Sök i Ratio Lex

Memorial med förslag till nytt reglemente för riksgäldskontoret. Bankoutskottet får härmed överlämna förslag till nytt reglemente för riksgäldskontor.

1923-06-07 · 54 sidor, varav 52 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 52 av 54 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1923:74, Memorial med förslag till nytt reglemente för riksgäldskontoret. Bankoutskottet får härmed överlämna förslag till nytt reglemente för riksgäldskontor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankontskoltets memorial Nr 74.

1

Nr 74.

Ankom till riksdagens kansli den 7 juni 1923 kl. 10 f. m.

Memorial med förslag till nytt reglemente för riksgäldskontoret.

Bankoutskottet får härmed överlämna förslag till nytt reglemente för

riksgäldskontor.

Det nya reglementet har uppställts i huvudsaklig överensstämmelse med

det nu gällande, dock med vissa ändringar och tillägg, för vilka här nedan

redogöres.

I § 9 tredje stycket hava, då numera samtliga befattningshavare vid

riksgäldskontoret och riksdagens hus benämnas tjänstemän, orden »ävensom

vaktbetjänte» uteslutits.

Sedan det år 1918 träffade avtalet mellan svenska staten och Svenska

kronkreditaktiebolaget den 25 maj 1923 upphört att gälla och bolaget med

anledning därav återställt en av riksgäldskontoret utgiven förbindelse att tillhandahålla

bolaget nom. 10 millioner kronor i svenska statens 5 % obligationer,

som utgjort bolagets garantifond, är bestämmelsen i mom. 4 i § 13

icke längre erforderlig och har därför uteslutits.

Sedan 1923 års riksdag bifallit statsutskottets hemställan i dess utlåtande

nr 46 angående Sveriges deltagande i garantin för det planerade internationella

lånet för Österrikes finansiella återuppbyggande, har riksdagens

i ämnet fattade beslut intagits såsom ett nytt moment under § 13 i reglementet.

Samtidigt har nuvarande mom. C i samma paragraf uteslutits.

Såsom framgår av Kungl. Maj:ts till innevarande riksdag avlåtna proposition

nr 85, lärer nämligen den garanti å intill 9 miljoner kronor för Europas

ekonomiska återuppbyggande, varom 1922 års riksdag fattat beslut,

ej komma att tagas i anspråk.

Sedan riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts proposition nr 183 angående

rörelsekapital för statens domänverk, har till § 13 fogats ett nytt mom.

av följande lydelse:

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 8 samt. 65 höft. (Nr 74.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets memorial Nr 74.

6. 1923 års riksdag, som till rörelsekapital för statens domänverk an
visat

ett anslag av 10,000,000 kronor, har vidare

dels bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att ej mindre för beredande

åt domänverket av ytterligare rörelsekapital tillhandahålla sagda verk

en rörlig kredit av intill 10,000,000 kronor, än även till förvaltning mottaga

samma verks för omedelbart förestående utgifter eller inleverering till

statsverket av driftöverskott icke erforderliga medel;

dels och beslutit, att å såväl lyftade kreditbelopp som till förvaltning

överlämnade medel skall utgå ränta, som av fullmäktige i riksgäldskontoret

efter samråd med domänstyrelsen bestämmes med hänsyn till de å den allmänna

penningmarknaden rådande förhållanden.

§ 32. avd. l. J)4 i mom. g) av denna avdelning omförmälda person- och sak
register

till riksdagens protokoll med bihang för åren 1911—1920 numera

utkommit från trycket och alla kostnader för detsamma blivit guldna, har

nämnda mom. uteslutits.

§ 32. avd. 3 Med bifall till bankoutskottets hemställan i utlåtande nr 9 har innevarande

riksdag anvisat ett reservationsanslag av 800 kronor för bindning

av kommittébetänkanden i riksdagsbiblioteket. Eiksdagens beslut i ämnet

har införts i förevarande avdelning av reglementet, varjämte avdelningens

nummerbeteckning ändrats till 3—5.

32. avd. 5. Riksdagen medgav år 1918, att från anslaget till kontorsexpenser vid

riksgäldskontoret m. m. finge utgå bidrag till anordnande av frukostservering

för riksgäldskontorets personal, och stadgande därom har allt sedan dess

varit infört i reglementet. Ifrågavarande bidrag har utgått med en till

beloppet växlande kontant ersättning för varje serverad matportion, varigenom

en motsvarande nedsättning i serveringspriset kommit personalen

till godo. Härjämte har riksgäldskontoret upplåtit lokal samt kostnadsfritt

tillhandahållit servis och inventarier för serveringen, ävensom avlönat två

för densamma anställda uppasserskor.

