juni månad år 1924.

Härvid skall iakttagas:

Vad i förordningen den 9 juni 1922 (nr 249) angående omsättnings-

och utskänkningsskatt å spritdrycker stadgats om rätt för den,

till vilken rusdrycksförsäljningsbolag överlåtit rättighet till iskänkning

av spritdrycker, att efter utgången av sistnämnda förordnings giltighetstid

återbekomma vad som erlagts i utskänkningsskatt för hans lager av

spritdrycker vid sagda tidpunkt, skall i fråga om andra spritdrycker än

sådana, som avses i 5 §, äga giltighet allenast beträffande skillnaden

mellan den sålunda erlagda skatten och vad som enligt denna förordning

skolat erläggas i utskänkningsskatt för samma drycker.

I 6 § avsedd innehavare av utskänkningsrättighet, vilken vid utgången

av denna förordnings giltighetstid innehar lager av spritdrycker,

äger att, därest han nästa helgfria dag till det rusdrycksförsäljningsbolag,

varifrån dryckerna inköpts, avlämnar på heder och samvete avgiven,

specificerad uppgift angående berörda lager, återbekomma för spritdryckerna

erlagd utskänkningsskatt. Upptager någon mot bättre vetande

i omförmälda uppgift av annat egentligt brännvin än som avses i 5 §

eller av andra spritdrycker än egentligt brännvin större myckenhet än han

vid utgången av förordningens giltighetstid innehade, straffes som i 11 §

1 mom. första, punkten sägs.

B) att omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrvcker

måtte för budgetåret 1923—1924 beräknas

till........................................................... kronor 43,700,000.

I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för budgetåret 1923—1924 äro

bevillningarna — utom postbevillningen — tillika med mantalspenningar

och prästerskapets till statsverket indragna tionde uppförda under ru
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

brikerna »A. Egentliga statsinkomster. I. Skatter.» Under förutsättning

ej mindre att riksdagen godkänner bevillningsutskottets här ovan intagna

förslag än även att mantalspenningar och prästerskapets tionde

uppföras med av Kungl. Maj:t föreslagna belopp, respektive 900,000

och 2,577,000 kronor, komma inkomsttitlarna under nämnda rubrik

»Skatter» i den av riksdagen beslutade riksstaten att uppföras med

följande belopp:

Kronor

A. Egentliga statsinkomster.

Skatter:

1. Mantalspenningar............................

2. Prästerskapets till statsverket indragna tionde......

3. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning:

n. Skatt å inkomst och

förmögenhet . . . 124,000,000

/$. B-skatt å aktiebolag

in. fl......... ^000,000 130,000,000

b. Bevillning av fast egendom samt av

inkomst, bevillning........... 3,000,000

c. Bevillningsavgifter för särskilda för
måner

och rättigheter, bevillning 350,000

d. Stämpelmedel, bevillning........ 48,000,000

e. Lastpenningar, bevillning........ 600,000

4. Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning........... 117,000,000

b. Sockerskatt, bevillning.......... 26,000,000

c. Tobaksskatt, bevillning.......... 32,000,000

d. Särskild skatt å tobak, bevillning . . 11,000,000

e. Brännvinstillverkningsskatt, bevill
ning

..................... 13,000,000

f. Rusdrycksförsäljningsmedel, bevill
ning

..................... 18,000,000

g. Maltskatt, bevillning............ 11,000,000

h. Särskild maltskatt, bevillning..... 1,000,000

i. Omsättnings- och utskänkningsskatt

å spritdrycker, bevillning ...... 43,700,000

900,000

2,577,000

181,950,000

272,700,000 458,127,000

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

47

13:o.

Postmedlen.

Denna inkomsttitel är i riksstaten för första halvåret 1923 upptagen

till ett belopp av 9,000,000 kronor, vilket belopp beräknats bliva

postverkets överskott å rörelsen år 1922.

