Utlåtande, angående verkställd granskning av riksbankens styrelse och förvaltning.
1923-03-08 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1923:14, Utlåtande, angående verkställd granskning av riksbankens styrelse och förvaltning.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande Nr 14.
1
Nr 14.
Ankom till riksdagens kansli den mars 1923 kl. V, 1 e. m.
Utlåtande, angående verkställd granskning av riksbankens styrelse
och förvaltning.
Enligt § 4 i den för bankoutskottet gällande instruktion har utskottet
att undersöka och granska riksbankens tillstånd och huru densamma
styrd och förvaltad blivit, och bör utskottet därvid med synnerlig
uppmärksamhet följa de fullmäktiges åtgärder, som avse metalliska kassans
upprätthållande samt myntutväxlingens fortgång och bestånd. Sedan utskottet
numera fullgjort detta uppdrag, får utskottet avgiva berättelse
över den verkställda granskningen.
För granskningens verkställande har utskottet tagit del av dels
fullmäktiges i riksbanken allmänna och särskilda protokoll för tiden från
och med den 10 januari 1922, intill vilken dag ansvarsfrihet beviljats
för deras i protokollen antecknade beslut och åtgärder, och till början
av innevarande års riksdag, dels de av vederbörande revisorer avgivna
berättelser om verkställd granskning av riksbankens såväl huvudkontors
som samtliga avdelningskontors i orterna förvaltning under år 1921, dels
ock fullmäktiges med utskottets memorial nr 1 till riksdagen överlämnade
berättelse angående riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning år 1922,
ävensom de av styrelserna för riksbankens avdelningskontor i avseende
å dessa kontors förvaltning under samma år lämnade redogörelser.
_ 1 fråga metalliska kassans ställning, sedelutgivningen, in- och
utlåningsrörelsen ävensom övrig verksamhet vid riksbankens huvud- och
avdelningskontor samt vid Tumba bruk tillåter sig utskottet att för en
närmare kännedom om hithörande förhållanden hänvisa till de utförliga
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 8 samt. 13 höft. (Nr 14.) \
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 14.
sifferredogörelser, som lämnats i de berättelser, vilka avgivits av riksdagens
revisorer och riksbankens fallmäktige, liksom i utskottets förut
till riksdagen avlåtna memorial nr 1.
Å sin utlånings- och övriga rörelse under år 1922 har riksbanken erhållit
en vinst av 18,528,697 kronor 1 öre, nämligen
Å riksban
kens eget
kapital
-
Å avbetal
ningslåne
fonden.
Summa vinst
år 1922
Summa vinst
år 1921
Kronor
ö.
Kronor
Ö.
Kronor
Ö.
Kronor
Ö.
9,078,207
51
371,931
49
9,450,139
_
3,002,169
12
948,734
38
139,582
42
1,088.316
80
2,370,978
07
2,112,845
56
60,238
93
2,173,084
49
2,710,710
96
9,131
58
30,916
97
40,048
55
136.779
45
580,962
62
32,354
02
613,316
64
730,879
23
—
28,540
—
—
2,012
23
467,859
59
31,263
70
499,123
29
416,658
49
475,389
27
63,188
30
538,577
57
486,678
03
65,657
92
21,227
41
86,885
33
300,385
—
15,396
93
48,072
16
63,469
09
157,962
56
867,750
56
18,335
14
886,085
70
866,0;i8
01
149,660
82
25,764
82
175,425
64
175,702
02
50,815
63
79,504
87
130,320
50
171,973
42
3,736
13
87,761
58
91,497
71
125,203
58
—
13,643
26
—
—
_
59,235
75
9,552
50
39,449
91
—
22,690
43
15,063
22
92,488
34
1,429,095
46
44,055
96
1,473,151
42
1,703,246
13
156,431
08
43,703
28
2U0,134
36
171,590
13
564,486
45
40,245
30
604,731
75
655,008
58
_
42,793
77
—
51,042
48
_
10,211
77
—
4.514
06
72,636
42
13,753
87
86,390
29
159,480
01
—
12,117
99
—
—
174,259
14
29,492
35
203,751
49
561,460
30
140,563
39
46,051
90
186,615 29
344.537
16
17,363,620
44
1,416,677
44
18,615,680
63
15,436,947
27
32,377
63
_
3,837
63
—
36,774
10
23,130
84
18,092
84
49 683
25
—
—
7,627
21
—
—
—
56,086
22
13,292
45
—
31,522
99
—
21,311
22
—
37.529
47
25,411
48
14,821
52
17,112,019
57
1,416,677
44
18,628,697
01
15,404,032
91
Vid huvudkontoret
» kontoret i
Göteborg......
Malmö.........
