Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om sparbanker m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.

1923-05-17 · 55 sidor, varav 55 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 55 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1923:64, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om sparbanker m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

1

Nr 64.

Ankom till riksdagens kansli den 22 maj 1923 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag om sparbanker m. m. ävensom i ämnet väckta

motioner.

Genom en den 19 januari 1923 dagtecknad proposition, nr 22,

vilken hänvisats till bankoutskottet, har Kungl. Maj:t, under åberopande

av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag om sparbanker; och

2) lag om ändrad lydelse av 8 § i lagen den 13 juli 1887 angående

handelsregister, firma och prokura.

Lydelsen av berörda båda förslag skall i det följande av utskottet

återgivas.

Till utskottets behandling hava likaledes hänvisats vissa i anledning

av nämnda proposition väckta motioner, nämligen:

inom första kammaren:

nr 154 av herrar Struts och von Stockenström (lika lydande med

här nedan omförmälda motion II: 206),

nr 155 av herrar Johansson, Johan Bernhard jämte nio andra av

kammarens ledamöter (lika lydande med här nedan omförmälda motion

II: 204), samt

nr 156 av herr Johansson, Johan Bernhard;

inom andra kammaren:

nr 204 av herr Olsson i Kullenbergstorp jämte tio andra av kammarens

ledamöter,

nr 205 av herr Gustafson i Kasenberg samt

nr 206 av herr Olsson i Ramsta jämte åtta andra av kammarens

ledamöter.

I motionerna 1:154 och II: 206 har hemställts, att riksdagen

måtte bifalla förevarande proposition med följande ändringar:

att i 10 §, sjätte stycket, och uti li §, fjärde stycket, orden

»ledamot av styrelse för eller» måtte utgå,

att i 22 §, andra stycket, orden »högst 30,000» likaledes måtte utgå,

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 8 saml. 56 höft. (Nr 64.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

att till 25 § måtte enligt motionernas innehåll göras tillägg för underlättande

av nybildning av sparbanker,

att i anslutning till innehållet i 29 § sparbankernas rätt till erforderligt

stöd av riksbanken måtte i enlighet med motionernas innehåll

regleras,

att i 30 §, andra stycket, måtte inskjutas orden »eller bolag»,

att 33 § 1 mom. måtte givas följande lydelse:

Obligationerna må ej anses upptagna över sina verkliga värden,

om de upptagits till gällande marknadsvärden eller till värdet av obligationernas

sammanlagda avkastning, kapitaliserad efter en räntesats, utgörande,

vad angår statens, allmänna hypoteksbankens och konungariket

Sveriges stadshypotekskassas obligationer, medeltalet av inlåningsräntan

samtliga rikets sparbanker under de 10 sista år, för vilka statistiska uppgifter

finnas tillgängliga, med tillägg av en fjärdedels procent och, vad angår

övriga obligationer, nämnda medeltal med tillägg av en halv procent,

att 34 §, första stycket, måtte ändras i överensstämmelse med

innehållet i lagen om säkerhetsfond för sparbanker den 15 juni 1922.

Tillika har anhållits, att vederbörande utskott måtte vidtaga de

ändringar i den föreslagna lagtexten, som vid ett bifall till vad sålunda

yrkats kunde bliva nödigt.

I motionerna I : 155 och II : 204 har hemställts,

I) att riksdagen med följande ändringar måtte bifalla förevarande

proposition med förslag till lag om sparbanker m. m.

a) 10 § får följande lydelse:

Huvudmännen skola vara minst tjugo och högst femtio. De skola

utses på sätt reglementet föreskriver; och skall i reglementet stadgas,

att minst en fjärdedel av huvudmännen skall tillsättas av kommunalstämma,

kommunalfullmäktige, allmän rådstuga, stadsfullmäktige, municipalstämma,

municipalfullmäktige, landsting, hushållningssällskap eller

Konungens befallningshavande. Stiftare av sparbank må ock i reglementet

kunna förklaras för huvudman, dock ej för längre tid än i andra

stycket sägs.

Huvudman — — — avgången.

Årssammanträde — — — sammanträde.

Styrelsen — — — hållits.

Vid — — — styrelsen.

Huvudman —--sparbank.

Huvudman — — — arvode.

b) 11 § får följande lydelse:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

3

Ledamöterna —--årssammanträde.

Styrelseledamot---uppdraget.

Avgår — — — huvudmännen.

Styrelseledamot må ej vara tjänsteman i sparbanken, där ej sådant

är i reglementet uttryckligen medgivet, ej heller ledamot av styrelse för

eller tjänsteman i annan sparbank eller direktör för eller tjänsteman i

bankbolag. Av styrelsens ledamöter må ej mer än en fjärdedel tillika

vara ledamöter av styrelse för bankbolag.

Styrelseledamot — — — fonder.

c) 26 § får följande lydelse:

Sparbanks---verksamhetsområde.

Sparbanks---skuldebrev.

Lån må, då fråga ej är om lån till kommun eller dylik samfällighet,

utlämnas allenast mot säkerhet av pant eller borgen. Såsom pant

må ej godkännas inteckning i fartyg eller förlagsinteckning; ej heller

må lån mot pant av aktier eller lottbrev utlämnas till högre sammanlagt

belopp än som motsvarar hälften av bankens fonder.

År — — — sagts.

Lån---gång.

d) 29 § får följande lydelse:

Sparbank vare skyldig att i tillgångar, vilka kunna med lätthet

förvandlas i penningar, redovisa ett belopp, som tillsammans med sparbankens

inneliggande kassa motsvarar minst en tiondedel av insättarnas

behållning enligt senaste bokslut. Dylik kassareserv skall utgöras av

riksgäldskontorets skattkammarväxlar eller sådana obligationer, som i 25 §

omförmäles, eller fordran hos riksbanken eller inländskt bankbolag; dock

må av kassareserv högst hälften utgöras av inteckningar av sådan beskaffenhet,

som i 25 § sägs.

e) de bestämmelser, som meddelas rörande en av Konungen för

hela riket förordnad sparbanksinspektör, utgå;

II) att utskottet måtte vidtaga de ändringar i lagtexten, som

eventuellt kunde föranledas av ett bifall till dessa ändringsyrkanden.

I motionen I: 156 har hemställts,

att § 33 mom. 1 måtte erhålla följande lydelse:

Sparbanks tillgångar må ej upptagas vare sig över sina verkliga

värden eller till högre belopp än som motsvarar kostnaderna för deras

förvärvande eller anskaffande.

Obligation må ej anses upptagen över sitt verkliga värde, om deri

upptagits till gällande marknadsvärde eller till högst det belopp, som

motsvarar kostnaderna för dess förvärvande eller anskaffande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

Utskottet.

I motionen II : 205 har slutligen hemställts,

att riksdagen i Kungl. Maj:ts proposition måtte göra följande

ändringar:

i 14 §.

I förhållande till sparbanken vare styrelsen pliktig att i sin förvaltning

av sparbankens angelägenheter ställa sig till efterrättelse de särskilda

föreskrifter, som i reglementet eller i frågor, vilkas avgörande är

huvudmännen förbehållet, av dessa meddelas; och

i 10 §.

Huvudmännen---municipalfullmäktige, häradsnämnd, landsting,

--— sägs.

Beträffande motiveringen till såväl propositionen som motionerna

tillåter sig utskottet att hänvisa till dessa.

Ett förslag till ny sparbankslag förelädes redan sistlidet år riksdagen

men blev då efter bankoutskottets avstyrkande av riksdagen avslaget.

Bankoutskottets motivering blev dock icke av riksdagen godkänd.

I berörda motivering hade framställts vissa anmärkningar mot förslaget,

varjämte uttryckts tvivelsmål, huruvida en fullständig revision av sparbankslagen

vore erforderlig för genomförande av de ändringar, som även

utskottet funne behövliga.

Det nu i Kungl. Majrts förevarande proposition framlagda förslaget

har i mångt och mycket tagit hänsyn till synpunkter av den art, som

sistlidet år inom utskottet gjorts gällande. Förslaget synes ock i huvudsak

vara av beskaffenhet att kunna och böra läggas till grund för lagstiftning.

Utskottet tillstyrker alltså för sin del nu, att en helt ny

sparbankslag kommer till stånd. I vilka avseenden avvikelser från det

av Kungl. Maj:t framlagda förslaget anses erforderliga, framgår av det

följande.

Sparbanksväsendet äger för landets ekonomiska liv samt dess

trygga och sunda utveckling den allra största betydelse. Insättarbehållningen

i sparbankerna — eller deras inlåning — som vid 1919 års slut

utgjorde cirka 1,870 miljoner kronor, uppgick vid 1921 års slut, trots

den under tiden inträffade stegringen i penningvärdet, till ej mindre än

omkring 2,130 miljoner kronor. Till en jämförelse må meddelas, att

den till inkomst- och förmögenhetsskatt skattepliktiga förmögenheten i

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

5

riket beräknats till högst 15 miljarder kronor. Sparbankernas egna fonder

hade från slutet av år 1919 till slutet av år 1921 stigit från cirka 107

miljoner till närmare 121 miljoner kronor. All sannolikhet talar för att

dessa siffror sedermera ytterligare ökats. Sparbankernas antal, som vid

avgivande av bankoutskottets utlåtande sistlidet år utgjorde 485, uppgår

för närvarande till 487.

De anförda uppgifterna ådagalägga oförtydbart det förtroende hos

allmänheten, som uppbär sparbanksrörelsen i riket.

Det må ock konstateras, att, ehuru den senaste tidens oerhörda

påfrestning på det ekonomiska området ej lämnat sparbankerna helt

oberörda, dessa — även om måhända ej alla förluster ännu kommit till

synes — måste anses hava stått sig i det hela väl, om man jämför med vad

som under de sista åren inträffat med affärsbankerna. Denna stabilitet kan

visserligen icke tillskrivas enbart de särskilda sparbanksledningarnas

åtgöranden utan måste fastmera anses utgöra en följd av de utlåningsformer

— lån mot fastighetsinteckningar och med ingående personkännedom

prövade borgensförbindelser — vilka kunna sägas vara speciellt

utmärkande för sparbankernas ekonomiska politik i allmänhet.

Talar alltså, å ena sidan, erfarenheten på det mest tydliga sätt

för att man i sparbanksrörelsen under i huvudsak dess nuvarande utformning

har en institution, vilken är i särskilt hög grad ägnad att

mottaga en stor del av landets sparkapital samt att göra detta kapital

fruktbringande för de trakter, varifrån det uppsamlats, så måste, å andra

sidan, tillses, att denna institution bevaras vid det förtroende, den hittills

åtnjutit.

En ny lagstiftning bör alltså vara byggd på förtroende för sparbankernas

vilja och förmåga att i det hela själva bedöma vad som för

dem är lämpligast. Detta innebär allenast ett fullföljande av den hittillsvarande

utvecklingslinjen. Endast i den mån en klok och insiktsfull

sparbanksledning skulle för sig själv uppställa vissa skrankor, böra

sådana införas i lagen att gälla även för andra. De sparbanker —

d. v. s. det vida övervägande flertalet — som hittills ådagalagt klokhet

och omdöme, böra ej genom den nya lagstiftningen hindras att fullfölja

sin sålunda utövade verksamhet. De inskränkande bestämmelserna böra

träda i funktion, först när en sparbank i sina åtgöranden vill gå utöver

vad som enligt sunda ekonomiska principer måste anses lämpligt och

riktigt.

Det i Kungl. Maj:ts förevarande proposition framlagda förslaget måste

ock i stort sett anses fylla nu angivna huvudbetingelser. Särskilt uttalar

utskottet sin tillfredsställelse över att bestämmelserna angående krav på

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

visst förhållande mellan sparbankernas fonder och de av dem förvaltade

sparmedlen erhållit en utformning, vilken i allmänhet torde smidigt anpassa

sig efter olika sparbankers ställning. Likaledes torde det böra

betecknas som en fördel, att kravet på s. k. likvida tillgångar till lättnad

i synnerhet för de mindre sparbankerna kunnat mildras. Det stöd, som

efter hemställan från sparbankshåll givits sparbankerna därutinnan, att

en väg lämnats dem öppen att placera viss del av sina tillgångar på

sådant sätt, att en sparbankernas egen stödkassa för ömsesidigt bistånd

må kunna upprättas, måste ock anses värdefullt. I andra avseenden,

såsom beträffande sättet för obligationers värdering vid upprättande av

balansräkningar, har utskottet visserligen intet väsentligt att erinra i

fråga om den princip, varpå propositionen är byggd, varemot utskottet

ej kunnat gilla själva utformningen av hithörande lagbestämmelser. I

en annan betydelsefull punkt, nämligen om tillsynen å sparbankerna,

är utskottet även såtillvida ense med propositionens ståndpunkt, att en

ökad effektivitet är nödvändig. Däremot hyser utskottet en skiljaktig

uppfattning om det lämpligaste sättet för denna tillsyns ordnande. I

vissa detaljfrågor föreslår för övrigt utskottet andra bestämmelser än

propositionens.

Utskottet har alltså ansett vissa ändringar böra vidtagas i Kungl.

Maj:ts förslag. Med dessa ändringar, för vilka i det följande skall under

varje särskild paragraf redogöras, tillstyrker utskottet för sin del det

föreliggande förslaget till lag om sparbanker.

10 §.

10 § i förslaget avser, bland annat, frågan om sättet för huvudmännens

tillsättande. I propositionen föreslås, att minst en tredjedel

av huvudmännen skall tillsättas av kommunalstämma, kommunalfullmäktige,

allmän rådstuga, stadsfullmäktige, municipalstämma, municipalfullmäktige,

landsting, hushållningssällskap eller Konungens befallningshavande.

I motionerna I: 155 och II: 204 har framställts yrkande

av innebörd, att i stället för en tredjedel minst en fjärdedel av huvudmännen

skulle tillsättas av någon av nämnda korporationer eller myndigheter.

I motionen II: 205 har däremot föreslagits, att bland berörda

valkorpcrationer i 10 § måtte införas jämväl liäradsnämnden, vilken

skulle i särskilt hög grad vara lämpad att utgöra valkorporation beträffande

häradssparbanker.

Utskottet anser för sin del en lämplig avvägning hava ägt rum,

när det föreslagits, att en tredjedel av huvudmännen skulle utses av

någon eller några utav vissa bestämda korporationer, medan det lämnats

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

7

full frihet att i reglementet stadga angående de återstående två tredjedelarna.

Tillbörlig hänsyn synes genom en sådan anordning hava ägnats

de olika synpunkter, vilka eljest kunna sägas leda till delvis rakt motsatta

resultat. Ej heller synes något vara att erinra emot att, på sätt

motionsvis föreslagits, ett särskilt representantskap för häradet införes

som valkorporation. Utskottet håller dock före, att i stället för häradsnämnd

bör insättas häradsrätt, något som torde bättre överensstämma

med gällande rättsordning i allmänhet. Å andra sidan synes det lämpligt

att utesluta Konungens befallningshavande från de myndigheter m. fl.,

som nu avses. Lagen bör, synes det, ej giva direkt anvisning på att

Konungens befallningshavande, som själv fastställer sparbankens reglemente

men i övrigt har tillsynen såsom sin funktion, även skall taga,

så att säga, aktiv del i sparbankens skötsel. Utskottet utgår givetvis

ifrån att den utseende korporationen eller myndigheten i allmänhet skall

på ett eller annat sätt representera sparbankens verksamhetsområde.

