Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående verkställd granskning av riksbankens styrelse och förvaltning.

1923-03-08 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1923:14, Utlåtande, angående verkställd granskning av riksbankens styrelse och förvaltning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 14.

1

Nr 14.

Ankom till riksdagens kansli den mars 1923 kl. V, 1 e. m.

Utlåtande, angående verkställd granskning av riksbankens styrelse

och förvaltning.

Enligt § 4 i den för bankoutskottet gällande instruktion har utskottet

att undersöka och granska riksbankens tillstånd och huru densamma

styrd och förvaltad blivit, och bör utskottet därvid med synnerlig

uppmärksamhet följa de fullmäktiges åtgärder, som avse metalliska kassans

upprätthållande samt myntutväxlingens fortgång och bestånd. Sedan utskottet

numera fullgjort detta uppdrag, får utskottet avgiva berättelse

över den verkställda granskningen.

För granskningens verkställande har utskottet tagit del av dels

fullmäktiges i riksbanken allmänna och särskilda protokoll för tiden från

och med den 10 januari 1922, intill vilken dag ansvarsfrihet beviljats

för deras i protokollen antecknade beslut och åtgärder, och till början

av innevarande års riksdag, dels de av vederbörande revisorer avgivna

berättelser om verkställd granskning av riksbankens såväl huvudkontors

som samtliga avdelningskontors i orterna förvaltning under år 1921, dels

ock fullmäktiges med utskottets memorial nr 1 till riksdagen överlämnade

berättelse angående riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning år 1922,

ävensom de av styrelserna för riksbankens avdelningskontor i avseende

å dessa kontors förvaltning under samma år lämnade redogörelser.

_ 1 fråga metalliska kassans ställning, sedelutgivningen, in- och

utlåningsrörelsen ävensom övrig verksamhet vid riksbankens huvud- och

avdelningskontor samt vid Tumba bruk tillåter sig utskottet att för en

närmare kännedom om hithörande förhållanden hänvisa till de utförliga

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 8 samt. 13 höft. (Nr 14.) \

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 14.

sifferredogörelser, som lämnats i de berättelser, vilka avgivits av riksdagens

revisorer och riksbankens fallmäktige, liksom i utskottets förut

till riksdagen avlåtna memorial nr 1.

Å sin utlånings- och övriga rörelse under år 1922 har riksbanken erhållit

en vinst av 18,528,697 kronor 1 öre, nämligen

Å riksban

kens eget

kapital

-

Å avbetal

ningslåne

fonden.

Summa vinst

år 1922

Summa vinst

år 1921

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

9,078,207

51

371,931

49

9,450,139

_

3,002,169

12

948,734

38

139,582

42

1,088.316

80

2,370,978

07

2,112,845

56

60,238

93

2,173,084

49

2,710,710

96

9,131

58

30,916

97

40,048

55

136.779

45

580,962

62

32,354

02

613,316

64

730,879

23

—

28,540

—

—

2,012

23

467,859

59

31,263

70

499,123

29

416,658

49

475,389

27

63,188

30

538,577

57

486,678

03

65,657

92

21,227

41

86,885

33

300,385

—

15,396

93

48,072

16

63,469

09

157,962

56

867,750

56

18,335

14

886,085

70

866,0;i8

01

149,660

82

25,764

82

175,425

64

175,702

02

50,815

63

79,504

87

130,320

50

171,973

42

3,736

13

87,761

58

91,497

71

125,203

58

—

13,643

26

—

—

_

59,235

75

9,552

50

39,449

91

—

22,690

43

15,063

22

92,488

34

1,429,095

46

44,055

96

1,473,151

42

1,703,246

13

156,431

08

43,703

28

2U0,134

36

171,590

13

564,486

45

40,245

30

604,731

75

655,008

58

_

42,793

77

—

51,042

48

_

10,211

77

—

4.514

06

72,636

42

13,753

87

86,390

29

159,480

01

—

12,117

99

—

—

174,259

14

29,492

35

203,751

49

561,460

30

140,563

39

46,051

90

186,615 29

344.537

16

17,363,620

44

1,416,677

44

18,615,680

63

15,436,947

27

32,377

63

_

3,837

63

—

36,774

10

23,130

84

18,092

84

49 683

25

—

—

7,627

21

—

—

—

56,086

22

13,292

45

—

31,522

99

—

21,311

22

—

37.529

47

25,411

48

14,821

52

17,112,019

57

1,416,677

44

18,628,697

01

15,404,032

91

Vid huvudkontoret

» kontoret i

Göteborg......

Malmö.........

Falun .........

Gävle ........

Halmstad ...

Härnösand...

