Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av förslag om åtgärder för nedbringande av kostnaderna för riksdagstrycket.

1923-05-23 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1923:68, Utlåtande, i anledning av förslag om åtgärder för nedbringande av kostnaderna för riksdagstrycket.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 68.

1

Nr 68.

Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1923 kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning av förslag om åtgärder för nedbringande

av kostnaderna för riksdagstrycket.

Med erinran att de senaste årens starka stegring av omkostnaderna

för riksdagstrycket riktat uppmärksamheten på frågan, om något skulle

kunna göras lör att begränsa dessa kostnader, meddelade fullmäktige i

riksgäldskontor i skrivelse den 19 februari 1920 ban koutskottet,%tt

fullmäktige anmodat förste revisoren E. Risling, vilken under en följd

av år tjänstgjort i riksdagens tryckeriexpedition såsom föreståndarens

biträde, och sekreteraren H. Ekedahl, vilken handhade den riksgäldskontoret

åliggande vården om riksdagstrycket, att uppgöra och till''fullmäktige

inkomma med förslag till de åtgärder, som de för vinnande av ovanberörda

syfte kunde finna lämpliga. Med anledning härav hade bemälda

Risling och Ekedahl utarbetat två promemorior, vilka av fullmäktige

överlämnades till utskottet. Rå fullmäktige ej förbisåge, att även andra

synpunkter på förevarande fråga än den av fullmäktige företrädda sparsamhetssynpunkten

måste vinna beaktande, hade fullmäktige ej ansett sig

böra taga någon ställning till det föreliggande spörsmålet utan inskränkt

sig till att överlämna utredningen till utskottet för de åtgärder, utskottet

kunde finna påkallade.

Uti sitt i detta ärende avgivna memorial framhöll utskottet till en

böljan, att det torde vara allmänt känt, att kostnaderna för riksdagstrycket

under de senaste åren högst avsevärt stegrats och meddelade utskottet,

i sådant avseende vissa belysande siffror.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 8 samt. 39 käft. (Nr 68).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 68.

Det vore emellertid — framhöll utskottet vidare icke blott

kostnadsfrågan, som givit anledning till de i promemoriorna framkastade

förslagen utan anledningen hade i samma grad varit den, att svårigheter

ansetts komma att yppa sig för att kunna tillfredsställa utskottens anspråk

på ett snabbt utförande av beställningar, sedan lagen om 8-timmars

normalarbetsdag trätt i kraft, om icke inskränkningar i mängden av

tryck och förenklingar i det förberedande arbetet med riksdagstrycket

kunde vinnas. Dessa uttalanden hade också under 1920 års riksdag

bekräftats, i det att åtskilliga svårigheter erbjudit sig i ovan angivna

avseende. Utskottet ansåge därför i likhet med promemoriornas författare,

att åtgärder borde vidtagas i de av dem angivna syften. Det kunde

emellertid enligt utskottets mening ifrågasättas, huruvida dessa spörsmål

vore av den art, att de borde underställas riksdagens prövning. Enligt

utskottets mening torde vederbörande utskott självt eller dess kansli vara

i tillfälle att åstadkomma sådana förenklingar, att betydande besparingar

skulle kunna vinnas. Det hade emellertid ansetts vara lämpligt att

närmare skärskåda de förslag, som framkommit, och framlägga dem för

riksdagen till närmare beaktande.

På hemställan av utskottet, som fann förslagen i stort sett förtjänta

av beaktande, beslöt riksdagen uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret

att, med beaktande av de av utskottet angivna synpunkterna,

vidtaga de på fullmäktige ankommande åtgärder, som kunde anses

erforderliga för nedbringande av kostnaderna för riksdagstrycket.

Sedan med anledning av riksdagens beslut fullmäktige i riksgäldskontoret

och riksdagens kanslideputerade uppdragit åt en kommitté att

verkställa utredning och avgiva förslag i ämnet, har kommittén den 30

maj 1921 avgivit sådant förslag.

Med skrivelse den 26 januari 1922 överlämnade därefter fullmäktige

detsamma till bankoutskottet för de åtgärder utskottet kunde finna erforderliga,

''med förklaring tillika att fullmäktige icke hade något att erinra

mot förslaget.

Med återställande av handlingarna i ärendet meddelade emellertid

utskottet sedermera i skrivelse den 26 maj 1922, på anförda skäl, att

utskottet för sin del ansåge, att med ärendets avgörande kunde anstå till

innevarande års riksdag.

Under erinran härom hava nu fullmäktige med skrivelse den 11

sistlidna januari till bankoutskottet ånyo överlämnat kommitténs förberörda

förslag.

Förslagsställaren Risling har för vinnande av överskådlighet i pro
D

°

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 68.

3

memorian indelat riksdagstrycket i fyra grupper, innefattande den första

förslag, inlämnade till riksdagen i form av propositioner och motioner,

den andra utskottens yttranden i anledning av nämnda förslag, den tredje

riksdagsskrivelserna och det s. k. riksdagsbeslutet samt den fjärde riksdagens

protokoll.

Såväl bankoutskottet som kommittén hava vid den granskning de

ägnat frågan följt denna indelning.

