Utlåtande, i anledning av väckt motion om ändring i gällande bestämmelser angående pensionsrätt för musiksergeanter.
1923-05-08 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1923:30, Utlåtande, i anledning av väckt motion om ändring i gällande bestämmelser angående pensionsrätt för musiksergeanter.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande Nr 30.
1
Nr 30
Ankom till riksdagens kansli den 8 maj 1923 kl. 12 m.
Utlåtande, i anledning av väckt motion om ändring i gällande
bestämmelser angående pensionsrätt för musiksergeanter.
I en inom andra kammaren av herr Lovén väckt, till bankoutskottet
hänvisad motion, nr 7, har hemställts, »att riksdagen måtte besluta
om tillägg till arméns pensionskassa samt änke- och pupillkassa
i syfte att därmed bereda sådana musiksergeanter (sergeanter), som så
önska, pensionsrätt beräknad efter fanjunkares lön. Likaledes hemställes,
att det må bliva musiksergeant (sergeant) medgivet att, om anmälan
därom genom vederbörande redogörare göres till direktionen för
arméns pensionskassa, under musiksergeants (sergeants) 43:e levnadsår,
förvärva sig pensionsrätt beräknad efter fanjunkares lön, mot erläggande
av den högre årsavgiften, som därför är i reglementet stadgat.
För sådana musiksergeanter (sergeanter) som överskridit det 43:e
levnadsåret kan tillträde till högre pensionsrätt vinnas under åren 1923
—1924. Enahanda bör förhållandet vara för dem, som under innevarande
år inträda i pensionsåldern mot anmälan enligt ovan samt
mot retroaktivt erläggande av förfallna pensionsavgifter.»
Såsom stöd för yrkandet har i motionen anförts följande:
»Arméns musikunderofficerare intaga i pensionshänseende en synnerligen
ogynnsam undantagsställning inom underofficersgruppen. Genom saknaden av
fanjunkarebeställningar inom armémusiken (ett mindre antal musikfanjunkarebeställningar
finnas, men äro, som bekant, avsedda för arméns musikdirektörer) kvarstår
musikunderofficeren hela sin tjänstetid i sergeantbeställning med ty åtföljande
sergeants pension.
Den huvudsakliga anledningen till att musikunderofficerarna ej fått sina
rättmättiga krav- i löne- och pensionshänseende reglerade i överensstämmelse med
för övriga underofficerare gällande löne- och pensionsgrader, måste sökas i det förhållandet,
att frågan om armémusiken sedan flera år tillbaka befunnit sig under
utredning för skapandet av en ny organisation efter vissa av riksdagen uppdragna
riktlinjer.
Då vid 1920 års riksdag den allmänna revisionen av försvarsväsendet föregicks
av en definitiv lönereglering, hystes bland arméns musikunderofficerare den
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 8 saml. 27 höft. (Nr 30.) 1
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 30.
förhoppningen att äntligen erhålla en fullt rättvis lönereglering och därmed också
den pension (fanjunkarepension), som nästan undantagslöst tillfaller varje annan
underofficer. Förhoppningarna infriades emellertid ej. Arméns musikdirektörer
erhöllo en uppflyttning från 3:e till 4:e lönegraden med däremot svarande
pensionsförbättring, varemot övriga musikunderofficerare fingo kvarstå i 2:a lönegraden.
Det torde ej kunna bestridas, att musikunderofficeren i lika hög grad som
sin kamrat vid truppen är i behov av en tillräcklig pension. Förutom den allmänt
kända synpunkten, att familjefadern, vid den tidpunkt då han vid uppnådd
pensionsålder nödgas avgå ur tjänsten, är betungad av dryga kostnader för barnens
uppfostran, vilket i och för sig utgör tillräckligt skäl för att musikunderofficeren
i pensionshänseende bör jämställas med kamraten vid truppen, tillkommer
en omständighet, som även bör i viss mån beaktas. Erfarenheten har nämligen
visat, att underofficeren vid truppen genom sin inom tjänsten förvärvade rutin i
expeditionsgöromål har jämförelsevis lätt att vid avgång ur aktiv tjänst erhålla
reträttplatser, varemot musikunderofficeren i pensionsåldern, i synnerhet den som
specialiserat sig på sitt tjänsteinstrument (blåsinstrument), är ur stånd att upptaga
konkurrensen med yngre kolleger inom musikerfacket.