Jönköping ...

Kalmar ......

Karlskrona ...

Karlstad......

Kristianstad

Linköping ...

Luleå .........

Mariestad ...

Norrköping...

Nyköping ...

Sundsvall

Umeå .........

Uppsala ......

Visby .........

Vänersborg...

Västerås......

Växjö..... ...

Örebro ........

Östersund ...

Avgår förlust vid kont.

i Halmstad ...

y Mariestad ...

> Norrköping

» Nyköping ...

» Visby.........

» Vänersborg

» Växjö.........

s. 3 Kontrollera mot PDF

BankoutsJcottets utlåtande Nr 14.

3

l:o.

Vid granskning av ovannämnda protokoll kar utskottet uppmärksammat,

att vid vissa genomförda bankrekonstruktioner fullmäktige

ansett sig böra för att förhindra ekonomiska förvecklingar av oöverskådlig

räckvidd stödja dessa banker på ett sätt, som under vanliga

förhållanden icke bort komma i fråga. Sålunda nödgades fullmäktige

vid Värmlandsbankens rekonstruktion övertaga vissa större kreditengagemang,

vilka rätteligen bort tillhöra den förlidet år bildade

kreditkassan och vilka engagemang kassans styrelse förklarat sig villig

att övertaga, så snart härför erforderliga ändringar i bestämmelserna för

kassans verksamhet blivit vidtagna. I anledning av särskild framställning

från fullmäktige har utskottet i sitt utlåtande nr 10 föreslagit riksdagen

medgiva, att nämnda kreditkassa berättigades att öka sina förpliktelser

till dubbla summan av kassans fonder ävensom i samband därmed vidtaga

vissa ändringar i sin verksamhet. Härigenom skulle möjliggöras

för riksbanken att på kassan överflytta nyssnämnda engagemang. Vad

utskottet sålunda föreslagit har av riksdagen bifallits. I sin berörda

framställning framhöllo fullmäktige, att, om kreditkassan berättigades

ikläda sig förpliktelser till dubbla summan av kassans fonder, grundad

anledning funnes att antaga, att kassan därigenom skulle bliva i stånd

att möta de anspråk på biträde, som ännu kunde väntas bliva ställda på

densamma.

Om vad sålunda förekommit har utskottet ansett sig böra i detta

sammanhang

erinra.

2:o.

Revisorerna hava under § 14 i sin berättelse angående riksbanken

anfört följande (sid. 17):

»Vid granskning av riksbankens räkenskaper hava revisorerna fäst uppmärksamheten

vid att riksbankens bidrag till frukostservering under arbetstiden

åt riksbankens tjänstemän, vilka bidrag utgå enligt 45 § bankoreglementet, uppgått

till avsevärda belopp.

Sedan frukostservering i riksbanken tidigare ombestyrts av enskild person,

ordnades ifrågavarande servering från och med den 1 november 1916 av vissa

från riksbankstjänstemännens förening utsedda tjänstemän, till vilka enligt beslut

av fullmäktige utbetalades för avlöning av betjäning visst belopp, till eu början

Ang. vissa

riksbankens

engagemang.

Angående

frukostservering

i riksbanken.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 14.

Fullmäktige

riksbanken.

höget 1,200 kronor för år räknat, varjämte för ändamålet av riksbanken inreddes

kök och uppläts lokal samt anskaffades erforderliga inventarier och husgeråd.

Då frukostserveringen emellertid gick med förlust, anordnade fullmäktige,

utom förenämnda bidrag, som år 1917 höjdes till 1,500 kronor för år räknat,

erforderliga belopp till täckande av förlusten.

Förutom att riksbanken för frukostserveringen vid huvudkontoret tillhandahållit

fri lokal med inventarier, husgeråd och servis samt lyse och värme, har

från riksbanken under senare åren till den person, som sedan 16 augusti 1919

ombestyr ifrågavarande servering utbetalts 90 öre för serverad portion till tjänsteman

och 1 kr. 5 öre portion till vaktpersonal, vilka själva för portion betalat,

de förra 50 öre och de senare 35 öre.

Dessa bidrag och avgifter hava från och med innevarande november nedsatts

med 5 öre för portion från riksbanken och med samma belopp för personalen.

Antalet för riksbankens personal serverade portioner har varit:

Ar 1919 16/8-37i2 ....................................... st. 18,426

» 1920...................................................... » 50,089

» 1921...................................................... » 50,640

» 1922 Vi—31/10 ....................................... » 40,156

Riksbankens bidrag till frukostserveringen vid huvudkontoret hava från

och med år 1916 utgjort:

o

Ar

2>

»

>

>

>

1916 Vii—81/i2

1917 ............

