Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående verkställd granskning av riksgäldskontorets styrelse och förvaltning.

1923-03-06 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1923:15, Utlåtande, angående verkställd granskning av riksgäldskontorets styrelse och förvaltning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 15.

1

Nr 15.

Ankom till riksdagens kansli den 9 mars 1923 kl. K 3 e. m.

Utlåtande, angående verkställd granskning av riksgäldskontorets

styrelse och förvaltning.

Sedan bankoutskottet tagit kännedom om den av riksdagens år 1922

revisorer avgivna berättelse om granskning av riksgäldskontorets

tillstånd. och förvaltning samt genomläst de protokoll, som blivit förda hos

fullmäktige i riksgäldskontor från och med den 10 januari 1922, intill vilken

dag ansvarsfrihet tillerkänts fullmäktige för deras i protokollen antecknade

beslut och åtgärder, till och med den 9 januari 1923, får utskottet nu

meddela yttrande i anledning av berörda, sålunda verkställda granskning.

l:o.

över de av revisorerna i deras ovannämnda berättelse gjorda uttalan- Ans- enskilda,

den m. m. angående enskilda, med statslån understödda järnvägsaktiebolag SS

och deras räkenskaper kommer utskottet att framdeles avgiva särskilt ut- jämvägslatande;

vilket utskottet velat härmed för riksdagen aktiebolag.

anmäla.

2:o.

I sin förenämnda berättelse hava riksdagens revisorer (sid 225- anfört följande:

-227)

”Sedan den 1 december 1917 har lunchservering varit anordnad för ner- Ang- f™kogt
n

1 riksgäldskontor och virt <><»».« v.„„ os___i_i„. „ servering I

unSeY rik8ff1^kontoret och vid riksdagens hus*

upplåten en förutvarande vaktmästarebostad om två små rum iämte kök i

riksdagshusets bottenvåning. Bidrag till kostnaderna för denna servering

har lamnats av riksgäldskontor och utgått dels i form av kontant bidrag

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 8 samt. 14 haft, (Nr 15.)

rilcsgälds
hontoret.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 15.

per matportion, dels genom avlönande av personal till servering m. m. Under

större delen av den tid, serveringen pågått, hava tjänstemännen erlagt 50 öre

samt vaktmästare och därmed jämställda 35 öre för en portion varm mat, varemot

den överskjutande kostnaden härför bestritts av riksgäldskontoret. Smör,

bröd, kaffe, dricka o. d. har personalen själv fått till fullo betala. Maten har

levererats av den restauratör, som handhaft rörelsen i riksdagshusrestaurangen,

därvid under riksdagstiden maten tillagats i restaurangens kök samt mellan

riksdagarna i regel hämtats färdiglagad från annat håll.

I riksgäldskontorets reglemente har alltsedan år 1918 funnits intaget

medgivande, att av förslagsanslaget till kontorsexpenser, inlösningsprovisioner

och andra omkostnader för statsskulden må utgå bidrag till anordnande

av frukostservering för riksgäldskontorets personal.

Priset för den levererade maten, varom avtal träffats mellan fullmäktige

och vederbörande restauratör, har givetvis under de gångna åren ej obetydligt

växlat. Under tiden 1 januari 1921—31 oktober 1922 har priset för

matportion efter hand nedgått från 2 kronor till 1 krona samt riksgäldskontorets

kontanta bidrag per portion från 1 krona 50 öre till 50 öre för tjänstemännen

och från 1 krona 65 öre till 65 öre för vaktmästarna m. fl.

Sedan fullmäktige under nästlidne oktober månad antagit ny restauratör

i riksdagshuset under år 1923, har denne övertagit leveransen av matportionerna

till riksgäldskontoret. I och för matens tillagning disponerar restauratören

hyresfritt nödigt utrymme i riksdagshuset och äger kostnadsfritt använda

där befintliga köksutensilier. Bränsle och lyse skola däremot betalas

av restauratören.