1 skrivelse den 14 november 1922 med förslag till beräkning av

det inkomstöverskott av postverkets rörelse, som borde upptagas i riksstaten

för budgetåret 1923—1924, beräknade emellertid generalpoststju-elsen

det ekonomiska resultatet av poströrelsen under år 1922

sålunda

inkomster omkring ...................................... 68.7 miljoner kronor

driftkostnader omkring .............................. 54.7 x>_»_

överskott » ............................. 14.0 miljoner kronor.

I sagda skrivelse uttalade generalpoststyrelsen vidare, att de

tidigare beräkningarna angående posttrafikens omfattning och de härflytande

inkomsterna av den så att säga egentliga poströrelsen under

år 1922 syntes komma att i stort sett visa sig riktiga; och fortsatte

styrelsen därefter sålunda:

»Detta förhållande kunde måhända giva generalpoststyrelsen anledning att

vidhålla det förut gjorda antagandet, att poströrelsen skulle bibehållas vid samma

omfattning under år 1923 som under år 1922. Emellertid har rörelsen under år

1922 visat en om än jämförelsevis ringa — visserligen tidigare beräknad — nedgång

i förhållande till år 1921, och så osäkra och obestämbara, som förhållandena

på det ekonomiska området nu äro och utsikterna för den närmare framtiden synas,

anser generalpoststyrelsen för sin del försiktigheten böra bjuda att nu räkna med

en ytterligare, låt vara mindre, nedgång i poströrelsen jämväl för år 1923.

I postverkets inkomster för tidning sabonnemang torde även någon minskning

böra beräknas. Samma är förhållandet med inkomsterna av den utrikes rörelsen,

nämligen för transitbefordran över Sverige av utländsk post, för portoandelar samt

kursvinster. Sedan numera största delen av postverkets tillgodohavanden för transitbefordran

under krigsåren likviderats — för närvarande återstå endast mindre

fordringar från några länder — torde hädanefter i transitersättning inflyta endast

jämförelsevis obetydliga belopp. Generalpoststyrelsen tillåter sig erinra om att före

världskriget den ersättning, som generalpoststyrelsen hade att betala till främmande

postförvaltningar för transitbefordran av svensk post över respektive främmande

länder, med närmare 100,000 kronor årligen översteg inkomsterna från utlandet på

titeln. På grund av den stora mängd utländsk post, som efter världskrigets utbrott

dirigerades över Sverige, har postverket, huvudsakligen under de sista åren, erhållit

Oeneralpoetstyrelsen

den

14 november

1922.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

gottgörelse, som mångdubbelt överstigit de likviderade utgifterna till utlandet för

samma tid. De nya utredningar för bestämmande av de ömsesidiga gottgörelserna

mellan postförvaltningarna för transitering, som verkställts efter världskrigets slut.

hava givit vid handen, att postverket skall även hädanefter för transitbefordringen tillföras

en inkomst, som överstiger vad postverket skall betala därför till främmande

postförvaltningar.

Generalpoststyrelsen vill i detta sammanhang — liksom skett vid föregående

tillfällen — framhålla, att det under nuvarande ekonomiska förhållanden måste

ställa sig synnerligen vanskligt att med någon större grad av tillförlitlighet beräkna

tidpunkten, då svenska postverket tillkommande inkomster av utrikes poströrelsen

inflyta.

Även i de postverket tillkommande ersättningarna för stämpelväsendets handhavande

samt för bestyret med kronoskatteuppbörden å landsbygden anser generalpoststyrelsen

sig böra beräkna minskning i jämförelse med vad som därför influtit

under år 1922. Vad den förstnämnda av dessa ersättningar beträffar, utgår densamma

efter lika stor del av vederbörande tjänstemäns avlöningar, som den tid

stämpelgöromålens skötande beräknas taga utgör av hela arbetstiden. Även om

arbetsmängden för bestyret med stämpelförsäljningen är lika, måste således enbart

minskade avlöningar medföra, att nu ifrågavarande ersättning blir mindre. Härtill

kommer, att den icke oväsentliga nedgång, som stämpeluppbörden visar, torde

föranleda minskning i postpersonalens arbete med stämpelgöromålen.