1918 ............

1919 ............

1920 ............

1921 ............

1922 Vi 81/10

kr. 200: —

» 2,912:50

* 51,023:34

» 63,110:26

» 50,120:26

» 47,192:20

» 33,176:40

Då enligt vad revisorerna iakttagit inom vissa av statens verk, exempelvis

inom Pensionsstyrelsen, frukostserveriug åt personalen där anordnats utan annat

bidrag från statens sida än genom tillhandahållande av fri lokal, lyse, värme

och servis, anse revisorerna, att motsvarande anordning bör kunna genomföras

även i riksbanken, så att dess bidrag för ändamålet begränsas till angivna

poster.»

Med anledning av revisorernas berörda uttalande hava fullmäktige

i riksbanken i en till utskottet ställd, den 18 sistlidna januari dagtecknad

skrivelse anfört följande:

»Till en början hade riksbanken ingen annan befattning med ifrågavarande

servering än att banken upplät lokal med lyse och värme åt den enskilde

person, som ombestyrde serveringen. Sedan denna person i slutet av år 1916

avsagt sig bestyret, övertogs detsamma av tjänstemännen själva genom utsedda

s. 5 Kontrollera mot PDF

BanlcoutsJcottets utlåtande Nr 14. 5

delegerade, till vilka fullmäktige, på därom gjord framställning, beviljade ett

visst mindre årligt bidrag för avlöning av beijäning — 1,200 kronor, som ett

halvt år senare höjdes till 1,500 kronor — varjämte fullmäktige medgåvo, att

av bankens medel ett litet i översta vaningen betintligt förrådsrum inreddes till

kök samt att erforderliga inventarier och husgeråd anskaffades.

Från och med den 16 oktober 1917 ökades nyssnämnda bidrag till 550

kronor i månaden i ett för allt, varjämte till täckande av underskott i den dittills

bedrivna rörelsen lämnades ett tillfälligt anslag å 200 kronor. Det månatliga

bidraget höjdes kort därefter till 6o0 kronor mot skyldighet att tillhandahålla

vaktpersonalen mat till 15 öres lägre pris än vad som erlades av övriga befattningshavare

i banken.

Försöket att själva med ovan angivna bidrag av banken ombesörja frukostservering

n visade sig snart vara en missräkning för tjänstemännen. Rörelsen

gick trots den ökning i bidraget, som skett, med förlust. Helt naturligt

förresten, då de, som skulle sköta saken, tillfölje sina tjänsteåligganden, ej kunde

ägna densamma nödig tid och omtanke. Det syntes därför fullmäktige skäligt

att, allt eftersom uppkommen förlust anmäldes, betäcka densamma av bankens

medel.

Dessa förluster, som givetvis också starkt påverkades av den tilltagande

dyrtiden, ökades alltjämt och bankens bidrag för upprätthållande av frukostserveringen

kulminerade år 1919 i ett belopp av nägot över 63,000 kronor. För

nedbringande av de-sa höga kostnader inleddes på sensommaren samma år underhandling

och träffades avial med nuvarande innehavaiinnan om övertagande

av frukostserveringen mot viss ersättning från banken för varje serverad portion

och tillbandahallande som förut av fri lokal med inventarier, husgeråd och servis

m. m. Nyssnämnda ersättning har till den 1 november 1922 utgått med 1

kronor 5 öre för portion till vaktpersonal och 90 öre för portion till övriga

befattningshavare, vilka själva erlagt 35 öre resp. 50 öre för den erhållna

maten.. Den 1 november 1922 nedsattes såväl bankens bidrag som den

ersättning, vederbörande befattningshavare hade att erlägga, med 5 öre för serverad

portion.

Aret efter sedan serveringen övertogs av enskild person — år 1920 —

hade bankens kontanta bidrag för frukostserveringen nedbringats med 13,000

kronor till i jämnat tal 50,000 kronor, och för år 1921 uppgick beloppet till i

runt tal 47,000 kronor.