Priset å matportion har genom överenskommelse med den nye restauratören

bestämts till 1 krona mot närmast förut gällande 1 krona 15 öre. Då

restauratören under riksdagstiden ej kommer att erlägga betalning för bränsle

och lyse, har han förbundit sig att under sagda tid ytterligare nedsätta priset

med minst 5 öre för portion.

Riksgäldskontorets kostnader för ifrågavarande lunchservering under

år 1921 och tiden januari—oktober 1922 framgå av följande uppgifter:

År 1921.

Riksgäldskontorets kontanta direkta bidrag till matportioner.. Kr. 22,771: 94

Personalkostnader ...................................... • • „ 1,983: 07

Bränsle till uppvärmning av hämtad mat jämte kaffekokning

m. m................T.............................. • • • • ..__________418: 60

Summa Kr. 25,173: 6!

Då antalet serverade portioner under år 1921 utgjorde 17,170, har kostnaden

för riksgäldskontoret i medeltal per portion under året uppgått

till kr. 1:46.

År 1922 (1 januari—31 oktober).

Riksgäldskontorets kontanta bidrag till matportioner ........ Kr. 7,564:10

Andra omkostnader (se ovan).............................. » 1,780: 42

Summa Kr. 9,344: 52

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 15.

3

iiQO/)Df an,tal(:t serverade portioner under ifrågavarande tid utgjorde

till 78 öre r kos naden for riksgäldskontoret i medeltal per portion uppgått

, . FöLkenla ,år 1922 beräknas riksgäldskontorets totalkostnad uppgå till

omkring 12,500 kronor. 1

. , D?n ft0Ja nedgången i omkostnaderna år 1922 beror i främsta rummet

pa de minskade portionsprisen men även därpå, att antalet serverade portionei

avsevart nedgått särskilt till följd av personalens minskning.

Inom vissa av statens ämbetsverk, såsom pensionsstvrelsen, har enligt

vad revisorerna hava sig bekant, lunchservering anordnats för personalen

utan annat bidrag från statens sida än att lokal, lyse, värme och servis fritt

tillhandahallas. A ld sadant förhållande anse revisorerna, att motsvarande

anordning bor kunna genomföras även i riksgäldskontoret och de kontanta

bidragen till serveringen upphöra.”

I en med anledning av revisorernas framställning den 15 december 1922

dagtecknad, till riksdagen avlåten och till utskottet överlämnad skrivelse hava

fullmäktige i riksgäldskontoret anfört följande:

, • ”Eli% ,vad fullmäktige i pensionsstyrelsen inhämtat, serveras därstä
5!

a 100 Pprtl°ner varm mat till ett pris, vari även ingår betalning

or hårt bröd, av lO ore för de kvinnliga och 75 öre för de manliga tjänsteannen;

dock att byråcheferna, som erhålla vissa förmåner, erlägga en något

högre betalning Da pensionsstyrelsens hela personal uppgår till över 300

personer, anlitar sålunda ej ens en tredjedel därav den anordnade lunchserveringen

Aven om anledningarna därtill kunna vara flera, spelar dock den

ekonomiska fragan därvid utan tvivel en avgörande roll

Vad beträffar riksgäldskontoret har under hela den tid lunehservenngen

pagatt priset per matportion utgjort för tjänstemannapersonalen 50 öre

samt för \ aktmastare och likställda 35 öre. Enligt vad statsrevisorerna jämväl

meddelat, uppgick det kontanta statsbidraget år 1921 till omkring 25 000 kronor

och beräknas i år komma att uppgå till omkring 12,500 kronor. ’

o-vv ri^sSäldsk°ntorets personal, för närvarande uppgående till något

over 80 personer, har hittills den vida övervägande delen intagit sin lunch i

kontoret Aven om kostnaderna vid lunchserveringen i riksgäldskontoret kunna

ytterligare nedbringas genom förenklade anordningar m. m., vartill åtgärder

redan vidtagits, lärer det emellertid ej låta sig göra att anordna dertill

samma relativt billiga pris som i pensionsstyrelsen. Riksgäldskontorets personal

ar, såsom nämnts betydligt fåtaligare, varjämte de lokala förhållandena

aro sämre och nodvandiggora servering i flera omgångar än i pensionsstyrelsen.