Ersättningen för kronoskatteuppbörden är beroende dels pa antalet utsända

debetsedlar och dels på antalet inbetalade skattepostanvisningar samt dessa anvisningars

medelbelopp. Det kan måhända vara att antaga, såväl att detta medelbelopp

nedgår, som att antalet restantier ökas under nuvarande ekonomiska förhållanden.

Beträffande ersättningen för postverkets bestyr med utbetalande av folkpensioner

samt för postsparbanksrörelsens handhavande, räknar generalpoststyrelsen emellertid

med att postverket skall från och med år 1923 tillgodoföras belopp, som närmare

än nu är förhållandet, motsvara de verkliga utgifterna för sagda rörelsegrenar.

Vad den förstnämnda av dessa ersättningar beträffar, är densamma säkerställd,

sedan 1922 års riksdag, på förslag av Kungl. Maj:t, å riksstaten för första

halvåret 1923 beviljat ett anslag för ändamålet av 425,000 kronor. Verkställd utredning

har givit vid handen, att med tillämpande av de av vederbörande departementschef

föreslagna grunder, varemot varken Kung]. Maj:t eller riksdagen framställt

erinran, den postverket under år 1923 tillkommande ersättning torde komma

att belöpa sig till ungefärligen nämnda belopp.

Vidkommande ersättningen för postsparbanksgörornålens handhavande får generalpoststyrelsen

anföra följande.

Enligt 1922 års riksdags beslut skall postsparbanken med utgången av år 1922

upphöra såsom självständigt ämbetsverk och vid ingången av år 1923 inordnas i

postverket. Av förslaget om postsparbankens omorganisation samt statsmakternas

behandling av detsamma vill det synas generalpoststyrelsen otvivelaktigt, att den

egentliga poströrelsen skall tills vidare av inkomsterna på postsparbanksrörelsen tillgodoskrivas

dels beloppet av de direkta merutgifter, som postsparbankens inordnande

i postverket medför för verket, dels ock därutöver ett belopp såsom gottgörelse

för bland annat postsparbanksgöromål vid postanstalterna. Enär general
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

poststyrelsen i samtidigt härmed avgivet förslag till driftkostnadsstat för år 1923

å de olika utgiftstitlarna inräknat de merkostnadsbelopp, som enligt av vederbörande

byråchef verkställd utredning kunna antagas komma att drabba postverket

på grund av postsparbankens införlivande med vorkot — det sammanlagda, givetvis

approximativt beräknade beloppet härav utgör 630,000 kronor — upptager generalpoststyrelsen

nu samma belopp på inkomstsidan. Gottgörelsen för postsparbanksgöromålens

handhavande vid postanstalterna, vilken för åren 1921—1922 i avvaktan

på utredning varit bestämd till allenast 87,000 kronor, har i samtidigt härmed avlåten

särskild skrivelse till Konungen beräknats till 500,000 kronor för år 1923.

På grunda av" vad sålunda anförts har general poststyrelsen kommit till det

resultat, att postverkets inkomster av poströrelsen för år 1923 med bibehållande

av de posttaxor, som nu tillämpas och äro fastställda att gälla till och med utgången

av sistnämnda år, kunna beräknas till 59,000,000 kronor eller ungefärligen

till det tidigare kalkylerade beloppet 70,000,000 kronor, sedan därifrån dragits beräknad

inkomstminskning på grund av den vidtagna portosänkningen.

Vad beträffar postverkets driftkostnader under år 1923 — däri, såsom antytts,

jämväl äro inräknade de på de olika titlarna belöpande så att säga direkta utgifterna

för postsparbanksrörelsen, sammanlagt omkring 630,000 kronor — har generalpoststyrelsen

kalkyleratTdesamma till 53,000,000 kronor. I det avgivna förslaget

till driftkostnadsstat för året i fråga har generalpoststyrelsen på däri närmare

angivna skäl föreslagit upptagande under de särskilda huvudutgiftstitlarna av

de belopp, som framgå av nedanstående tabell, vari jämväl införts motsvarande

siffror ur den fastställda driftkostnadsstaten för år 1922 ävensom vederbörliga öknings-

respektive minskningsbelopp.

Ökning (+) resp.

År 1922

År 1923

1923 i förhållande

till år 1922

A.

