Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av vissa uttalanden av riksdagens revisorer rörande enskilda, med statslån understödda järnvägsaktielolags räkenskaper m. m - I sitt den 6 mars 1923 avgivna utlåtande

1923-05-26 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1923:70, Utlåtande, i anledning av vissa uttalanden av riksdagens revisorer rörande enskilda, med statslån understödda järnvägsaktielolags räkenskaper m. m - I sitt den 6 mars 1923 avgivna utlåtande

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

\

Nr 70.

(

Ankom till riksdagens kansli den 26 maj 1928 kl. 10,30 f. m.

Utlåtande, i anledning av vissa uttalanden av riksdagens revisorer

rörande enskilda, med statslån understödda järnvägsaktielolags

räkenskaper m. m
-

I sitt den 6 mars 1923 avgivna utlåtande (nr 15) angående verkställd

granskning av riksgäldskontorets styrelse och förvaltning hade

bankoutskottet för riksdagen anmält, att utskottet komme att framdeles

avgiva särskilt utlåtande över de av riksdagens revisorer i deras berättelse

om granskning av riksgäldskontorets tillstånd och förvaltning

gjorda uttalanden m. m. angående enskilda, med statslån understödda

järnvägsaktiebolag och deras räkenskaper.

l:o.

I sin ovannämnda berättelse hava revisorerna å sid. 224—225 i

fråga om de med statslån understödda järnvägsaktiebolagens bokföring

anfört följande:

»I sin år 1919 avgivna berättelse angående riksgäldskontorets tillstånd och förvaltning

uttalade revisorerna, att revisorerna vid sin granskning av de med statslån

understödda järnvägsbolagens räkenskaper funnit, att enhetliga grunder ej tillämpades

vid uppgörandet av de balansräkningar samt vinst- och förlusträkningar, vilka plägade

intagas i eller bifogas vederbörande bolagsstyrelses förvaltningsberättelse. Det syntes

revisorerna uppenbart, att olikheterna i järnvägsbolagens bokföring försvårade möjligheten

att såväl rätt bedöma ett visst bolags ställning som att anställa jämförelser de

olika bolagen emellan. Ett sådant förhållande vore givetvis till men såväl för statsrevisorerna

som övriga myndigheter vid deras granskning. Till följd därav syntes det

revisorerna önskvärt, att åtgärder vidtoges för ernående av förbättrade förhållanden i

förevarande hänseende; och torde det kunna ifrågasättas, huruvida ej, sedan utredning

i detta syfte blivit verkställd, formulär till normalbokföring för ifrågavarande enskilda

järnvägsbolag borde upprättas samt bolagen åläggas att vid sin bokföring följa dessa

formulär.

Med anledning av detta revisorernas uttalande avläto fullmäktige i riksgäldskontoret,

vilka delade den av revisorerna uttalade uppfattningen om önskvärdheten av en

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 8 sand. 61 höft. (Nr 70).

De med

statslån understödda

järnvägsaktiebolagens

bokföring.

Stats
revisorerna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

:2

Utredning i förevarande ämne, den 29 november 1919 en skrivelse till Kungl. Maj:t,

däri fullmäktige gjorde framställning om åtgärder för utredningens verkställande.

Jämväl riksdagen fann den sålunda ifrågasatta utredningen önskvärd och anmälde

i skrivelse till Kungl. Maj:t av den 2 mars 1920 revisorernas ovanberörda framställning

under anhållan att Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredningen samt därefter

vidtaga de åtgärder, som av densamma påkallades.

Med anledning av denna riksdagens skrivelse tillsatte Kungl. Maj:t den 21 maj

1920 en kommission för verkställande av utredning och avgivande av förslag i fråga

om bokföringen vid de enskilda järnvägarna.

I sitt år 1921 avgivna utlåtande nr 63 angående vissa frågor, berörande statens

utlåning till enskilda järnvägar, meddelade bankoutskottet, att, enligt vad utskottet av

de sakkunnigas ordförande inhämtat, dessas arbete då ej fortskridit så långt, att förslag

hunnit avgivas, men att möjlighet förefunnes för utredningens slutförande under

samma år. Under framhållande av att viss av utskottet företagen granskning sedermera

ytterligare belyst önskvärdheten av att bestämmelser för de statslåneunderstödda

järnvägsbolagens bokföring snarast möjligt bleve utfärdade, uttalade utskottet den förhoppningen,

att de sakkunnigas arbeten måtte bedrivas -med all den skyndsamhet, som

vore möjlig.