I betänkande och förslag rörande pensionsförbättring för viss personal vid
armén och marinen av 1919 hade också musiksergeanternas (sergeanternas) behov
av tillräcklig pension belijärtats så tillvida, att för dessa föreslagits en slutpension
av kronor 2,070: —, en summa som emellertid vid ärendets behandling i försvarsdepartementet
sänktes till kronor 1,910: —.
Nu förhåller det sig så, att sergeant äger rätt att genom inbetalning till
högre pensionsrum i änkekassan för sin hustru förvärva rätt till änkepension beräknad
efter fanjunkares lön. Kungl. Maj:ts förnyade nådiga reglemente för arméns
nya änke- och pupillkassa av den 30 december 1905, 4 § mom. 6, säger
nämligen:
»Följande grupper av delägare är, oberoende av bestämmelserna i detta
reglemente angående årsavgifts och änkepensions beräknande å innehavande lön,
medgivet att, om anmälan därom genom vederbörande redogörare göres till direktionen
inom sex månader efter ingånget äktenskap, förvärva nedangivna högre
änkepensionsrätt mot erläggandet i stället av den högre årsavgift, som därför är
i reglementet stadgad, nämligen:
Innehavare av underlöjtnants, löjtnants som kaptens av första klassen lön
pensionsrätt beräknad efter kaptens av första klassen lön,
innehavare av sergeants lön pensionsrätt beräknad efter fanjunkares lön.
— — — — —. — — — — — —. — _ — — — —• — — — — — — —».
Det egendomliga förhållandet existerar sålunda, att, ehuru befattningsinnekavaren
(musiksergeanten) själv är utestängd från fanjunkarepensionen, möter
intet hinder för honom att förvärva fanjunkares änkepension åt sin hustru.
Av ovan anförda moment ur reglementet för arméns änke- och pupillkassa
framgår emellertid med önskvärd tydlighet, att principen, att varje underofficer
vid tillträdandet av pension bör tillträda det för underofficersgruppen tillmätta
högsta pensionsrummet, är av statsmakterna till fullo erkänd. Även synes den
väg härmed vara anvisad, på vilken musikunderofficerarnas rimliga anspråk i
Bankoutskottets utlåtande Nr 30.
3
pensionshänseende bör kunna tillmötesgås. Det vore därför en gärd av rättvisa,
om åberopade, för änkekassan gällande bestämmelser vad sergeant beträffar i tilllämpliga
delar kunde införas i reglementets för arméns pensionskassa. Musiksergeant
skulle härigenom i pensionshänseende vinna likställighet med hustru samt
uppnå den slutpension, vilken, som förut nämnts, nästan undantagslöst tillfaller
varje annan underofficer.
Beträffande villkoren för förvärvandet av den högre pensionsrätten inom
arméns pensionskassa torde de för änkekassan gällande bestämmelserna i tillämpliga
delar vara tillfyllest med den ändringen, att erläggandet av den högre årsavgiften
bör begränsas till en närmare bestämd tidrymd. Som lämplig utgångspunkt
härvidlag kan förslagsvis tjäna tiden för sergeants befordran till fanjunkare,
vilken befordran enligt tillgänglig statistik i medeltal inträffar vid 43—44- års åldern.
Kostnadsberäkning.
Enligt företagen undersökning beräknas under 5-årsperioden 1923—1927 84
musiksergeanter avgå på grund av uppnådd pensionsålder (se bilaga 1). Ehuru
det endast undantagsvis inträffar att underofficer vid truppen avgår med lägre
än fanjunkares pension har även förutsetts att sådana fall inträffa. Anmärkas
bör dock, att dålig befordringstur i egentlig mening ej alltid är orsaken härtill.