Avlöningar...........................

............. 27,760,000

26,045,000

— 1,715,000

B.

Pensioner ...............................

............ 880,000

1,100,000

+ 220,000

C.

Omkostnader

1) postbefordran ..............

............. 16,350,000

13,900,000

— 2,450,000

2) övriga omkostnader.......

............ 5,720,000

5,125,000

— 595,000

D.

Avsättning till förnyelsefond

............ 790,000

830,000

+ 40,000

E.

Dyrt läst i flagg...........................

............. 9,200,000

6,000,000

— 3,200,000

Summa 60,700,000

53,000,000

— 7,700,000

Om för erhållande av full jämförlighet från utgiftssumman för år 1923 dragas

de 630,000 kronor, som beräknas belöpa på postsparbanken, skulle förslaget till driftkostnadsstat

för år 1923 sluta på 52,370,000 kronor, och minskningen i förhållande

till 1922 års stat alltså bliva 8,330,000 kronor.

Det ekonomiska resultatet av poströrelsen under år 1923 skulle sålunda ställa

sig på följande sätt:

inkomster............................................................ kronor 59,000,000

driftkostnader...................................................»__53,000,000

överskott............................................................ kronor 6,000,000

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 7 samt. 34 käft. (Nr 47.)

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

* Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

Riksräken
skapsverket.

Departements
chefen.

Generalpoststyrelsen föreslår, att sistnämnda belopp, 6,000,000 kronor, som

beräknas bliva inlevererat till statskassan under första hälften av år 1924, upptages

i riksstaten för budgetåret 1923—1924 såsom inkomstöverskott av poströrelsen. »

I sin skrivelse den 9 december 1922 har riksräkenskapsverket,

efter återgivande av vad generalpoststyrelsen sålunda anfört, häremot

gjort följande erinringar:

»Att av den ''jämförelsevis ringa’ nedgången i poströrelsen under år 1922 i

förhållande till år 1921 draga den slutsatsen, att man bör räkna med en nedgång

även under 1923 i förhållande till 1922, synes riksräkenskapsverket vara att driva

försiktigheten alltför långt. Enligt riksräkenskapsverkets mening bör man i stället,

då det allmänna konjunkturläget efter allt att döma successivt förbättras, kunna

förvänta ett uppåtgående under år 1923 i förhållande till 1922.

Även beträffande inkomster för tidning sabonnemang och av den utrikes rörelsen

är riksräkenskapsverket av olika åsikt mot generalpoststyrelsen såtillvida, att

riksräkenskapsverket icke finner någon anledning föreligga att ifråga om dessa inkomster

räkna med lägre belopp för 1923 än för 1922.

Däremot gör riksräkenskapsverket ingen erinran mot vad generalpoststyrelsen

anfört rörande postverket tillkommande ersättningar för stämpelväsendets

handhavande, för kronoskatteuppbörden och för bestyret med utbetalande av folkpensioner.

Ersättningen för postsparbanksgöromålens handhavande har i ovan anförda skrivelse

beräknats till 1,130.000 kronor, nämligen dels ersättning för de merkostnadsbelopp,

tillsammans 630,000 kronor, som antagas komma att drabba postverket på

grund av postsparbankens införlivande med verket, dels gottgörelse med 500,000

kronor för postsparbanksgöromålens handhavande vid postanstalterna. Ej heller

mot denna beräkning, som innebär en ökning från 87,000 kronor, således med

1,043,000 kronor, har riksräkenskapsverket något att anmärka.

Sistnämnda ökning i postverkets bruttoinkomster har i generalpoststyrelsens

beräkningar jämnt uppvägts av de minskningar, som styrelsen motser ifråga om

andra inkomstkällor, med undantag för den minskning, som hänförts till portosänkningen.

Resultatet har blivit ett beräknat inkomstbelopp av 59,000,000 kronor.

Med hänvisning emellertid till vad riksräkenskapsverket i det föregående anfört om

att man för tiden 1 juli 1923—30 juni 1924 snarare bör kunna vänta uppåtgående

än nedgående konjunktur, anser sig riksräkenskapsverket kunna föreslå, att det

av generalpoststyrelsen beräknade inkomstbeloppet höjes med åtminstone 3,000,000

kronor eller till 62,000,000 kronor. Efter avdrag av driftkostnader, 53,000,000

kronor, skulle då överskottet bliva 9,000,000 kronor.»