Tillräckligt utrymme för ett sådant förfarande synes emellertid vara berett

även inom de återstående korporationerna och myndigheterna, särskilt

om man tager i betraktande, att, såsom nyss antytts, hinder ej möter

att låta flera av nämnda korporationer m. fl. inom nämnda tredjedel utse

var sina representanter.

Utskottet har vidare ansett den längsta tiden för huvudmans

funktion böra bestämmas till fem i stället för, såsom enligt propositionen,

tio år.

Yrkandet i motionerna I: 154 och II: 206, att i sjätte stycket

orden »ledamot av styrelse för eller» måtte uteslutas, har utskottet för

sin del ansett icke kunna tillstyrkas.

11 §•

I fråga om 11 § har i motionerna I: 155 och II: 204 föreslagits,

att av styrelsens ledamöter ej mer än en fjärdedel tillika må vara ledamöter

av styrelse för bankbolag, medan propositionen medgiver sådan

möjlighet beträffande en tredjedel av styrelsens ledamöter. I motionerna

I: 154 och II: 206 åter har i anslutning till vad i motionerna föreslagits

beträffande 10 § framställts yrkande av innebörd, att det föreslagna

förbudet för styrelseledamot att tillika vara styrelseledamot i annan

sparbank ej måtte genomföras.

Utskottet har — ej minst med hänsyn till starkt uttalade önskemål

från sparbankshåll — funnit sig kunna tillstyrka propositionens,

ävenledes efter framställande av dylika önskemål, intagna ståndpunkt, att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

högst en tredjedel av sparbanksstyrelsen ock må vara styrelseledamöter

i bankbolag. Uppenbarligen bör ett bestämt hinder skapas för att affärsbanksinflytandet

må bliva dominerande i avseende å vare sig sparbanks

inlåning eller dess utlåning. Det erfordras dock enligt propositionen

minst sex ledamöter i en sparbanksstyrelse för att två skola tillika få

vara ledamöter i atfärsbanksstyrelse, en proportion, som ej torde kunna

medföra några risker. Förenämnda önskemål från sparbankshåll äro

uppenbarligen motiverade därav, att en alltför sträng bestämmelse i

detta hänseende skulle beröva sparbankerna många personer med goda

insikter i ekonomiska ting, och att man hittills i allmänhet icke kunnat

finna någon olägenhet av representationen i fråga.

Att, på sätt i motionerna I: 154 och II: 206 yrkats, öppna möjlighet

för en person att samtidigt vara ledamot i flera sparbankers styrelser,

finner utskottet ej lämpligt.

Utskottet föreslår i 11 § det tillägg, att ej den må vara styrelseledamot,

som är i konkurstillstånd. Det torde visserligen vara givet,

att i det stora flertalet fall styrelseledamot skulle skiljas från sin befattning,

om han kommit på ekonomiskt obestånd, även om han ej vore

försatt i konkurs. En sådan åtgärd måste ock givetvis anses lämplig,

något som emellertid icke torde böra utesluta, att konkurstillstånd införes

som ett verkligt legalt hinder.

14 §.

•-^saa

I 14 § av Kungl. Maj:ts förslag förekommer en bestämmelse av

innehåll, att i förhållande till sparbanken styrelsen skall vara pliktig att

i sin förvaltning ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som

i reglementet eller av huvudmännen meddelas. I motionen II: 205 har

nu med en ingående motivering yrkats sådan ändring, att styrelsen

måtte förklaras skola ställa sig till efterrättelse, utom föreskrifter i reglementet,

föreskrifter av huvudmännen i frågor, vilkas avgörande år huvudmännen

förbehållet.

Det vill visserligen förefalla, som om med propositionens föreskrift

— som har sitt mönster i, bland annat, gällande banklag (55 och

171 §§) — ej avsetts något annat än vad vederbörande motionär nu

åsyftar. Då emellertid en omformulering synes kunna innebära vissa

fördelar och de av motionären anförda argument mot möjliga olägenheter

ej synas sakna visst fog, har utskottet ansett sig böra förorda

omformulering i motionens syfte.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

9

21 §.

Utskottet tillstyrker sådan ändring i 21 §, att sparbankskommitté

må utan tillstånd av Konungens vederbörande befallningshavande utöva

verksamhet å ort inom sparbankens verksamhetsområde.

22 §.

I motionerna I: 154 och II: 206 har yrkats, att bestämmelsen om

ett insättningsmaximum å 30,000 kronor måtte utgå. Utskottet har för

sin del funnit sig tilltalat av den tanken, att i lagen skulle givas uttryck

däråt, att vid bestämmande av insättningsmaximum hänsyn skulle

komma att tagas till sparbankens omslutning, så att för en mindre

sparbank skulle bestämmas ett annat och lägre insättningsmaximum än

för en större sparbank. Det har emellertid visat sig möta svårigheter

att finna ett lämpligt uttryck för denna tanke. Man torde ock kunna

utgå ifrån att Konungens befallningshavande skola vid fastställelse av

reglementen för sparbankerna låta sig ledas av en liknande i sakens

natur liggande princip. Det i propositionen föreslagna maximum, 30,000

kronor, finner utskottet med hänsyn till hittills vunnen erfarenhet och

förekommande dispensmöjlighet ej vara för lågt, varför nämnda motioner

i denna punkt avstyrkas.

25 §.

I det föregående har uttalats, att den avfattning, förevarande

paragraf — vilken behandlar frågan om den s. k. fondrelationen —

erhållit, måste anses vara i det stora hela tillfredsställande. Motionsvis

(I: 154 och II: 206) har ock yrkats endast den ändring i paragrafen, att

till densamma måtte fogas ett tillägg av innehåll, att nybildad sparbank,

i den mån Konungens befallningshavande efter sparbanksinspektörens

hörande funne lämpligt, måtte vara befriad från tillämpning av bestämmelserna

om fondbildning i denna paragraf för den tid, som godkänd

plan över sparbankens verksamhet enligt 4 § funnes fastställd. Pin sådan

ytterligare lindring i propositionens i och för sig jämförelsevis lindriga

fondbildningskrav synes dock knappast erforderlig. Fastmera förefaller

det rimligt, att även insättare i en ny sparbank omedelbart tillförsäkras

den trygghet, som ligger i att kravet på viss fondsäkerhet redan från

början upprätthålles.

Däremot har utskottet för sin del velat föreslå den mindre väsentliga

ändring i 25 §, att i de s. k. täckningsfria tillgångarna må inräknas

även inteckning inom halva taxeringsvärdet i växande skog å jordbruksjBihang

till riksdagens protokoll 1923. 8 samt. 56 höft. (Nr 64.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

fastighet, vilken är försedd med för jordbrukets bedrivande nödiga

åbyggnader. Härvid har utskottet ingalunda förbisett, att förevarande

bestämmelse har sin direkta betydelse just i avseende å fondtäckningen

och endast å denna. Den förskjutning av de täckningsfria tillgångarna

i förhållande till övriga tillgångar, som vid bifall till utskottets förslag

åstadkommes, synes dock ej böra innebära några risker, synnerligast

med hänsyn till det krav på visst fondminimum, som uppställts

i paragrafens andra stycke. En viss betydelse av den föreslagna

ändringen anser emellertid utskottet ligga på ett annat område, nämligen

det rent psykologiska. Det lär, förmenar utskottet, knappast

kunna undgås, att den i 25 § förekommande klassificeringen i olika

slag av tillgångar kommer att påverka sparbankernas utlåningspolitik,

så att sparbankerna komma att giva företräde åt placering i de enligt

25 § första stycket täckningsfria tillgångarna; och utskottet har hyst

vissa farhågor, att med propositionens formulering lånemöjligheterna

för jordbruksfastighet med skog i allmänhet skulle komma att allt för

mycket försvåras.

På tvenne ställen i förevarande paragraf liksom sedermera i 29 §

föreslår utskottet viss ändring av rent formell innebörd. I »fordringar

hos inländskt bankbolag» inbegripas nämligen även vissa andra fordringar

än egentliga s. k. bankfordringar, såsom fordringar på grund av förlagsbevis

eller mot inteckning i banken tillhörig fastighet, medan i förevarande

sammanhang bör avses endast på bankräkning innestående penningar.

26 §.

I propositionen har föreslagits, bland annat, att lån må, då fråga

ej är om lån till kommun eller dylik samfällighet, utlämnas allenast

mot säkerhet av pant eller borgen, att såsom pant ej må godkännas

inteckning i fartyg eller förlagsinteckning, samt att ej heller lån mot

pant av aktier eller lottbrev må utlämnas till högre sammanlagt belopp

än som motsvarar sparbankens fonder. I motionerna I: 155 och II: 204

har yrkats, att lån mot pant av aktier eller lottbrev ej skola få utlämnas

till högre sammanlagt belopp än som motsvarar hälften av sparbankens

fonder.

Då erfarenheten visat, att lån mot aktier bör i möjligaste mån inskränkas,

har utskottet ansett sig böra tillstyrka bifall till detta yrkande,

dock att den tidpunkt, då äldre sparbank skall hava genomfört bestämmelsen,

utsträckts från i propositionen föreslagna 1 januari 1935 till 1

januari 1940. Föreskriften i sistnämnda avseende återfinnes i 8) av 73 §,

som motsvarar propositionens 75 §.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

11

Det har vidare befarats, att åt 26 § i propositionens avfattning

skulle kunna givas den tolkning, att inteckning i fartyg eller förlagsinteckning

under inga förhållanden skulle få finnas i en sparbanks utlåningsportfölj,

alltså ej få mottagas vare sig såsom fyllnad till en i och

för sig fullgod säkerhet av annat slag eller ens för att stärka en från

början fullgod men sedan försvagad säkerhet av annan art. En sådan

tolkning har utskottet velat genom viss omformulering förekomma.

29 §.

29 § innehåller bestämmelse om sparbanks skyldighet att hålla

kassareserv. Denna skall motsvara minst en tiondedel av insättarnas

behållning enligt senaste bokslut. Kassareserven skall enligt propositionen

utgöras av riksgäldskontorets skattkammarväxlar eller obligationer,

utfärdade av staten, Sveriges allmänna hypoteksbank eller konungariket

Sveriges stadshypotekskassa eller andra fullgoda obligationer eller av

fordran hos riksbanken eller inländskt bankbolag. Dock må av kassareserv

högst 100,000 kronor utgöras av inteckningar av sådan beskaffenhet,

som i 25 § avses. I motionerna I: 155 och II: 204 har föreslagits, att i

stället högst hälften av kassareserven skulle få utgöras av inteckningar

av nyss nämnd beskaffenhet.

Det torde böra beaktas, att det krav, som sålunda motionsvis framställts,

för de mindre sparbankerna, nämligen alla dem, vilkas inlåning

understiger 2 miljoner kronor, blir strängare än enligt motsvarande

bestämmelse i årets proposition. För alla dessa sparbanker utgör nämligen

100,000 kronor mera än hälften av den erforderliga kassareserven.

Emellertid synes det vara just för de minsta sparbankerna, som kravet

på kassareserv bör lättas. Propositionen torde i detta avseende fylla

rimliga anspråk, desto mera som sparbankerna vid valet av kassareservpapper

även i övrigt åtnjuta ganska stor frihet. Kungl. Maj:ts förslag

i förevarande punkt synes alltså böra godkännas. Utskottet tillåter sig

för övrigt beträffande frågans innebörd hänvisa till de uppgifter, som

lämnats i fjolårets proposition nr 147 sid. 51.

Vid förevarande paragraf har ock i motionerna I: 154 och II: 206 —

med framhållande av önskemålet, att krediter måtte hos riksbanken

beviljas sparbankerna i form av kassakreditiv och kredit å löpande räkning—

föreslagits, att sparbankernas rätt till erforderligt stöd av riksbanken

måtte i enlighet med vad motionerna angåve regleras. Mot vad sålunda

yrkats torde böra framhållas, dels att sparbankerna i likhet med övriga

låntagare redan äga viss möjlighet att erhålla lån från riksbanken, dels

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

ock att den väckta frågan näppeligen torde böra upptagas i samband

med lagstiftningen om sparbanker, då den i stället berör riksbankens

verksamhet.

30 §.

I 30 § upptages den bestämmelse, varom utskottet i det föregående

lämnat en antydan, nämligen att sparbank skall äga använda visst

belopp till förvärv av andel i ekonomisk förening, bildad i ändamål att

utgöra en sammanslutning av svenska sparbanker för tillgodoseende av

gemensamma intressen. I motionerna 1:154 och II: 206 har härutinnan

yrkats sådan ändring, att sparbank även skulle kunna förvärva aktie i ett

för nyssnämnda ändamål bildat aktiebolag. Det kunde nämligen befinnas

lämpligare att åt sparbankernas ifrågasatta stödkassa giva formen av

ett aktiebolag.

Utskottet har för sin del ingen erinran mot den sålunda föreslagna

ändringen och har vidtagit omformulering av förevarande paragraf i

motionernas syfte.

33 §.

Det har redan antytts, att bestämmelserna i 33 § om värdering

av obligationer icke synts utskottet kunna tillstyrkas.

Huvudregeln i detta avseende är enligt propositionen den, att obligation

ej må i balansräkning upptagas vare sig över anskaffningsvärdet

eller över verkliga värdet, varmed emellertid förstås ej blott obligationens

marknadsvärde utan även ett enligt viss formel utrönt medeltalsvärde.

Ej heller må obligation uppskrivas från en balansräkning till

en annan utom för täckande av förlust eller för motsvarande nedsättning

av annan tillgångs bokförda värde. Sådan uppskrivning må ej

ske till högre värde än obligationens anskaffningsvärde, såvida det ej

uttryckligen angives i styrelsens förvaltningsberättelse. I den mån uppskrivning

må ske finnes emellertid intet hinder att sträcka sig till förut

omförmälda medeltalsvärde, även om detta är högre än marknadsvärdet.

Beträffande metoden för uträknande av medeltalsvärdet tillåter sig utskottet

hänvisa till propositionen.

I motionerna I: 154 och II: 206 har — i anslutning till ett av svenska

sparbanksföreningen framställt förslag — yrkats, att 33 § 1) andra stycket

måtte erhålla följande lydelse:

»Obligationerna må ej anses upptagna över sina verkliga värden,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

13

om de upptagits till gällande marknadsvärden eller till värdet av

obligationernas sammanlagda avkastning, kapitaliserad efter en räntesats,

utgörande, vad angår statens, allmänna bypoteksbankens och konungariket

Sveriges stadshypotekskassas obligationer, medeltalet av inlåningsräntan

i samtliga rikets sparbanker under de 10 sista år, för vilka

statistiska uppgifter finnas tillgängliga, med tillägg av en fjärdedels

procent och, vad angår övriga obligationer, nämnda medeltal med tilllägg

av en halv procent».

I motionen 1: 156 åter har yrkats, att 33 § 1) måtte erhålla denna

lydelse:

»Sparbanks tillgångar må ej upptagas vare sig över sina verkliga

värden eller till högre belopp än som motsvarar kostnaderna för deras

förvärvande eller anskaffande.

