Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckt motion om ändring i gällande bestämmelser angående pensionsrätt för musiksergeanter.

1923-05-08 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1923:30, Utlåtande, i anledning av väckt motion om ändring i gällande bestämmelser angående pensionsrätt för musiksergeanter.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

1

Nr 30

Ankom till riksdagens kansli den 8 maj 1923 kl. 12 m.

Utlåtande, i anledning av väckt motion om ändring i gällande

bestämmelser angående pensionsrätt för musiksergeanter.

I en inom andra kammaren av herr Lovén väckt, till bankoutskottet

hänvisad motion, nr 7, har hemställts, »att riksdagen måtte besluta

om tillägg till arméns pensionskassa samt änke- och pupillkassa

i syfte att därmed bereda sådana musiksergeanter (sergeanter), som så

önska, pensionsrätt beräknad efter fanjunkares lön. Likaledes hemställes,

att det må bliva musiksergeant (sergeant) medgivet att, om anmälan

därom genom vederbörande redogörare göres till direktionen för

arméns pensionskassa, under musiksergeants (sergeants) 43:e levnadsår,

förvärva sig pensionsrätt beräknad efter fanjunkares lön, mot erläggande

av den högre årsavgiften, som därför är i reglementet stadgat.

För sådana musiksergeanter (sergeanter) som överskridit det 43:e

levnadsåret kan tillträde till högre pensionsrätt vinnas under åren 1923

—1924. Enahanda bör förhållandet vara för dem, som under innevarande

år inträda i pensionsåldern mot anmälan enligt ovan samt

mot retroaktivt erläggande av förfallna pensionsavgifter.»

Såsom stöd för yrkandet har i motionen anförts följande:

»Arméns musikunderofficerare intaga i pensionshänseende en synnerligen

ogynnsam undantagsställning inom underofficersgruppen. Genom saknaden av

fanjunkarebeställningar inom armémusiken (ett mindre antal musikfanjunkarebeställningar

finnas, men äro, som bekant, avsedda för arméns musikdirektörer) kvarstår

musikunderofficeren hela sin tjänstetid i sergeantbeställning med ty åtföljande

sergeants pension.

Den huvudsakliga anledningen till att musikunderofficerarna ej fått sina

rättmättiga krav- i löne- och pensionshänseende reglerade i överensstämmelse med

för övriga underofficerare gällande löne- och pensionsgrader, måste sökas i det förhållandet,

att frågan om armémusiken sedan flera år tillbaka befunnit sig under

utredning för skapandet av en ny organisation efter vissa av riksdagen uppdragna

riktlinjer.

Då vid 1920 års riksdag den allmänna revisionen av försvarsväsendet föregicks

av en definitiv lönereglering, hystes bland arméns musikunderofficerare den

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 8 saml. 27 höft. (Nr 30.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

förhoppningen att äntligen erhålla en fullt rättvis lönereglering och därmed också

den pension (fanjunkarepension), som nästan undantagslöst tillfaller varje annan

underofficer. Förhoppningarna infriades emellertid ej. Arméns musikdirektörer

erhöllo en uppflyttning från 3:e till 4:e lönegraden med däremot svarande

pensionsförbättring, varemot övriga musikunderofficerare fingo kvarstå i 2:a lönegraden.

Det torde ej kunna bestridas, att musikunderofficeren i lika hög grad som

sin kamrat vid truppen är i behov av en tillräcklig pension. Förutom den allmänt

kända synpunkten, att familjefadern, vid den tidpunkt då han vid uppnådd

pensionsålder nödgas avgå ur tjänsten, är betungad av dryga kostnader för barnens

uppfostran, vilket i och för sig utgör tillräckligt skäl för att musikunderofficeren

i pensionshänseende bör jämställas med kamraten vid truppen, tillkommer

en omständighet, som även bör i viss mån beaktas. Erfarenheten har nämligen

visat, att underofficeren vid truppen genom sin inom tjänsten förvärvade rutin i

expeditionsgöromål har jämförelsevis lätt att vid avgång ur aktiv tjänst erhålla

reträttplatser, varemot musikunderofficeren i pensionsåldern, i synnerhet den som

specialiserat sig på sitt tjänsteinstrument (blåsinstrument), är ur stånd att upptaga

konkurrensen med yngre kolleger inom musikerfacket.

