Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckt motion angående pension åt f. d. registratorn i första kammarens kansli W. Geete.

1923-02-20 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1923:7, Utlåtande, i anledning av väckt motion angående pension åt f. d. registratorn i första kammarens kansli W. Geete.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 7.

1

Nr 7.

Ankom till riksdagens kansli den 20 februari 1923 kl. I. e. m.

Utlåtande, i anledning av väckt motion angående pension åt

f. d. registratorn i första kammarens kansli W. Geete.

I en inom första kammaren av herrar Trygger, C. G. Ekman, Möller

och Wohlin väckt, till bankoutskoftet remitterad motion, nr 10, hemställes,

»att riksdagen må besluta, att till f. d. registratorn Wilhelm Geete må från

och med år 1923 från riksgäldskontoret under hans återstående livstid utgå

en pension av 1,400 kronor.»

Till stöd för motionen anföres följande:

»På grund av särskilda motioner vid 1913 års riksdag beslöt riksdagen att

till vice häradshövdingen Johan Magnus Stuart, som då under fyratio år varit

anställd i riksdagens'' tjänst, finge från och med 1914 års ingång Ifrån riksgäldskontoret

utgå under hans återstående livstid en årlig pension av 4,000;— kronor,

och 1920 års riksdag beviljade åt föreståndaren för riksdagens tryckeriexpedition

J. P. Velander, som sedan år 1891 tjänstgjort vid expeditionen, en

årlig pension å 4,000:— kronor, att utgå från och med den 1 januari 1921.

Likaledes beslöt 1921 års riksdag, i anledning av enskild motion, att till f. d.

kanslirådet Adolf Wilhelm von Krusenstjerna finge från och med kalenderåret

näst efter det, varunder han sista gången tjänstgjorde såsom första kammarens

sekreterare, från riksgäldskontoret under hans återstående livstid utgå en årlig

pension till sådant belopp, att densamma jämte honom från statsverket tillkommande

pension uppgingo till niotusen kronor, dock med viss begränsning,

som i detta sammanhang saknar betydelse.

Nu föreligger enligt vår mening ett liknande fall, då riksdagen synes böra

tilldela en gammal trotjänare en särskild pension. F. d. registratorn i första

kammarens kansli Wilhelm Geete, vilken är 75 år gammal, här ansett sig icke

längre kunna fortsätta med sin ifrågavarande befattning vid riksdagen. lian,

som 1879 antogs till kanslist och från och med 1890 tjänstgjort såsom registrator,

har varit anställd under femtio lagtima och urtima riksdagar.

Med avseende på det sätt, varpå han under denna långa tid fyllt sina åligganden,

är icke mera än en mening, nämligen att han med varmt intresse och

stor skicklighet fullgjort sina åligganden.

Registratorn Geete. som varit fortifikationskassör och redogörare vid fortifikationens

huvudstation, uppbär årlig pension från arméens pensionskassa till

ett belopp av 2,400 kronor (frånsett dyrtidstillägg) samt därjämte 300 kronor

från fortifikationskassörernas enskilda pensionskassa. Hans arvode för 1922

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 8 saml. 7 höft. (Nr 7—8). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

2 Bankoutskottels utlåtande Nr 7.

från riksdagen utgjorde 2,493 kronor eller med dyrtidstillägg_ 3,778 kronor. Då

han nu går förlustig arvodet från riksdagen och vid sin höga ålder icke kan

på annat sätt skaffa sig inkomster, skulle han bliva hänvisad att, sedan anledningen

till dyrtidstillägg upphört, draga sig fram med en årlig inkomst av blott

2,700 kronor.

Vilken försakelse detta skulle innebära vid hans höga ålder är lätt att första,

och riksdagen lär säkerligen anse billigt att en person, som varit i dess tjänst

under femtio riksmöten, får i form av pension under sin återstående levnad

emottaga ett uttryck av riksdagens uppskattning av utfört plikttroget arbete».

Med hänsyn till vad i motionen blivit anfört finner utskottet sig böra tillstyrka,

att riksdagen giver uttryck åt sitt erkännande för det långvariga och

plikttrogna arbete, Geete nedlagt i riksdagens tjänst, och vill utskottet i sådant

avseende helt ansluta sig till motionärernas förslag om en årlig pension å

1,400 kronor åt Geete, att från och med innevarande år utgå från riksgäldskontoret

och påföras förslagsanslaget till riksdags- och revisionskostnader

samt kostnader för riksdagens hus (XIII: i).

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, med bifall till förevarande motion,

må medgiva, att till f. d. registratorn i första kammarens

kansli Wilhelm Geete må av förslägsanslaget till riksdags-

och revisionskostnader samt kostnader för riksdagens

hus från och med den 1 januari 1923 under

hans återstående livstid utgå en årlig pension å ettusen

fyrahundra kronor.

Stockholm den 20 februari 1923.

På bankoutskottets vägnar:

BERNH. ERIKSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Gustafsson, Lind hy, öhngrcn, Walles, Enhörning,

Vindahl, Malmberg och Bodin; . _

av andra kammaren: herrar Eriksson i Grängesberg, Gustafsson i Örebro,

Borggren, Bäcklund, Winkler, Loven, Byberg och Janson i Kungsör.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.