Falun .........
Gävle ........
Halmstad ...
Härnösand...
Jönköping ...
Kalmar ......
Karlskrona ...
Karlstad......
Kristianstad
Linköping ...
Luleå .........
Mariestad ...
Norrköping...
Nyköping ...
Sundsvall
Umeå .........
Uppsala ......
Visby .........
Vänersborg...
Västerås......
Växjö..... ...
Örebro ........
Östersund ...
Avgår förlust vid kont.
i Halmstad ...
y Mariestad ...
> Norrköping
» Nyköping ...
» Visby.........
» Vänersborg
» Växjö.........
BankoutsJcottets utlåtande Nr 14.
3
l:o.
Vid granskning av ovannämnda protokoll kar utskottet uppmärksammat,
att vid vissa genomförda bankrekonstruktioner fullmäktige
ansett sig böra för att förhindra ekonomiska förvecklingar av oöverskådlig
räckvidd stödja dessa banker på ett sätt, som under vanliga
förhållanden icke bort komma i fråga. Sålunda nödgades fullmäktige
vid Värmlandsbankens rekonstruktion övertaga vissa större kreditengagemang,
vilka rätteligen bort tillhöra den förlidet år bildade
kreditkassan och vilka engagemang kassans styrelse förklarat sig villig
att övertaga, så snart härför erforderliga ändringar i bestämmelserna för
kassans verksamhet blivit vidtagna. I anledning av särskild framställning
från fullmäktige har utskottet i sitt utlåtande nr 10 föreslagit riksdagen
medgiva, att nämnda kreditkassa berättigades att öka sina förpliktelser
till dubbla summan av kassans fonder ävensom i samband därmed vidtaga
vissa ändringar i sin verksamhet. Härigenom skulle möjliggöras
för riksbanken att på kassan överflytta nyssnämnda engagemang. Vad
utskottet sålunda föreslagit har av riksdagen bifallits. I sin berörda
framställning framhöllo fullmäktige, att, om kreditkassan berättigades
ikläda sig förpliktelser till dubbla summan av kassans fonder, grundad
anledning funnes att antaga, att kassan därigenom skulle bliva i stånd
att möta de anspråk på biträde, som ännu kunde väntas bliva ställda på
densamma.
Om vad sålunda förekommit har utskottet ansett sig böra i detta
sammanhang
erinra.
2:o.
Revisorerna hava under § 14 i sin berättelse angående riksbanken
anfört följande (sid. 17):
»Vid granskning av riksbankens räkenskaper hava revisorerna fäst uppmärksamheten
vid att riksbankens bidrag till frukostservering under arbetstiden
åt riksbankens tjänstemän, vilka bidrag utgå enligt 45 § bankoreglementet, uppgått
till avsevärda belopp.
Sedan frukostservering i riksbanken tidigare ombestyrts av enskild person,
ordnades ifrågavarande servering från och med den 1 november 1916 av vissa
från riksbankstjänstemännens förening utsedda tjänstemän, till vilka enligt beslut
av fullmäktige utbetalades för avlöning av betjäning visst belopp, till eu början
Ang. vissa
riksbankens
engagemang.
Angående
frukostservering
i riksbanken.
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 14.
Fullmäktige
riksbanken.
höget 1,200 kronor för år räknat, varjämte för ändamålet av riksbanken inreddes
kök och uppläts lokal samt anskaffades erforderliga inventarier och husgeråd.
Då frukostserveringen emellertid gick med förlust, anordnade fullmäktige,
utom förenämnda bidrag, som år 1917 höjdes till 1,500 kronor för år räknat,
erforderliga belopp till täckande av förlusten.
Förutom att riksbanken för frukostserveringen vid huvudkontoret tillhandahållit
fri lokal med inventarier, husgeråd och servis samt lyse och värme, har
från riksbanken under senare åren till den person, som sedan 16 augusti 1919
ombestyr ifrågavarande servering utbetalts 90 öre för serverad portion till tjänsteman
och 1 kr. 5 öre portion till vaktpersonal, vilka själva för portion betalat,
de förra 50 öre och de senare 35 öre.
Dessa bidrag och avgifter hava från och med innevarande november nedsatts
med 5 öre för portion från riksbanken och med samma belopp för personalen.
Antalet för riksbankens personal serverade portioner har varit:
Ar 1919 16/8-37i2 ....................................... st. 18,426
» 1920...................................................... » 50,089
» 1921...................................................... » 50,640
» 1922 Vi—31/10 ....................................... » 40,156
Riksbankens bidrag till frukostserveringen vid huvudkontoret hava från
och med år 1916 utgjort:
o
Ar
2>
»
>
>
>
1916 Vii—81/i2
1917 ............