I betänkande och förslag rörande pensionsförbättring för viss personal vid

armén och marinen av 1919 hade också musiksergeanternas (sergeanternas) behov

av tillräcklig pension belijärtats så tillvida, att för dessa föreslagits en slutpension

av kronor 2,070: —, en summa som emellertid vid ärendets behandling i försvarsdepartementet

sänktes till kronor 1,910: —.

Nu förhåller det sig så, att sergeant äger rätt att genom inbetalning till

högre pensionsrum i änkekassan för sin hustru förvärva rätt till änkepension beräknad

efter fanjunkares lön. Kungl. Maj:ts förnyade nådiga reglemente för arméns

nya änke- och pupillkassa av den 30 december 1905, 4 § mom. 6, säger

nämligen:

»Följande grupper av delägare är, oberoende av bestämmelserna i detta

reglemente angående årsavgifts och änkepensions beräknande å innehavande lön,

medgivet att, om anmälan därom genom vederbörande redogörare göres till direktionen

inom sex månader efter ingånget äktenskap, förvärva nedangivna högre

änkepensionsrätt mot erläggandet i stället av den högre årsavgift, som därför är

i reglementet stadgad, nämligen:

Innehavare av underlöjtnants, löjtnants som kaptens av första klassen lön

pensionsrätt beräknad efter kaptens av första klassen lön,

innehavare av sergeants lön pensionsrätt beräknad efter fanjunkares lön.

— — — — —. — — — — — —. — _ — — — —• — — — — — — —».

Det egendomliga förhållandet existerar sålunda, att, ehuru befattningsinnekavaren

(musiksergeanten) själv är utestängd från fanjunkarepensionen, möter

intet hinder för honom att förvärva fanjunkares änkepension åt sin hustru.

Av ovan anförda moment ur reglementet för arméns änke- och pupillkassa

framgår emellertid med önskvärd tydlighet, att principen, att varje underofficer

vid tillträdandet av pension bör tillträda det för underofficersgruppen tillmätta

högsta pensionsrummet, är av statsmakterna till fullo erkänd. Även synes den

väg härmed vara anvisad, på vilken musikunderofficerarnas rimliga anspråk i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

3

pensionshänseende bör kunna tillmötesgås. Det vore därför en gärd av rättvisa,

om åberopade, för änkekassan gällande bestämmelser vad sergeant beträffar i tilllämpliga

delar kunde införas i reglementets för arméns pensionskassa. Musiksergeant

skulle härigenom i pensionshänseende vinna likställighet med hustru samt

uppnå den slutpension, vilken, som förut nämnts, nästan undantagslöst tillfaller

varje annan underofficer.

Beträffande villkoren för förvärvandet av den högre pensionsrätten inom

arméns pensionskassa torde de för änkekassan gällande bestämmelserna i tillämpliga

delar vara tillfyllest med den ändringen, att erläggandet av den högre årsavgiften

bör begränsas till en närmare bestämd tidrymd. Som lämplig utgångspunkt

härvidlag kan förslagsvis tjäna tiden för sergeants befordran till fanjunkare,

vilken befordran enligt tillgänglig statistik i medeltal inträffar vid 43—44- års åldern.

Kostnadsberäkning.

Enligt företagen undersökning beräknas under 5-årsperioden 1923—1927 84

musiksergeanter avgå på grund av uppnådd pensionsålder (se bilaga 1). Ehuru

det endast undantagsvis inträffar att underofficer vid truppen avgår med lägre

än fanjunkares pension har även förutsetts att sådana fall inträffa. Anmärkas

bör dock, att dålig befordringstur i egentlig mening ej alltid är orsaken härtill.