Enligt från arméns pensionskassa inhämtade upplysningar har under den förflutna
1 O-årsperioden 1912—1921 tillsammans 26 sergeanter vid truppen avgått med sergeantspension,
vilket utgör en medelsiffra per år av 2.6, vilken siffra även ligger
till grund för här nedan beräknade kostnader. Det pensionstillägg, som enligt
motionens syfte skulle tillkomma musiksergeant (sergeant) utgör 340 kronor per
år, och ställa sig ungefärliga kostnaderna för statsverket härför under 5-årsperioden
1923—1927 sålunda:
År 1923 pensionsförbättring för 14 musiksergeanter .................................... kronor 4,760: —
» » » för övriga sergeanter enligt medelsiffra 2,c ......... » 884: —•
kronor 5,644: —
» 1924 » för 11 musiksergeanter + 14.............................. » 8,500: —
» » » för övriga sergeanter enligt medelsiffra 2.6 ......... » 1,768: —
kronor 10,268: —
» 1925 » för 18 musiksergeanler + 25.............................. » 14,620: —
» » » för övriga sergeanter enligt medelsiffra 2.6 ......... » 2,652: —
kronor 17,272:
» 1926 » för 25 musiksergeanter -f 43.............................. » 23,120: —
» » » för övriga sergeanter enligt medelsiffra 2.6 ......... » 3,536: —
kronor 26,656: —
» 1927 » för 16 musiksergeanter + 68.............................. » 28,560: —
» » » för övriga sergeanter enligt medelsiffra 2.6 ......... » 4,420: —
kronor 32,980: —
1 ovanstående kostnadsförslag är dyrtidstillägget ej inberäknat.
Förhöjda pensionsavgifter beräknas tillföra statsverket omkring 2,500 kronor
per år.»
Vid motionen har fogats följande uppgift å antalet niusikunderofficerare,
pensionsberättigade under perioden 1923—1927:
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 30.
Direktion»n
Over arméns
pensionskassa.
» Pensionsberättigade.
Reg.
1923
1994
1925
1926
1927
Reg.
1923
1924
1925
1926
1927
Inf.
v...
..... —
—
1
—
—
Inf.
24........
2
—
—
2
—
2...
..... —
1
—
1
1
25........
—
—
1
2
1
»
3 .
..... .
—
—
l
—
»
26........
—
—
—
—
—
»
4...
..... 1
1
—
—
—
»
27........
—
2
—
—
1
»
5..
..... .
1
1
—
1
»
28........
—
—
—
—
—
»
6 ...
7
..... .
1
—
1
—
K.
1........
2
—
—
—
—
1
1
»
8..
1
—
—
_
—
»
3........
_
--
1
_
y>
9
..... .
—
—
1
—
»
5........
—
-.
1
—
1
»
10...
..... .
—
1
—
1
»
6........
—
—
—
1
—
»
11..
..... .
—
—
3
—
»
7.......
—
1
1
—
—
»
12
..... .
—
1
—
1
»
8.......
1
—
—
—
—
»
13..
..... .
1
—
—
1
A.
1........
1
—
—
—
1
»
14
..... —
—
1
1
—
»
2........
1
—
3
1
—
»
15..
..... .
—
—
1
—
»
3........
—
—
1
—
—
»
16..
..... .
—
—
—
—
»
5........
2
—
—
1
1
»
17
..... 1
—
—
2
—
»
6........
—
1
1
—
1
y>
18..
..... .
—
—
3
—
»
8 .......
—
—
1
—
—
»
19..
..... 1
—
1
1
2
T.
—
—
1
—
—
»
20
..... 1
—
—
—
—
Summa
14
11
18
25
16
»
21..
_
1
_
_
_
»
22 .
..... 2
1
1
1
—
=
84 st.
»
23
—
—
—
2
1
(Uppgifterna äro hämtade ur Rulla över arméns officerare och underofficerare.
)»
Över förevarande motion har statskontoret, vars yttrande utskottet
i vederbörlig ordning inhämtat, införskaffat utlåtanden av direktionen
över arméns pensionskassa och arméförvaltningens civila departement.