Kommittén sammanfattar sitt förslag i följande huvudpunkter och

anser nedannämnda åtgärder kunna ifrågasättas för nedbringande av

kostnaderna för riksdagstrycket.

l:o) I skrivelse till Kungl. Maj:t fästes uppmärksamheten å önskvärdheten

av att minska omfattningen av särskilt statsverkspropositionen men även övriga

propositioner i den utsträckning detta låter sig göra utan äventyrande av nödig

fullständighet;

2:o) För inskränkning av motionernas omfång vidtages ändring i § 13 av

de reglementariska föreskrifterna för riksdagen, i syfte att kanslideputerade må

erhålla befogenhet att bestämma om tryckning av bilagor till motioner m. m.;

3:o) I fråga om utskottsutlåtandenas avfattning göres en hemställan till

utskotten att vid utlåtandenas avfattnmg iakttaga all den begränsning och varsamhet,

som må anses möjlig utan att medföra olägenhet för riksdagsarbetet;

4:o) En uppmaning riktas jämväl till utskotten att vid behov av s. k. förslagsupplagor

använda sig av utskrivning å maskin i de fall, då detta låter sig

göra och ur kostnadssynpunkt ställer sig fördelaktigare än tryckning;

5) Där vid tryckning av utskottsutlåtanden besparing skulle vinnas genom

samtidig tryckning av flera smärre utlåtanden, tillämpas detta förfaringssätt i den

mån med hänsyn till riksdagsarbetets behöriga gång låter sig göra; och fästes

utskottets uppmärksamhet jämväl därå;

6:o) I fråga om utdelning av de tillfälliga utskottens utlåtanden göres av

riksdagen ett uttalande i den riktning kommittén angivit;

7:o) Beträffande riksdagsskrivelserna fästes utskottens och kanslideputerades

uppmärksamhet å angelägenheten att vidtaga möjliga förenklingar i enlighet med

vad av kommitténs uttalande framgår;

8:o) I fråga om utdelningen av riksdagstryck fattas av riksdagen ett beslut

i den riktning, kommittén angivit, varjämte riksgäldsfullmäktige vidtaga de åtgärder

för vinnande av besparingar i detta avseende, vartill de finna sig befogade;

9:o) Beslut fattas av riksdagen om höjande av försäljningspriset för årgång

av riksdagstrycket för vissa myndigheter m. fl. till 30 kronor;

10:o) Vad beträffar justitieombudsmannens ämbetsberättelse göres av vederbörande

utskott eller riksdagen ett uttalande för dess inskränkande.

Utskottet vill till en början erinra, hurusom under de senaste Utskottet.

åren flera av de utav kommittén föreslagna åtgärder redan vidtagits,

varigenom åtskilliga besparingar vunnits. I många fall torde det för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 68.

övrigt erbjuda svårigheter att lämna några bindande föreskrifter i förevarande

avseende, utan synes det utskottet lämpligast, att vederbörande

själva åstadkomma sådana förenklingar, att om möjligt ytterligare besparingar

vinnas. Det må emellertid vidare erinras, att på ifrågavarande

område ur ren kostnadssynpunkt numera väsentligt förändrade förhållanden

inträtt. Då frågan år 1920 först upptogs till behandling, var, såsom också vid

berörda tillfälle framhölls, anledningen härtill den starka stegring av

omkostnaderna, som under de närmast föregående åren gjort sig gällande.

Ifrågavarande kostnader uppgingo sålunda år 1919 till kr. 1,125,860:71

och år 1920 till icke mindre än kr. 1,980,943: 39. Redan påföljande år

eller 1921 inträdde en minskning, i det att kostnaderna då kunde begränsas

till kr. 1,072,030: 15 och förlidet år utgjorde de endast kr.

624,215: 11. Härav framgår, att de förutsättningar, som lågo till grund

för den här ifrågavarande utredningen, icke längre förefinnas i samma

grad som tillförne. Det önskemål man uppställt eller att nedbringa

kostnaderna har i själva verket till mycket stor del redan uppnåtts.

Under sådana förhållanden och då åtskilliga reformer uti angivet syfte

som nämnt redan blivit genomförda, har utskottet för sin del icke funnit

nödigt tillstyrka något riksdagens beslut på grundvalen av kommitténs

förslag. Det må ock i detta sammanhang erinras, att genom innevarande

års riksdags beslut angående förändring i riksdagstryckets format och stil

ytterligare besparingar äro att förvänta. Utskottet, som är förvissat

därom, att såväl riksdagens utskott som andra vederbörande, med beaktande

av de av kommittén angivna synpunkterna, skola låta sig angeläget

vara att vidtaga de åtgärder, som erfordras för vinnande av största möjliga

besparingar på detta område, har sålunda endast velat vad i ärendet

förekommit för riksdagen

omförmäla.

Stockholm den 23 maj 1923.

På bankoutskottets vägnar:

BERNH. ERIKSSON.

Närvarande: Se anteckning vid utlåtande Nr 66.

Stockholm, Svenska Tryckeriaktiebolaget, 1923.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.