Obligation må ej anses upptagen över sitt verkliga värde, om den

upptagits till gällande marknadsvärde eller till högst det belopp, som

motsvarar kostnaderna för dess förvärvande eller anskaffande».

Vad propositionens bestämmelse i 33 § 1) beträffar, synes man

svårligen kunna framställa några vägande anmärkningar av rent teoretisk

natur mot själva den grundläggande principen. Däremot är utskottet

av den uppfattningen, att det skulle möta synnerliga svårigheter för sparbankerna

att — även om det funnes en sparbanksinspektör — tillämpa

bestämmelsen i fråga. Propositionen utgår nämligen vid uppställandet

av sin regel om medeltalsberäkning dels från att man äger exakt kännedom

om varje obligations marknadsvärde dels ock därifrån, att man skall

verkställa en ganska invecklad kalkyl beträffande var och en av de

bortåt ett tusental slag av obligationer, varom fråga kan bliva. Detta

är för utskottet ett avgörande skäl att icke tillstyrka propositionen i

denna punkt.

Den utformning, som utskottet föreslår beträffande 33 § 1), kan

betraktas som en sammanjämkning mellan propositionens och sparbanksföreningens

förslag. Utskottet godtager beträffande stats- och

hypoteksobligationer, med någon jämkning i fråga om kapitaliseringsprocenten,

den värderingsnorm, som propositionen givit beträffande

ett visst slag av statsobligationer. Beträffande alla övriga obligationer

föreslås — i anslutning till tankegången i sparbanksföreningens

förslag — även eu enhetlig värderingsnorm, som skiljer sig från den

beträffande statens m. fl. obligationer givna endast därutinnan, att den

utgår från en fyra tiondedelar högre kapitaliseringsprocent. Här torde

böra framhållas, att de skäl, som i propositionen anförts för en kapitali
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

sering, som tager hänsyn till tioårsmedeltalen av riksbankens diskontosatser

— därmed uppenbarligen avses diskontosatserna för tremånadersväxlar

— synts utskottet övertygande.

Att utskottet ansett sig kunna tillstyrka nu berörda linje, är emellertid

beroende på den omarbetning, som utskottet — fullföljande i viss

mån tankegången i motionen I: 156 — verkställt av 33 § 5).

Åt denna punkt synes nämligen böra givas en sådan avfattning,

att en uppskrivning av obligations värde högre än till marknadsvärdet

omöjliggöres såväl under det år, obligationen förvärvats, som därefter.

Propositionen däremot medger, såsom förut påpekats, under angivna

förutsättningar en uppskrivning även till förenämnda medeltalsvärde.

Genom utskottets förslag vinnes, att medeltalsberäkningen i 33 § 1

erhåller sin enda betydelse därutinnan, att den vid en hastig nedgång

av obligationsvärdena möjliggör en måttfullare och mindre påfrestande

nedskrivning av en sparbanks obligationsport följ, än som kunde bliva

erforderlig, om man måste följa de verkliga växlingarna i marknadsvärdena.

Det egentliga syftet med medeltalsberäkningen torde på detta

sätt fullt tillgodoses — någon uppskrivning av obligationer utöver marknadsvärdena

kan knappast anses ur saklig synpunkt motiverad.

Har å ena sidan på nu angivet sätt betydelsen av medeltalsberäkningen

i någon mån minskats, så synes man å andra sidan kunna utan olägenheter

medgiva en något större frihet vid utförandet av själva denna beräkning.

Den frestelse, som vid en medeltalsberäkning, vilken jämställer sämre

och bättre obligationer, skulle kunna tänkas ligga i att inköpa obligationer

med hög avkastning men jämförelsevis sämre säkerhet för att

genom omedelbar uppskrivning rädda en svag balansräkning, är enligt

utskottets förslag borteliminerad.

Utskottet anser, att den av utskottet föreslagna utformningen av

33 § skall kunna utan större svårigheter på ett tillfredsställande sätt tilllämpas

av sparbankerna, samt att denna utformning dessutom i det hela

erbjuder större trygghet för riktiga bokslut än det i propositionen

framställda förslaget.

34 §.

34 § innehåller bestämmelser om s. k. säkerhetsfond.

I motionerna I: 154 och II: 206 har yrkats, att första stycket av

denna paragraf måtte bringas i överensstämmelse med innehållet i lagen

den 15 juni 1922 om rätt för sparbank att bilda säkerhetsfond.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

15

Ett bibehållande av propositionens bestämmelse, att säkerhetsfond

må bildas endast i sparbank, vars fonder uppgå till minst tio tusen

kronor, synes kunna i vissa fall försvåra eventuella rekonstruktioner.

Utskottet har för den skull ansett motionsyrkandet böra bifallas.

Dessutom har tredje stycket i 34 § omformulerats i syfte att giva

något smidigare bestämmelser angående återbetalning av säkerhetsfond.

På förekommen anledning torde böra framhållas, att hinder ej förefinnes

att utbetala ränta å säkerhetsfond, även om ej själva kapitalet återbetalas.

Detta har uttryckligen betonats i motiveringen till sparbankssakkunnigas

ursprungliga förslag.

39 §.

I 39 § föreslås det tillägg, att direktör eller tjänsteman i bankbolag

ävensom den som är i konkurstillstånd ej må vara revisor.

57-63 §§.

(57—65 §§ i Kungl. Maj:ts förslag).

Beträffande fjolårets — med årets i detta avseende likalydande —

proposition i vad angår tillsynen över sparbankerna yttrade bankoutskottet

i huvudsak följande.

»Mot det förslag, som sålunda framlagts, har utskottet funnit vägande

invändningar kunna göras. Det må visserligen ej förnekas, att en sakkunnig

rådgivande^ myndighet för sparbankernas verksamhet kunde vara

av visst värde. Å andra sidan måste det enligt utskottets mening ifrågasättas,

huruvida en fördelning på sätt Kungl. Maj:t föreslagit av själva

kontrollen över sparbankerna mellan två myndigheter, en lokal och en

central, är ägnad att befrämja en fullt effektiv tillsyn. Det synes vidare

kunna befaras, att kostnaderna för den centrala inspektionsmyndigheten,

vilka enligt Kungl. Maj:ts förslag visserligen till en början skulle bliva

relativt begränsade, i framtiden snart nog kunna komma att väsentligt

stiga genom sparbanksinspektionens utvidgning till ett fullständigt ämbetsverk,

vars sammansättning redan skisserats av de sakkunniga. På

nu anförda skäl har utskottet icke ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts

förslag, så mycket mindre som utskottet icke kunnat känna sig övertygat,

att icke med lämpliga kompletteringar av det nuvarande systemet

en i stort sett tillfredsställande kontroll över sparbankerna kan vinnas.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

Huvudvikten ligger enligt utskottets mening härvid på att Konungens

befallningshavande vid utseendet av allmänna ombud låta sig angeläget

vara att härtill förordna endast erfarna och för uppgiften fullt kvalificerade

personer, något som hittills ingalunda alltid synes hava varit fallet.

Ändamålsenligt torde emellertid vara, att i administrativ väg dels gives

lämplig erinran härom, dels ock meddelas enhetliga bestämmelser rörande

ombudens åligganden.»

I motionerna I: 155 och II: 204 har yrkats, att de bestämmelser,

som meddelats rörande en av Konungen för hela riket förordnad sparbanksinspektör,

måtte utgå.

Utskottet vidhåller sin sistlidet år uttalade mening och kan alltfort

icke tillstyrka bifall till bestämmelserna om tillsyn i vad de avse tillsättandet

av en särskild inspektör. Den bevisföring, som i årets proposition

anförts emot bankoutskottets nyss citerade uttalande, har utskottet

för sin del ej kunnat finna övertygande.

På den grund har utskottet på sådant sätt omarbetat bestämmelserna

om tillsynen, att denna fortfarande liksom hittills kommer att

åvila allenast Konungens befallningshavande och av dessa förordnade

allmänna ombud. Att till sådana ombud böra utses verkligt kompetenta

personer, vill utskottet ånyo betona. Det

att ifrågavarande uppdrag i huvudsak betraktas såsom bisysslor för

länsstyrelsernas egna yngre tjänstemän — om det därför också ej må

anses uteslutet, att verkligt kompetenta landstatstjänstemän förordnas till

ombud. I överensstämmelse med de principer, som genomgå hela lagstiftningen,

torde länsstyrelserna ock böra undvika att till allmänna

ombud förordna styrelseledamöter eller tjänstemän i bankbolag, ehuruväl

ett uttryckligt stadgande i dylikt syfte ej ansetts erforderligt.

Det förefaller emellertid rimligt, att, även om tillsynen ej utövas

av en inspektör, sparbanksrörelsen får vidkännas en del — i regel

hälften — av kontrollkostnaden. Bestämmelse i sådant syfte har införts

i 63 § av utskottets förslag, motsvarande 60 § sista stycket samt 65 §

i propositionen.

På det sätt, utskottet föreslår, synes utan synnerligen betungande

kostnad för statsverket en tillfredsställande kontroll böra kunna vinnas.

Utses allmänna ombud med tillräckliga kvalifikationer, böra dessa även

kunna såsom rådgivare bistå sparbankerna på ett sätt, som måste anses

mera värdefullt på grund av den särskilda kännedom, ombuden måste

äga om detaljerna i de olika sparbankernas verksamhet och om förhållandena

i de särskilda orter, där sparbankerna hava sin verksamhet.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

17

64-75 §§.

(66—77 §§ i Kungl. Maj:ts förslag).

De ändringar, som föreslås i de paragrafer, som följa efter kapitlet

om tillsyn, äro, i den mån de ej redan omnämnts, att anse såsom rena

konsekvenser av ändringar, som skett i det föregående, och torde fördenskull

ej erfordra någon särskild motivering.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa:

A) att riksdagen, med förklarande, att Kungl.

Maj:ts i propositionen nr 22 framlagda förslag till lag

om sparbanker icke kunnat av riksdagen i oförändrat

skick antagas, måtte för sin del antaga följande, såsom

utskottets förslag betecknade förslag till lag om

sparbanker:

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 8 saml. 56 höft. (Nr 64.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

Förslag

till

Lag om sparbanker.

Härigenom förordnas som följer:

Inledande bestämmelser.

1 §''

Med sparbank förstås i denna lag penninginrättning, som utan

rätt för dess stiftare eller andra att njuta del i den vinst, som kan

uppkomma å rörelsen, har till ändamål att befordra sparsamhet genom

att i enlighet med de bestämmelser, som i denna lag meddelas, bedriva

in- och utlåning av penningar och därmed i samband stående verksamhet.

2 §•

Ej må annan penninginrättning än sådan, som i 1 § sägs, samt

postsparbanken i sin firma eller eljest vid beteckning av verksamheten

använda ordet sparbank.

Om sparbanks bildande.

3 §•

Stiftare av sparbank skola vara här i riket bosatta svenska medborgare

och till antalet minst tjugu.

Stiftarna skola upprätta reglemente för sparbanken, vilket skall

angiva:

1) den benämning, under vilken sparbanken skall driva sin verksamhet;
2)

sparbankens verksamhetsområde;

3) den ort, där sparbankens styrelse skall hava sitt säte;

4) grundfondens belopp samt huruvida grundfonden eller del därav

skall med eller utan ränta återbäras;

5) huvudmännens antal, grunderna för val av huvudmän, tiden, för

vilken huvudmännen skola utses, huvudmännens befogenhet samt det

minsta antal huvudmän, som skall närvara vid sammanträde med huvudmännen

för att giltigt beslut må kunna fattas;

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

19

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

6) tid och ort för huvudmännens årssammanträde, vilka ärenden

som skola förekomma till behandling å sådant sammanträde samt på

vilket sätt kallelse till sammanträde med huvudmännen skall ske;

7) antalet styrelseledamöter och suppleanter för dem samt tiden,

för vilken de skola väljas, vem som äger utse ordförande i styrelsen,

styrelsens åligganden och grunderna för dess beslutförhet;

8) antalet revisorer och suppleanter för dem samt tiden, för vilken

de skola väljas;

9) huruvida avdelningskontor eller sparbankskommitté må av styrelsen

inrättas, kontorsstyrelses befogenhet och på vad sätt verksamheten

vid avdelningskontor skall övervakas;

10) det belopp, varutöver en och samma insättares tillgodohavande

icke må utan Konungens befallningshavandes samtycke ökas annorledes

än genom upplupen räntas läggande till kapitalet;

11) den uppsägningstid, som sparbanken minst må medgiva och

högst förbehålla sig för återbetalning av insatta medel;

12) huruvida sparbanken må driva annan verksamhet än in- och

utlåning av penningar eller som i 30 § omförmäles samt vari sådan verksamhet

skall bestå;

13) sättet för förvaring och inventering av sparbankens kassa och

värdehandlingar.

4 §■

Stiftarna skola hos Konungens befallningshavande i det län, inom

vilket sparbankens styrelse skall hava sitt säte, söka stadfästelse å reglementet.

Vid ansökningen, som skall vara underskriven av samtliga stiftare,

skall fogas försäkran av stiftarna, att det belopp, vartill grundfonden

enligt reglementet skall uppgå, blivit tecknat, ävensom en av stiftarna

godkänd plan över sparbankens verksamhet under de tre första verksamhetsåren.

Stadfästelse må ej meddelas, där ej sparbanken prövas vara nyttig

för det allmänna samt reglementet finnes överensstämma med denna lag

ävensom med lag och författningar i övrigt.

5 §•

Sparbanks grundfond skall vid stiftandet sättas till minst tio

tusen kronor; dock att, där sparbankens verksamhetsområde är ringa

eller andra särskilda omständigheter därtill föranleda, Konungens be
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande Nr 64

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

fallningshavande må medgiva, att grundfonden bestämmes till visst lägre

belopp, ej understigande tre tusen kronor.

Grundfond må ej annorledes än i penningar inbetalas.

6 §.

Sedan huvudmän, styrelse och revisorer utsetts samt det belopp,

vartill grundfonden enligt reglementet skall uppgå, inbetalts, bör styrelsen

därom göra anmälan hos Konungens befallningshavande.

Vid sådan anmälan foge styrelsen

1) uppgift å styrelseledamöternas fullständiga namn och hemvist;

2) styrkta avskrifter av de protokoll, som bestyrka, vilka som utsetts

till styrelseledamöter;

3) bevis, att det belopp, vartill grundfonden enligt reglementet

skall uppgå, blivit behörigen inbetalt.

7 §•

Innan anmälan, som i 6 § sägs, blivit gjord, kan sparbank ej

förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol

eller annan myndighet söka, kära eller svara.

Handla huvudmän, styrelseledamöter eller andra å sparbanks vägnar,

innan anmälan, som nyss sagts, blivit gjord, svare de, som i åtgärden

eller beslut därom deltagit, för uppkommande förbindelser såsom

för annan sin gäld, en för alla och alla för en.

8 §•

Den benämning, varunder sparbank skall driva sin verksamhet,

skall innehålla ordet sparbank. För utmärkande av rörelsens beskaffenhet

må ej annan beteckning än sparbank användas.