Vid sådant förhållande maste man räkna med, att, därest personalen

skulle sjalv till fullo betala serverad matportion, antalet befattningshavare

som begagnade sig av lunchserveringen, komme att avsevärt nedgå. Detta

vore emellertid enligt fullmäktiges mening till skada, enär, särskilt sedan arbetstiden

a tjänsterummet från och med innevarande år blivit utsträckt, det

masto anses vara till bestämd fördel för arbetet inom verket, att personalen

awr m°jhghrt a« till överkomligt pris under förmiddagen intaga en ordentlig

maltid utan att behova lämna riksdagshuset. Då en ej obetydlig del av per
-

Fullmäktige

i riksgäldskontoret.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 15.

Utskottet.

sonalen på grund av arbetets art är förhindrad att under arbetstiden avlägsna

sig, är det i varje fall beträffande dem nödvändigt, att måltiden intages

inom verket.

På grund av vad sålunda anförts hålla fullmäktige före, att ett kontant

bidrag till lunchserveringen jämväl för framtiden bör utgå. Beloppet av detta

synes emellertid kunna och böra begränsas. Såsom ett lämpligt belopp i sådant

avseende vilja fullmäktige ifrågasätta 6,000 kronor för år. Även med detta

bidrag, som torde böra anvisas såsom ett förslagsanslag, högst, och i trots av

de lägre matpriser, varom avtal kunnat träffas för nästa år, bliver det sannolikt

nödvändigt att något höja tjänstemannapersonalens och särskilt vaktmästarnas

m. fl:s nuvarande betalning för matportion.”

Riksgäldskontorets reglemente innehåller under § 82 mom. 5 a) föreskrift

att från förslagsanslaget ”till kontorsexpenser, inlösningsprovisioner

och andra omkostnader för statsskulden” skall utgå bland annat bidrag till

anordnande av frukostservering för riksgäldskontorets personal. Ifrågavarande

bestämmelse infördes i reglementet vid 1918 års riksdag efter framställning

från fullmäktige i riksgäldskontoret. Bemälda fullmäktige hade i skrivelse

till bankoutskottet meddelat, att de, i överensstämmelse med vad som

redan ägde rum i riksbanken, under november månad 1917 anordnat frukostservering

för riksgäldskontorets personal inom riksdagshuset. Ett medgivande

för fullmäktige att av riksgäldskontorets medel tillhandahålla bidrag för

ifrågavarande ändamål syntes emellertid böra intagas i riksgäldskontorets

reglemente, och gjorde fullmäktige framställning i sådant syfte.

Bankoutskottet anförde uti sitt i ärendet avgivna utlåtande, att utskottet

ansåge den av fullmäktige vidtagna anordningen vara till gagn för arbetet

inom riksgäldskontoret, särskilt med hänsyn till den dagliga tjänstgöringstidens

ökning från och med år 1918. Utskottet hade därför icke något att

erinra mot att bidrag för ändamålet utginge av riksgäldskontorets medel, men

borde ett medgivande härom intagas i reglementet, vilket som nämnt

också skedde.

Vad kostnaderna för den ifrågavarande frukostserveringen angår, hava

dessa, enligt vad revisorerna meddelat, under år 1921 för riksgäldskontoret

belöpt sig till omkring 25,000 kronor. Förlidet år utgick ett kontant bidrag

av i runt tal 11,600 kronor. Fullmäktige hava vidare ställt i utsikt, att

kostnaderna skulle kunna ytterligare nedbringas.