1918 ............
1919 ............
1920 ............
1921 ............
1922 Vi 81/10
kr. 200: —
» 2,912:50
* 51,023:34
» 63,110:26
» 50,120:26
» 47,192:20
» 33,176:40
Då enligt vad revisorerna iakttagit inom vissa av statens verk, exempelvis
inom Pensionsstyrelsen, frukostserveriug åt personalen där anordnats utan annat
bidrag från statens sida än genom tillhandahållande av fri lokal, lyse, värme
och servis, anse revisorerna, att motsvarande anordning bör kunna genomföras
även i riksbanken, så att dess bidrag för ändamålet begränsas till angivna
poster.»
Med anledning av revisorernas berörda uttalande hava fullmäktige
i riksbanken i en till utskottet ställd, den 18 sistlidna januari dagtecknad
skrivelse anfört följande:
»Till en början hade riksbanken ingen annan befattning med ifrågavarande
servering än att banken upplät lokal med lyse och värme åt den enskilde
person, som ombestyrde serveringen. Sedan denna person i slutet av år 1916
avsagt sig bestyret, övertogs detsamma av tjänstemännen själva genom utsedda
BanlcoutsJcottets utlåtande Nr 14. 5
delegerade, till vilka fullmäktige, på därom gjord framställning, beviljade ett
visst mindre årligt bidrag för avlöning av beijäning — 1,200 kronor, som ett
halvt år senare höjdes till 1,500 kronor — varjämte fullmäktige medgåvo, att
av bankens medel ett litet i översta vaningen betintligt förrådsrum inreddes till
kök samt att erforderliga inventarier och husgeråd anskaffades.
Från och med den 16 oktober 1917 ökades nyssnämnda bidrag till 550
kronor i månaden i ett för allt, varjämte till täckande av underskott i den dittills
bedrivna rörelsen lämnades ett tillfälligt anslag å 200 kronor. Det månatliga
bidraget höjdes kort därefter till 6o0 kronor mot skyldighet att tillhandahålla
vaktpersonalen mat till 15 öres lägre pris än vad som erlades av övriga befattningshavare
i banken.
Försöket att själva med ovan angivna bidrag av banken ombesörja frukostservering
n visade sig snart vara en missräkning för tjänstemännen. Rörelsen
gick trots den ökning i bidraget, som skett, med förlust. Helt naturligt
förresten, då de, som skulle sköta saken, tillfölje sina tjänsteåligganden, ej kunde
ägna densamma nödig tid och omtanke. Det syntes därför fullmäktige skäligt
att, allt eftersom uppkommen förlust anmäldes, betäcka densamma av bankens
medel.
Dessa förluster, som givetvis också starkt påverkades av den tilltagande
dyrtiden, ökades alltjämt och bankens bidrag för upprätthållande av frukostserveringen
kulminerade år 1919 i ett belopp av nägot över 63,000 kronor. För
nedbringande av de-sa höga kostnader inleddes på sensommaren samma år underhandling
och träffades avial med nuvarande innehavaiinnan om övertagande
av frukostserveringen mot viss ersättning från banken för varje serverad portion
och tillbandahallande som förut av fri lokal med inventarier, husgeråd och servis
m. m. Nyssnämnda ersättning har till den 1 november 1922 utgått med 1
kronor 5 öre för portion till vaktpersonal och 90 öre för portion till övriga
befattningshavare, vilka själva erlagt 35 öre resp. 50 öre för den erhållna
maten.. Den 1 november 1922 nedsattes såväl bankens bidrag som den
ersättning, vederbörande befattningshavare hade att erlägga, med 5 öre för serverad
portion.
Aret efter sedan serveringen övertogs av enskild person — år 1920 —
hade bankens kontanta bidrag för frukostserveringen nedbringats med 13,000
kronor till i jämnat tal 50,000 kronor, och för år 1921 uppgick beloppet till i
runt tal 47,000 kronor.
För det nyss tilländagångna året har riksbankens bidrag för serveringen
i fråga utgjort i runt tal 44,500 kronor, och har alltså sedan år 1919, då kulmen
nåddes, en minskning i bidraget på 18,500 kronor ägt rum. För att än
ytterligare nedbringa denna kostnad hava underhandlingar förts med innehavarinnan
av serveringen om en eventuell nedsättning i det pris, hon anser sig böra
ha för varje serverad portion, därvid tmn förklarat sig villig försöka att från
och med den 17 dennes sänka priset med 10 öre eller från 1 krona 30 öre till
1 krona 20 öre för serverad portion, bestående av en rätt varm lagad mat med
bröd och 20 gram smör. Om samtidigt — såsom torde få anses rimligt — det
pris, som befattningshavarna själva böra erlägga för sina matportioner, höjes med
15 öre till 45 öre för vaktpersonalen och 60 öre för övriga befattningshavare,
6
JBankoutsTcottets utlåtande Nr 14.
skulle riksbankens bidrag i jämförelse med före den 1 november 1922 gällande
pris minskas med 30 öre för portion eller för i medeltal 160 portioner per dag
med ytterligare 14,400 kronor till omkring 30,000 kronor om året. (Medeltalet
per dag serverade portioner är egentligen cirka 170, men ett tiotal av dessa
portioner falla på tjänstemän och vaktpersonal vid sedeltryckeriet, från vilket
bidraget för denna servering utgår).