Enligt från arméns pensionskassa inhämtade upplysningar har under den förflutna

1 O-årsperioden 1912—1921 tillsammans 26 sergeanter vid truppen avgått med sergeantspension,

vilket utgör en medelsiffra per år av 2.6, vilken siffra även ligger

till grund för här nedan beräknade kostnader. Det pensionstillägg, som enligt

motionens syfte skulle tillkomma musiksergeant (sergeant) utgör 340 kronor per

år, och ställa sig ungefärliga kostnaderna för statsverket härför under 5-årsperioden

1923—1927 sålunda:

År 1923 pensionsförbättring för 14 musiksergeanter .................................... kronor 4,760: —

» » » för övriga sergeanter enligt medelsiffra 2,c ......... » 884: —•

kronor 5,644: —

» 1924 » för 11 musiksergeanter + 14.............................. » 8,500: —

» » » för övriga sergeanter enligt medelsiffra 2.6 ......... » 1,768: —

kronor 10,268: —

» 1925 » för 18 musiksergeanler + 25.............................. » 14,620: —

» » » för övriga sergeanter enligt medelsiffra 2.6 ......... » 2,652: —

kronor 17,272:

» 1926 » för 25 musiksergeanter -f 43.............................. » 23,120: —

» » » för övriga sergeanter enligt medelsiffra 2.6 ......... » 3,536: —

kronor 26,656: —

» 1927 » för 16 musiksergeanter + 68.............................. » 28,560: —

» » » för övriga sergeanter enligt medelsiffra 2.6 ......... » 4,420: —

kronor 32,980: —

1 ovanstående kostnadsförslag är dyrtidstillägget ej inberäknat.

Förhöjda pensionsavgifter beräknas tillföra statsverket omkring 2,500 kronor

per år.»

Vid motionen har fogats följande uppgift å antalet niusikunderofficerare,

pensionsberättigade under perioden 1923—1927:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

Direktion»n

Over arméns

pensionskassa.

» Pensionsberättigade.

Reg.

1923

1994

1925

1926

1927

Reg.

1923

1924

1925

1926

1927

Inf.

v...

..... —

—

1

—

—

Inf.

24........

2

—

—

2

—

2...

..... —

1

—

1

1

25........

—

—

1

2

1

»

3 .

..... .

—

—

l

—

»

26........

—

—

—

—

—

»

4...

..... 1

1

—

—

—

»

27........

—

2

—

—

1

»

5..

..... .

1

1

—

1

»

28........

—

—

—

—

—

»

6 ...

7

..... .

1

—

1

—

K.

1........

2

—

—

—

—

1

1

»

8..

1

—

—

_

—

»

3........

_

--

1

_

y>

9

..... .

—

—

1

—

»

5........

—

-.

1

—

1

»

10...

..... .

—

1

—

1

»

6........

—

—

—

1

—

»

11..

..... .

—

—

3

—

»

7.......

—

1

1

—

—

»

12

..... .

—

1

—

1

»

8.......

1

—

—

—

—

»

13..

..... .

1

—

—

1

A.

1........

1

—

—

—

1

»

14

..... —

—

1

1

—

»

2........

1

—

3

1

—

»

15..

..... .

—

—

1

—

»

3........

—

—

1

—

—

»

16..

..... .

—

—

—

—

»

5........

2

—

—

1

1

»

17

..... 1

—

—

2

—

»

6........

—

1

1

—

1

y>

18..

..... .

—

—

3

—

»

8 .......

—

—

1

—

—

»

19..

..... 1

—

1

1

2

T.

—

—

1

—

—

»

20

..... 1

—

—

—

—

Summa

14

11

18

25

16

»

21..

_

1

_

_

_

»

22 .

..... 2

1

1

1

—

=

84 st.

»

23

—

—

—

2

1

(Uppgifterna äro hämtade ur Rulla över arméns officerare och underofficerare.

)»

Över förevarande motion har statskontoret, vars yttrande utskottet

i vederbörlig ordning inhämtat, införskaffat utlåtanden av direktionen

över arméns pensionskassa och arméförvaltningens civila departement.