För det nyss tilländagångna året har riksbankens bidrag för serveringen

i fråga utgjort i runt tal 44,500 kronor, och har alltså sedan år 1919, då kulmen

nåddes, en minskning i bidraget på 18,500 kronor ägt rum. För att än

ytterligare nedbringa denna kostnad hava underhandlingar förts med innehavarinnan

av serveringen om en eventuell nedsättning i det pris, hon anser sig böra

ha för varje serverad portion, därvid tmn förklarat sig villig försöka att från

och med den 17 dennes sänka priset med 10 öre eller från 1 krona 30 öre till

1 krona 20 öre för serverad portion, bestående av en rätt varm lagad mat med

bröd och 20 gram smör. Om samtidigt — såsom torde få anses rimligt — det

pris, som befattningshavarna själva böra erlägga för sina matportioner, höjes med

15 öre till 45 öre för vaktpersonalen och 60 öre för övriga befattningshavare,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

JBankoutsTcottets utlåtande Nr 14.

skulle riksbankens bidrag i jämförelse med före den 1 november 1922 gällande

pris minskas med 30 öre för portion eller för i medeltal 160 portioner per dag

med ytterligare 14,400 kronor till omkring 30,000 kronor om året. (Medeltalet

per dag serverade portioner är egentligen cirka 170, men ett tiotal av dessa

portioner falla på tjänstemän och vaktpersonal vid sedeltryckeriet, från vilket

bidraget för denna servering utgår).

För bedömande av det pris, som innehavarinnan betingat sig för uppehållandet

av frukostserveringen i riksbanken, måtte beaktas, dels att svårighet

för henne alt rationellt sköta arbetet förefinnes på grund av det alltför ringa

fria utrymmet i kök samt disk- och kaffekokningsrum med golvytor av endast

resp. 3 och 5 kvm., dels att storleken av förvaringsrummet icke medgiver uppköp

av ömtåligare varor, exempelvis kött, annat än i mindre kvantiteter, vilket

givetvis verkar fördyrande på priserna, dels att lokalerna äro svårtillgängliga för

leverantörer, varigenom merkostnader för transporter uppkomma, dels oclc att hon,

för att matlagning och servering med behövlig raskhet skall kunna försiggå,

måste hålla en personal på 11 personer, vilket inklusive mat till dessa beräknas

draga en kostnad av 35 kronor per dag eller cirka 21 öre av ersättningen för

varje portion.

En årskostnad för riksbanken på cirka 30,000 kronor för möjliggörande av

frukostservering åt en personal på omkring 220 personer torde icke kunna anses

överdriven.

Av bankens personal begagna sig de flesta av möjligheten att för överkomligt

pris få fiukostmåltid inom banken, och det måste vara till bestämd fördel

för arbetet därstädes, att så kan ske. När bemyndigande för fullmäktige att

medgiva ifrågavarande bidrag lämnades av 1918 års riksdag, framhölls också av

bankoutskottet i dess utlåtande nr 42 punkt 3, att det vore i bankens intresse,

att personalen under arbetstiden inom banken bereddes tillfälle att för moderat

pris intaga frukost. Att så är förhållandet bestyrkes ock därav, att de slöra

bankerna och även andra enskilda större företag funnit med sin fördel förenligt

att lämna sin personal fullständigt fri frukost, vanligen av rikligare beskaffenhet

än den, som mot viss betalning bestås riksbankens befattningshavare. Det inses

ock lätt, att i en bank, där penningar och värdehandlingar ständigt gä in

och ut, personalen icke under pågående expedition kan få lämna bankhuset, och

många av tjänstemännen, exempelvis kassavårdare och kassörer, måste intaga

sina frukostmåltider på själva tjänstgöringsplatsen.

Härvid är tillika att märka, att någon viss arbetstid icke kan på förhand

bestämmas, då personalen måste vara i tjänst tills räkenskapen för dagen avslutats

och penningar och andra värden levererats till sina förvaringsrum ävensom

all post blivit expedierad.

Nu ifrågasätta statsrevisorerna, att det kontanta bidraget till den meranämnda

serveringen skall upphöra och att, liksom i pensionsstyrelsen, bidraget

inskränkes till fri lokal, lyse, värme och servis. Arbetet inom riksbanken är

emellertid icke jämförligt med arbetet inom pensionsstyrelsen, varest av personalen

för övrigt, enligt vad som meddelats, endast omkring 35 % deltaga i den

tillhundabållna måltiden. Denna ringa tillslutning har med all sannolikhet sin

huvudsakliga grund uti, att personalen finner det för kostsamt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 14.

<

På grund av vad sålunda anförts vilja fullmäktige avstyrka, att någon

förändring vidtages i den nu i § 45 av bankoreglementet intagna bestämmelsen

om rätt för fullmäktige att av bankens medel låta utbetala bidrag till frukostservering

under arbetstiden åt riksbankens tjänstepersonal.»

Enligt bestämmelserna i § 45 gällande bankoreglemente är överlämnat

åt fullmäktige att låta av riksbankens medel utbetala bland annat

bidrag till frukostservering under arbetstiden åt riksbankens tjänstpersonal.