Med anledning av vad som förekommit vid nu pågående riksdag beträffande

lunchserveringen i riksgäldskontoret hava fullmäktige beslutit, att

ovannämnda kontanta bidrag skulle upphöra att utgå från och med den 1

nästlidna maj, varjämte de båda uppasserskorna blivit uppsagda att frånträda

sina platser den 1 innevarande juni. Däremot kommer riksgäldskontoret

jämlikt beslut av fullmäktige fortfarande att kostnadsfritt tillhandahålla

lokal, servis och inventarier för lunchserveringen. Då emellertid

dessa senare kostnader även framdeles böra bestridas av ifrågavarande

anslag, synes det i reglementets § 32 avd. 5 intagna stadgandet om bidrag

till frukostserveringen böra oförändrat kvarstå.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottels memorial Nr 74. 3

I mom. e) andra stycket av dessa avdelningar kava orden »expeditions- § 32. avd. 6

sekreteraren hos justitiekanslersämbetet» utbytts mot »byråchefen kos justitie- °ch 7''

kanslersämbetet».

De i slutet av § 32 under mom. l:o)—8:o) förekommande bestämmel- § 32- sista

serna rörande dyrtidstillägg till befattningshavare vid riksgäldskontoret och avd''

riksdagens bus m. fl. kava utbytts mot de nya föreskrifter i samma ämne,

som meddelats av innevarande års riksdag.

De i sista avdelningen av § 32 under mom. 9:o)—ll:o) införda stadgandena

rörande pensionstillägg torde däremot böra kvarstå oförändrade och

sålunda tillämpas även för nästkommande budgetår. Yad beträffar de pensionstillägg,

som utgå till f. d. befattningshavare i statens tjänst i allmänhet

ävensom till änkor och barn efter sådana befattningshavare, har nämligen

någon ändring ej vidtagits i de bestämmelser, som därom meddelades

vid 1922 års riksdag.

I denna paragraf hava införts slutsummorna av de anslag av lånemedel, § 34.

vilka av årets riksdag anvisats på riksstaten för budgetåret 1923_1924''

ävensom uppgift å återstående beloppet av de anslagsmedel, som riksgäldskontoret

på grund av riksdagens till och med år 1922 fattade beslut har

att anskaffa genom upplåning.

I § 87 bar den formella ändringen vidtagits, att orden »en annan tjänst- § 37.

innehavare» utbytts mot orden »ytterligare en tjänsteman».

Bestämmelserna i §§ 40 och 41 hava synts utskottet böra kvarstå oför- §§ 4o och n.

ändrade. — Därest Kungl. Maj:t kommer att besluta omläggning av räkenskapsåret

för statens verk och myndigheter att omfatta tiden 1 juli_30

juni och i sådant fall motsvarande omläggning kommer att ske i fråga om

riksgäldskontorets räkenskaper, förutsätter utskottet emellertid, att fullmäktige

beträffande uppgörandet av riksgäldskontorets huvudbok och utgivandet

av kontorets årsbok vidtaga de åtgärder, som påkallas av ett dylikt

beslut.

Enligt stadgande i sista stycket av denna § åligger det fullmäktige att, § 58.

med beaktande av de i 1920 års bankoutskotts utlåtande nr 75 angivna

synpunkter, vidtaga de på fullmäktige ankommande åtgärder, som må anses

erforderliga för nedbringande av kostnaderna för riksdagstrycket. Med anledning

härav hava fullmäktige genom särskilda kommitterade låtit verkställa

utredning av förenämnda fråga samt med skrivelse av den 11 januari

detta år till bankoutskottet överlämnat ett av kommitterade avgivet yttrande

och förslag.

I detta ärende har utskottet den 23 nästlidna maj avgivit utlåtande (nr

08), vari utskottet lämnat en redogörelse för vad i ärendet förekommit och

därvid tillika erinrat, hurusom under de senaste åren flera av de utav kom
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 fiankoulskoltels memorial Nr 74.

mitterade föreslagna åtgärderna redan vidtagits, varigenom åtskilliga besparingar

vunnits.

Sedan detta utlåtande av riksdagen lagts till handlingarna, och ärendet

därmed torde få anses vara slutbehandlat, lärer det enligt utskottets mening

icke vidare vara erforderligt att i reglementet bibehålla ifrågavarande stadgande,

varför detsamma uteslutits.

§ 63. Första stycket av denna paragraf har uteslutits. Sedan postsparbanken

numera uppgått i postverket, skola enligt kungl. kungörelsen den 15 december

1922 (sv. förf.-saml. nr 607) tre postsparbanksfullmäktige deltaga

i behandlingen inom generalpoststyrelsen av vissa ärenden, som beröra postsparbanken.

Dessa postsparbanksfullmäktige, av vilka en tillika skall vara

fullmäktig i riksbanken och en fullmäktig i riksgäldskontoret, utses samtliga

av Kungl. Maj:t.

