Sök i Ratio Lex

Memorial, angående vissa förändringar i riksdag st ryckets format och stil.

1923-05-04 · 5 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1923:39, Memorial, angående vissa förändringar i riksdag st ryckets format och stil.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

1

Nr 39.

Ankom till riksdagens kansli den 4 maj 1923 kl. 1/-2 2 e. m.

Memorial, angående vissa förändringar i riksdag st ryckets format

och stil.

I en till riksdagen avlåten, den 13 januari 1923 dagtecknad proposition nr

9, som hänvisats till bankoutskottets förberedande behandling, har Kungl.

Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva viss

begränsning i den för riksdagen avsedda upplagan av kommitté- och sakkunnigebetänkanden.

Över detta förslag avgiver utskottet särskilt utlåtande.

I nämnda proposition har föredragande departementschefen jämväl berört

frågan om lämpligheten av att vidtaga vissa förändringar i riksdagstryckets

format och stil. Departementschefen har i ärendet anfört:

»Jag anser mig i detta sammanhang böra fästa uppmärksamheten därå, att Departedet

format, som enligt kungörelsen den 3 februari 1922 blivit bestämt för mentschefen.

betänkanden, ingående i samlingen »Statens offentliga utredningar», och som

från och med innevarande år även tillämpas beträffande »Svensk författningssamling»,

är ett annat än riksdagstryckets. Det har synts mig böra tagas

under övervägande, om ej en förändring av riksdagstryckets format lämpligen

skulle kunna ske till överensstämmelse med det för de offentliga utredningarna

föreskrivna.

Det nuvarande riksdagstrycket utföres i två olika format, ett för protokoll

och ett för bihang. Tryckningen av protokollen utföres i format 16 x 23-5

cm. med stilyta 11 x 18 cm. och av bihanget i format 20 x 23 ö cm. med

stilyta 13-5 x 18 cm. Till protokollen användes kompakt korpusstil och till

bihanget kompakt cicero såsom huvudstil. I avseende å de ekonomiska och

därmed likartade fördelar, som kunde vinnas genom en förändring av riksdagstryckets

format på nyss angivet sätt, har statens tryckerisakkunnige

lämnat mig vissa uppgifter. Under förutsättning att såväl protokoll som bihang

utföras i samma format, 17 x 25 cm., och med samma stilyta, 13 x 20

cm., som användas för »Statens offentliga utredningar», samt sättas med kompakt

corpus såsom huvudstil, skulle framställningskostnaderna minskas för

protokollen med omkring 7 procent och för bihanget med omkring 20 procent.

Då omfånget av ifrågavarande tryck med den förutsatta åtgärden komme

att minskas med omkring 20 procent, vore en däremot svarande besparing

uti papperskostnaderna att förvänta. Slutligen skulle ock den fördelen vin
Bihang

till riksdagens protokoll 1023. 3 samt. Sf> höft. (Nr 30.) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Bankoutslcottets utlåtande Nr 39.

nas, att det föreslagna formatet skulle kanna sättas med hjälp av alla brukliga

sättmaskiner, vilket ej vore fallet med de för närvarande för riksdagstrycket

använda formaten.

Att den antydda ändringen av riksdagstrycksformatet skulle vara till fördel

i de fall, då kommittébetänkande intages såsom bilaga till proposition,

torde ej hehöva närmare utvecklas. Därjämte skulle den ifrågasatta ändringen

av formatet och minskningen av stilen sammanställd med betänkandenas uteslutande

ur riksdagstrycket medföra högst betydande besparingar i fråga om hyllutrymme

i alla de ämbetsverk och andra lokaler, där riksdagstrycket förvaras.

Nu framhållna omständigheter tala tydligen för den av mig ifrågasatta åtgärden.

För att giva en föreställning om riksdagstryckets utseende efter en

sådan omläggning har tryckningen av såväl tredje och sjunde huvudtitlarna

i årets statsverksproposition som berättelsen om vad i rikets styrelse sedan

sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit utförts i enlighet med vad

nyss angivits. Yad formatet i skuret skick angår har någon ändring icke

vidtagits beträffande de enstaka delarna av propositionstrycket, men har ett

antal extra exemplar av sjunde huvudtiteln likasom nämnda berättelse skurits

i det avsedda nya formatet. Härigenom kan alltså erhållas en exakt

bild av hur det nya trycket skulle komma att te sig. Även om Kungl.