För bedömande av det pris, som innehavarinnan betingat sig för uppehållandet
av frukostserveringen i riksbanken, måtte beaktas, dels att svårighet
för henne alt rationellt sköta arbetet förefinnes på grund av det alltför ringa
fria utrymmet i kök samt disk- och kaffekokningsrum med golvytor av endast
resp. 3 och 5 kvm., dels att storleken av förvaringsrummet icke medgiver uppköp
av ömtåligare varor, exempelvis kött, annat än i mindre kvantiteter, vilket
givetvis verkar fördyrande på priserna, dels att lokalerna äro svårtillgängliga för
leverantörer, varigenom merkostnader för transporter uppkomma, dels oclc att hon,
för att matlagning och servering med behövlig raskhet skall kunna försiggå,
måste hålla en personal på 11 personer, vilket inklusive mat till dessa beräknas
draga en kostnad av 35 kronor per dag eller cirka 21 öre av ersättningen för
varje portion.
En årskostnad för riksbanken på cirka 30,000 kronor för möjliggörande av
frukostservering åt en personal på omkring 220 personer torde icke kunna anses
överdriven.
Av bankens personal begagna sig de flesta av möjligheten att för överkomligt
pris få fiukostmåltid inom banken, och det måste vara till bestämd fördel
för arbetet därstädes, att så kan ske. När bemyndigande för fullmäktige att
medgiva ifrågavarande bidrag lämnades av 1918 års riksdag, framhölls också av
bankoutskottet i dess utlåtande nr 42 punkt 3, att det vore i bankens intresse,
att personalen under arbetstiden inom banken bereddes tillfälle att för moderat
pris intaga frukost. Att så är förhållandet bestyrkes ock därav, att de slöra
bankerna och även andra enskilda större företag funnit med sin fördel förenligt
att lämna sin personal fullständigt fri frukost, vanligen av rikligare beskaffenhet
än den, som mot viss betalning bestås riksbankens befattningshavare. Det inses
ock lätt, att i en bank, där penningar och värdehandlingar ständigt gä in
och ut, personalen icke under pågående expedition kan få lämna bankhuset, och
många av tjänstemännen, exempelvis kassavårdare och kassörer, måste intaga
sina frukostmåltider på själva tjänstgöringsplatsen.
Härvid är tillika att märka, att någon viss arbetstid icke kan på förhand
bestämmas, då personalen måste vara i tjänst tills räkenskapen för dagen avslutats
och penningar och andra värden levererats till sina förvaringsrum ävensom
all post blivit expedierad.
Nu ifrågasätta statsrevisorerna, att det kontanta bidraget till den meranämnda
serveringen skall upphöra och att, liksom i pensionsstyrelsen, bidraget
inskränkes till fri lokal, lyse, värme och servis. Arbetet inom riksbanken är
emellertid icke jämförligt med arbetet inom pensionsstyrelsen, varest av personalen
för övrigt, enligt vad som meddelats, endast omkring 35 % deltaga i den
tillhundabållna måltiden. Denna ringa tillslutning har med all sannolikhet sin
huvudsakliga grund uti, att personalen finner det för kostsamt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets utlåtande Nr 14.
<
På grund av vad sålunda anförts vilja fullmäktige avstyrka, att någon
förändring vidtages i den nu i § 45 av bankoreglementet intagna bestämmelsen
om rätt för fullmäktige att av bankens medel låta utbetala bidrag till frukostservering
under arbetstiden åt riksbankens tjänstepersonal.»
Enligt bestämmelserna i § 45 gällande bankoreglemente är överlämnat
åt fullmäktige att låta av riksbankens medel utbetala bland annat
bidrag till frukostservering under arbetstiden åt riksbankens tjänstpersonal.