Denna bestämmelse infördes i reglementet vid 1918 års riksdag efter

framställning från fullmäktige och i enlighet med bankoutskottets därom

gjorda hemställan. Uti sitt i ärendet avgivna utlåtande anförde utskottet,

att utskottet i likhet med fullmäktige ansåge det vara i bankens intresse,

att personalen under arbetstiden inom banken bereddes tillfälle att för

moderat pris intaga frukost. Det framhölls vidare, att icke något syntes

vara att erinra mot att bidrag för ändamålet tillhandahölles av bankens

medel. Emellertid ansågs det vara nödigt, att en bestämmelse därom

intogs i bankoreglementet, vilket som nämnt också skedde.

Yad kostnaderna för den ifrågavarande frukostserveringen angår,

hava dessa visserligen ställt sig ganska höga särskilt under de första

åren och uppgingo, enligt vad fullmäktige meddela, år 1919 till något

över 63,000 kronor. Sedan emellertid bestyret med serveringen påföljande

år överlämnats till enskild person, hava kostnaderna småningom

nedbragts, så att de under det senast förflutna året utgjort i runt tal

44,500 kronor. Fullmäktige erinra vidare, att efter ytterligare underhandlingar

med innehavarinnan av serveringen och sedan befattningshavarnas

kostnadsbidrag blivit höjda bankens bidrag numera torde kunna

begränsas till omkring 30,000 kronor om året.

Revisorerna hava ifrågasatt, att något kontant bidrag från bankens

sida icke vidare skulle utgå, utan att detta senare, såsom fallet är i

pensionsstyrelsen, skulle inskränkas till att tillhandahålla fri lokal, lyse,

värme och servis. Såsom fullmäktige framhålla, torde emellertid arbetet

inom pensionsstyrelsen icke vara att jämföra med arbetet i riksbanken

och, enligt vad som meddelats, begagnar sig endast 35 procent

av personalen i pensionsstyrelsen av förmånen att inom ämbetslokalen

intaga sin frukostmåltid.

Bankoutskottet är fortfarande av den mening, att det måste vara i

bankens intresse, att riksbankens personal under arbetstiden kan inom banklokalen

intaga frukost för ett moderat pris. Det kan icke vara lämpligt,

att personalen i en bank under pågående expeditionstid lämnar banklokalen,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 14.

och för vissa befattningshavare såsom kassörer och kassavårdare låter det

sig icke göra, utan äro dessa hänvisade att intaga frukost på tjänstgöringsplatsen.

Liknande förhållande äger också rum inom andra stora banker

och en del enskilda företag, vilka funnit med sin fördel förenligt att tillhandahålla

personalen fri frukost.

Enligt vad verkställda undersökningar giva vid handen, lärer en

årskostnad till ovan angivna belopp, 30,000 kronor, icke kunna anses

vara överdrivet hög i betraktande av att de allra flesta av bankens personal

begagna sig av ifrågavarande förmån och för övrigt de lokala förhållandena

erbjuda vissa svårigheter.

På grund av vad sålunda anförts anser utskottet några förändrade

anordningar på sätt revisorerna ifrågasatt icke böra vidtagas och hemställer,

att revisorernas förevarande framställning icke

måtte till någon vidare åtgärd föranleda.

3:o.

Revisorerna hava vidare under § 15 i sin förenämnda berättelse

anfört följande (sid. 18—19):

Förslag om

sammanförande

av nuvarande

drsredngörelser

angående riksbanken

i en

berättelse

m. m.

»I fråga om offentliggörande av riksbankens ställning och räkenskaper finnas

för närvarande följande bestämmelser.

l:o) Enligt 23 § riksbankslagen skall på grund av det vid varje kalenderårs

slut upprättade fullständiga bokslutet en översikt, som fullständigt utvisar

riksbankens ställning, så fort ske kan, tryckas och med allmänna tidningarna utdelas,

2:6) Vidare skall enligt 24 § samma lag, den översikt, som omedelbart

efter varje månads slut uppiättas, utvisande under särskilda rubriker riksbankens

tillgångar och skulder, ofördröjligen tryckas och med allmänna tidningarna utdelas

(månad srapport).

3:o) Därjämte skall enligt sistnämnda §, andra stycket, för varje vecka

upprättas och i allmänna tidningarna införas uppgift om riksbankens metalliska

kassa och övriga i 6 § omförmälda kassatillgångar, utelöpande sedlar samt obegagnade

sedelutgivningsrätt (veckorapport).

4:o) Enligt 32 § riksbankslagen och 48 § bankoreglementet skall den av

fullmäktige efter varje års slut till bankoutskottet avgivna berättelsen angående

riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning till trycket befordras och hållas Jör

allmänheten tillgänglig.