Under åberopande härav har riksräkenskapsverket upptagit ifrågavarande

inkomsttitel till 9,000,000 kronor.

I sitt anförande till statsrådsprotokollet över finansärenden den 8

januari 1923 har departementschefen erinrat om de av generalpoststyrelsen

den 14 november 1922 och riksräkenskapsverket den 9 december

1922 gjorda beräkningarna samt meddelat, att generalpostdirektören i

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

en promemoria bemött riksräkenskapsverkets beräkning samt särskilt

riktat sig mot att verket, då detsamma höjt beräkningen av inkomsten,

ej samtidigt .höjt siffran för driftkostnaderna, vilka komme att ökasvid

stegrad trafik.

Vidare har departementschefen anfört:

»Att överskottet av poströrelsen, som för år 1922 beräknats hava

uppgått till 14 miljoner kronor, bör sänkas å riksstaten för budgetåret

1923 —1924 är en given följd av den under år 1922 vidtagna portosänkningen.

Av generalpoststyrelsens beräkning rörande driftkostnaderna vill

det emellertid synas, som skulle ett större överskott än 6 miljoner kronor

kunna ernås. På grund av sänkningen i dyrtidstilläggskostnader samt med

tillämpande av den allmänna uppfattning rörande konjunkturutvecklingen,

åt vilken jag förut givit uttryck, finner jag en höjning av generalpoststyrelsens

beräkning av överskottet vara fullt berättigad. Att gå så

långt som riksräkenskapsverket anser jag dock ej tillrådligt men vill för

min del förorda, att inkomsttiteln upptages till 8 miljoner kronor.»

Postmedlen hava

8,000,000 kronor.

sålunda i statsverkspropositionen upptagits till stattveru
A

1 i x o propositionen.

I skrivelse den 6 mars 1923 har generalpoststyrelsen gjort fram- <?cnc.ra/p0**''n

ställning beträffande postavgifterna för tiden efter 1924 års ingång ^mar"1923.

samt därvid bland annat meddelat följande:

Av det numera färdiga bokslutet för år 1922 framginge, att inkomsterna

och utgifterna uppgått till respektive omkring 69.4 och 54.i miljoner kronor, vadan

överskottet under nämnda år belöpt sig till omkring 15.3 miljoner kronor. Att

de verkliga inkomsterna överstigit de beräknade berodde huvudsakligen på ökad

frankoteckensuppbörd under årets sista månader samt under december 1922 influtna

likvider från vissa utländska postförvaltningar. Vad det ekonomiska resultatet av

postverkets rörelse under år 1923 beträffade, ansåge sig styrelsen med hänsyn dels

till den uppgång, frankoteckensuppbörden visat under sista kvartalet 1922 och

januari månad 1923, dels ock till den minskning i driftkostnaderna, som dyrtidstilläggets

nedsättning i enlighet med de av Kungl. Maj:t i proposition, nr 2, till

1923 års riksdag föreslagna grunder skulle medföra för postverket, kunna beräkna

inkomstöverskottet under år 1923 till 7.5 miljoner kronor. Härvid hade styrelsen

räknat med att nu gällande postavgifter komme att oförändrade gälla.

Genom proposition nr 122 av den 9 mars 1923 har Kungl. Maj:t Prop. nr 122.

framlagt förslag angående vissa inrikes postavgifter, avseende i huvudsak

att de av 1922 års riksdag för tiden till 1923 års utgång beslutade

postavgifterna skola äga fortsatt giltighet till utgången av år 1924.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

BeviUningstrtskotteta betänkande Nr 47.

Utfkottet.

Denna Kung]. Maj:ts proposition har, i enlighet med bevillningsutskottets

i betänkande nr 32 gjorda hemställan, bifallits av riksdagen.