Enligt vad revisorerna erfarit, har berörda kommission ännu icke avgivit sitt förslag.

Då revisorerna i likhet med 1919 års revisorer och bankoutskottet vid 1921 års

riksdag finna den föreliggande frågans lösning vara en angelägenhet av vikt, vilja revisorerna,

som finna dröjsmålet med uppgiftens slutförande anmärkningsvärt, instämma

i vad utskottet uttalat angående arbetets bedrivande.»

Fullmäktige Med anledning härav hava fullmäktige i riksgäldskontoret i skri*

kontoret8 v0lse den 15 december 1922 meddelat, att, enligt vad fullmäktige inhämtat,

Kung]. Maj:t den 30 november 1922 beslutit, att ovannämnda

kommission skulle från och med samma dag upplösas samt uppdragit

åt ledamöterna av kommissionen, byrådirektören S. Norrman och kamreraren

K. Richnau att med biträde av kommissionens sekreterare, förste

aktuarien E. V. Malmkvist, uppgöra och senast den 31 maj 1923 inkomma

med förslag i fråga om huvudgrunderna för anordnande av en

enhetlig och likformig bokföring vid de enskilda järnvägarna.

På grund av vad sålunda förekommit hade fullmäktige ej ansett

någon fullmäktiges åtgärd med anledning av revisorernas ifrågavarande

uttalande för närvarande erforderlig.

Utskottet. Med hänsyn till vad sålunda blivit anfört har ej heller utskottet

funnit särskild åtgärd för närvarande påkallas i anledning av vad revisorerna

uti här ifrågavarande avseende yttrat; vilket utskottet skolat

härigenom för riksdagen

anmäla.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 70. 3

2:o

Vad revisorerna i övrigt i detta ämne anfört har ej givit anledning

till annat utskottets uttalande än det, varom här nedan vidare förmäles.

I sin berättelse hava revisorerna å sid. 134—135 beträffande Landskrona—

Kävlinge—Sjöbo järnvägsaktiebolag omförmält, att under år 1921

någon inbetalning å bolagets statslån icke verkställts. Skulden för

lånet, som vid nämnda års början uppgick till 2,220,115 kronor 46 öre,

hade till följd därav vid årets slut ökats till 2,309,254 kronor 45 öre,

varav 1,166,321 kronor vore till betalning förfallna. I skrivelse till

riksgäldskontoret den 25 maj 1922 hade bolaget meddelat, att driftsöverskottet

för år 1921, uppgående till 91,281 kronor 3 öre, måst i

huvudsak användas till täckande av 1920 års driftförlust samt till

nödiga nyanläggningar till förbilligande av driften.

Revisorerna hava vidare upplyst, att bolagets i nästföregående års

revisionsberättelse omförmälda hemställan om efterskänkande av all å

statslånet till 1920 års utgång upplupen ränta och om medgivande, att

lånet jinge löpa räntefritt till utgången av år 1925, enligt Kungl. Maj:ts

resolution den 9 december 1921 icke föranlett någon Kungl. Maj:ts

åtgärd. Slutligen hava revisorerna omnämnt, att bolagsstyrelsen i sin

förvaltningsberättelse för år 1921 meddelat, att, sedan Landskrona—

Lund—Trälleborgs järnvägsaktiebolag under året dels efterskänkt en

fordran å 13,600 kronor för utlägg under år 1920 såsom borgensman

för Landskrona—Kävlinge—Sjöbo järnvägsaktiebolags obligationslån av

år 1906, dels ock övertagit den framtida betalningsskyldigheten för

lånet såväl till resterande kapital 167,000 kronor som ränta utan regress

mot låntagaren, sistnämnda bolags bokförda samlade förlust minskats

med 184,775 kronor till 647,696 kronor 16 öre.

Med anledning av vad sålunda förekommit har genom därtill utsedda

sakkunniga granskning verkställts av här ifrågavarande järnvägsaktiebolags

förvaltning. Av den redogörelse, som i sådant avseende lämnats,

framgår beträffande bolagets finansiella ställning, bland annat, att bolaget

under åren 1906—1921 haft en samlad nettobehållning, innan

debitering av räntor och avskrivningar verkställts, av 567,000 kronor.

Sedan järnvägsbyggnaderna avslutats, hade endast omkring 4,000 kronor

nedlagts i förbättringar, varjämte rörelsemedlen minskats med närmare

10,000 kronor samt övriga tillgångar ökats med endast 7,000 kronor.

Berörda nettobehållning hade tydligen så gott som i sin helhet disponerats

för rånte- och kapitalavbetalningar å under byggnadstiden upp
-

Landskrona

—Kävlinge

—Sjöbo

järnvägsaktiebolags

statslån.