Denna bestämmelse infördes i reglementet vid 1918 års riksdag efter
framställning från fullmäktige och i enlighet med bankoutskottets därom
gjorda hemställan. Uti sitt i ärendet avgivna utlåtande anförde utskottet,
att utskottet i likhet med fullmäktige ansåge det vara i bankens intresse,
att personalen under arbetstiden inom banken bereddes tillfälle att för
moderat pris intaga frukost. Det framhölls vidare, att icke något syntes
vara att erinra mot att bidrag för ändamålet tillhandahölles av bankens
medel. Emellertid ansågs det vara nödigt, att en bestämmelse därom
intogs i bankoreglementet, vilket som nämnt också skedde.
Yad kostnaderna för den ifrågavarande frukostserveringen angår,
hava dessa visserligen ställt sig ganska höga särskilt under de första
åren och uppgingo, enligt vad fullmäktige meddela, år 1919 till något
över 63,000 kronor. Sedan emellertid bestyret med serveringen påföljande
år överlämnats till enskild person, hava kostnaderna småningom
nedbragts, så att de under det senast förflutna året utgjort i runt tal
44,500 kronor. Fullmäktige erinra vidare, att efter ytterligare underhandlingar
med innehavarinnan av serveringen och sedan befattningshavarnas
kostnadsbidrag blivit höjda bankens bidrag numera torde kunna
begränsas till omkring 30,000 kronor om året.
Revisorerna hava ifrågasatt, att något kontant bidrag från bankens
sida icke vidare skulle utgå, utan att detta senare, såsom fallet är i
pensionsstyrelsen, skulle inskränkas till att tillhandahålla fri lokal, lyse,
värme och servis. Såsom fullmäktige framhålla, torde emellertid arbetet
inom pensionsstyrelsen icke vara att jämföra med arbetet i riksbanken
och, enligt vad som meddelats, begagnar sig endast 35 procent
av personalen i pensionsstyrelsen av förmånen att inom ämbetslokalen
intaga sin frukostmåltid.
Bankoutskottet är fortfarande av den mening, att det måste vara i
bankens intresse, att riksbankens personal under arbetstiden kan inom banklokalen
intaga frukost för ett moderat pris. Det kan icke vara lämpligt,
att personalen i en bank under pågående expeditionstid lämnar banklokalen,
8
Bankoutskottets utlåtande Nr 14.
och för vissa befattningshavare såsom kassörer och kassavårdare låter det
sig icke göra, utan äro dessa hänvisade att intaga frukost på tjänstgöringsplatsen.
Liknande förhållande äger också rum inom andra stora banker
och en del enskilda företag, vilka funnit med sin fördel förenligt att tillhandahålla
personalen fri frukost.
Enligt vad verkställda undersökningar giva vid handen, lärer en
årskostnad till ovan angivna belopp, 30,000 kronor, icke kunna anses
vara överdrivet hög i betraktande av att de allra flesta av bankens personal
begagna sig av ifrågavarande förmån och för övrigt de lokala förhållandena
erbjuda vissa svårigheter.
På grund av vad sålunda anförts anser utskottet några förändrade
anordningar på sätt revisorerna ifrågasatt icke böra vidtagas och hemställer,
att revisorernas förevarande framställning icke
måtte till någon vidare åtgärd föranleda.
3:o.
Revisorerna hava vidare under § 15 i sin förenämnda berättelse
anfört följande (sid. 18—19):
Förslag om
sammanförande
av nuvarande
drsredngörelser
angående riksbanken
i en
berättelse
m. m.
»I fråga om offentliggörande av riksbankens ställning och räkenskaper finnas
för närvarande följande bestämmelser.
l:o) Enligt 23 § riksbankslagen skall på grund av det vid varje kalenderårs
slut upprättade fullständiga bokslutet en översikt, som fullständigt utvisar
riksbankens ställning, så fort ske kan, tryckas och med allmänna tidningarna utdelas,
2:6) Vidare skall enligt 24 § samma lag, den översikt, som omedelbart
efter varje månads slut uppiättas, utvisande under särskilda rubriker riksbankens
tillgångar och skulder, ofördröjligen tryckas och med allmänna tidningarna utdelas
(månad srapport).
3:o) Därjämte skall enligt sistnämnda §, andra stycket, för varje vecka
upprättas och i allmänna tidningarna införas uppgift om riksbankens metalliska
kassa och övriga i 6 § omförmälda kassatillgångar, utelöpande sedlar samt obegagnade
sedelutgivningsrätt (veckorapport).
4:o) Enligt 32 § riksbankslagen och 48 § bankoreglementet skall den av
fullmäktige efter varje års slut till bankoutskottet avgivna berättelsen angående
riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning till trycket befordras och hållas Jör
allmänheten tillgänglig.
Denna bestämmelse fullgöres genom att berättelsen intages i ett av bankoutskottet
till riksdagen avlåtet memorial och därigenom ingår i riksdagstrycket.