Denna bestämmelse fullgöres genom att berättelsen intages i ett av bankoutskottet

till riksdagen avlåtet memorial och därigenom ingår i riksdagstrycket.

5:o) Slutligen skall enligt 48 § bankoreglementet den berättelse angående

verkställd granskning av riksbanken i dess helhet, som jämlikt gällande instruktion

§ 22) av riksdagens revisorer avgives, på fullmäktiges föranstaltande tryckas,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 14.

9

offentliggöras och till riksdagen överlämnas jämte de yttranden och förklaringar,

till vilka densamma kan giva anledning.

Offentliggörandet sker genom att även denna revisionsberättelse utdelas

med allmänna tidningarna.

Vid sidan av nu omförmälda redogörelser över riksbankens rörelse och

verksamhet bar av riksbankens statistiska avdelning sedan år 1909 utgivits en

statistisk årsredogörelse, riksbankens årsbok, 1 årgången för år 1908.

Uti förordet till den första årsboken anförts, att den, som tidigare velat

taga kännedom om bankens ställning och rörelse under ett visst år, haft att söka

uPPgifterna därom på flera olika båll, och om han velat göra jämförelser med

föregående år, varit häuvisad att samla de härför erforderliga data ur en mångfald

olika källor. Det syntes ligga i öppen dag, att ett sådant förhållande i

väsentlig grad för den intresserade allmänheten försvårade möjligheten av att

följa riksbankens utveckling och bilda sig ett omdöme om dess verksamhet, men

med den centrala ställning, som riksbanken intoge i vårt lands affärsliv, och med

den uppmärksamhet, som ägnades de ekonomiska frågorna i allmänhet, torde

man kunna göra anspråk på att riksbanken genom en särskild statistsik publikation

i större kretsar sprede kännedom om sin verksamhet och sålunda tillmötesginge

allmänhetens intresse av att utan svårighet erhålla överblick av densamma.

Med anledning av vad sålunda anförts hade fullmäktige beslutat låta utarbeta

den första årsboken, som sedermera efterföljts av liknande för varje år.

På grund av nu anförda bestämmelser i riksbankslagen och bankoreglementet

samt fullmäktiges beslut om utgivande av årsboken förekomma sålunda

för varje år redogörelse för riksbankens rörelse och verksamhet med sifferuppgifter

angående dess olika grenar,

dels i den berättelse, som fullmäktige skola avgiva till bankoutskottet och

som utskottet äger att mottaga vid sitt första sammanträde, omkring mitten av

januari, (mom. 4:o),

dels i översikten enligt bokslutet, som brukar upprättas under februari

månad (mom. l:o),

dels ock i årsboken, som i allmänhet föreligger under första dagarna av

mars månad.

Ett flertal tabeller och sifferuppgifter ingå i så gott som oförändrad form

i förenämnda tre redogörelser, vilka offentliggöras inom en jämförelsevis kort

tidrymd. Revisorerna hava därför velat ifrågasätta såsom möjligt, att i en berättelse

för varje år sammanföras alla de uppgifter angående riksbankens rörelse

och verksamhet, som förekomma i nuvarande redogörelser och som anses hava

intresse för allmänheten. På samma gång det bör vara lättare att i en publikation

söka önskade uppgifter angående riksbankens verksamhet, måste en sådan

anordning även medföra avsevärd besparing av arbete och kostnader.

Då en dylik sammanförd berättelse givetvis ej skulle kunna avslutas, innan

fullständigt bokslut för året upprättats, kunde fullmäktiges berättelse till bankoutskottet

ej innefatta nu vanliga sifferuppgifter.

Skulle emellertid bankoutskottet, som väl i allmänhet ej företager denna

berättelse till mera ingående behandling omedelbart vid början av sitt arbete,

behöva tillgång till några sådana sifferuppgifter, lärer utskottet utan svårighet

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 8 samt. 13 häft. (Nr 14.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 14.

Fullmäktige.

10

kunna erhålla sådana direkt från vederbörande i riksbanken, i den mån de ej

redan finnas offentliggjorda genom vecko- och månadsrapporter.

Något längre uppskov med offentliggörande av den ifrågasatta nya berättelsen

synes dock icke behöva ifrågakomma, då bokslutet torde kunna något

påskyndas och vara färdigt redan första dagarna av februari månad samt därifrån

erforderliga uppgifter bearbetas så tidigt, att berättelsen kan föreligga redan

inom februari månad och alltså tidigare än nuvarande översikt och årsbok.

På grund av vad sålunda anförts, hava revisorerna ansett det böra tagas

under övervägande, huruvida innehållet uti förenämnda tre redogörelser angående

riksbankens rörelse och verksamhet lämpligen ma kunna sammanföras för varje

år i en berättelse; och torde i sådant fall efter behörig utredning förslag framläggas

till erforderliga ändringar i riksbankslagen och bankoreglementet.