Direktionen över arméns pensionskassa har i ärendet anfört följande:
»Enligt

punkt 1 i nu gällande, genom kungl. brevet den 22 juni 1877 fastställda

grunder för pensionering av arméns befäl och underbefäl med vederlikar

utgår med hänsyn till den vid avskedet innehavande fasta lönen på stat den årliga

pensionen för en musiksergeant med 900 kronor, därav 180 kronor i 9. klassen

av arméns pensionkassa och 720 kronor fyllnadspension av statsmedel samt

för en musikfanjunkare med 1,000 kronor, därav 180 kronor i 9. klassen av arméns

pensionskassa och 820 kronor fyllnadspension av statsmedel, vartill för båda

kommer pensionsförbättring i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen den 15

juni 1922 (nr 336) för år 1922 med respektive 1,010 och 1,250 kronor.

Härav framgår således, att en musiksergeant från arméns pensionskassa

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 30. 5

åtnjuter samma pension som en musikfanjunkare men däremot 100 kronor mindre

i fyllnadspension och 240 kronor mindre i pensionsförbättring.

För dessa pensionsförmåner erläggas pensionsavgifter endast för pension och

fyllnadspension, under det att pensionsförbättringen är avgiftsfri.

En musiksergeant erlägger sålunda i årsavgift 4 procent å 900 kronor eller

36 kronor och en musikfanjunkare 4 procent å 1,000 kronor eller 40 kronor, för

vilken högre avgift musikfanjunkaren således erhåller 100 kronor större fyllnadspension

än musiksergeanten.

Skulle, såsom motionären föreslår, genom en eller annan ändring i pensioneringsgrunderna

musiksergeant genom avgiftsbetalning tillåtas bereda sig samma

pension och fyllnadspension som musikfanjunkare eller 1,000 kronor, skulle i alla

fall hans sammanlagda pensionsförmåner icke bliva större än förut.

Efter beslut av föregående års riksdag med anledning därav, att från och

med den 1 januari 1922 nytt avlöningsreglemente blivit tillämpligt för armén,

har nämligen Kungl. Maj:t genom kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 336) för år

1922 bestämt nya grunder för pensionsförbättringen genom att bland annat fastställa

en och samma totala pension (kassapension, fyllnadspension, pensionsförbättring)

för varje lönegrad i reglementets olika löneplaner.

För 2. lönegraden i löneplanen för underofficerare, som musiksergeanter

tillhöra, är sålunda fastställd en total pension av 1,910 kronor och för 3. lönegraden

eller musikfanjunkares 2,250 kronor.

Då musiksergeants kassapension och fyllnadspension nu tillhopa enligt ovan

utgår med 900 kronor, utgör honom tillkommande pensionsförbättring 1,010 kronor,

under det att, om han såsom motionären föreslår genom avgiftsbetalning

skulle beredas rätt till musikfanjunkares pension och fyllnadspension 1,000 kronor,

en pensionsförbättring av allenast 910 kronor skulle tillgodokomma honom.

Enligt direktionens mening synes alltså den väg, motionären beträtt, icke

kunna leda till det av honom uppställda målet att bereda musiksergeant samma

totala pensionsförmån som musikfanjunkare.

Därest emellertid statsmakterna skulle anse musiksergeanternas ställning i

pensionshänseende så behjärtansvärd, att en förbättring däri redan nu bör genomföras,

varför ju talande skäl synas föreligga, trots att en omreglering av hela det

militära pensionsväsendet inom de närmaste åren ställts i utsikt, tillåter sig direktionen

föreslå, att antingen musikserganterna uppflyttas från 2. till 3. lönegraden

eller och såsom för statsverket mindre kostsamt att medgivande utverkas, att pensionsförbättringen

hädanefter må för dem, oaktat de tillhöra 2. lönegraden, utan

hinder av bestämmelsen i kungörelsen den 15 juni 1922 angående pensionsförbättring

för viss personal vid armén och marinen få utgå med ett förhöjt belopp

av 340 kronor årligen.»