5:o) Slutligen skall enligt 48 § bankoreglementet den berättelse angående
verkställd granskning av riksbanken i dess helhet, som jämlikt gällande instruktion
§ 22) av riksdagens revisorer avgives, på fullmäktiges föranstaltande tryckas,
Bankoutskottets utlåtande Nr 14.
9
offentliggöras och till riksdagen överlämnas jämte de yttranden och förklaringar,
till vilka densamma kan giva anledning.
Offentliggörandet sker genom att även denna revisionsberättelse utdelas
med allmänna tidningarna.
Vid sidan av nu omförmälda redogörelser över riksbankens rörelse och
verksamhet bar av riksbankens statistiska avdelning sedan år 1909 utgivits en
statistisk årsredogörelse, riksbankens årsbok, 1 årgången för år 1908.
Uti förordet till den första årsboken anförts, att den, som tidigare velat
taga kännedom om bankens ställning och rörelse under ett visst år, haft att söka
uPPgifterna därom på flera olika båll, och om han velat göra jämförelser med
föregående år, varit häuvisad att samla de härför erforderliga data ur en mångfald
olika källor. Det syntes ligga i öppen dag, att ett sådant förhållande i
väsentlig grad för den intresserade allmänheten försvårade möjligheten av att
följa riksbankens utveckling och bilda sig ett omdöme om dess verksamhet, men
med den centrala ställning, som riksbanken intoge i vårt lands affärsliv, och med
den uppmärksamhet, som ägnades de ekonomiska frågorna i allmänhet, torde
man kunna göra anspråk på att riksbanken genom en särskild statistsik publikation
i större kretsar sprede kännedom om sin verksamhet och sålunda tillmötesginge
allmänhetens intresse av att utan svårighet erhålla överblick av densamma.
Med anledning av vad sålunda anförts hade fullmäktige beslutat låta utarbeta
den första årsboken, som sedermera efterföljts av liknande för varje år.
På grund av nu anförda bestämmelser i riksbankslagen och bankoreglementet
samt fullmäktiges beslut om utgivande av årsboken förekomma sålunda
för varje år redogörelse för riksbankens rörelse och verksamhet med sifferuppgifter
angående dess olika grenar,
dels i den berättelse, som fullmäktige skola avgiva till bankoutskottet och
som utskottet äger att mottaga vid sitt första sammanträde, omkring mitten av
januari, (mom. 4:o),
dels i översikten enligt bokslutet, som brukar upprättas under februari
månad (mom. l:o),
dels ock i årsboken, som i allmänhet föreligger under första dagarna av
mars månad.
Ett flertal tabeller och sifferuppgifter ingå i så gott som oförändrad form
i förenämnda tre redogörelser, vilka offentliggöras inom en jämförelsevis kort
tidrymd. Revisorerna hava därför velat ifrågasätta såsom möjligt, att i en berättelse
för varje år sammanföras alla de uppgifter angående riksbankens rörelse
och verksamhet, som förekomma i nuvarande redogörelser och som anses hava
intresse för allmänheten. På samma gång det bör vara lättare att i en publikation
söka önskade uppgifter angående riksbankens verksamhet, måste en sådan
anordning även medföra avsevärd besparing av arbete och kostnader.
Då en dylik sammanförd berättelse givetvis ej skulle kunna avslutas, innan
fullständigt bokslut för året upprättats, kunde fullmäktiges berättelse till bankoutskottet
ej innefatta nu vanliga sifferuppgifter.
Skulle emellertid bankoutskottet, som väl i allmänhet ej företager denna
berättelse till mera ingående behandling omedelbart vid början av sitt arbete,
behöva tillgång till några sådana sifferuppgifter, lärer utskottet utan svårighet
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 8 samt. 13 häft. (Nr 14.) 2
Bankoutskottets utlåtande Nr 14.
Fullmäktige.
10
kunna erhålla sådana direkt från vederbörande i riksbanken, i den mån de ej
redan finnas offentliggjorda genom vecko- och månadsrapporter.
Något längre uppskov med offentliggörande av den ifrågasatta nya berättelsen
synes dock icke behöva ifrågakomma, då bokslutet torde kunna något
påskyndas och vara färdigt redan första dagarna av februari månad samt därifrån
erforderliga uppgifter bearbetas så tidigt, att berättelsen kan föreligga redan
inom februari månad och alltså tidigare än nuvarande översikt och årsbok.
På grund av vad sålunda anförts, hava revisorerna ansett det böra tagas
under övervägande, huruvida innehållet uti förenämnda tre redogörelser angående
riksbankens rörelse och verksamhet lämpligen ma kunna sammanföras för varje
år i en berättelse; och torde i sådant fall efter behörig utredning förslag framläggas
till erforderliga ändringar i riksbankslagen och bankoreglementet.