I sammanhang härmed torde även upptagas till prövning, huruvida den

föreslagna nya berättelsen bör offentliggöras genom allmänna tidningarna eller pa

vilket annat mera verksamt sätt den kan bringas till kännedom för allmänheten.

Därjämte ifrågasätta revisorerna, huruvida på sätt nu är bestämt utdelande

med post- och inrikestidningar av månads- och veckorapporter angående riksbanken

fortfarande kan anses lämpligt eller om icke de allmänna fordringarna med avseende

på offentliggörande av riksbankens ställning vid föreskrivna tidpunkter

kunde bättre tillgodoses på annat sätt, exempelvis genom annonsering i begränsat

antal av landets mest spridda dagliga tidningar.»

Med anledning härav har utskottet från fullmäktige fått mottaga

en den 18 sistlidna januari dagtecknad skrivelse av följande innehåll:

»Efter eu redogörelse för gällande bestämmelser i fråga om offentliggöran

de av riksbankens ställning och räkenskaper hava statsrevisorerna i § 15 av sin

berättelse till årets riksdag uttalat, att de anse det böra tagas under övervägande,

huruvida innehållet uti

dels den berättelse angående riksbankens tillstånd rörelse och förvaltning,

som fullmäktige skola avgiva till bankoutskottet och som utskottet äger att mottaga

vid sitt första sammanträde (§ 32 riksbankslagen och § 48 bankoreglementet);
dels

den på grund av bokslutet upprättade översikten över riksbankens

ställning (§ 23 riksbankslagen);

dels ock den i årsboken lämnade redogörelsen för riksbankens verksamhet

må kunna sammanföras i en berättelse; och skulle ett sadant sammanförande,

enligt statsrevisorernas mening, på samma gång den gjorde det lättare att i en

publikation söka önskade uppgifter angående riksbankens verksamhet även medföra

avsevärd besparing av arbete och kostnader.

Härom få fullmäktige anföra:

Beträffande först berättelsen till bankoutskottet hålla fullmäktige före, att

uteslutande därifrån på sätt revisorerna ifrågasatt av nu vauliga sifferuppgifter

om riksbankens ställning ej kan vara lämpligt. Dels åligger det utskottet enligt

dess instruktion att skyndsamligen meddela riksdagen vid dess början denna

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bankoutskottets utlåtande Nr 14.

berättelse ävensom övriga upplysningar till befordrande av fullständig kännedom

om bankens ställning och dels torde utskottet, för att ej bliva hindrat i sitt arbete

vid läsningen och granskningen av fullmäktiges protokoll, vilket torde vara en

av utskottets första åtgärder, behöva att ofördiöjligen äga tillgång till de meddelanden

och uppgifter, som förekomma i berättelsen.

Några däri hittills intagna omfattande statistiska tabeller, vilka även ingått

i årsboken, hava emellertid i år uteslutits, då dessa tabeller — som för övrigt

föreligga utarbetade — icke torde vara för utskottets arbete behövliga. Genom

denna åtgärd vinnes avsevärd besparing i tryckningskostnaden.

Vidkommande därefter översikten på gruud av bokslutet hava fullmäktige

för avsikt att till ett kommande år söka få däri förekommande sammandrag av

räkningar och övrigt av mera allmänt intresse ur bokslutet intaget redan i berättelsen

till bankoutskottet, då utgivandet av översikten blir överflödigt och kan

upphöra.

Vad slutligen angår årsboken, anse fullmäktige, att nyttan av densamma

väl motsvarar det därpå nedlagda arbetet och kostnaden. ''Årsboken är till sin

planläggning sådan, att den förutom en inledande översikt över de ekonomiska

förhållandena i landet under året lämnar en ingående redogörelse över riksbankens

verksamhet, belyst av retrospektiva statistiska tabeller. Årsboken tilldrager

sig alltjämt ökat intresse både inom och utom landet. Fullmäktige anse därför,

att årsboken fortfarande bör enligt sin planläggning utgivas och genom bokhandeln

tillhandahållas allmänheten samt distribueras till riksdagens ledamöter, ävensom

till riksbankens utländska förbindelser m. fl.

I ovan angivna paragraf av revisionsberättelsen ifrågasätta statsrevisorerna

vidare, huruvida icke de allmänna fordringarna med avseende på offentliggörande

av den månatliga översikten av riksbankens ställning ävensom veckouppgiften

över riksbankens metalliska kassa och sedelutgivning kunde bättre tillgodoses på

annat sätt än som nu sker genom utdelning med Post- och Inrikestidningar,

exempelvis genom annonsering i begränsat antal av landets mest spridda dagliga

tidningar.