Arméförvaltningens civila departement liar avgivit ett så lydande

yttrande:

»Av motiveringen till föreliggande motion synes framgå, att motionären antagit,

att alla vid armén anställda ''musikdirektörer’ skulle äga åtnjuta lön enligt

4. lönegraden enligt den i officersavlöningsreglementet intagna löneplanen Ilo, med

rätt till däremot svarande pension, fyllnadspension och pensionsförbättring, även
-

Armé förvaltningens

civila

departement.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

som att övriga musikunderofficerare skulle tillhöra 2. lönegraden med pensionsrätt

såsom musiksergeanter (sergeanter). Häremot torde kunna erinras, att enligt

gällande härordning vid arméns olika truppförband — med undantag för truppförhanden

vid trängen samt vissa mindre truppförhand vid artilleriet och fortifikationen,

där allenast inusiksergeantsbeställningar äro avsedda att finnas — icke äro

uppförda andra beställningar på stat för musikunderofficerare än för musikfanjunkare

och musiksergeanter. Någon ändring i avseende å den sålunda fastställda

organisationen av musikpersonalen lärer icke hava kommit till stånd genom den

från och med ingången av år 1922 tillämpade provisoriska löneregleringen för

armén. Enligt den vid gällande officersavlöningsreglemente fogade t jänste för teckning

skall visserligen till 4. lönegraden löneplan Uo, vilken lönegrad eljest omfattar

de å stat uppförda beställningarna för förvaltare vid intendenturkåren, hänföras

»musikdirektör, som avlagt musikdirektörsexamen vid musikaliska akademien»,

medan musikfanjunkare i övrigt, liksom övriga fanjunkare vid armén, äro

hänförda till 3. lönegraden i berörda löneplan. Nämnda i tjänsteförteckningen

rörande musikdirektör meddelade bestämmelse, som icke upptagits i det av Kungl.

Maj:t i proposition nr 350 till 1921 års riksdag framlagda förslaget till lönereglering

för arméns och marinens personal, tillkom efter beslut av riksdagen

(riksdagens skrivelse nr 351). Särskilda beställningar för »musikdirektörer» hava

emellertid varken tidigare varit eller i samband med nämnda riksdagens beslut

blivit uppförda å truppförbandsstaterna. I de för tiden efter löneregleringens

genomförande fastställda staterna hava också de enligt gällande härordning förefintliga

beställningarna för musikfanjunkare (musikstyckjunkare) fortfarande upptagits

såsom sådana, men med avlöning efter alternativ 3. eller 4. lönegraden i

löneplan Uo. Härav följer, att någon utnämning till musikdirektörsbeställning

på stat icke kan ifrågakomma, utan innebär utnämning till »musikdirektör» allenast

en titel- och gradbefordran för sådana musikunderofficerare, som avlagt musikdirektörsexamen

vid musikaliska akademien.

En dylik utnämning kan emellertid dessutom i vissa fall innebära ändring i

vederbörande musikunderofficers ställning i löne- och pensionshänseende, nämligen

under den förutsättningen, att han innehar en av de på stat uppförda musikfan

junkarebeställningarna, för vilka lönen är på nyss angivna sätt alternativt

bestämd. För en innehavare av beställning såsom musiksergeant på stat, som erhåller

utnämning till musikdirektör, kan däremot densamma icke medföra ökad

lön eller pension, utan bibehåller han i allt fall den lön och pensionsrätt, som

tillkommer beställningshavare i 2. lönegraden av löneplan Uo.

Såvitt departementet har sig bekant, utgår inom statsförvaltningens samtliga

grenar pension till befattningshavare i olika lönegrader med belopp, som i

varje fall står i viss relation till den lön, vederbörande befattningshavare vid avgången

uppbär i den lönegrad, vartill hans befattning på stat är att hänföra.

Också lärer det icke vara medgivet, att pension för befattningshavare i en lägre

lönegrad beräknas efter lönen för befattningshavare i en högre lönegrad, liksom

det icke lärer förekomma, att befattningshavare, utan att vinna befordran från en

lägre till en högre lönegrad, medgives tillfälle att efter egen önskan övergå till

den pensionsrätt, som skulle tillkomma honom, om han vunne sådan befordran.