I sammanhang härmed torde även upptagas till prövning, huruvida den
föreslagna nya berättelsen bör offentliggöras genom allmänna tidningarna eller pa
vilket annat mera verksamt sätt den kan bringas till kännedom för allmänheten.
Därjämte ifrågasätta revisorerna, huruvida på sätt nu är bestämt utdelande
med post- och inrikestidningar av månads- och veckorapporter angående riksbanken
fortfarande kan anses lämpligt eller om icke de allmänna fordringarna med avseende
på offentliggörande av riksbankens ställning vid föreskrivna tidpunkter
kunde bättre tillgodoses på annat sätt, exempelvis genom annonsering i begränsat
antal av landets mest spridda dagliga tidningar.»
Med anledning härav har utskottet från fullmäktige fått mottaga
en den 18 sistlidna januari dagtecknad skrivelse av följande innehåll:
»Efter eu redogörelse för gällande bestämmelser i fråga om offentliggöran
de av riksbankens ställning och räkenskaper hava statsrevisorerna i § 15 av sin
berättelse till årets riksdag uttalat, att de anse det böra tagas under övervägande,
huruvida innehållet uti
dels den berättelse angående riksbankens tillstånd rörelse och förvaltning,
som fullmäktige skola avgiva till bankoutskottet och som utskottet äger att mottaga
vid sitt första sammanträde (§ 32 riksbankslagen och § 48 bankoreglementet);
dels
den på grund av bokslutet upprättade översikten över riksbankens
ställning (§ 23 riksbankslagen);
dels ock den i årsboken lämnade redogörelsen för riksbankens verksamhet
må kunna sammanföras i en berättelse; och skulle ett sadant sammanförande,
enligt statsrevisorernas mening, på samma gång den gjorde det lättare att i en
publikation söka önskade uppgifter angående riksbankens verksamhet även medföra
avsevärd besparing av arbete och kostnader.
Härom få fullmäktige anföra:
Beträffande först berättelsen till bankoutskottet hålla fullmäktige före, att
uteslutande därifrån på sätt revisorerna ifrågasatt av nu vauliga sifferuppgifter
om riksbankens ställning ej kan vara lämpligt. Dels åligger det utskottet enligt
dess instruktion att skyndsamligen meddela riksdagen vid dess början denna
11
Bankoutskottets utlåtande Nr 14.
berättelse ävensom övriga upplysningar till befordrande av fullständig kännedom
om bankens ställning och dels torde utskottet, för att ej bliva hindrat i sitt arbete
vid läsningen och granskningen av fullmäktiges protokoll, vilket torde vara en
av utskottets första åtgärder, behöva att ofördiöjligen äga tillgång till de meddelanden
och uppgifter, som förekomma i berättelsen.
Några däri hittills intagna omfattande statistiska tabeller, vilka även ingått
i årsboken, hava emellertid i år uteslutits, då dessa tabeller — som för övrigt
föreligga utarbetade — icke torde vara för utskottets arbete behövliga. Genom
denna åtgärd vinnes avsevärd besparing i tryckningskostnaden.
Vidkommande därefter översikten på gruud av bokslutet hava fullmäktige
för avsikt att till ett kommande år söka få däri förekommande sammandrag av
räkningar och övrigt av mera allmänt intresse ur bokslutet intaget redan i berättelsen
till bankoutskottet, då utgivandet av översikten blir överflödigt och kan
upphöra.
Vad slutligen angår årsboken, anse fullmäktige, att nyttan av densamma
väl motsvarar det därpå nedlagda arbetet och kostnaden. ''Årsboken är till sin
planläggning sådan, att den förutom en inledande översikt över de ekonomiska
förhållandena i landet under året lämnar en ingående redogörelse över riksbankens
verksamhet, belyst av retrospektiva statistiska tabeller. Årsboken tilldrager
sig alltjämt ökat intresse både inom och utom landet. Fullmäktige anse därför,
att årsboken fortfarande bör enligt sin planläggning utgivas och genom bokhandeln
tillhandahållas allmänheten samt distribueras till riksdagens ledamöter, ävensom
till riksbankens utländska förbindelser m. fl.
I ovan angivna paragraf av revisionsberättelsen ifrågasätta statsrevisorerna
vidare, huruvida icke de allmänna fordringarna med avseende på offentliggörande
av den månatliga översikten av riksbankens ställning ävensom veckouppgiften
över riksbankens metalliska kassa och sedelutgivning kunde bättre tillgodoses på
annat sätt än som nu sker genom utdelning med Post- och Inrikestidningar,
exempelvis genom annonsering i begränsat antal av landets mest spridda dagliga
tidningar.