Statsreviso
rerna.

Utsedde

gransknings
män.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

BanJcoutskettets utlåtande Nr 70.

tagna lån. Annuiteterna å statslånet hade icke till någon del fullgjorts,

utan hade beloppet helt utbetalts till enskilda fordringsägare.

Av förenämnda överskottsmedel för åren 1906—1921 beräknades

omkring 300,000 kronor disponerade för betalning och omkring 260,000

kronor, för förräntning av obligationslån och övriga enskilda lån, som

upptagits under järnvägens byggnadstid.

Granskningsmännen hava framhållit, hurusom b}7ggandet av järnvägen,

som ursprungligen beräknats draga en kostnad av 2,400,000

kronor,, redan före arbetenas avslutande visat sig betydligt dyrare, varför

ett obligationslån år 1906 upplagts på 300,000 kronor, för vilket

Landskrona Kävlinge järnvägsaktiebolag iklätt sig borgen och inteckning

närmast statslånet lämnats i järnvägen. Av lånet hade emellertid

endast 200,000 kronor vunnit avnämare, medan återstående belopp

deponerats som säkerhet för banklån, för vilka dessutom fordrats personliga

borgensförbindelser.

Vid byggnadstidens utgång den 31 december 1908 var emellertid

järnvägen med rullande materiel, inventarier och förråd bokförd till en

kostnad av 2,928,727 kronor 51 öre, varför krävts ett ytterligare kapitaltillskott

av över 200,000 kronor. Bolaget hade sålunda redan från början

arbetat med en svävande skuld av omkring 300,000 kronor. Det vore

särskilt för denna skulds förräntning och senare likvidering, som överskottsmedlen

kommit till användning. Det placerade obligationslånet å

200,000 kronor syntes.hava helt förräntats och amorterats av Landskrona

—Kävlinge järnvägsaktiebolag, som successivt efterskänkt gjorda utlägg

och slutligen övertagit lånet som egen skuld.

I samband med den redan förut omförmälda framställningen om

efterskänkande av den å statslånet vid 1920 års utgång upplupna räntan

hade, såsom granskningsmännen vidare erinrat, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

vilken syntes hava små förväntningar på banans bärkraft,

ifrågasatt järnvägens försäljning till Landskrona—Lund—Trälleborgs

järnvägsakti.ebolag, varjämte järnvägsstyrelsen förklarat sig anse, att det

syntes möjligt att under vissa förutsättningar förvalta och driva järnvägen

i statens ägo, så att de direkta kostnaderna täcktes och att även

som. regel något överskott till förräntande av statens i banan engagerade

kapital lämnades.

Efter en redogörelse för orsakerna till järnvägens svaga ekonomiska

resultat, såsom de höga förvaltnings- och driftkostnaderna m. m.,

hava granskningsmännen beträffande frågan huruvida bolaget borde

träda i likvidation erinrat, att då aktiekapitalet utgjorde 1,200,000 kronor,

s. 5 Kontrollera mot PDF

BanJcoutsIcottets utlåtande Nr 70.

5

bolaget vore skyldigt att likvidera, när bristen uppgirige till 800,000

kronor. Bristen vid 1922 års slut beräknades på följande sätt:

Balanserad förlust vid 1921 års slut.............................. kr. 647,112:66

1922 års förlust....................................................................... » 137,003: 77

summa kr. 784,116:43

Härifrån borde emellertid avgå anståndsränta, som

kunde föras inom linjen, till belopp av kr. 73,643: 50,

samt en bokförd men icke förefintlig av
skrivningsfond

till belopp av........................ » 68,577: 65 » 142,221: 15

Återstående brist utgjorde alltså ..................................... kr. 641,895: 28

Under sådana förhållanden syntes något tvång att omedelbart träda i

likvidation icke föreligga för bolaget.

De driftresultat, som järnvägen under sin förflutna trafikeringstid

lämnat — med ett överskott för åren 1906—1921 av 567,000 kronor — vore

icke så svaga, att de syntes motivera väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förut berörda yttrande, att det låge nära till hands ”att ifrågasätta,

huruvida det kunde innebära en för staten i någon mån förmånlig

anordning, om Landskrona—Trälleborgs järnvägsaktiebolag kunde köpa

järnvägen för låt vara ett ganska litet belopp, som dock kunde vara att föredraga

framför ett- förhållande med ingen ränta alls på det utlagda kapitalet”.