Offentliggörandet på sätt nu sker är i § 24 av riksbankslagen föreskrivet.

Detta sätt är också det billigaste. Såväl månadsöversikten som veckorapporten

tiyckas på riksbankens sedeltryckeri samt distribueras genom posttidningen. Hela

årskostnaden häiför (papper, tryck och distribution) uppgflr till i runt tal 3,400 kronor.

Undersökning har verksiällts, till vilket belopp kostnaden skulle belöpa,

om de ifrågavarande uppgifterna offentliggjordes genom annonsering i samma

tidningar, i vilka riksbankens ränteannonser införas. Summan slutar på närmare

49,000 kronor. Något som helst behov av den ifrågasatta annonseringen

förefinnes icke, då det ju står alla tidningar fritt att avtrycka de genom posttidningen

spridda meddelandena. För övrigt för.-kaffar sig tidningarnas telegrambyrå

avskrift av förenämnda uppgifter omedelbart efter att desamma blivit utarbetade

i riksbanken och innan de hunnit tryckas för att snarast möjligt kunna

bringa dem till allmän kännedom.

Av det sagda torde framgå, att fullmäktige icke kunna förorda det ifrå
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 14.

gasatta förändrade sättet för offentliggörande av riksbankens månads- och vecko

rapporter.»

Utskottet. Beträffande först fullmäktiges berättelse till bankoutskottet anser

utskottet i anslutning till vad fullmäktige anfört det vara lämpligt, att

i berättelsen intages det väsentliga av de uppgifter, som nu förekomma

i översikten. Då denna i övrigt lärer få anses ersatt med årsboken,

torde utgivandet av översikten kunna upphöra. Härav föranledas vissa

ändringar i riksbankslagen och bankoreglementet, och kommer utskottet

att framdeles avgiva förslag härtill.

Vidkommande härefter det av revisorerna ifrågasatta förändrade

sättet för offentliggörande av riksbankens månads- och veckorapporter,

anser sig utskottet med hänsyn till vad fullmäktige därom anfört icke

kunna förorda detta förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att revisorernas framställning, i vad den avser

offentliggörande av riksbankens månads- och veckorapporter,

icke måtte till någon vidare åtgärd föranleda.

4:o.

Ang. proto- Vid granskning av ovannämnda protokoll och berättelser har ut
k°rättdser''

skottet i övrigt ej funnit något förhållande, som påkallat särskilt yttrande

från utskottets sida.

5:o.

Ang. tillstyr- Efter granskning av riksbankens räkenskaper för år 1921 hava

kande av^ riksdagens senast församlade revisorer i sin därom avgivna berättelse

a”*mrS/ meddelat, att vid riksbankens förvaltning under den tid granskningen

omfattat revisorerna ej funnit något att erinra, samt att de för sin del

ansåge, att ansvarsfrihet borde fullmäktige beviljas.

De revisorer, som, valda av riksdagen, granskat avdelningskontorens

i orterna förvaltning år 1921, hava likaledes i sina berättelser tillstyrkt

ansvarsfrihet för kontorens styrelser. I enlighet med föreskriften i § 4

av den för utskottet gällande instruktion vill utskottet meddela, att med

avseende å riksbankens tillstånd, styrelse och förvaltning under den tid,

granskningen omfattat, utskottet ej funnit anledning till erinran utöver

vad här ovan förekommit, samt att utskottet för sin del anser, att ansvarsfrihet

bör beviljas fullmäktige.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 14.

13

Utskottet hemställer alltså,

att ansvarsfrihet må fullmäktige i riksbanken

beviljas dels för förvaltningen under år 1921 av bankens

såväl huvudkontor som samtliga avdelningskontor i

orterna, dels ock för de beslut och åtgärder, som finnas

antecknade i fullmäktiges protokoll från och med den

10 januari 1922 till och med den 9 januari innevarande

år.

Stockholm den 8 mars 1923.

På bankoutskottets vägnar:

BERNH. ERIKSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Lindley, öhngren, Walles, Enhörning, VindaM,

Malmberg, Andersson och Bodin;

av andra kammaren: herrar Eriksson i Grängesberg, Gustafsson i Örebro,

Bäcklund, Winkler, Lovén, Byberg, Kloo och Janson i Kungsör.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 8 saml. 13 häft. (Nr 14.)

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1923:51 Skrivelse till fullmäktige i riksbanken, angående verkställd granskning av riksbankens styrelse och förvaltning. a1 i texten