Om sparbanks förvaltning.

9 §•

Sparbanks angelägenheter skola omhänderhavas dels av huvudmän,

vilka skola såsom representanter för insättarna övervaka sparbankens

förvaltning, och dels av en av huvudmännen utsedd styrelse,

som skall handhava den omedelbara ledningen av sparbankens verksamhet.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

21

Kungl. Maj:ts förslag:

Utskottets förslag:

10 §.

Huvudmännen skola vara minst

10 §.

Huvudmännen skola vara minst

tjugu och högst femtio. De skola tjugu och högst femtio. De skola

utses på sätt reglementet föreskriver;

och skall i reglementet stad
-

utses på sätt reglementet föreskriver;

och skall i reglementet stad
-

gas,

att minst en tredjedel av gas, att minst en tredjedel av

huvudmännen skall tillsättas av huvudmännen skall tillsättas av

kommunalstämma, kommunalfull- kommunalstämma, kommunalfullmäktige,

allmän rådstuga, stads- mäktige, allmän rådstuga, stadsfullmäktige,

municipalstämma, mu- fullmäktige, municipalstämma, municipalfullmäktige,

landsting, hus- nicipalfullmäktige, landsting, hähållningssällskap

eller Konungens radsrätt eller hushållningssällskap.

befallning shav ande. Stiftare av spar- Stiftare av sparbank må ock i reglebank

må ock i reglementet kunna mentet kunna förklaras för huvud
-

förklaras för huvudman, dock ej för

längre tid än i andra stycket sägs.

Huvudman skall utses för viss

tid, högst tio år. Avgår huvud
-

man, dock ej för längre tid än i

andra stycket sägs.

Huvudman skall utses för viss

tid, högst fem år. Avgår huvud
-

man, innan den tid, för vilken man, innan den tid, för vilken

han blivit utsedd, gått till ända, han blivit utsedd, gått till ända,

skall ny huvudman för återstoden skall ny huvudman för återstoden

av nämnda tid utses i den avgång- av nämnda tid utses i den avgångnes

ställe så snart ske kan, och nes ställe så snart ske kan, och

åligge det styrelsen att, där den åligge det styrelsen att, där den

avgångne varit tillsatt av korpora- avgångne varit tillsatt av korporation

eller myndighet, som i första tion eller myndighet, som i första

stycket sägs, hos korporationen eller stycket sägs, hos korporationen eller

myndigheten göra anmälan om av- myndigheten göra anmälan om avgången.

gången.

Årssammanträde med huvudmännen skall hållas en gång varje år

före maj månads utgång. Å årssammanträde skola huvudmännen fastställa

balansräkning och bestämma, i vilken utsträckning sparbankens

vinst skall avsättas till dess fonder, ävensom besluta om ansvarsfrihet för

styrelsen samt, där tid, för vilken styrelseledamot eller revisor eller styrelse-

eller revisorssuppleant utsetts, gått till ända, förrätta erforderliga

nyval. Övriga ärenden, vilka enligt lag eller sparbankens reglemente

tillhöra huvudmännens handläggning eller av styrelsen överlämnas till

deras avgörande, må behandlas jämväl på annat sammanträde.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

Styrelsen har att på sätt reglementet föreskriver kalla huvudmännen

till sammanträde. Föreskrivna kallelseåtgärder skola vara vidtagna senast

två veckor före årssammanträde och senast en vecka före annat sammanträde.

Där för giltighet av beslut fordras, att det fattats på två på

varandra följande sammanträden med huvudmännen, må kallelse till det

andra sammanträdet ej ske, innan det första hållits.

Vid omröstning å sammanträde med huvudmännen äge varje huvudman

en röst. Huvudman må allenast personligen utöva sin rösträtt.

Huvudman, som tillika är styrelseledamot eller tjänsteman i sparbanken,

må ej deltaga i val av revisor eller i beslut angående ansvarsfrihet för

styrelsen.

Huvudman må ej vara tjänsteman i sparbanken, där ej sådant är

i reglementet uttryckligen medgivet, ej heller ledamot av styrelse för

eller tjänsteman i annan sparbank.

Huvudman må icke i denna sin egenskap åtnjuta arvode.

n §•

Ledamöterna av sparbanks styrelse skola väljas för viss tid, högst

fem år; dock må tiden utgå allenast å dagen för huvudmännens årssammanträde.

Styrelseledamot må, ändå att den tid, för vilken han blivit vald, ej

gått till ända, kunna genom beslut av huvudmännen skiljas från uppdraget.

Avgår styrelseledamot, innan den tid, för vilken han blivit vald,

gått till ända, åligge det övriga styrelseledamöter att ofördröjligen föranstalta

om val av ny ledamot i den avgångnes ställe; dock må, om

suppleant finnes, med sådant val anstå till nästa årssammanträde med

huvudmännen.

Styrelseledamot må ej vara tjänsteman i sparbanken, där ej sådant

är i reglementet uttryckligen medgivet, ej heller ledamot av styrelse

för eller tjänsteman i annan sparbank eller direktör för eller tjänsteman

i bankbolag. Av styrelsens ledamöter må ej mer än en tredjedel tillika

vara ledamöter av styrelse för bankbolag.

Styrelseledamot må ej den vara,

som år i konkurstillstånd.

Styrelseledamot må i sådan egenskap uppbära arvode endast så

vitt det uttryckligen medgives i reglementet; dock att arvode icke må

utgå av andra medel än avkomsten av sparbankens fonder.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

23

Kungl. Maj:ts förslag:

Utskottets förslag:

12 §.

Ledamöterna av sparbanks styrelse skola vara svenska medborgare.

Sparbanks huvudmän och ledamöterna av dess styrelse skola vara

bosatta inom sparbankens verksamhetsområde, så vida ej Konungens

befallningshavande på grund av särskilda förhållanden finner skäl medgiva

annat.

13 §.

Styrelsen äge att själv eller genom ombud ej mindre i förhållande

till tredje man handla å sparbankens vägnar än även inför domstolar

och andra myndigheter företräda sparbanken. Inskränkning i den befogenhet,

som sålunda tillkommer styrelsen, vare, i den mån ej annat

följer av vad i denna lag stadgas, utan verkan mot tredje man, med

mindre han ägt eller bort äga kännedom om inskränkningen.

14 §.

I förhållande till sparbanken

vare styrelsen pliktig att i sin förvaltning

av sparbankens angelägenheter

ställa sig till efterrättelse

de särskilda föreskrifter, som i reglementet

eller av huvudmännen meddelas.

Styrelsen må dock ej efterkomma

föreskrift av huvudmännen, där den

finnes strida mot denna lag eller

reglementet.

14 §.

I förhållande till sparbanken

vare styrelsen pliktig att i sin förvaltning

av sparbankens angelägenheter

ställa sig till efterrättelse

de särskilda föreskrifter, som i reglementet

eller, beträffande frågor, som

falla inom huvudmännens befogenhet,

av dessa meddelas.

Styrelsen må ej efterkomma

föreskrift av huvudmännen, där den

finnes strida mot denna lag eller

reglementet.

15 §.

Huvudman eller styrelseledamot äge oj deltaga i behandling av

fråga rörande avtal mellan honom och sparbanken. Ej heller må han

deltaga i behandling av fråga om avtal mellan sparbanken och tredje

man, där han i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande

mot sparbankens. Vad sålunda är stadgat äge motsvarande tilllämpning

beträffande gåva från sparbankens sida, så ock beträffande

rättegång eller annan talan.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

16 §.

Sker ändring i styrelsens sammansättning eller ändrar styrelseledamot

sitt hemvist, skall styrelsens ordförande ofördröjligen göra

anmälan därom hos Konungens befallningshavande. Vid anmälan om

ändring i styrelsens sammansättning skall fogas styrkt avskrift av

protokoll, som bestyrker ändringen.

17 §.

Angående befogenhet för styrelseledamot att för sparbanken mottaga

stämning är stadgat i rättegångsbalken; och skall vad i sådant

avseende gäller äga tillämpning jämväl, då annat meddelande skall

delgivas sparbanken.

18 §.

Huvudmän eller styrelseledamöter i sparbank, vilka genom att

överträda denna lag eller sparbankens reglemente tillfoga banken eller

tredje man skada eller som eljest uppsåtligen eller av vårdslöshet tillskynda

sparbanken skada, svare för skadan, en för alla och alla för en.

19 §.

Under sparbanks första verksamhetsår skall genom styrelsens ordförandes

försorg förteckning å huvudmän och styrelseledamöter i sparbanken

sist en månad från det anmälan, som i 6 § sägs, blivit gjord

införas en gång i en eller flera tidningar inom orten, där hinder ej möter,

samt anslås å lätt tillgänglig plats å ett vart av sparbankens kontor.

Sedermera åligge det styrelsens ordförande att årligen inom fjorton

dagar från huvudmännens årssammanträde låta anslå dylik förteckning

på sätt nyss är sagt.

20 §.

Vad i denna lag finnes stadgat om styrelseledamot skall äga motsvarande

tillämpning å styrelsesuppleant.

Har suppleant utövat styrelseledamots befogenhet, vare den omständigheten,

att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats,

utan verkan mot en var, som ej visas hava ägt kännedom därom.

Om rörelsen.

21 §. 21 §•

Sparlank må ej utan särskilt till- Utan särskilt tillstånd må spårstånd

utöva verksamhet vid avdel- lank ej utöva verksamhet vid avdel
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

25

Kungl. Maj:ts förslag:

ningskontor eller genom sparbankskommitté

å annan ort än där styrelsen

har sitt säte. Sådant tillstånd

må, när verksamheten finnes kunna

vara till nytta för det allmänna,

meddelas av Konungens befullniugshavande

i det län, inom vilket sparbanken

avser att inrätta avdelningskontoret

eller sparbankskommittén.

Utskottets förslag:

ningskontor å annan ort än där styrelsen

har sitt säte, ej heller genom

sparbankskommitté å ort utom sparbankens

verksamhetsområde. Sådant

tillstånd må, när verksamheten finnes

kunna vara till nytta för det allmänna,

meddelas av Konungens befallningshavande

i det län, inom

vilket sparbanken avser att inrätta

avdelningskontoret eller sparbankskommittén.

22 §.

Sparbank må ej driva annan inlåningsrörelse än å motboksräkning;

dock att sparbank må för fyllande av tillfälligt penningbehov begagna

kredit å löpande räkning eller kreditivräkniug i riksbanken eller inländskt

bankbolag eller annorledes upptaga lån.

En och samma insättares tillgodohavande må icke annorledes än

genom upplupen räntas läggande till kapitalet ökas utöver visst i reglementet

bestämt belopp, högst trettiotusen kronor; dock må Konungens

berfallningshavande, då särskilda skäl därtill föranleda, meddela sparbank

tillstånd att i fråga om viss insättares tillgodohavande höja det

sålunda bestämda beloppet.

Ej må sparbank ikläda sig skyldighet att annorledes än viss tid,

minst en månad, efter uppsägning återbetala insatta medel; styrelsen

dock lämnat öppet att, då sådant prövas kunna ske utan olägenhet,

medgiva utbetalning utan avvaktan på uppsägningstidens utgång.

23 §.

Insättning i sparbank skall antecknas i motbok. Motboken, som

skall vara försedd med ordningsnummer, må ej vara ställd till innehavaren

eller eljest utställd på sådant sätt, att den blir gällande i innehavarens

hand; och skall i motboken intagas erinran om att överlåtelse

bör till den nye ägarens säkerhet anmälas hos sparbanken. Har beträffande

de insatta medlens utbetalning förbehåll gjorts, skall anteckning

därom ske i motboken. Vid motboken skola vara fogade utdrag

av deuna lag och sparbankens reglemente, i vad de avse förhållandet

emellan sparbanken och insättare.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 8 saml. 56 höft. (Nr 64.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

Då medel, som insatts i sparbank, lyftas, skall anteckning därom

ske i motboken.

Har motbok förkommit, bör deu, som förlorat motboken, sådant

hos sparbankens styrelse ofördröjligen anmäla och därvid uppgiva tid

och omständigheter, under vilka förlusten timat. Styrelsen skall då genom

kungörelse, vilken på bekostnad av den, som förlorat motboken, införes

en gång i allmänna tidningarna och, där det kan ske, en gång i tidning

inom orten, efterlysa motboken. Därest denna icke inom sex månader

från sista kungörandet cillrättakommit, vare den, för vars räkning efterlysning

skett, berättigad att mot kvitto utbekomma hela sitt tillgodohavande;

och äge efter medlens utbetalning motboken icke gällande

kraft mot sparbanken.

. 24.§‘

Omyndig må utan särskild tillåtelse av förmyndare förfoga över

medel, som den omyndige, efter det han fjdlt femton år, själv å motbok

insatt. Sådana medel må ej utan den omyndiges samtycke utbetalas

till förmyndaren.

25 §.

Sparbank må inlåna penningar

dels till ett belopp, för vilket

full täckning hos sparbanken finues

i kontanta penningar, i fordringar

hos riksbanken eller inländskt bankbolag,

iriksgäldskontorets skattkammarväxlar,

i statens, Sveriges allmänna

hypoteksbanks, konungariket

Sveriges stadshypotekskassas

eller andra fullgoda obligationer

eller i fordringar på grund av lån,

för vars fulla gäldande kommun

eller dylik samfällighet är ansvarig,

eller varför säkerheten utgöres av

inteckning inom hälften av senast

fastställda taxeringsvärdet uti annan

i stad, köping eller municipalsamhälle

belägen fastighet än industrifastighet

eller uti jordbruksfastighet

å landet, därvid i jordbruks)astig
-

25 §.

Sparbank må inlåna penningar

dels till ett belopp, för vilket

full täckning hos sparbanken finnes

i kontanta penningar, i medel, som

för sparbankens räkning innestå hos

riksbanken eller inländskt bankbolag,

iriksgäldskontorets skattkaramarväxlar,

i statens, Sveriges allmänna

hypoteksbanks, konungariket

Sveriges stadshypotekskassas

eller andra fullgoda obligationer

eller i fordringar på grund av lån,

för vars fulla gäldande kommun

eller dylik samfällighet är ansvarig,

eller varför säkerheten utgöres av

inteckning inom hälften av senast

fastställda taxeringsvärdet uti annan

i stad, köping eller municipalsamhälle

belägen fastighet än industrifastighet

eller uti jordbruksfastig
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

27

Kungl. Maj:ts förslag:

hets taxeringsvärde ej må inräknas

värdet av växande skog;

dels ock därutöver till ett belopp

av högst tolv och en halv gånger

sparbankens fonder.

I intet fall må dock inlåningen

med avdrag av ett belopp, motsvarande

sparbankens kassa och dess

fordringar hos riksbanken eller inländskt

bankbolag, överstiga femtio

gånger sparbankens fonder.

Utskottets förslag:

het å landet, därvid i taxeringsvärdet

å j ordbruks fastig het, vilken ej är försedd

med för jordbrukets bedrivande

nödiga åbyggnader, icke må inräknas

värdet av växande skog;

dels ock därutöver till ett belopp

av högst tolv och en halv gånger

sparbankens fonder.