Offentliggörandet på sätt nu sker är i § 24 av riksbankslagen föreskrivet.
Detta sätt är också det billigaste. Såväl månadsöversikten som veckorapporten
tiyckas på riksbankens sedeltryckeri samt distribueras genom posttidningen. Hela
årskostnaden häiför (papper, tryck och distribution) uppgflr till i runt tal 3,400 kronor.
Undersökning har verksiällts, till vilket belopp kostnaden skulle belöpa,
om de ifrågavarande uppgifterna offentliggjordes genom annonsering i samma
tidningar, i vilka riksbankens ränteannonser införas. Summan slutar på närmare
49,000 kronor. Något som helst behov av den ifrågasatta annonseringen
förefinnes icke, då det ju står alla tidningar fritt att avtrycka de genom posttidningen
spridda meddelandena. För övrigt för.-kaffar sig tidningarnas telegrambyrå
avskrift av förenämnda uppgifter omedelbart efter att desamma blivit utarbetade
i riksbanken och innan de hunnit tryckas för att snarast möjligt kunna
bringa dem till allmän kännedom.
Av det sagda torde framgå, att fullmäktige icke kunna förorda det ifrå
-
12
Bankoutskottets utlåtande Nr 14.
gasatta förändrade sättet för offentliggörande av riksbankens månads- och vecko
rapporter.»
Utskottet. Beträffande först fullmäktiges berättelse till bankoutskottet anser
utskottet i anslutning till vad fullmäktige anfört det vara lämpligt, att
i berättelsen intages det väsentliga av de uppgifter, som nu förekomma
i översikten. Då denna i övrigt lärer få anses ersatt med årsboken,
torde utgivandet av översikten kunna upphöra. Härav föranledas vissa
ändringar i riksbankslagen och bankoreglementet, och kommer utskottet
att framdeles avgiva förslag härtill.
Vidkommande härefter det av revisorerna ifrågasatta förändrade
sättet för offentliggörande av riksbankens månads- och veckorapporter,
anser sig utskottet med hänsyn till vad fullmäktige därom anfört icke
kunna förorda detta förslag.
Utskottet hemställer alltså,
att revisorernas framställning, i vad den avser
offentliggörande av riksbankens månads- och veckorapporter,
icke måtte till någon vidare åtgärd föranleda.
4:o.
Ang. proto- Vid granskning av ovannämnda protokoll och berättelser har ut
k°rättdser''
skottet i övrigt ej funnit något förhållande, som påkallat särskilt yttrande
från utskottets sida.
5:o.
Ang. tillstyr- Efter granskning av riksbankens räkenskaper för år 1921 hava
kande av^ riksdagens senast församlade revisorer i sin därom avgivna berättelse
a”*mrS/ meddelat, att vid riksbankens förvaltning under den tid granskningen
omfattat revisorerna ej funnit något att erinra, samt att de för sin del
ansåge, att ansvarsfrihet borde fullmäktige beviljas.
De revisorer, som, valda av riksdagen, granskat avdelningskontorens
i orterna förvaltning år 1921, hava likaledes i sina berättelser tillstyrkt
ansvarsfrihet för kontorens styrelser. I enlighet med föreskriften i § 4
av den för utskottet gällande instruktion vill utskottet meddela, att med
avseende å riksbankens tillstånd, styrelse och förvaltning under den tid,
granskningen omfattat, utskottet ej funnit anledning till erinran utöver
vad här ovan förekommit, samt att utskottet för sin del anser, att ansvarsfrihet
bör beviljas fullmäktige.
Bankoutskottets utlåtande Nr 14.
13
Utskottet hemställer alltså,
att ansvarsfrihet må fullmäktige i riksbanken
beviljas dels för förvaltningen under år 1921 av bankens
såväl huvudkontor som samtliga avdelningskontor i
orterna, dels ock för de beslut och åtgärder, som finnas
antecknade i fullmäktiges protokoll från och med den
10 januari 1922 till och med den 9 januari innevarande
år.
Stockholm den 8 mars 1923.
På bankoutskottets vägnar:
BERNH. ERIKSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
av första kammaren: herrar Lindley, öhngren, Walles, Enhörning, VindaM,
Malmberg, Andersson och Bodin;
av andra kammaren: herrar Eriksson i Grängesberg, Gustafsson i Örebro,
Bäcklund, Winkler, Lovén, Byberg, Kloo och Janson i Kungsör.
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 8 saml. 13 häft. (Nr 14.)
3
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1923:51 Skrivelse till fullmäktige i riksbanken, angående verkställd granskning av riksbankens styrelse och förvaltning. a1 i texten