Den av 1922 års riksdag beslutade nedsättningen av vissa av de

höjda postavgifterna gäller enligt sistnämnda riksdags beslut till utgången

av år 1923. Den vid statsverkspropositionens avgivande föredragande

departementschefen bär, under erinran att överskottet av postverkets

rörelse för år 1922 beräknats till 14 miljoner kronor, såsom en given

följd av den under år 1922 vidtagna portosänkningen framhållit, att

överskotteberäkningen av postverkets rörelse borde å riksstaten för

budgetåret 1923—1924 sänkas under nyssnämnda summa. Sedermera

har det, såsom ovan nämnts, visat sig, att 1922 års överskott uppgått

till 15.3 miljoner kronor. Även om detta gynnsamma resultat, på sätt

generalpoststyrelsen framhållit, delvis är att tillskriva influtna oberäknade

likvider från vissa utländska postförvaltningar, bär utskottet ansett detsamma

giva anledning till en högre beräkning av det för budgetåret

1923—1924 disponibla överskottet av postverkets rörelse under år 1923

än den av Kungl. Maj:t föreslagna; och har utskottet ansett sig kunna

räkna med ett överskott av 10 miljoner kronor.

Utskottet hemställer sålunda,

att överskott från postverket måtte i riksstaten

för budgetåret 1923—1924 beräknas

till....................................................... kronor 10,000,000.

Stockholm den 2 juni 1923.

På bevillningutskottets vägnar:

ERIK RÖDGUL

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

53

Närvarande:

vid beslut angående punkterna l:o, 2:o, 3:o, 4:o, 5:o, 7:o, 9:o, 10:o

och ll:o:

herrar Röing, Gustaf Nilsson, Antonsson, Wigforss, Björnsson, Jönsson i Boa,

Johansson i Kullersta, Lithander, Sköld, Olsson i Ramsta, Heyman, Ericson i Oberga,

Carlsson i Gävle, Uddenberg i Karlskoga, Bengtsson i Kullen, Lövgren i Nyborg och

Olsson i Golvvasta;

vid beslut angående punkten 0:o:

herrar Röing, friherre Fleming, Gustaf Nilsson, Björnsson, Jönsson i Boa, Johansson

i Kullersta, Lithander, Olsson i Ramsta, Henrikson, Ericson i Oberga, Johan Bergman,

Uddenberg i Karlskoga, Lövgren i Nyborg och Olsson i Golvvasta;

vid beslut angående punkterna 8:o och 13:o:

herrar Röing, friherre Fleming, Gustaf Nilsson, Wigforss, Björnsson, Jönsson i Boa,

Johansson i Kullersta, Lithander, Sköld, Johansson i Kälkebo, Olsson i Ramsta, Henrikson,

Vennersten, Heyman, Ericson i Oberga, Carlsson i Gävle, Uddenberg i Karlskoga och

Lövgren i Nyborg;

vid beslut angående propositionen nr 232 (under punkten 12:o):

herrar Röing, Gustaf Nilsson, Wigforss, Björnsson, Pers, Jönsson i Boa, Johansson

i Kullersta, Lithander, Sköld, Olsson i Ramsta, Henrikson, Heyman, Ericson i Oberga,

Carlsson i Gävle, Uddenberg i Karlskoga, Lövgren i Nyborg och Olsson i Golvvasta;

vid beslut angående beräkning av omsättnings- och utskänkningsskatten

å spritdrycker (under punkten 12:o):

herrar Röing, friherre Fleming, Gustaf Nilsson, Björnsson, Jönsson i Boa, Johansson

i Kullersta, Lithander, Olsson i Ramsta, Henrikson, Ericson i Oberga, Uddenberg i

Karlskoga, Lövgren i Nyborg och Olsson i Golvvasta.

Reservation

vid punkten 12:o:

av herrar Olsson i Ramsta och Carlsson i Gävle, vilka yrkat bifall

till Kungl. Maj:ts proposition nr 232, i vad densamma avser utskänkningsskatten.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 7 saml. 34 käft. (Nr 47.)

8

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1923:316 Skrivelse till Konungen, angående beräkning av bevillningarna för budgetåret 1923—1924, m. m. s. 1 i texten