I intet fall må dock inlåningen

med avdrag av ett belopp, motsvarande

sparbankens kassa och de

medel, som för sparbankens räkning

innestå hos riksbanken eller inländskt

bankbolag, överstiga femtio

gånger sparbankens fonder.

26 §.

Sparbanks utlåningsrörelse skall företrädesvis avse sparbankens

verksamhetsområde.

Sparbanks medel må ej såsom lån utlämnas mot annat fordringsbevis

än skuldebrev.

Lån må, då fråga ej är om

lån till kommun eller dylik samfällighet,

utlämnas allenast mot säkerhet

av pant eller borgen. Såsom

pant må ej godkännas inteckning i

fartyg eller förlagsinteckning; ej

heller må lån mot pant av aktier

eller lottbrev utlämnas till högre

sammanlagt belopp än som motsvarar

sparbankens fonder.

Lån må, då fråga ej är om

lån till kommun eller dylik samfällighet,

utlämnas allenast mot fullgod

säkerhet av pant eller borgen.

Mot inteckning i fartyg eller förlagsinteckning

må lån ej utlämnas, sparbank

dock obetaget att mottaga sådan

säkerhet tillika med annan i och för

sig fullgod säkerhet, som nyss nämnts;

ej heller må lån mot pant av aktier

eller lottbrev utlämnas till högre

sammanlagt belopp än som motsvarar

hälften av sparbankens fonder.

År lån, för vilket kommun eller dylik samfällighet ej är i egenskap

av huvudgäldenär eller löftesman ansvarig, icke ställt att betalas

inom tre månader eller, där fråga är om lån, för vilket säkerheten utgöres

av inteckning i fast egendom, inom sex månader, skall sparbanken

förbehålla sig rätt att uppsäga lånet till återbetalning senast inom

tid, som nyss för värjo fall sagts.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

Lån, för vilket säkerheten utgöres av borgen av annan än kommun

eller dylik samfällighet, må utlämnas allenast på viss tid och må ej

utestå längre än tio år. År lånet ställt på längre återbetalningstid än

ett år, skall i skuldebrevet utfästas årlig avbetalning i förhållande till

den tid, för vilken lånet beviljats; sparbanken dock alltid obetaget att

begagna sin rätt att uppsäga lånet till återbetalning på en gång.

27 §.

Oavsett vad i 22 och 26 §§ stadgas må sparbank med sådan inom

dess verksamhetsområde befintlig ekonomisk förening, som har till ändamål

att inom viss ort bereda driftkredit åt idkare av mindre jordbruk

(jordbrukskassa) och som i enlighet med bestämmelser, vilka Konungen

meddelar, vunnit godkännande från det allmännas sida, träffa avtal om

öppnande för kassan av löpande räkning eller kreditivräkning. Sådant

avtal må ej träffas för längre tid än ett år i sänder och skall, därest

det jordbrukskassan lämnade godkännandet genom lagakraftägande beslut

återkallas, kunna uppsägas att genast upphöra att gälla.

28 §.

Lån av sparbanks medel må ej utlämnas mot skuldförbindelse,

för vars uppfyllande ledamot av sparbankens styrelse e1 ler i sparbanken

anställd tjänsteman i egenskap av huvudgäldenär eller löftesman svarar,

utan så är, att till säkerhet för lånets fulla belopp ställes pant av sådana

obligationer eller inteckningar, som

29 §.

Sparbank vare skyldig att i tillgångar,

vilka kunna med lätthet

förvandlas i penningar, redovisa ett

belopp, som tillsammans med sparbankens

inneliggande kassa motsvarar

minst en tiondedel av insättarnas

behållning enligt senaste

bokslut. Dylik kassareserv skall

utgöras av riksgäldskontorets skattkammarväxlar

eller sådana obligationer,

som i 25 § omförmälas,

eller fordran hos riksbanken eller

inländskt bankbolag; dock må av

i 25 § omförmälas.

29 §.

Sparbank vare skyldig att i tillgångar,

vilka kunna med lätthet

förvandlas i penningar, redovisa ett

belopp, som tillsammans med sparbankens

inneliggande kassa motsvarar

minst en tiondedel av insättarnas

behållning enligt senaste

bokslut. Dylik kassareserv skall

utgöras av riksgäldskontorets skattkammarväxlar

eller sådana obligationer,

som i 25 § omförmälas,

eller medel, som för sparbankens

räkning innestå hos riksbanken eller

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

29

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

kassareserv högst etthundratusen inländskt bankbolag; dock må av

kronor utgöras av inteckningar av kassaresefv högst etthundratusen

sådan beskaffenhet, som i 25 § sägs. kronor utgöras av inteckningar av

sådan beskaffenhet, som i 25 § sägs.

30 §.

Sparbank må ej förvärva fast egendom, så vitt fråga ej är om

fastighet, som är avsedd för sparbankens inrymmande. Vill sparbank

förvärva eller förbättra fastighet, som nyss sagts, för belopp, vilket

sammanlagt med det belopp, vartill sparbanken förut tillhörig fastighet

av enahanda art enligt 33 § bör uppskattas, överstiger en fjärdedel av

sparbankens fonder, skall frågan härom hänskjutas till huvudmännens

prövning; och må åtgärden ej vidtagas, där ej minst två tredjedelar av

de i frågans avgörande deltagande huvudmännen uttalat sig därför samt

beslutet tillika vinner Konungens befallningshavandes stadfästelse.

Sparbank må ej förvärva annan Sparbank må ej förvärva annan

lös egendom än penningar, obliga- lös egendom än penningar, obliga
-

tioner, av rörelsen betingade fordringar

samt sådana inventarier, som

anskaffas för rörelsen eller till fastighet,

som sparbanken äger. Dock

må sparbank använda ett belopp,

motsvarande högst eu tiondedel av

sparbankens fonder, till förvärv av

andel i ekonomisk förening, vilken

med Konungens godkännande bildas

i ändamål att utgöra en sammanslutning

av svenska sparbanker

för tillgodoseende av gemensamma

intressen.

samma intressen.

Utan hinder av vad i första och andra styckena stadgats må sparbank

till skyddande av fordran på offentlig auktion eller fondbörs inköpa

egendom, som är för fordringen utmätt eller pantsatt.

Har sparbank förvärvat egendom enligt vad ovan sagts, må sparbanken

för egendomens försäljande eller tillgodogörande i övrigt vidtaga

de åtgärder, som må finnas lämpliga; dock att egendom, vilken

inköpts till skyddande av fordran, i varje fall skall avyttras, så snart

det kan ske till belopp, som täcker fordringen.

tioner, av rörelsen betingade fordringar

samt sådana inventarier, som

anskaffas för rörelsen eller till fastighet,

som sparbanken äger. Dock

må sparbank använda ett belopp,

motsvarande högst en tiondedel av

sparbankens fonder, till förvärv av

andel i sådan ekonomisk förening

eller aktie i sådant aktiebolag, som

med Konungens godkännande bildas

i ändamål att utgöra en sammanslutning

av svenska sparbanker

för tillgodoseende av gemen
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets utlåtande ZVr 64.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

Om bokföring och bokslut.

31 §.

I stället för de i förordningen angående handelsböcker och handelsräkningar

föreskrivna dag- och inventarieböcker skall sparbank föra

följande böcker:

kassabok, som skall upptaga alla in- och utbetalningar samt föras

i två exemplar av särskilda personer, vilka hava att för varje expeditionsdag

fastställa den kontanta behållningens belopp;

avräkningsbok för insättarna med upplägg för en var av dem

ävensom ett årligt sammandrag av dessa avräkningar;

lånebok, som skall upptaga de av sparbanken utlämnade lån, därå

inbetalda räntor och gjorda avbetalningar samt för lånen ställda säkerheter

ävensom ett årligt sammandrag av låneräkningarna.

Därjämte skola föras:

register å sparbankens gäldenärer; samt

huvudbok, som skall avslutas för varje kalenderår och fullständigt

utvisa sparbaukens rörelse under året samt dess ställning vid årets

början och slut.

Styrelsen äger, där så prövas lämpligt, uppdela en var av ovannämnda

böcker i flera och att låta föra även andra böcker.

32 §.

Sparbanks styrelse har att för varje år, sedan bokslut upprättats,

avgiva förvaltningsberättelse, upptagande vinst- och förlusträkning samt

balansräkning.

Berättelsen, som skall föreligga av styrelsen underskriven före

mars månads utgång, skall tillhandahållas revisorerna vid revisionens

början samt huvudmännen senast en vecka före årssammanträdet.

33 §.

Jämte vad i förordningen angående handelsböcker och handelsräkningar

är stadgat gälle i avseende å upprättandet av sparbanks

balansräkning:

1) Sparbankens tillgångar må ej upptagas vare sig över sina

verkliga värden eller till högre belopp än som motsvara kostnaderna

för deras förvärvande eller anskaffande.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

31

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

Obligation må ej anses upptagen över sitt verkliga värde, om den

upptagits till gällaude marknadsvärde eller till nedan angivet värde,

nämligen:

beträffande obligation av statens

före lagens ikraftträdande upptagna

med tre och en halv procent ränta

löpande räntelån: värdet av obligationens

avkastning, kapitaliserad efter

en räntefot, som med en fjärdedels

procent understiger medeltalet av riksbankens

officiella diskontosatser under

de senast tilländagång na tio åren;

samt

beträffande annan obligation: det

värde, som förhåller sig till värdet

på obligation av statens förenämnda

med tre och en halv procent ränta

löpande räntelån, beräknat på sätt

nu sagts, såsom obligationernas marknadsvärden

förhålla sig till varandra.

2) I den mån ej annat följer av vad nedan under 4) och 5) stadgas,

må tillgångarna dock upptagas till högre belopp än som motsvara kostnaderna

för deras förvärvande eller anskaffande, så framt sådant särskilt

angives i den förvaltningsberättelse, styrelsen enligt 32 § har att avlämna.

3) Osäkra fordringar skola upptagas endast till de belopp, varmed

de beräknas komma att inflyta, varjämte värdelösa fordringar skola

avskrivas.

4) Fast egendom, avsedd till stadigvarande bruk för sparbanken,

må ej i vidare mån än som betingas av därå nedlagda förbättringar

upptagas till högre värde än det, vartill den varit uppförd i närmast

föregående fastställda balansräkning.

5) Obligation må ej upptagas 5) Obligation må i balansräktill

högre värde än det, vartill den ningen för det år, under vilket den

varit uppförd i närmast föregående inköpts, ej upptagas till högre värde

fastställda balansräkning, därest icke än som motsvarar kostnaden för dess

värdeökningen samtidigt tages i an- förvärvande eller anskaffande och

språk till täckande av förlust, som därefter ej till högre värde än det,

uppstått a sparbankens rörelse, eller vartill den varit uppförd i närmast

beträffande obligation, utfärdad

av svenska staten, Sveriges allmänna

hypoteksbank eller konungariket

Sveriges stadshypotekskassa: sådant

värde, att obligationens avkastning

utgår etter en räntefot, som med

fyra tiondedels procent understiger

medeltalet av riksbankens officiella

diskontosatser under de senast tilländagångna

tio åren; samt

beträffande annan obligation: sådant

värde, att obligationens avkastning

utgår efter en räntefot, motsvarande

nämnda medeltal.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

Kungl. Maj:ts förslag:

till motsvarande nedsättning av annan

tillgångs bokförda värde.

Utskottets förslag:

föregående fastställda balansräkning,

dock att i båda fallen ökning högst till

gällande marknadsvärde må ske till

täckande av förlust, som uppstått å

sparbankens rörelse, eller av motsvarande

nedsättning av annan tillgångs

bokförda värde.

6) De belopp, vartill sparbankens särskilda fonder uppgå, skola

vart för sig i balansräkningen uppföras bland skulderna.

7) Organisations- eller förvaltningskostnader må ej uppföras såsom

tillgång.

Vad i förenämnda förordning stadgas om balansräknings införande

i inventariebok skall i stället avse dess införande i den i 31 § omtormälda

huvudboken.

Beträffande uppställandet av vinst- och förlusträkning galle, att

densamma skall upptaga sparbankens inkomster av och utgifter för

rörelsen under året samt angiva verkställda avskrivningar.

Om sparbanks fonder och om användning av sparbanks vinst.

34 §.

Då det för upprätthållande av

sparbanks verksamhet finnes påkallat,

må genom bidrag av huvudmän

eller andra bildas säkerhetsfond.

34 §.

Har i sparbank, vars fonder

uppgå till minst tio tusen kronor,

det förhållande emellan sparbankens

inlåning och dess fonder, som jämlikt

denna lag skall förefinnas, blivit

rubbat, må till återställande av

nämnda förhållande genom frivilliga

bidrag av huvudmän eller andra

bildas säkerhetsfond.

På sparbankens huvudmän ankomme att besluta om säkerhetsfonds

bildande. Teckning av bidrag till sådan fond skall för att vara bindande

ske å teckningslista, å vilken sparbankens sista balansräkning

samt revisorernas yttrande däröver skola vara avskrivna.

Säkerhetsfond ävensom, där det Säkerhetsfond ävensom, där det

vid fondens bildande utfästs, ränta vid fondens bildande utfästs, ränta

efter högst sex för hundra om året efter högst sex för hundra om året

skall till bidragstecknarna eller deras må till bidragstecknarna eller deras

rättsinnehavare återbetalas, i den rättsinnehavare återbetalas, i den

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

33

Utskottets förslag:

mån sparbankens återstående fonder

äro tillräckliga för upprätthållande

av det förhållande, som jämlikt denna

lag skall förefinnas emellan sparbankens

inlåning och dess fonder;

och skall beträffande återbetalning i

övrigt gälla vad i sådant hänseende

vid fondens bildande blivit utfäst.

35 §.

Sparbanks vinst skall, i den mån grundfonden eller, om säkerhetsfond

bildats, denna gått förlorad, i första hand användas till att

uppbringa sådan fond till det belopp, vartill den skall uppgå. Vad som

icke tages i anspråk för nämnda ändamål skall avsättas till reservfond;

huvudmännen dock obetaget att, efter det styrelsen avgivit yttrande i

ärendet, för väckande och underhållande, särskilt hos mindre bemedlade,

av håg till sparsamhet, av tillgängliga vinstmedel använda ett belopp,

som i förhållande till sparbankens ställning är av ringa betydelse.

När reservfonden eller, där förbehåll om tillskjuten grundfonds

återbärande icke gjorts i reglementet, sammanräknade beloppet av grundoch

reservfonderna överstiger tio procent av insättarnas behållning

enligt senaste bokslut, äge sparbankens huvudmän, efter det styrelsen

avgivit yttrande i ärendet, besluta, att intill hälften av vinsten eller,

om vinsten till någon del jämlikt första stycket i denna paragraf bestämts

för där avsett allmännyttigt ändamål eller behöver tagas i anspråk

för åvägabringande av nyss angivna förhållande emellan reservfonden

eller sammanräknade beloppet av grund- och reservfonderna

samt insättarnas behållning, intill hälften av vad därefter återstår skall

användas till sådant allmännyttigt eller välgörande ändamål, som icke

på grund av gällande författning skall tillgodoses genom skattebidrag.