Revisorerna hava nu ifrågasatt, att, såsom fallet är inom pensionsstyrelsen,

från statens sida endast lokal, lyse, värme och servis tillhandahölles

fritt, varemot det kontanta bidraget borde upphöra.

Fullmäktige framhålla emellertid, att det icke låter sig göra att anordna

ifrågavarande servering till samma relativt billiga pris som i nyssnämnda

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 15. 5

verk. Vad fullmäktige i sådant avseende anfört synes utskottet äga

giltighet.

Då utskottet i likhet med fullmäktige fortfarande anser det vara till

fördel för arbetet inom riksgäldskontoret, att personalen äger möjlighet

att för moderat pris inom riksdagshuset injaga frukostmåltid och, enligt

vad fullmäktige meddelat, det kontanta bidraget lärer kunna begränsas

till 6,000 kronor om året, finner utskottet icke heller beträffande frukostserveringen

för riksgäldskontorets personal några förändrade anordningar,

på sätt revisorerna ifrågasatt, bära genomföras.

Åberopande vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att revisorernas förevarande framställning icke må till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

3:o.

Enligt gällande reglementen för riksbanken och riksgäldskontoret äga

fullmäktige i dessa båda verk att gemensamt bland annat vidtaga de åtgärder,

som erfordras för utförande av riksdagens beslut i fråga om nya byggnader

för riksdagen m. m. och riksbanken, allt i överensstämmelse med de närmare

föreskrifter, som i särskilda skrivelser den 11 och den 12 maj 1888 och den

6 april 1906 blivit av riksdagen meddelade.

Gemensamt sammanträde mellan bemälda fullmäktige för utförande av

ifrågavarande uppdrag har, enligt vad för utskottet anmälts, ägt rum under

den tid, utskottets granskning omfattat, därvid behandlats frågan om vissa

åtgärder i samband med utförande av en bro över Stora Norrström mellan

Strömgatan och Helgeandsholmen, vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

4:o.

Vad i revisorernas berättelse om granskningen av riksgäldskontorets

tillstånd och förvaltning eljest blivit anfört, har utskottet funnit icke vara av

beskaffenhet att från utskottets sida påkalla något yttrande; och har utskottet

funnit vad vid läsningen av fullmäktiges protokoll förekommit ej böra föranleda

någon anmälan eller hemställan.

5:0.

I enlighet med föreskriften i § 4 av den för utskottet gällande instruktion

vill utskottet slutligen meddela, att med avseende på riksgäldskontorets

ställning och förvaltning under den tid, granskningen omfattat, utskottet ej

Ang. åtgärder

i fråga om

riksbyggnaderna

på

Helgeandsholmen.

Ang. revisionsberättelsen

m. m.

Ang. ansvarsfrihet

för riksgäldskontorets

styrelse.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 15.

funnit anledning till erinran samt att utskottet för sin del anser, att ansvarsfrihet

bör beviljas fullmäktige.

Utskottet hemställer alltså,

att fullmäktige i riksgäldskontoret må tillerkännas ansvarsfrihet,

dels för den av riksdagens år 1922 församlade

revisorer granskade förvaltningen av riksgäldskontoret under

år 1921, dels ock för alla beslut och åtgärder, som finnas

antecknade i fullmäktiges protokoll från och med den

10 januari 1922 till och med den 9 januari innevarande år.

Stockholm den 6 mars 1923.

På bankoutskottets vägnar:

BERNH. ERIKSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Gustafsson, Lindley, Ohngren, Enhörning, Vindahl,

Malmberg, Carlsson och Bodin; . „ , .

av andra kammaren: herrar Eriksson i Grängesberg, Gustafsson i Örebro, Eaclcluna,

Winkler, Lovin, Ryberg, Höglund och Janson i Kungsö-r.

A.-B. Hasse W. Tullbergs Boktryckeri, Stockholm 1923.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1923:52 Skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontor et, angående verkställd granskning av riksgäldskontorets styrelse och förvaltning. a1 i texten