Det vore nämligen att märka, att järnvägens avkastning skulle,

därest den disponerats för de prioriterade statslånens förräntning, räckt

till täckande av 75 procent av de under trafikeringstiden å det ursprungliga

statslånet förfallna räntorna.

Med hänsyn till vad vid granskningen framkommit hava granskningsmännen

såsom sammanfattning av sitt yttrande anfört, att Landskrona

—Kävlinge—Sjöbo järnvägsaktiebolag i sin medelsförvaltning icke iakttagit

den förmånsrätt framför varje annan fordran, som kontraktsenligt

tillförsäkrats staten i egenskap av långivare; och icke heller syntes

statens ombud hava, på sätt önskligt varit, hävdat sagda förmånsrätt,

Dessa erinringar gällde i särskild grad åren 1916—1919 samt

1921, under vilka järnvägsrörelsen lämnat överskott av sådan storlek, att

de möjliggjort slutlikvidering av relativt betydliga enskilda skulder, under

det att samtidigt ingen ansats gjorts att fullgöra bolagets förbindelser i

fråga om statslånet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

6 BanJcoutskottets utlåtande Nr 70.

Enär järnvägsrörelsen under senare tid — bortsett från åren 1920 och

1922, under vilket sistnämnda år sockerbruken gått med reducerad drift

— lämnat i förhållande till det ursprungliga statslånet icke obetydliga

överskott och enär dels trafikrörelsen å banan efter insättande av en motorvagn

syntes kunna ökas, dels driftutgifterna borde kunna väsentligt

nedbringas, syntes sannolikt, att järnvägsaktiebolaget skulle kunna vara

i stånd att, under förutsättning av väl avvägd ekonomisk drift, under

något av de närmaste åren påbörja fullgörandet av annuiteterna å statslånet,

sedan 1922 års driftförlust blivit täckt.

En härför erforderlig åtgärd vore, att gällande, i vissa delar oförmånliga

trafiköverenskommelse med Landskrona—Lund—Trälleborgs järnvägsaktiebolag

snarast uppsades och reviderades, varvid Kävlinge—Sjöbo

järnvägs andel av de allmänna förvaltningskostnaderna för de samtrafikerande

banorna borde avvägas med hänsyn till trafikomfattningens relativa

storlek.

Skulle det emellertid visa sig, att annuiteterna å statslånet även

framgent icke bleve fullgjorda vare sig helt eller till så stor del, som under

förhandenvarande förhållanden kunde anses skäligt, syntes kunna ifrågasättas,

huruvida ej lagliga åtgärder borde mot bolaget vidtagas. Därest

som följd härav järnvägen skulle komma att övergå i statens hand, syntes

böra tagas under omprövning, huruvida icke ett gynnsammare ekonomiskt

resultat kunde ernås genom driftens partiella nedläggande.

Utskottet, som i huvudsak funnit sig böra ansluta sig till vad granskningsmännen

sålunda uttalat, vill erinra, att enligt gällande instruktion

för de ombud, som å statens vägnar deltaga i årliga granskningen av enskilda

med statsbidrag understödda järnvägsaktiebolags förvaltning och

räkenskaper, sådant ombud har att årligen till Kungi. Majts befallningshavande

ingiva — för att genom dess försorg till vederbörande departement

insändas — bland annat enligt fastställt formulär upprättat

sammandrag av bolagets räkenskaper för de senaste fem åren. Då det, enligt

vad verkställda undersökningar givit vid handen och granskningsmännen

i sitt förevarande yttrande jämväl framhållit, visat sig, att berörda

femårsöversikter i många fall icke lämna tillfredsställande upplysningar i

avseende å bolagens ställning, anser sig utskottet böra uttala önskvärdheten

av att i en blivande ny instruktion för dessa ombud bland annat stadgas

skyldighet för dem att i fall, då annuitet för statslån ej erlägges,

lämna en fullständig redogörelse för anledningarna härtill, börande vid

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

7

donna redogörelse fogas en ingående specifikation över don faktiska och

icke allenast den bokföringsmässiga användningen av överskottsmedel,

som eventuellt uppkommit å rörelsen.

Vad sålunda i detta ärende förekommit har utskottet ansett sig böra

för riksdagen

omförmäla.

Stockholm den 26 maj 1923.

På bankoutskottets vägnar:

BERNH. ERIKSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Gustafsson, Öhngren, Walles, Vindahl och Malmberg;

av andra kammaren: herrar Eriksson i Grängesberg, Gustafsson i Örebro, Borggren,

Hamrin, Lovén, Strindlund och Höglund.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.