Huvudmännens beslut skall underställas Konungens befälIningshavande,

som har att pröva, huruvida beslutet överensstämmer med föreskrifterna

i denna lag och sparbankens reglemente.

36 §.

Skall jämlikt förbehåll i sparbanks reglemente grundfond eller del

därav med den ränta, som må vara utfäxt, återbäras, må det ej ske

annat än i den mån reservfonden uppgår till belopp, som motsvarar

antingen tio gånger gruudfonden eller ock en tiondedel av insättarnas

Bikung till riksdagens protokoll 1923. 8 saml. 56 håft. (Nr 64.) 5

Kungl. Maj:ts förslag:

mån sparbankens återstående fonder

äro tillräckliga för upprätthållande

av det föreskrivna förhållandet

emellan sparbankens inlåning och

fonder.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

behållning enligt senaste bokslut; ej heller ma återbäring ske, så länge

säkerhetsfond, där sådan bildats, ej återbetalts eller om genom återbäringen

det förhållande, som skall förefinnas emellan sparbankens inlåning

och fonder, skulle rubbas. Ränta å grundfond må ej beräknas

efter högre räntefot än sex för hundra om året.

37 §.

Har sparbank försatts i konkurs efter ansökan, som gjorts inom

ett år från det beslut om återbetalning av säkerhetsfond eller om återbäring

av grundfond fattades, vare beslutet, så vitt det inverkar på

borgenärernas rätt, utan verkan; skolande å belopp, som på grund av

vad sålunda stadgats skall till konkursboet erläggas, gäldas ränta efter

sex för hundra om året från den dag, då beloppet av sparbanken utbetaltes.

38 §.

I den mån ej annat följer av vad i 34 och 36 §§ stadgats, må

sparbanks fonder ej minskas, så framt det ej erfordras till täckande av

förlust, som uppstått å sparbankens rörelse.

Om revision.

39 §.

Revisorer för granskning av sparbanks förvaltning skola väljas av

huvudmännen. Valet skall ske för en tid av högst tre år; dock må

tiden utgå allenast å dagen för huvudmännens årssammanträde.

Revisor må, ändå att den tid, för vilken han blivit vald, ej gått

till ända, kunna genom beslut av huvudmännen skiljas från uppdraget.

Avgår revisor, innan den tid, för vilken han blivit vald, gått till

ända, åligge det styrelsen att ofördröjligen föranstalta om val av ny

revisor i den avgångnes ställe; dock må, om suppleant finnes, med

sådant val anstå till nästa årssammanträde med huvudmännen.

Till revisor må ej utses den, som Revisor må ej den vara, som är

är i sparbankens eller styrelseleda- i sparbankens eller styrelseledamots

mots tjänst. tjänst, eller direktör för eller tjänste
man

i bankbolag, ej heller den, som

är i konkurstillstånd.

Revisorerna åligge att årligen granska sparbankens kassa, värdehandlingar

och verifikationer samt räkenskaper och protokoll.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

35

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

Sparbankens styrelse skall bereda revisor tillfälle att när som helst

inventera sparbankens kassa och övriga tillgångar samt granska sparbankens

alla böcker, räkenskaper och andra handlingar; och må av

revisor hos styrelsen begärd upplysning angående förvaltningen icke

förvägras.

40 §.

Revisorerna skola för varje räkenskapsår över granskningen avgiva

en av dem underskriven berättelse, som genom styrelsens försorg

skall tillhandahållas huvudmännen senast en vecka före deras årssammanträde.

Berättelsen skall innehålla utlåtande beträffande bokslutets

riktighet och säkerheten av placeringen av sparbankens medel.

41 §•

Hava revisorer i sin berättelse mot bättre vetande lämnat oriktig

uppgift eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift

i handling, som av dem granskats, eller vid fullgörandet av sitt

uppdrag visat vårdslöshet, vare de, som låtit sådant komma sig till last,

en för alla och alla för en sparbanken ansvariga för all därav uppkommande

skada.

42 §.

Vad om revisor i denna lag stadgas skall jämväl tillämpas å

revisorssuppleant.

Om talan mot styrelse eller revisorer.

43 §.

Ansvarsfrihet må ej anses styrelsen beviljad, så framt en tredjedel

av samtliga huvudmän röstat däremot.

Varder talan å styrelsens förvaltning under den tid förvaltningsberättelse

omfattar ej anställd inom ett år från det berättelsen framlades

å sammanträde med huvudmännen, vare så ansett, som om ansvarsfrihet

blivit styrelsen beviljad.

Utan hinder därav, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å

förvaltningen, som grundas därpå, att styrelseledamot begått brottslig

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

handling, kunna mot honom anställas, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen

avsett även den handling.

Talan mot revisorer enligt 41 § må ej anställas, sedan två år förflutit

från det revisorernas berättelse framlades å sammanträde med

huvudmännen, utan så är, att talan grundas därpå, att brottslig handling

blivit begången.

44 §.

Avträdes sparbanks egendom till konkurs efter ansökning, som

gjorts inom två år från det förvaltningsberättelse framlades å sammanträde

med huvudmännen, äge konkursboet att anställa klander å förvaltningen

för den tid berättelsen avser, ändå att ansvarsfrihet blivit

styrelsen beviljad.

Försättes sparbanken i konkurs efter ansökning, som gjorts inom

två år från det revisorernas berättelse framlades å sammanträde med

huvudmännen, äge konkursboet mot dem anställa sådan talan, som omförmäles

i 41 §.

Talan, varom ovan i denna paragraf sägs, skall anhängiggöras

inom en månad från utgången av den för bevakning av fordringar i

konkursen utsatta tid eller, där tiden för talans anställande av sparbanken

då ännu ej gått till ända, inom utgången av den tid. Försummas

det, vare rätt till talan förlorad.

Om ändring av reglementet och vissa andra fall, då särskild röstövervikt

erfordras för beslut av huvudmännen.

45 §.

Beslut om ändring av sparbanks reglemente vare ej giltigt, med

mindre samtliga huvudmän förenat sig därom eller beslutet fattats

å två på varandra följande sammanträden med huvudmännen, därav

minst ett årssammanträde, och å det sammanträde, som sist hållits,

biträtts av minst två tredjedelar av de vid sammanträdet närvarande

huvudmännen.

Beslut om sparbanks överlåtelse på annan sparbank eller på

bankbolag eller om sparbanks trädande i likvidation i andra fall än i

58 § avses vare ej giltigt, med mindre samtliga huvudmän förenat sig

därom eller beslutet fattats å två på varandra följande sammanträden med

huvudmännen, därav minst ett årssammanträde, samt å det sammanträde,

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

37

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

som sist hållits, biträtts av minst fyra femtedelar av de röstande och

dessa tillika utgjort minst tre fjärdedelar av samtliga huvudmän.

År för giltighet av beslut, varom ovan är stadgat, något ytterligare

villkor bestämt i reglementet, lände ock det till efterrättelse.

Beslut om ändring av sparbanks reglemente vare ej heller giltigt,

förrän det blivit av Konungens befallningshavande stadfäst.

Om likvidation och upplösning.

46 §.

Hava sparbanks huvudmän enligt 45 § andra stycket beslutit, att

sparbanken skall träda i likvidation, eller har Konungens befallningshavande

enligt vad i 58 § stadgas förordnat, att likvidation skall äga

rum, välje huvudmännen en eller flera likvidatorer att verkställa likvidationen.

47 §.

Utse ej sparbanks huvudmän likvidatorer, då Konungens befallningshavande

enligt vad i 58 § stadgas förordnat, att likvidation skall

äga rum, ankomme på Konungens befallningshavande att utse en eller

flera likvidatorer, och svare under tiden, intill dess sådant skett, de,

som med vetskap om att Konungens befallningshavande meddelat förordnande,

som nyss sagts, deltaga i beslut om fortsättande av sparbankens

verksamhet eller handla å dess vägnar, för uppkommande förbindelser,

en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

48 §.

Likvidator skall vara här i riket bosatt svensk medborgare. Uppdraget

att vara likvidator anses gälla intill dess likvidationen blivit avslutad

men kan när som helst återkallas av den, som utsett likvidatorn.

Avgår likvidator, innan han fullgjort sitt uppdrag, och finnes ej

suppleant, åligge det övriga likvidatorer att ofördröjligen föranstalta om

val av ny likvidator.

49 §.

Likvidatorerna skola ofördröjligen hos Konungens befallningshavande

anmäla, att sparbanken trätt i likvidation. Härvid skall uppgift

lämnas om likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras fullständiga

namn och hemvist.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

Avgår likvidator eller suppleant eller utses ny sådan eller ändrar

likvidator eller suppleant sitt hemvist, skall ock därom anmälan hos

Konungens befallningshavande ofördröjligen göras av likvidatorerna.

Vid anmälan, att likvidator eller suppleant utsetts, skall fogas

styrkt avskrift av protokoll eller annan handling, som bestyrker anmälningens

riktighet.

50 §.

Då likvidatorer utsetts, göre styrelsen ofördröjligen reda för sin

förvaltning under den tid, för vilken ej förut förvaltningsberättelse

framlagts å sammanträde med huvudmännen.

Styrelsens redovisning skall av likvidatorerna ofördröjligen överlämnas

till revisorerna, som hava att granska densamma och däröver

inom fyra veckor avgiva skriftlig berättelse. Redovisningen jämte revisorernas

berättelse skall av likvidatorerna så snart ske kan framläggas

å sammanträde med huvudmännen; och skall å det sammanträde till

behandling företagas frågan om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelsen

för den tid redovisningen omfattar. Om behandling av denna fråga

samt om rätt att tala å styrelsens förvaltning äge vad i 43 och 44 §§

finnes stadgat motsvarande tillämpning.

51 §.

Likvidatorerna åligge att ofördröjligen söka årsstämning å sparbankens

okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och

skulder.

Då sådant erfordras för likvidationens verkställande och så snart

det utan uppenbar skada kan ske, skall sparbankens egendom förvandlas

i penningar.

Sparbankens egendom må ej avyttras under hand på andra villkor

än som det jämlikt 58 § förordnade allmänna ombudet godkänt.

I övrigt skall om likvidatorernas befogenhet att företräda sparbanken

samt om deras rättigheter och skyldigheter i tillämpliga delar

gälla vad i denna lag är stadgat angående styrelse eller styrelseledamot.

52 §.

Finnes säkerhetsfond eller har i sparbankens reglemente gjorts

sådant förbehåll, som i 3 § andra stycket under 4) omförmäles, åligge

det likvidatorerna att, i den mån sparbankens tillgångar förslå, om
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

39

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

besörja återbetalning av säkerhets- eller grundfond jämte utfäst ränta;

dock må återbäring av grundfond ej äga rum, förrän säkerhetsfond

jämte ränta återbetalts.

53 §.

Sedan den i årsstämningen utsatta inställelsedagen är förbi samt

likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de inför huvudmännen framlägga

redovisning för sin förvaltning.

Då sådan redovisning framlagts, anses sparbanken upplöst; och

skola likvidatorerna ofördröjligen göra anmälan därom hos Konungens

befallningshavande.

Vid anmälan skall fogas bestyrkt avskrift av protokoll, som förts

i ärendet, ävensom bevis om dagen för årsstämningens utfärdande.

54 §.

Finnes enligt lik vidatorernas redovisning överskott, skall detta på

sätt huvudmännen äga bestämma användas för allmännyttigt eller välgörande

ändamål, som icke på grund av gällande författning skall tillgodoses

genom skattebidrag

Beslut härom skall underställas Konungens befallningshavandes

prövning; och har Konungens befallningshavaude att tillse, att överskottet

användes i överensstämmelse med fastställt beslut.

55 §.

Avträdes sparbanks egendom till konkurs, skall sparbanken såsom

konkursgäldenär företrädas av styrelsen eller, om, då beslutet om egendomsavträde

meddelades, likvidatorer varit utsedda, av dessa. Under

konkursen må dock i behörig ordning nya styrelseledamöter eller nya

likvidatorer kunna utses.

56 §.

Finnes efter konkursens upphörande överskott, skall likvidation

verkställas i enlighet med bestämmelserna i 46—49 samt 51—54 §§.

Finnes ej överskott, anses sparbanken upplöst, då konkursen

upphörde. Det åligger dem, som under konkursen sist företrädde

sparbauken såsom konkursgäldenär, att om sparbankens sålunda

skedda upplösning ofördröjligen göra anmälan hos Konungens befallningshavande.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

Kungl. Maj:ts förslag:

Utskottets förslag:

Om tillsyn.

57 §.

Tillsynen över sparbank skall på

sätt nedan stadgas utövas av Konungens

befall ning shavande i det län, där

sparbankens styrelse har sitt säte.

57 §.

Handhavandet av tillsynen över

sparbank skall på sätt nedan stadgas

fördelas emellan Konungens befallningshavande

i det län, där sparbankens

styrelse har sitt säte, samt

en av Konungen för hela riket förordnad

sparbanksinspektör.

58 §.

Konungens befallningshavande tillkomme:

att för varje sparbank inom länet förordna ett allmänt ombud;

att, om sparbanks huvudmän eller styrelse fattat beslut, som står

i strid med lag eller sparbankens reglemente eller eljest finnes medföra

våda för sparbankens säkerhet, förbjuda verkställighet av beslutet;

att, om beslut av nyss omförmälda beskaffenhet gått i verkställighet,

förelägga huvudmän eller styrelse att, där så ske kan, göra rättelse;

att förelägga huvudmän, styrelse eller revisorer att fullgöra vad

dem enligt lag eller sparbankens reglemente åligger; samt

att, där huvudman eller styrelseledamot, i fall, som avses i 18 §,

tillskyndat sparbanken skada, föranstalta om talans anställande mot den

ersättningsskyldige, så framt ej vad i 43 § stadgas utgör hinder därför.

Konungens befallningshavande äge förelägga vite vid meddelande

av föreskrift eller förbud, som i denna paragraf omförmäles, samt fälla

till sådant vite.

Föreläggande, som ovan sagts, Föreläggande, som ovan sagts,

må utom vad angår innehållet i må utom vad angår innehållet i

balansräkning eller vinst- och förlusträkning

icke av Konungens befallningshavande

meddelas i fråga

om i lag givna föreskrifter, vilkas

överträdande är belagt med straff.

I frågor, som angå sparbanks rörelse

eller bokföring, må förbud eller föreläggande

icke heller av Konungens

befallningshavande meddelas, med

balansräkning eller vinst- och förlusträkning

icke av Konungens befallningshavande

meddelas i fråga

om i lag givna föreskrifter, vilkas

överträdande är belagt med straff.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

41

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

mindre sparbanksinspektören gjort

framställning därom.

Då Konungens befallningshavande i anledning av att rubbning

uppstått i det förhållande, som skall förefinnas emellan sparbanks fonder

och dess inlåning, förelägger sparbankens styrelse att vidtaga rättelse,

må, där ej särskilda omständigheter föranleda annat, den tid, inom vilken

föreläggandet skall vara fullgjort, icke sättas längre än två månader,

och må i intet fall sagda tid bestämmas till mer än ett år.

Har sparbanks styrelse underlåtit att ställa sig föreläggande, som

sist sagts, till efterrättelse eller har eljest svårare avvikelse skett från

denna lag eller sparbankens reglemente och varder avvikelsen ej inom

förelagd tid rättad, äge Konungens befallningshavande förordna, att

sparbanken genast skall träda i likvidation.