Maj:t äger vidtaga den ifrågasatta förändringen, såvitt rörer de i riksdagstryckets

bihang ingående propositionerna, är det givet, att en omläggning

av propositionsformatet icke bör ske, innan beslut fattats om enahanda förändring

beträffande övriga delar av bihanget, i sammanhang varmed jämväl

riksdagsprotokollen givetvis böra erhålla samma oktavformat som bihanget.

Då denna fråga närmast är en riksdagens inre angelägenhet, lärer emellertid

från Kungl. Ma j:ts sida icke böra till riksdagen framställas förslag i nu

förevarande avseende.»

Sedan utskottet i skrivelse den 30 sistlidna januari anhållit om kanslideputerades

yttrande över det av departementschefen väckta förslaget, hava kanslideputerade

i avgivet yttrande den 16 april 1923 förklarat sig icke hava

något att invända emot, att ett förändrat enhetligt format av samma slag

som det numera i kommittébetänkande n använda komme till tillämpning i

fråga om riksdagstrycket.

Kanslideputerade anföra vidare:

Kanslidepu- »I berörda proposition har i fråga om stilsorterna framhållits bland annat.

terade! att till protokollen för närvarande användes kompakt korpusstil och till b

hanget kompakt cicero såsom huvudstil. I avseende a de ekonomiska ock

därmed likartade fördelar,* som kunde vinnas genom en förändring av riksdagstryckets

format, stilyta och stilsort har av departementschefen åberopats

en av statens tryckerisakkunnige till honom avlämnad utredning. Av denna

utredning framginge, att under förutsättning att såväl protokoll som bihang

utfördes i samma format, 17 x 25 cm., och med samma stilyta, 13 X 20 cm,

som användes för »statens offentliga utredningar», samt sattes med kompakt

korpus såsom huvudstil, skulle framställningskostnaderna minskas for protokollen

med omkring 7 procent och för bihanget med omkring -.0 procent.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 39.

3

Under erinran, att ingen förändring avsetts i fråga om stilsort i protokollen,

få kanslideputerade beträffande bihangstrycket framhålla, att då detta

tryck kommer till användning i betydligt större utsträckning än protokollstrycket,

det synes viktigt att ej stilen däri hålles så fin, att svårighet vållas

vid läsning av samma tryck. Kanslideputerade anse därför, att, därest en

förändring i stilsorten i bihangstrycket finnes böra vidtagas, stilen icke, såsom

i sagda proposition förutsatts, bör bliva kompakt korpus utan mellanslagen

grov korpus. Enligt vad statens tryckerisakkunnige upplyst för kanslideputerade,

skulle jämlikt inom aktiebolaget Norstedt & Söner gjorda beräkningar

med nuvarande format och stil för riksdagstrycket kostnaden utgöra

för 1 000 bokstäver av bihanget.......kr. 4-7 5

» 1000 » » protokollet......» 3-96.

Med övergående till det av Kungl. Maj:t föreslagna formatet samt corpusil

bleve kostnaden

för 1000 bokstäver.............kr. 3-80.

Om däremot, i enlighet med vad kanslideputerade tänkt sig, för bihangstrycket

användes grov korpusstil med mellanslag, skulle kostnaden i det

föreslagna nya formatet för 1 000 bokstäver belöpa sig till 4 kronor 21 öre.

Då tryckningskostnaden för bihangstrycket vid 1922 års riksdag utgjorde

310 946 kronor och för kamrarnas protokoll 88 000 kronor, skulle, med en

förändring av stilsorter och format i bihangs- och protokollstrycket enligt

Kungl. Maj:ts förslag men under iakttagande tillika av ovan av kanslideputerade

föreslagen jämkning i fråga om stilsort i bihangstrycket, uppkomma

en besparing av 11 • 3(> procent å förstnämnda tryck och 4''04 procent å sistnämnda

tryck, vilken besparing, om de föreslagna åtgärderna kommit till

tillämpning å 1922 års bihangs- och protokollstryck, skulle utgjort i runda

tal 35 350 kronor respektive 3 550 kronor eller sammanlagt 38 900 kronor.

Då så stora besparingar i förevarande hänseenden stå att vinna, tala

starka skäl för att ifrågasatta förändringar i riksdagstrycket komma till

stånd.

I riksgäldskontorets förråd skulle visserligen enligUav föreståndaren för

riksdagens tryckeriexpedition gjorda beräkningar vid 1923 års riksdags slut

finnas ett inneliggande lager å omkring 1 756 ris papper, skuret, i fråga om

320 ris efter nuvarande protokollsformat och i övriga delar i enlighet med

bihangstryckets nuvarande format. Inköpspriset för den sålunda beräknade

kvantiteten papper har utgjort 24 074 kronor. Då emellertid förlusten genom

avgång vid papperets nedskärning till format för ifrågasatta nya användningssättet

enligt av sagde föreståndare och statens tryckerisakkunnige

gemensamt gjorda beräkningar skulle utgöra allenast 2 571 kronor 27 öre,

kan emellertid något hinder för reformens genomförande från och med nästa

år ej ligga häri.