Direktionen över arméns pensionskassa har i ärendet anfört följande:
»Enligt
punkt 1 i nu gällande, genom kungl. brevet den 22 juni 1877 fastställda
grunder för pensionering av arméns befäl och underbefäl med vederlikar
utgår med hänsyn till den vid avskedet innehavande fasta lönen på stat den årliga
pensionen för en musiksergeant med 900 kronor, därav 180 kronor i 9. klassen
av arméns pensionkassa och 720 kronor fyllnadspension av statsmedel samt
för en musikfanjunkare med 1,000 kronor, därav 180 kronor i 9. klassen av arméns
pensionskassa och 820 kronor fyllnadspension av statsmedel, vartill för båda
kommer pensionsförbättring i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen den 15
juni 1922 (nr 336) för år 1922 med respektive 1,010 och 1,250 kronor.
Härav framgår således, att en musiksergeant från arméns pensionskassa
Bankoutskottets utlåtande Nr 30. 5
åtnjuter samma pension som en musikfanjunkare men däremot 100 kronor mindre
i fyllnadspension och 240 kronor mindre i pensionsförbättring.
För dessa pensionsförmåner erläggas pensionsavgifter endast för pension och
fyllnadspension, under det att pensionsförbättringen är avgiftsfri.
En musiksergeant erlägger sålunda i årsavgift 4 procent å 900 kronor eller
36 kronor och en musikfanjunkare 4 procent å 1,000 kronor eller 40 kronor, för
vilken högre avgift musikfanjunkaren således erhåller 100 kronor större fyllnadspension
än musiksergeanten.
Skulle, såsom motionären föreslår, genom en eller annan ändring i pensioneringsgrunderna
musiksergeant genom avgiftsbetalning tillåtas bereda sig samma
pension och fyllnadspension som musikfanjunkare eller 1,000 kronor, skulle i alla
fall hans sammanlagda pensionsförmåner icke bliva större än förut.
Efter beslut av föregående års riksdag med anledning därav, att från och
med den 1 januari 1922 nytt avlöningsreglemente blivit tillämpligt för armén,
har nämligen Kungl. Maj:t genom kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 336) för år
1922 bestämt nya grunder för pensionsförbättringen genom att bland annat fastställa
en och samma totala pension (kassapension, fyllnadspension, pensionsförbättring)
för varje lönegrad i reglementets olika löneplaner.
För 2. lönegraden i löneplanen för underofficerare, som musiksergeanter
tillhöra, är sålunda fastställd en total pension av 1,910 kronor och för 3. lönegraden
eller musikfanjunkares 2,250 kronor.
Då musiksergeants kassapension och fyllnadspension nu tillhopa enligt ovan
utgår med 900 kronor, utgör honom tillkommande pensionsförbättring 1,010 kronor,
under det att, om han såsom motionären föreslår genom avgiftsbetalning
skulle beredas rätt till musikfanjunkares pension och fyllnadspension 1,000 kronor,
en pensionsförbättring av allenast 910 kronor skulle tillgodokomma honom.
Enligt direktionens mening synes alltså den väg, motionären beträtt, icke
kunna leda till det av honom uppställda målet att bereda musiksergeant samma
totala pensionsförmån som musikfanjunkare.
Därest emellertid statsmakterna skulle anse musiksergeanternas ställning i
pensionshänseende så behjärtansvärd, att en förbättring däri redan nu bör genomföras,
varför ju talande skäl synas föreligga, trots att en omreglering av hela det
militära pensionsväsendet inom de närmaste åren ställts i utsikt, tillåter sig direktionen
föreslå, att antingen musikserganterna uppflyttas från 2. till 3. lönegraden
eller och såsom för statsverket mindre kostsamt att medgivande utverkas, att pensionsförbättringen
hädanefter må för dem, oaktat de tillhöra 2. lönegraden, utan
hinder av bestämmelsen i kungörelsen den 15 juni 1922 angående pensionsförbättring
för viss personal vid armén och marinen få utgå med ett förhöjt belopp
av 340 kronor årligen.»
Arméförvaltningens civila departement liar avgivit ett så lydande
yttrande:
»Av motiveringen till föreliggande motion synes framgå, att motionären antagit,
att alla vid armén anställda ''musikdirektörer’ skulle äga åtnjuta lön enligt
4. lönegraden enligt den i officersavlöningsreglementet intagna löneplanen Ilo, med
rätt till däremot svarande pension, fyllnadspension och pensionsförbättring, även
-
Armé förvaltningens
civila
departement.
