Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om tull å kokta räkor.

1923-02-20 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1923:5, Betänkande, i anledning av väckt motion om tull å kokta räkor.

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 5.

Utskottet.

Motionen.

Nr 5.

Ankom till riksdagens kansli den 21 februari 1923 kl. 5 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om

tull å kokta räkor. (l:a avd.)

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 62, vilken hänvisats

till bevillningsutskottet, hava herrar Corneliusson och Olsson i Broberg

hemställt, »att riksdagen måtte besluta införandet i tulltaxan av en

tullsats å kokta räkor av 50 öre per kilogram, d. v. s. samma tullsats

som gäller i rubrik 168 av tulltaxan».

Enligt rubriken 66 i gällande tulltaxa äro räkor, kokta eller okokta,

fria från tull. Nämnda rubrik samt den i motionärernas hemställan

omnämnda rubriken 168 hava för närvarande följande lydelse:

ir , Kvantitet för rn n i

Varusiag tullberäkningen ri,llsats

Kräftdjur, alla slag, såsom hummer, räkor

och kräftor, okokta eller kokta; ävensom

musslor, ej särskilt nämnda ....................... — fria

Konserver — i hermetiskt tillslutna eller

lufttäta kärl förvarade, ätbara varor av

animaliskt eller vegetabiliskt ursprung —

kärlens vikt inberäknad:

kött av nötboskap eller får ..................... — —

andra slag: ej särskilt nämnda............... 1 kg. —.50

Anm. 1.................................................................

Anm. 2...................................................................

Till stöd för det föreliggande förslaget har anförts i huvudsak

följ ande:

Tulltaxe
rubrik
66
-

168

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 5.

15

Det svenska västkustfisket hade på grund av de under de senaste

åren rådande abnorma internationella valutaförhållandena och den till

följd därav skapade övermäktiga konkurrensen från fiskproducerande

länder med i förhållande till vårt land deprecierad valuta lidit avsevärt

avbräck och sett avsättningsmöjligheterna för sina produkter å såväl

den utländska som den inhemska marknaden minskas i hög grad. Därför

vore det skäligt, att nämnda fiske genom statsmakternas försorg

bereddes det skydd för avsättning å den inhemska marknaden, som dess

nationella betydelse krävde. Till de grenar av västkustfisket, som blivit

lidande, hörde räkfisket.

Vid Sveriges kuster fiskas två slags räkor, nämligen nordhavsräka

och strandräka. Motionen avser uppenbarligen fisket efter nordhavsräka,

vilket i Sverige idkas i betydligt större utsträckning än fisket

efter strandräka. Enligt senast tillgängliga siffror, nämligen för år 1921,

utgjorde sålunda strandräkorna blott en ringa del av hela räkfångsten.

Nordhavsräka fiskas uteslutande inom Göteborgs och Bohus län.

Då motionärerna framställt sitt förslag såsom ägnat att bliva till

lijälp för den svenska fiskerinäringen och särskilt för västkustfisket,

synas de hava förbisett, att det senare till icke oväsentlig del är hänvisat

till export på Norge. Så är förhållandet särskilt med makrillfisket.

Efterföljande sammanställning utvisar närmare betydelsen av fisket efter

räka och makrill samt omfattningen av importen och exporten av

dessa varor.

Fångstmängd och fångstvärde.

1919

1920

1921

Fisket efter nordhavsräka .................

(Uteslutande Göteborgs och Bohus län)

1 kg. 73,667

•\ kr. 145,278

96,725

183,920

113,857

173,204

Makrillfisket

Hela riket............................................

1 kg. 7,277,980

" kr. 3,334,379

7,117,952

2,344,326

5,146,000

1,859,800

Härav Göteborgs och Bohus län ...........

) kg. 7,233,848

\ kr. 3,298,649

7,060,624

2,302,041

5,062,000

1,815,400

Utskottets

yttrande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bevillningsutskottets betänkande Nr 5.

Import och export.

1919

1920

1921

1922

import j

export

import

export

import

export

import

export

Räkor o■ andra kräft- djur än hummer och

kräftor1

Hela riket ............

110,567

200,185

0

0

142,700

279,942

984

1,180

151,376

232,701

5,231

5,407

107,182

_2

5,094

_2

Från eller till Norge ^8-

110,470

199,905

0

0

142,467

279,511

380

456

150,961

232,409

100

78

106,941

_8

0

_2

Färsk makrill

Hela riket ............|

329,541

217,588

1,912,642

1.185,251

432,317

231,584

1,330,459

755,108

551,284

237,863

1,044,054

493,988

_2

_2

1,109,386

_2

Från eller till Norge|

169

150

1,402.839

908,655

13,542

7,866

1,116,977

662,482

6,198

8,374

673,646

355,465

_2

_2

603,558

_2

1 Åtminstone importsiffrorna vid denna rubrik torde, enligt till utskottet lämnad uppgift,

under ifrågavarande år hänföra sig så gott som uteslutande till räkor. 2 Uppgifter saknas.

Av sammanställningen framgår, att makrillfisket för våra västkustfiskare

är långt betydelsefullare än fisket efter nordhavsräka ävensom

att av makrillfångsten en avsevärd del exporteras till Norge. Fångstvärdet

för Göteborgs och Bohus län av fisket efter nordhavsräka utgjorde

exempelvis åren 1920 och 1921 omkring respektive 8 och 10 procent

av fångstvärdet av makrillfisket i samma län. Värdet av exporten av

färsk makrill till Norge överstiger jämväl avsevärt värdet av importen

därifrån utav räkor.

För det svenska västkustfisket i dess helhet torde fördelarna av

det fria varuutbytet med utlandet på ifrågavarande område vara av vida

större betydelse än det gagn, som ett bifall till motionen möjligen skulle

kunna medföra för en begränsad del av västkustens fiskerinäring.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion II: 62 av herrar Corneliusson

och Olsson i Broberg, om tull å kokta räkor,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 20 februari 1923.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

Närvarande: herrar Röing, friherre Fleming, Antonsson, Wigforss, Rune, Björnsson,

Pers, Bärg i Katrineholm, Johansson i Kullersta, Lithander, Sköld, Henrikson,

Carlsson i Ystad, Heyman, Ericson i Oberga, Johan Bergman, Bengtsson i Kullen, Lövgren

i Nyborg, Jönsson i Fridhill och Olsson i Golvvasta.

STOCKHOLM, 1SAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1923.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.