Betänkande, i anledning av väckt motion om tull å kokta räkor.
1923-02-20 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1923:5, Betänkande, i anledning av väckt motion om tull å kokta räkor.
Dokumentets text
14
Bevillningsutskottets betänkande Nr 5.
Utskottet.
Motionen.
Nr 5.
Ankom till riksdagens kansli den 21 februari 1923 kl. 5 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om
tull å kokta räkor. (l:a avd.)
I en inom andra kammaren väckt motion, nr 62, vilken hänvisats
till bevillningsutskottet, hava herrar Corneliusson och Olsson i Broberg
hemställt, »att riksdagen måtte besluta införandet i tulltaxan av en
tullsats å kokta räkor av 50 öre per kilogram, d. v. s. samma tullsats
som gäller i rubrik 168 av tulltaxan».
Enligt rubriken 66 i gällande tulltaxa äro räkor, kokta eller okokta,
fria från tull. Nämnda rubrik samt den i motionärernas hemställan
omnämnda rubriken 168 hava för närvarande följande lydelse:
ir , Kvantitet för rn n i
Varusiag tullberäkningen ri,llsats
Kräftdjur, alla slag, såsom hummer, räkor
och kräftor, okokta eller kokta; ävensom
musslor, ej särskilt nämnda ....................... — fria
Konserver — i hermetiskt tillslutna eller
lufttäta kärl förvarade, ätbara varor av
animaliskt eller vegetabiliskt ursprung —
kärlens vikt inberäknad:
kött av nötboskap eller får ..................... — —
andra slag: ej särskilt nämnda............... 1 kg. —.50
Anm. 1.................................................................
Anm. 2...................................................................
Till stöd för det föreliggande förslaget har anförts i huvudsak
följ ande:
Tulltaxe
rubrik
66
-
168
Bevillningsutskottets betänkande Nr 5.
15
Det svenska västkustfisket hade på grund av de under de senaste
åren rådande abnorma internationella valutaförhållandena och den till
följd därav skapade övermäktiga konkurrensen från fiskproducerande
länder med i förhållande till vårt land deprecierad valuta lidit avsevärt
avbräck och sett avsättningsmöjligheterna för sina produkter å såväl
den utländska som den inhemska marknaden minskas i hög grad. Därför
vore det skäligt, att nämnda fiske genom statsmakternas försorg
bereddes det skydd för avsättning å den inhemska marknaden, som dess
nationella betydelse krävde. Till de grenar av västkustfisket, som blivit
lidande, hörde räkfisket.
Vid Sveriges kuster fiskas två slags räkor, nämligen nordhavsräka
och strandräka. Motionen avser uppenbarligen fisket efter nordhavsräka,
vilket i Sverige idkas i betydligt större utsträckning än fisket
efter strandräka. Enligt senast tillgängliga siffror, nämligen för år 1921,
utgjorde sålunda strandräkorna blott en ringa del av hela räkfångsten.
Nordhavsräka fiskas uteslutande inom Göteborgs och Bohus län.
Då motionärerna framställt sitt förslag såsom ägnat att bliva till
lijälp för den svenska fiskerinäringen och särskilt för västkustfisket,
synas de hava förbisett, att det senare till icke oväsentlig del är hänvisat
till export på Norge. Så är förhållandet särskilt med makrillfisket.
Efterföljande sammanställning utvisar närmare betydelsen av fisket efter
räka och makrill samt omfattningen av importen och exporten av
dessa varor.
Fångstmängd och fångstvärde.
1919
1920
1921
Fisket efter nordhavsräka .................
(Uteslutande Göteborgs och Bohus län)
1 kg. 73,667
•\ kr. 145,278
96,725
183,920
113,857
173,204
Makrillfisket
Hela riket............................................
1 kg. 7,277,980
" kr. 3,334,379
7,117,952
2,344,326
5,146,000
1,859,800
Härav Göteborgs och Bohus län ...........
) kg. 7,233,848
\ kr. 3,298,649
7,060,624
2,302,041
5,062,000
1,815,400
Utskottets
yttrande.
16 Bevillningsutskottets betänkande Nr 5.
Import och export.
1919
1920
1921
1922
import j
export
import
export
import
export
import
export
Räkor o■ andra kräft- djur än hummer och
kräftor1
Hela riket ............
110,567
200,185
0
0
142,700
279,942
984
1,180
151,376
232,701
5,231
5,407
107,182
_2
5,094
_2
Från eller till Norge ^8-
110,470
199,905
0
0
142,467
279,511
380
456
150,961
232,409
100
78
106,941
_8
0
_2
Färsk makrill
Hela riket ............|
329,541
217,588
1,912,642
1.185,251
432,317
231,584
1,330,459
755,108
551,284
237,863
1,044,054
493,988
_2
_2
1,109,386
_2
Från eller till Norge|
169
150
1,402.839
908,655
13,542
7,866
1,116,977
662,482
6,198
8,374
673,646
355,465
_2
_2
603,558
_2
1 Åtminstone importsiffrorna vid denna rubrik torde, enligt till utskottet lämnad uppgift,
under ifrågavarande år hänföra sig så gott som uteslutande till räkor. 2 Uppgifter saknas.
Av sammanställningen framgår, att makrillfisket för våra västkustfiskare
är långt betydelsefullare än fisket efter nordhavsräka ävensom
att av makrillfångsten en avsevärd del exporteras till Norge. Fångstvärdet
för Göteborgs och Bohus län av fisket efter nordhavsräka utgjorde
exempelvis åren 1920 och 1921 omkring respektive 8 och 10 procent
av fångstvärdet av makrillfisket i samma län. Värdet av exporten av
färsk makrill till Norge överstiger jämväl avsevärt värdet av importen
därifrån utav räkor.
För det svenska västkustfisket i dess helhet torde fördelarna av
det fria varuutbytet med utlandet på ifrågavarande område vara av vida
större betydelse än det gagn, som ett bifall till motionen möjligen skulle
kunna medföra för en begränsad del av västkustens fiskerinäring.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att förevarande motion II: 62 av herrar Corneliusson
och Olsson i Broberg, om tull å kokta räkor,
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 20 februari 1923.
På bevillningsutskottets vägnar:
ERIK RÖING.
Närvarande: herrar Röing, friherre Fleming, Antonsson, Wigforss, Rune, Björnsson,
Pers, Bärg i Katrineholm, Johansson i Kullersta, Lithander, Sköld, Henrikson,
Carlsson i Ystad, Heyman, Ericson i Oberga, Johan Bergman, Bengtsson i Kullen, Lövgren
i Nyborg, Jönsson i Fridhill och Olsson i Golvvasta.
STOCKHOLM, 1SAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1923.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.