6
Bankoutskottets utlåtande Nr 30.
som att övriga musikunderofficerare skulle tillhöra 2. lönegraden med pensionsrätt
såsom musiksergeanter (sergeanter). Häremot torde kunna erinras, att enligt
gällande härordning vid arméns olika truppförband — med undantag för truppförhanden
vid trängen samt vissa mindre truppförhand vid artilleriet och fortifikationen,
där allenast inusiksergeantsbeställningar äro avsedda att finnas — icke äro
uppförda andra beställningar på stat för musikunderofficerare än för musikfanjunkare
och musiksergeanter. Någon ändring i avseende å den sålunda fastställda
organisationen av musikpersonalen lärer icke hava kommit till stånd genom den
från och med ingången av år 1922 tillämpade provisoriska löneregleringen för
armén. Enligt den vid gällande officersavlöningsreglemente fogade t jänste för teckning
skall visserligen till 4. lönegraden löneplan Uo, vilken lönegrad eljest omfattar
de å stat uppförda beställningarna för förvaltare vid intendenturkåren, hänföras
»musikdirektör, som avlagt musikdirektörsexamen vid musikaliska akademien»,
medan musikfanjunkare i övrigt, liksom övriga fanjunkare vid armén, äro
hänförda till 3. lönegraden i berörda löneplan. Nämnda i tjänsteförteckningen
rörande musikdirektör meddelade bestämmelse, som icke upptagits i det av Kungl.
Maj:t i proposition nr 350 till 1921 års riksdag framlagda förslaget till lönereglering
för arméns och marinens personal, tillkom efter beslut av riksdagen
(riksdagens skrivelse nr 351). Särskilda beställningar för »musikdirektörer» hava
emellertid varken tidigare varit eller i samband med nämnda riksdagens beslut
blivit uppförda å truppförbandsstaterna. I de för tiden efter löneregleringens
genomförande fastställda staterna hava också de enligt gällande härordning förefintliga
beställningarna för musikfanjunkare (musikstyckjunkare) fortfarande upptagits
såsom sådana, men med avlöning efter alternativ 3. eller 4. lönegraden i
löneplan Uo. Härav följer, att någon utnämning till musikdirektörsbeställning
på stat icke kan ifrågakomma, utan innebär utnämning till »musikdirektör» allenast
en titel- och gradbefordran för sådana musikunderofficerare, som avlagt musikdirektörsexamen
vid musikaliska akademien.
En dylik utnämning kan emellertid dessutom i vissa fall innebära ändring i
vederbörande musikunderofficers ställning i löne- och pensionshänseende, nämligen
under den förutsättningen, att han innehar en av de på stat uppförda musikfan
junkarebeställningarna, för vilka lönen är på nyss angivna sätt alternativt
bestämd. För en innehavare av beställning såsom musiksergeant på stat, som erhåller
utnämning till musikdirektör, kan däremot densamma icke medföra ökad
lön eller pension, utan bibehåller han i allt fall den lön och pensionsrätt, som
tillkommer beställningshavare i 2. lönegraden av löneplan Uo.
Såvitt departementet har sig bekant, utgår inom statsförvaltningens samtliga
grenar pension till befattningshavare i olika lönegrader med belopp, som i
varje fall står i viss relation till den lön, vederbörande befattningshavare vid avgången
uppbär i den lönegrad, vartill hans befattning på stat är att hänföra.
Också lärer det icke vara medgivet, att pension för befattningshavare i en lägre
lönegrad beräknas efter lönen för befattningshavare i en högre lönegrad, liksom
det icke lärer förekomma, att befattningshavare, utan att vinna befordran från en
lägre till en högre lönegrad, medgives tillfälle att efter egen önskan övergå till
den pensionsrätt, som skulle tillkomma honom, om han vunne sådan befordran.
Med hänsyn till vad departementet sålunda anfört, anser departementet, att
någon sådan ändring i avseende å musiksergeanternas pensionsrätt, att de, såsom
Bankoutskottets utlåtande Nr 30. 7
i motionen ifrågasatts, skulle eventuellt bliva i pensionshänseende likställda med
musikfanjunkare icke bör komma till stånd, så länge gällande härordning för
musikunderofficerarna allenast upptager, å ena sidan, musikfanjunkarebeställningar,
för vilka lönen är bestämd att utgå alternativt enligt 3, eller 4. lönegraden, löneplan
Uo, samt å andra sidan, musiksergeantsbeställningar med lön enligt 2. lönegraden
i samma löneplan.»