Med hänsyn till vad departementet sålunda anfört, anser departementet, att

någon sådan ändring i avseende å musiksergeanternas pensionsrätt, att de, såsom

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 30. 7

i motionen ifrågasatts, skulle eventuellt bliva i pensionshänseende likställda med

musikfanjunkare icke bör komma till stånd, så länge gällande härordning för

musikunderofficerarna allenast upptager, å ena sidan, musikfanjunkarebeställningar,

för vilka lönen är bestämd att utgå alternativt enligt 3, eller 4. lönegraden, löneplan

Uo, samt å andra sidan, musiksergeantsbeställningar med lön enligt 2. lönegraden

i samma löneplan.»

Statskontoret har för egen del åberopat innehållet i de hörda statskontoret.

myndigheternas yttranden, vartill statskontoret förklarat sig icke hava

något att tillägga.

Det torde visserligen icke kunna förnekas, att musikunderofficerarna utskottet.

i jämförelse med arméns övriga underofficerare intaga en mindre gynnsam

ställning i löne- och pensionshänseende såtillvida, som befordringsutsikterna

för de förstnämnda äro mera begränsade än för de senare.

Syftet med det i motionen framlagda förslaget om en förbättring av

ifrågavarande befattningshavares pensionsförhållanden torde därför icke

kunna frånkännas ett visst berättigande. Att, såsom motionären ifrågasatt,

för vinnande av detta syfte lämna medgivande för musiksergeanter att

förvärva rätt till pension, beräknad efter fanjunkares lön, måste dock

enligt utskottets mening ur principiella synpunkter väcka starka betänkligheter.

Såsom arméförvaltningens civila departement i sitt ovan

återgivna yttrande framhållit, gäller nämligen för befattningshavare i

allmänhet inom statsförvaltningens olika grenar, att pension tillmätes i

förhållande till lönen inom den lönegrad, till vilken vederbörande befattning

är hänförd. Denna princip bör enligt utskottets mening alltjämt

upprätthållas. Att ifrågavarande befattningshavare enligt motionärens

förslag skulle för den större pensionen erlägga förhöjd pensionsavgift

synes icke utgöra tillräcklig grund för ett frångående av berörda

princip, då ju tjänstepension, i motsats till familjepension, till väsentlig

del bestrides av statsmedel. Fragan om en förbättring av musikunderofficerarnas

pensionsförhållanden bör därför enligt utskottets meningbehandlas

i samband med en eventuell ändring av bemälda befattningshavares

ställning i lönehänseende. Sistberörda spörsmål torde emellertid

äga nära samband med fragan om den ställning i försvarsorganisationen,

som vid en blivande revision av denna organisation kan komma att

givas åt armémusiken, och lärer därför böra i sammanhang därmed

wpptagas till prövning.

På grund av vad sålunda anförts har utskottet funnit sig ej kunna

tillstyrka någon åtgärd i motionens syfte och hemställer alltså,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

att förevarande motion II: 7 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda. .

Stockholm den 8 maj 1923.

På bankoutskottets vägnar:

BERNH. ERIKSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Lindley, Öhngren, Enhörning, Vindahl, Berge,

Andersson i Hägelåkra, Bodin och Ström,;

av andra kammaren: herrar Eriksson i Grängesberg, Gustafsson i Örebro, Borggren,

Bäcklund, Loven, Ryberg, Olsson och Janson i Kungsör.

Reservationer:

av herr Lovén, som ansett, att utskottets yttrande bort hava följande

lydelse:

»Det torde---till prövning.

Beträffande frågan, huruvida de redan i år eller nästa år pensionsberättigade

musiksergeanterna kunna komma i åtnjutande av någon

pensionsförbättring vid den omreglering av hela det militära pensionsväsendet,

som enligt direktionens för arméns pensionskassas utlåtande

ställts i utsikt, undandrager sig för närvarande utskottets bedömande.

Utskottet anser emellertid, att en sådan pensionsförbättring icke

bör vara helt utesluten, då det tidigare förekommit, att tjänstinnehavare,

som pensionerats strax innan en pensionsförbättring kommit till stånd,

det oaktat kommit i åtnjutande helt eller delvis av denna förbättring.

Utskottet hemställer,

\ ... • ; : :,''j V. ''1!,.

att förevarande motion II: 7 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda»; samt

av herrar Hamrin och Höglund, vilka instämt med herr Lovén.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKKRI-AKTIEBOLAG, 1923.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.