59 §.

Har sparbank trätt i likvidation, äge Konungens befallningshavande

under likvidationen enahanda befogenhet gent emot likvidatorerna som

enligt vad i 58 § första, andra och tredje styckena sägs tillkommer

Konungens befallningshavande gent emot sparbankens styrelse.

60 §.

Allmänna ombudet åligger att

med uppmärksamhet följa sparbankens

verksamhet.

Vid sammanträde med huvudmännen

äger allmänna ombudet närvara

och i överläggningarna deltaga.

bör minst en gång årligen verkställa underförvaltning.

Sådan undersökning bör, där

hinder ej möter, ske genom deltagande i den revision av sparbankens

förvaltning, varom i 39 § förmäles.

Träder sparbanken i likvidation, åligge allmänna ombudet att övervaka

denna.

Allmänna ombudet vare pliktigt Allmänna ombudet vare pliktigt

att meddela Konungens befallnings- att meddela Konungens befallningshavande

och sparbanksinspektören alla havande alla de upplysningar ande

upplysningar angående sparban- gående sparbanken, som av bejallken,

som av dem äskas. ningshavanden äskas.

Allmänna ombudet

sökning av sparbankens

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 8 samt. 56 käft. (Nr 64.)

(i

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

Förordnande att vara allmänt ombud må när som helst

Konungens befallningshavande återkallas.

Allmänna ombudet njute arvode

av allmänna medel efter de grunder

Konungen stadgar.

61 §.

Sparbanksinspektören åligge:

att i fråga om lämpliga inrättandet

och bedrivandet av sparbanks verksamhet

tillhandagå med råd och upplysningar;
att

med uppmärksamhet följa sparbankernas

verksamhet; samt

att, därest inspektören finner, att

sparbanks verksamhet icke står i överensstämmelse

med denna lag eller sparbankens

reglemente, göra de erinringar

hos sparbankens styrelse eller de framställningar

hos Konungens befallningshavande,

vartill inspektören kan

finna sig föranlåten.

Bär inspektören finner sådant

nödigt, äge inspektören meddela föreskrifter

angående sättet för förande

av sparbanks räkenskaper.

Närmare bestämmelserom inspektörens

verksamhet meddelas avKonungen.

62 §.

Sparbanksinspektören äge, när

sådant prövas nödigt, sammankalla

sparbanks styrelse eller, om sparbanken

befinner sig i likvidation,

likvidatorerna.

Vid sammanträde med huvudmännen

eller av inspektören utlyst

sammanträde med styrelse eller likvi
-

av

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

43

Kungl. Maj:ts förslag:

datorer må inspektören eller, efter

inspektörens förordnande, allmänna

ombudet närvara och i överläggningarna

deltaga.

63 §.

Sparbanks styrelse eller, där

likvidatorer åligge:

att för sparbanksinspektören och

allmänna ombudet när som helst

hålla sparbankens kassa och övriga

tillgångar samt alla böcker, räkenskaper

och andra handlingar tillgängliga

för granskning;

att å tider, som av inspektören

bestämmas, och enligt av inspektören

fastställda formulär upprätta och till

inspektören insända översikter över

sparbankens tillgångar och skulder;

skolande i sådan översikt angivas,

huruvida anledning finnes till antagande,

att bokförda värdet av någon

i översikten upptagen tillgång överstiger

dess verkliga värde;

att jämväl i övrigt meddela inspektören

och allmänna ombudet alla

de upplysningar rörande sparbanken,

som av dem äskas;

att, där inspektören meddelat föreskrift

beträffande sättet för förandet

av sparbanks räkenskaper, ställa sig

sådan föreskrift till efterrättelse;

att, så snart den i 32 § omförmäld

a berättelsen föreligger av

styrelsen underskriven, insända avskrifter

därav jämte vinst- och förlusträkning

samt balansräkning till

såväl inspektören som allmänna ombudet

samt att efter verkställd revi
-

Utskottets förslag:

61 §.

sparbanken trätt i likvidation, dess

att för allmänna ombudet när

som helst hålla sparbankens kassa

och övriga tillgångar samt alla böcker,

räkenskaper och andra handlingar

tillgängliga för granskning;

att meddela Konungens befallningshavande

och allmänna ombudet

alla de upplysningar rörande sparbanken,

som av dem äskas;

att, så snart den i 32 § omförmälda

berättelsen föreligger av

styrelsen underskriven, insända avskrifter

därav jämte vinst- och förlusträkning

samt balansräkning till

såväl Konungens befallningsliavande

som allmänna ombudet samt att

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bankoutskottets utlåtande Nr 61.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

sion tillställa inspektören och all- efter verkställd revision tillställa

männa ombudet den däröver avgivna Konungens befallning skavande och

berättelsen ävensom protokoll, upp- allmänna ombudet den däröver avtagande

de å sammanträde med huvud- givna berättelsen ävensom protokoll,

männen i anledning av nämnda be- upptagande de å sammanträde med

rättelser fattade besluten; samt huvudmännen i anledning av nämnda

berättelser fattade besluten; samt

att årligen senast en månad efter huvudmännens årssammanträde

avgiva statistisk redogörelse angående sparbanken jämlikt de föreskrifter

Konungen kan låta utfärda.

64 §.

Sparbanks förvaltnings- och revisionsberättelser

ävensom det protokoll,

som utvisar huvudmännens i

anledning av berättelserna fattade

beslut, skola i erforderliga delar

enligt bestämmelser, som det tillkommer

sparbanksinspektören att meddela,

genom styrelsens ordförandes försorg

hållas anslagna å lätt tillgänglig

plats å ett vart av sparbankens kontor.

62 §.

Sparbanks förvaltnings-och revisionsberättelser

ävensom det protokoll,

som utvisar huvudmännens i

anledning av berättelserna fattade

beslut, skola genom styrelsens ordförandes

försorg hållas anslagna å

lätt tillgänglig plats å ett vart av

sparbankens kontor.

65 §.

Till bestridande av kostnaderna

för sparbanksinspektörens verksamhet

skall sparbank årligen erlägga bidrag

enligt bestämmelser, som utfärdas av

Konungen. Detta bidrag skall utgå

efter visst, för samtliga sparbanker

lika förhållande till sammanlagda beloppet

av de utav sparbank vid utgången

av nästföregående kalenderår

förvaltade medlen men må icke överstiga

fem tusendedels procent av detta

belopp.

63 §.

Allmänna ombudet åtnjuter arvode

efter de grunder, Konungen

stadgar.

Kostnaderna för arvoden åt allmänna

ombuden skola till hälften

gäldas av sparbankerna i riket genom

årligt bidrag, som skall utgå efter visst,

för samtliga sparbanker lika förhållande

till sammanlagda beloppet av de

utav sparbank vid utgången av nästföregående

kalenderår förvaltade medlen;

dock att bidraget icke må överstig a

fem tusendedels procent av detta belopp.

Återstoden gäldas av statsverket.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

45

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag:

Närmare bestämmelser om fastställande

av sparbanks bidrag så ock

om bidragets erläggande meddelas av

Konungen.

Straffbestämmelser.

66 §.

64 §.

Med böter från och med femtio till och med tvåtusen kronor eller

fängelse straffes

1) stiftare, vilken falskeligen avgiver försäkran, som i 4 § sägs;

2) styrelseledamot eller annan, som vid anmälan hos Konungens

befallningshavande mot bättre vetande lämnar oriktig uppgift;

3) styrelseledamot eller likvidator, som i skriftlig handling, vilken

framlägges för huvudmännen, mot bättre vetande lämnar oriktig uppgift;

4) styrelseledamot, som vid upprättandet av balansräkning mot

bättre vetande förfar i strid med föreskrifterna i 33 §;

5) styrelseledamot eller annan, 5) styrelseledamot eller annan,

som mot bättre vetande till spar- som mot bättre vetande till Konunbanksinspektören

avgiver oriktig eller gens befallningshavande eller allofullständig

uppgift angående om- männa ombudet avgiver oriktig eller

ständighet, varom det ålegat honom ofullständig uppgift angående omatt

lämna inspektören upplysning; ständighet, varom det ålegat honom

att lämna befallning shav anden eller

ombudet upplysning;

6) revisor, som i revisionsberättelse mot bättre vetande lämnar

oriktig uppgift rörande sparbankens angelägenheter eller uppsåtligen

underlåter att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling, som av

honom granskats;

7) revisor, som, oaktat han insett eller bort inse, att skada kunnat

följa därav, yppar något av vad vid granskning av styrelsens förvaltning

eller sparbankens räkenskaper kommit till hans kännedom utan att det

med nödvändighet erfordras för fullgörande av hans uppdrag.

Ej må straff, som ovan är stadgat, tillämpas, där förbrytelsen enligt

allmänna strafflagen bör beläggas med strängare straff.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

67 §. 65 §.

Med böter från och med fem till och med femhundra kronor straffes

1) den, som underlåter att fullgöra honom enligt denna lag åliggande

anmälan hos Konungens befallningshavande;

2) styrelseordförande, som icke 2) styrelseordförande, som icke

iakttager föreskrifterna i 19 eller iakttager föreskrifterna i 19 eller

64 §. 62 §.

68 §. 66 §.

För överträdelse av det i 21 § stadgade förbudet vare straffet

böter från och med femtio till och med tvåtusen kronor.

69 §. 67 §.

Böter och viten, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan.

Saknas tillgång till fulla gäldandet av böter eller vite, skall förvandling

ske efter allmänna strafflagen.

Särskilda bestämmelser.

70 §.

Över beslut, som av Konungens

befallningshavande eller sparbanksinspektören

på grund av denna lag

meddelas, må klagan föras hos

Konungen i vederbörande statsdepartement;

dock gånge beslut, som

meddelas av Konungens befallningshavande,

utan hinder av klagan i

verkställighet, där icke Konungen

annorlunda förordnar.

68 §.

Över beslut, som av Konungens

befallningshavande på grund av

denna lag meddelas, må klagan

föras hos Konungen i vederbörande

statsdepartement; dock gångebeslutet

utan hinder av klagan i verkställighet,

där icke Konungen annorlunda

förordnar.

71 §. 69 §.

Sparbank vare i mål, för vilka ej annorledes genom lag stadgas,

lydande under allmän underrätt i den ort, där sparbankens styrelse

enligt reglementet har sitt säte.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

47

Kungl. Maj:ts förslag:

Förseelser, som omförmälas i

67 §, skola åtalas vid den underrätt,

under vilken sparbanken enligt

första stycket lyder.

72 §.

Enskilds förhållande till

73 §.

Denna lag skall träda i kraft den

Utskottets förslag:

Förseelser, som omförmälas i

65 §, skola åtalas vid den underrätt,

under vilken sparbanken enligt

första Btycket lyder.

70 §.

oträngt mål yppas.

sparbank må ej i

71 §.

1 januari 1924.

74 §. 72 §.

Genom den nya lagen uppbäves, i den mån ej nedan annorlunda

stadgas, lagen angående sparbanker den 29 juli 1892, sådan den lyder

efter de ändringar i eller tillägg till densamma, som innehållas i senare

utfärdade författningar.

75 §. 73 §.

I fråga om den nya lagens tillämpning å sparbank, vars reglemente

blivit stadfäst, innan nya lagen trätt i kraft, skola följande bestämmelser

lända till efterrättelse:

1) Äldre sparbank, som vill fortsätta sin verksamhet, vare pliktig

att, där ej Konungen medgiver anstånd, före den 1 januari 1925 hava,

i den mån det erfordras och ej annat följer av vad nedan stadgas, vidtagit

sådana ändringar i sitt reglemente, att detsamma står i överensstämmelse

med föreskrifterna i nya lagen, samt å ändringarna förskaffat

sig Konungens befallningshavandes stadfästelse. Erfordras ej ändring

av reglementet, skall sparbanken före nämnda dag hos Konungens befallningshavande

hava gjort anmälan om att den vill fortsätta sin verksamhet.

Så länge stadfästelse å nu föreskriven reglementsändring icke

meddelats eller anmälan, som nyss sagts, icke blivit gjord, skola förut

gällande bestämmelser äga tillämpning å sparbanken. Har ej sparbanken

före ovan angivna dag erhållit stadfästelse eller gjort anmälan, varom

här förmäles, och har ej Konungen medgivit anstånd, skall sparbanken

genast ställas under utredning; och skall därvid stadgandet i 22 § i

lagen den 29 juli 1892 äga motsvarande tillämpning.

2) Äldre sparbank må fortsätta sin verksamhet utan hinder därav,

att sparbanken saknar grundfond eller att dess grundfond uppgår till

lägre belopp än i 5 § sägs.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

Kungl. Maj.ts förslag• Utskottets förslag:

3) I äldre ''sparbanka reglemente må stadgas, att den del av huvudmännen,

som skall utses av korporation eller myndighet, icke behöver

vara tillsatt förrän å dagen för huvudmännens årssammanträde år 1926.

4) Därest för äldre sparbank före- 4) Därest för äldre sparbankjföreskriften

i 10 § första stycket nöd- skriften i 10 § första stycket nödvändiggör

sådan ändring i huvud- vändiggör sådan ändring i huvudmännens

sammansättning, att huvud- männens sammansättning, att huvudman,

vilken icke utsetts av korpo- man, vilken icke utsetts av korporation

eller myndighet, som i nämnda ration eller myndighet, som i nämnda

lagrum sägs,''skall ersättas av huvud- lagrum sägs, skall ersättas av huvudman,

tillsatt av dylik korporation man, tillsatt av dylik korporation

eller myndighet, skall i sparbankens eller myndighet, skall i sparbankens

reglemente stadgas, att, sedan nya reglemente stadgas, att, sedan nya

lagen vunnit tillämpning å spar- lagen vunnit tillämpning å sparbanken,

nytt val av samtliga huvud- banken, nytt val av samtliga huvudmän

skall verkställas så snart ske män skall verkställas så snart ske

kan och sist å dagen för huvud- kan och sist å dagen för huvudmännens

årssammanträde år 1926 männens årssammanträde år 1926

samt att, intill dess samtliga sålunda samt att, intill dess samtliga sålunda

föreskrivna nyval ägt rum, äldre föreskrivna nyval ägt rum, äldre

reglementsbestämmelser angående reglementsbestämmelser angående

huvudmännens sammansättning och huvudmännens sammansättning och

tillsättande skola lända till efter- tillsättande skola lända till efterrättelse.

Huvudman, som tillsatts, rättelse. Huvudman, som tillsatts,

innan nya lagen vunnit tillämpning innan nya lagen vunnit tillämpning

å sparbanken, och som icke enligt å sparbanken, och som icke enligt

vad nu sagts är pliktig att avgå, vad nu sagts är pliktig att avgå,

vare, ändå att han tillsatts för längre vare, ändå att han tillsatts för längre

tid, pliktig att avgå sist å årssam- tid, pliktig att avgå sist å årssammanträdet

år 1935. man trädet år 1930.