Statskontoret har för egen del åberopat innehållet i de hörda statskontoret.
myndigheternas yttranden, vartill statskontoret förklarat sig icke hava
något att tillägga.
Det torde visserligen icke kunna förnekas, att musikunderofficerarna utskottet.
i jämförelse med arméns övriga underofficerare intaga en mindre gynnsam
ställning i löne- och pensionshänseende såtillvida, som befordringsutsikterna
för de förstnämnda äro mera begränsade än för de senare.
Syftet med det i motionen framlagda förslaget om en förbättring av
ifrågavarande befattningshavares pensionsförhållanden torde därför icke
kunna frånkännas ett visst berättigande. Att, såsom motionären ifrågasatt,
för vinnande av detta syfte lämna medgivande för musiksergeanter att
förvärva rätt till pension, beräknad efter fanjunkares lön, måste dock
enligt utskottets mening ur principiella synpunkter väcka starka betänkligheter.
Såsom arméförvaltningens civila departement i sitt ovan
återgivna yttrande framhållit, gäller nämligen för befattningshavare i
allmänhet inom statsförvaltningens olika grenar, att pension tillmätes i
förhållande till lönen inom den lönegrad, till vilken vederbörande befattning
är hänförd. Denna princip bör enligt utskottets mening alltjämt
upprätthållas. Att ifrågavarande befattningshavare enligt motionärens
förslag skulle för den större pensionen erlägga förhöjd pensionsavgift
synes icke utgöra tillräcklig grund för ett frångående av berörda
princip, då ju tjänstepension, i motsats till familjepension, till väsentlig
del bestrides av statsmedel. Fragan om en förbättring av musikunderofficerarnas
pensionsförhållanden bör därför enligt utskottets meningbehandlas
i samband med en eventuell ändring av bemälda befattningshavares
ställning i lönehänseende. Sistberörda spörsmål torde emellertid
äga nära samband med fragan om den ställning i försvarsorganisationen,
som vid en blivande revision av denna organisation kan komma att
givas åt armémusiken, och lärer därför böra i sammanhang därmed
wpptagas till prövning.
På grund av vad sålunda anförts har utskottet funnit sig ej kunna
tillstyrka någon åtgärd i motionens syfte och hemställer alltså,
8
Bankoutskottets utlåtande Nr 30.
att förevarande motion II: 7 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda. .
Stockholm den 8 maj 1923.
På bankoutskottets vägnar:
BERNH. ERIKSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
av första kammaren: herrar Lindley, Öhngren, Enhörning, Vindahl, Berge,
Andersson i Hägelåkra, Bodin och Ström,;
av andra kammaren: herrar Eriksson i Grängesberg, Gustafsson i Örebro, Borggren,
Bäcklund, Loven, Ryberg, Olsson och Janson i Kungsör.
Reservationer:
av herr Lovén, som ansett, att utskottets yttrande bort hava följande
lydelse:
»Det torde---till prövning.
Beträffande frågan, huruvida de redan i år eller nästa år pensionsberättigade
musiksergeanterna kunna komma i åtnjutande av någon
pensionsförbättring vid den omreglering av hela det militära pensionsväsendet,
som enligt direktionens för arméns pensionskassas utlåtande
ställts i utsikt, undandrager sig för närvarande utskottets bedömande.
Utskottet anser emellertid, att en sådan pensionsförbättring icke
bör vara helt utesluten, då det tidigare förekommit, att tjänstinnehavare,
som pensionerats strax innan en pensionsförbättring kommit till stånd,
det oaktat kommit i åtnjutande helt eller delvis av denna förbättring.
Utskottet hemställer,
\ ... • ; : :,''j V. ''1!,.
att förevarande motion II: 7 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda»; samt
av herrar Hamrin och Höglund, vilka instämt med herr Lovén.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKKRI-AKTIEBOLAG, 1923.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.