Beträffande de ifrågasatta förändringarna vilja kanslideputerade uttryckligen

betona, att den grova korpusstil med mellanslag, som enligt kanslideputerades

mening skulle användas i bihangstrycket, synes böra omfatta

såväl text som siffror; och ej heller böra, då det gäller att i trycket återgiva

utredningar och kommittébetänkanden m. m. dylikt, mindre stilsorter

få användas, men väl i sådant sammanhang »packad» sättning kunna begagnas.

Användning i bihangstrycket av s. k. borgis anse nämligen kanslideputerade

icke böra fä ifrågakomma.

Genom ovan avsedda åtgärder skulle utöver omförmälda kostnadsminskningar

vinnas följande i propositionen berörda eller eljest framträdande fördelar,

nämligen att allt tryck för riksdagen bleve uniformt, vilket bland

annat medförde, att kommittébetänkanden och utredningar i det nya formatet

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Bankoulskottets utlåtande Nr 89.

Utskottet.

skulle kunna intagas som bilagor till riksdagstrycket, att en ock samma

papperssort kunde användas för allt riksdagstryck ävensom kommitté tryck,

varigenom avsevärda besparingar i uppbandlingskostnaden borde kunna

åvägabringas, att alla brukliga sättmaskiner kunde användas vid sättning

av allt riksdagstryck, samt att vid förvaringen av trycket hos ämbetsverk

eller enskilda avsevärt hyllutrymme kunde inbesparas.»

Beträffande först frågan om riksdagstryckets format förekomma för närvarande

två olika sådana, ett för protokoll och ett för bihang. Departementschefen

har ifrågasatt, att för detta tryck hädanefter skulle användas

endast ett format, nämligen det, som för närvarande tillämpas för betänkanden,

ingående i samlingen »Statens offentliga utredningar» ävensom för »Svensk

Författningssamling». I likhet med departementschefen och kanslideputerade

finner utskottet en dylik förändring böra genomföras, då därigenom bland

annat ej obetydliga besparingar skulle vinnas.

Vidkommande därefter frågan om stilsorten har hittills använts för protokollen

kompakt korpusstil och för bihanget kompakt cicero såsom huvudstil.

Även härvidlag borde enligt departementschefens mening användas en och

samma stilsort, nämligen kompakt korpus. I avseende härå hava emellertid

kanslideputerade framhållit, att, då bihangstrycket användes i betydligt

större utsträckning än protokollstrycket, det vore av vikt, att stilen icke

därvid hölles så fin, att svårigheter vållades vid läsningen av detta tryck.

Kanslideputerade hava därför ansett, att, om en förändring av stilsorten i

bihangstrycket funnes böra vidtagas, stilen borde bliva mellanslagen grov

korpus, därvid framhållits, att denna stil skulle omfatta såväl text som

siffror och att vid återgivande av utredningar, kommittébetänkanden o. d.

s. k. »packad» sättning kunde begagnas.

Någon förändring av stilsorten i protokollen har sålunda icke ansetts erforderlig.

Med hänsyn till vad kanslideputerade anfört finner utskottet sig böra biträda

kanslideputerades förslag angående användande i bihangstrycket av

mellanslagen grov korpus. Även genom den sålunda ifrågasatta förändringen

skulle en icke obetydlig besparing ernås. Härtill komma åtskilliga andra,

av departementschefen och kanslideputerade närmare angivna fördelar.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må besluta, att från och med 1924 års lagtima

riksdag skola beträffande riksdagstryckets format och

stil iakttagas de förändringar, som här ovan av kanslideputerade

föreslagits.

Stockholm den 4 maj 1923.

På bankoutskottets vägnar:

BERNH. ERIKSSON.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr SO.

5

Närvarande: Se utlåtande nr 38.

Anm. Vid tryckningen av detta memorial hava i fråga om format, stilyta

och stilsort tillämpats de av kanslideputerade ifrågasatta, av utskottet tillstyrkta

förändringarna. Texten har sålunda återgivits med mellanslagen

grov korpus såsom huvudstil, därvid kanslideputerades yttrande tryckts med

s. k. »packad» sättning.

Htockholm 11)23. 1\ A. Norstedt Si Bönor. 231548.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.