5) Har huvudman eller styrelseledamot i äldre sparbank valts för

tid, som tilländagår efter den dag, då nya lagen vinner tillämpning å

sparbanken, må han utan hinder därav, att han, vad angår styrelseledamot,

icke är svensk medborgare eller att han är bosatt utom sparbankens

verksamhetsområde eller är ledamot av styrelse för eller tjänsteman

i annan sparbank eller direktör för eller tjänsteman i bankbolag,

fortsätta utövandet av sitt uppdrag, till dess tiden därför utgår, dock

ej längre än till huvudmännens årssammanträde år 1926. Ar, då nya

lagen vinner tillämpning å äldre sparbank, av sparbankens styielseleda
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

49

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

möter mer än en tredjedel ledamöter av styrelse för bankbolag, vare

styrelseledamot ej av sådan anledning pliktig att avgå från sin befattning

förrän å huvudmännens årssammanträde^år 1928.

6) överstiger viss insättares tillgodohavande hos äldre sparbank, då

nya lagen vinner tillämpning å sparbanken, det belopp, vartill dylikt

tillgodohavande jämlikt bestämmelsen i 22 § andra stycket högst må

uppgå, utgör nämnda föreskrift ej hinder för sparbanken att, i den

mån äldre bestämmelser medgiva sådant, låta samma tillgodohavande

hos sparbanken innestå och ökas genom upplupen räntas läggande till

kapitalet.

7) Äldre sparbank vare först

efter utgången av år 1939 underkastad

skyldighet att efterkomma

bestämmelserna i 25 §; dock skall

föreskriften i 25 § andra stycket,

att inlåningen med avdrag av visst

belopp ej må överstiga femtio

gånger sparbankens fonder, av dylik

sparbank iakttagas från och med

år 1928. Har efter 1927 års utgång

äldre sparbanks fondställning

försämrats eller föreligger eljest särskild

anledning att påkalla förbättring

därav, äge Konungens befallningshavande,

efter att hava inhämtat

sparbanksinspektörens yttrande, föreskriva,

att sparbanken må bedriva

inlåning endast i viss mindre omfattning

än sålunda medgivits; dock

må sådan föreskrift ej göras strängare

än den i 25 § meddelade.

Konungen äger utöver vad i detta

mom. sägs medgiva äldre sparbank

anstånd med efterkommande av bestämmelserna

i 25 §.

8) Har, då nya lagen vinner

tillämpning å äldre sparbank, sparbanken

lån mot pant av aktier eller

lotthrev utlämnade till högre sammanBihang

till riksdagens protokoll 1923. 8

7) Äldre sparbank vare först

efter utgången av år 1939 underkastad

skyldighet att efterkomma

bestämmelserna i 25 §; dock skall

föreskriften i 25 § andra stycket,

att inlåningen med avdrag av visst

belopp ej må överstiga femtio

gånger sparbankens fonder, av dylik

sparbank iakttagas från och med

år 1928. Har efter 1927 års utgång

äldre sparbanks fondställning

försämrats eller föreligger eljest särskild

anledning att påkalla förbättring

därav, äge Konungens befallningshavande

föreskriva, att sparbanken

må bedriva inlåning endast

i viss mindre omfattning än sålunda

medgivits; dock må sådan

föreskrift ej göras strängare än den

i 25 § meddelade. Konungen äger

utöver vad i detta mom. sägs medgiva

äldre sparbank anstånd med

efterkommande av bestämmelserna

i 25 §.

8) Har, då nya lagen vinner

tillämpning å äldre sparbank, sparbanken

lån utestående mot inteckning

i fartyg eller förlag sinteckning

saml. 56 höft. (Nr 64.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

lagt belopp än sparbankens fonder, eller, till högre sammanlagt belopp,

utgöre vad i 26 § tredje stycket ätt som motsvarar hälften av spar
stadgas

ej hinder för sparbanken bankens fonder, mot pant av aktier

att, då dylikt lån förfaller, låta det eller lottbrev, ntgöre vad i 26 § tredje

omsättas mot oförändrad säkerhet, stycket stadgas ej hinder för spar
Efter

den 1 januari 1935 må äldre banken att, då dylikt lån förfaller,

sparbank ej hava lån utestående mot låta det omsättas mot oförändrad

inteckning i fartyg eller förlagsin- säkerhet-, dock att sparbank icke ef ter

teckning; ej heller må efter sagda den 1 januari 1940 må hava lån

dag utlåningen mot pant av aktier utestående, som ej, då det omsatts

eller lottbrev sammanlagt överstiga eller eljest utlämnats, uppfyllt villko
-

beloppet av sparbankens fonder.

ren i nämnda stadgande.

9) Bestämmelsen om att sparbanks kassareserv, i den mån den

skall överstiga etthundratusen kronor, icke må redovisas i inteckningar

behöver icke vara till fullo genomförd förrän vid upprättandet av bokslut

för år 1934.

10) Innehar äldre sparbank, då nya lagen vinner tillämpning å

sparbanken, egendom, som sparbank jämlikt 30 § ej må förvärva,

vare sparbanken pliktig att, därest Konungens befallningshavande ej

medgiver anstånd, före den 1 januari 1929 hava avyttrat sådan

egendom.

11) Äldre sparbank vare, intill dess bokslut för år 1934 sker, fritagen

från den skyldighet, som jämlikt 33 § må åligga sparbanken att

vid balansräknings upprättande nedskriva sparbanken den 1 januari 1924

tillhöriga obligationer till deras verkliga värden; dock att sparbank, som

begagnar sig av den sålunda medgivna befrielsen, icke må bokföra dylika

obligationer till högre värden än de lägsta värden, vartill de må hava

bokförts efter den 1 januari 1921. Så länge sparbank tillhöriga obligationer

i balansräkning upptagas över deras verkliga värden, må grundfond

eller ränta därå icke återbäras; ej heller må, där ej Konungens

befallningshavande i särskilt fall det tillstädjer, uppkommen vinst användas

annorledes än till avsättning till reservfond.

12) Vad i denna lag stadgas må icke verka inskränkning i den

rätt, som enligt äldre sparbanks reglemente eller eljest gjort förbehåll

kan tillkomma stiftare eller annan att återbekomma tillskjuten grundfond

eller därå njuta ränta.

13) Tillstånd att utöva verksamhet vid avdelningskontor eller genom

sparbankskommitté vare ej av nöden, där avdelningskontoret eller sparbankskommittén

inrättats före den 1 maj 1920.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

Kungl. May.ts förslag: Utskottets förslag:

14) Sparbanksinspektören vare

pliktig att tillhandagå jämväl sparbank,

å vilken nya lagen icke vunnit

tillämpning, med råd och upplysningar

angående lämpliga bedrivandet

av sparbankens verksamhet.

76 §. 74 §.

I fråga om medel, som för gift kvinnas räkning innestå i sparbank,

skall bestämmelsen i 26 § i lagen den 29 juli 1892 i dess ursprungliga

lydelse fortfarande lända till efterrättelse, om äldre giftermålsbalken är

tillämplig å makarnas förmögenhetsförhållanden.

77 §. 75 §.

Om sparbanks konkurs är särskilt stadgat.

B) att riksdagen måtte bifalla följande, av Kungl.

Maj:t i nämnda proposition framlagda förslag till lag

om ändrad lydelse av 8 § i lagen den 13 juli 1887

angående handelsregister, firma och pro kura:

Förslag

till

Lag om ändrad lydelse av 8 § i lagen den 13 juli 1887 angående

handelsregister, firma och prokura.

Härigenom förordnas, att 8 § i lagen den 13 juli 1887 angående

handelsregister, firma och prokura skall i nedan angivna del erhålla

följande ändrade lydelse:

8 §■

Var — — — firma.

I — — — fullgörande.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

Från nu stadgade anmälningsskyldighet undantagas fartygsredare

och rederier, aktiebolag, ömsesidiga försäkringsbolag, registrerade föreningar,

solidariska bankbolag samt sparbanker.

Enkelt — — — föreskrivet.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1924.

C) att motionerna nr 154, 155 och 156 i första

kammaren samt nr 204, 205 och 206 i andra kammaren,

i den mån de icke kunna anses besvarade

genom vad utskottet ovan under A) hemställt, icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 17 maj 1923.

På bankoutskottets vägnar:

BERNH. ERIKSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Öhngren, Walles, Vindahl, Johansson, Malmberg,

Ber ge, Andersson i Hägelåkra och Lindgren;

av andra kammaren: herrar Eriksson i Grängesberg, Borggren. Hamrin, Bäcklund,

Kloo, Olsson, Strindlund och Bergström.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

53

Reservationer:

av herrar Borggren och Backlund, vilka yrkat, att 10 § i förslaget

till lag om sparbanker måtte avfattas i enlighet med vad utskottet

hemställt, dock med följande ändring i första stycket.

»Huvudmännen skola — — — — — landsting eller häradsrätt.

Stiftare —--— — stycket sägs.»;

av herr Bäcklund, vilken yrkat, att 25 § måtte godkännas i den

av utskottet föreslagna lydelsen med följande ändring:

»Sparbank må — — — — därvid i jordbruksfastighets taxeringsvärde

ej må inräknas värdet av växande skog;----femtio

gånger sparbankens fonder.»

av herr Strindlund, som ansett, att utskottets utlåtande bort antagas

med följande ändringar:

a) i fråga om lagtexten:

29 § i utskottets förslag utgår och ersättes med en paragraf av

följande lydelse:

»Sparbank vare skyldig att i tillgångar, vilka kunna med lätthet

förvandlas i penningar, redovisa ett belopp, som tillsammans med sparbankens

inneliggande kassa motsvarar minst en tiondedel av insättarnas

behållning enligt senaste bokslut. Dylik kassareserv skall utgöras av

riksgäldskontorets skattkammarväxlar eller sådana obligationer, som i

25 § omförmälas, eller medel, som för sparbankens räkning innestå hos

riksbanken eller inländskt bankbolag eller ock inteckningar av sådan

beskaffenhet, som i 25 § sägs.»

73 § 9) utgår, och numren på de följande momenten ändras i

anslutning därtill till 10, 11 och 12.

b) i fråga om motiveringen:

Det stycke i motiveringen till 29 §, som börjar »Det torde--

— —» och slutar med »nr 147 sid. 51.» utgår och ersättes med ett

stycke av följande lydelse:

»Då utskottet icke kan finna den i Kungl. Maj:ts proposition föreslagna

inskränkningen i fråga om kassareservens inteckningar motiverad,

vare sig ur ekonomisk säkerhetssynpunkt eller från realisationssynpunkt,

synas inga skäl föreligga att vidtaga någon ändring av nu gällande

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

bestämmelser i detta avseende. Utskottet har därför ansett, att 29 §

bör erhålla en lydelse, vilken till sin innebörd överensstämmer med nuvarande

stadgande.»;

av herrar Walles, Malmberg, Berge, Eriksson i Grängesberg, Borggren

och Bäcklund, vilka anfört följande.

»I motsats mot utskottets majoritet hava vi ansett, att de skäl,

som i Kungl. Maj:ts proposition anförts för inrättande av en sparbanksinspektör,

äro övertygande.

Det är visserligen ej otänkbart, att man på den väg, utskottet

förordar, skall i kontrollavseende kunna vinna i flera hänseenden detsamma

som om en inspektörsbefattning inrättades, om nämligen tillräckligt

kvalificerade allmänna ombud utses. Det är emellertid att

märka, dels att det torde bliva nog så svårt att finna sådana ombud,

vilka verkligen förmå självständigt överblicka och bedöma sparbankernas

ställning, dels att, om sådana personer stå att finna, deras biträde

ej lärer vara att påräkna utan ganska betydande kostnader. Finnes

däremot en inspektör, vars främsta uppgift bör vara att bistå sparbankerna

och de allmänna ombuden med råd och upplysningar, kunna ombuden

i tvivelaktiga fall vända sig till denne med begäran om anvisningar.

Att ombudens kvalitet måste höjas, därom äro vi ense med

utskottet. Ett ombud måste förstå att bedöma, om allt är väl beställt

inom sparbanken eller ej. I tveksamma fall har ombudet att inhämta

råd hos inspektören eller att påkalla hans uppmärksamhet på saken.

Å andra sidan har inspektören, om han vid sin granskning av rapport

och bokslut finner någon tveksam punkt, möjlighet att med allmänna

ombudets hjälp erhålla upplysningar utan att han själv behöver verkställa

undersökning på platsen. Ordnas kontrollverksamheten på detta

sätt, torde för behovet fullt kompetenta personer stå att finna för ett

belopp, som med mer än kostnaden för inspektörens verksamhet understiger

vad som måste erfordras, därest utskottets förslag skall bli tillräckligt

effektivt.

Kungl. Maj:ts förslag utgår från att inspektören är lika nyttig

för allmänna ombuden, som vad dessa äro nyttiga för att ej säga nödvändiga

för honom. Det är en samverkan emellan personer i orterna

och en person i central ställning, som bör giva systemet en effektivitet,

vilken, i förhållande till kostnaden, torde betydligt överväga vad som

står att vinna med utskottets förslag.

Däremot anse vi, att sparbankerna böra få bära större del av tillsynskostnaden,

än Kungl. Maj:t föreslagit. Vi dela utskottets uppfattning,

att i allmänhet hälften av hela kontrollkostnaden bör gäldas av

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bankoutskoltets utlåtande Nr 64.

55

sparbankerna. Med vår ståndpunkt bör emellertid, såsom vi framhållit,

hela kostnaden inklusive kostnaden för inspektören bli ej obetydligt lägre

än enligt utskottets förslag — och därmed också sparbankernas hälft lägre.

Därtill kommer, att inspektören är tänkt i första rummet som en

rådgivande person, som sparbankerna — enligt vad som framgår av

sparbanksföreningens upprepade framställningar — önska och som de

skola draga verklig nytta av.

På grund av vad vi nu anfört och med åberopande i övrigt av

de skäl, som i propositionen förebragts, få vi hemställa,

att 57—75 §§ jämte tillhörande rubriker i utskottets förslag utgå

och ersättas med 57—77 §§ jämte tillhörande rubriker i Kungl. Maj:ts

förslag, dock med följande ändringar:

65 § erhåller följande lydelse:

’Kostnaderna för sparbanksinspektörens verksamhet samt för arvoden

åt allmänna ombuden skola till hälften gäldas av sparbankerna i

riket genom årligt bidrag, som skall utgå efter visst, för samtliga sparbanker

lika förhållande till sammanlagda beloppet av de utav sparbank

vid utgången av nästföregående kalenderår förvaltade medlen; dock att

bidraget icke må överstiga fem tusendedels procent av detta belopp.

Återstoden gäldas av statsverket.

Närmare bestämmelser om fastställande av sparbanks bidrag så

ock om bidragets erläggande meddelas av Konungen.’;

66 § 5) erhåller följande lydelse:

''styrelseledamot eller annan, som mot bättre vetande till sparbanksinspektören

eller allmänna ombudet avgiver oriktig eller ofullständig

uppgift angående omständighet, varom det ålegat honom att

lämna inspektören eller ombudet upplysning;’;

75 § 4) och 8) erhålla samma avfattning som motsvarande punkter

i 73 § av utskottets förslag.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1923:261 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om sparbanker m. m. ävensom i ämnet väckta motioner. a1 i texten