Såsom under § 13 erinrats, har numera avtalet mellan svenska staten

och Svenska kronkreditaktiebolaget upphört att gälla. Med anledning härav

har bestämmelsen om utseendet av en ledamot i styrelsen för nämnda

bolag jämte suppleant för denne uteslutits.

Då jämlikt riksdagens innevarande år fattade beslut i fråga om finansiering

av Ostkustbanan fullmäktige i riksgäldskontoret skola utse en ledamot

i styrelsen för Ostkustbanans aktiebolag jämte suppleant för denne,

har föreskrift härom införts i förevarande paragraf. Sådant val kan givetvis

ej äga rum, innan nödiga ändringar i bolagets ordning blivit genomförda,

vilket emellertid torde komma att ske under innevarande år.

Ifrågavarande paragraf torde sålunda böra erhålla följande avfattning:

»Fullmäktige skola utse

dels en ledamot i styrelsen för Aktiebolaget kreditkassan av år 1922

jämte suppleant för denne,

dels ock en ledamot i styrelsen för Ostkustbanans aktiebolag jämte suppleant

för denne.»

Bestämmelserna angående låneunderstöd från bibanefonden och allmänna

järnväg slånefonden.

1923 års riksdag har beslutit, att de avsättningar till bibanefonden, som

enligt tidigare meddelade bestämmelser skolat ske under budgetåren 1923—

1927, i stället skola äga rum under budgetåren 1924—1928. Detta beslut

har införts i de bestämmelser rörande utlåning från nyssnämnda fond,

vilka såsom bilaga åtfölja reglementet.

Vidare hava såsom bilagor till reglementet intagits de bestämmelser, vilka

av innevarande riksdag meddelats rörande låneunderstöd från allmänna järn
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskotlels memorial Nr 74.

5

vägslånefonden och understöd från bibanefonden. Då sistnämnda bestämmelser

skola tillämpas å understöd, som av Kungl. Maj:t beviljas från bibanefonden

från och med den 1 juli 1928, har medelst en not till de i

reglementet redan införda äldre bestämmelserna rörande utlåning från fonden

angivits, att desamma skola tillämpas endast i fråga om låneunderstöd, vilka

av Kungl. Maj:t anvisats före sagda tidpunkt.

Avlöning sstaterna.

Sedan riksdagen bifallit bankoutskottets utlåtande nr 72, angående förordnande

för en tjänsteman å riksdagens vicevärds- och tryckeriexpedition,

torde anm. 2 under avlöningsstaten för riksgäldskontoret och riksdagens

hus böra ändras. Av formella skäl synes lämpligt, att i samband därmed

anm. 1 omformuleras något och sammanfogas med anm. 2 till ett stycke

av följande lydelse:

»Anm. Riksdagen har bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att i

avbidan på slutligt avgörande av frågan om ordnandet av riksdagens inre

administrativa och ekonomiska angelägenheter tills vidare förordna dels såsom

vice värd i riksdagens hus en tjänsteman mot avlöning högst enligt

17:de lönegraden i gällande löneplan för manliga tjänstemän vid riksdagens

verk, dels och under den tid av året, då fullmäktige så finna nödigt, en

tjänsteman i riksdagens verk mot avlöning högst enligt 10:de lönegraden

av samma löneplan».

Förteckningen över pensioner.

Då förre registratorn och kanslisten i riksgäldskontoret J. P. P. Montell

och förre vaktmästaren i samma verk C. Gr. R. Lindblom numera avlidit,

hava de för dem upptagna pensionsbeloppen å resp. 2,500 kr. och 1,500

kr. utgått ur pensionsförteckningen.

Ä andra sidan hava i förteckningen införts nedannämnda, av innevarande

riksdag beviljade pensioner eller understöd:

1,400 kr. till förre registratorn i första kammarens kansli Y. Greete,

1,000 kr. till förre postvaktmästaren hos andra kammaren, E. M. Wistrand,

300 kr. till förra städerskan i riksdagshuset Augusta Sofia Nilsson.

Sedan f. d. kanslirådet A. von Krusenstjerna numera avgått från sin

befattning såsom första kammarens sekreterare, har i pensionsförteckningen

även intagits den fyllnadspension, som av 1921 års riksdag beviljats honom.

Sagda pension skall utgå med sådant belopp, att densamma jämte den pen
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial Nr 74.

sion, som tillkommer von Krusenstjerna från statsverket, uppgår till 9,000

kr. Då von Krusenstiema i egenskap av f. d. kansliråd från statsverket

uppbär en pension av 5,600 kr., skall ifrågavarande fyllnadspension alltså

utgöra 3,400 kr.

Utskottet hemställer,

att det nu överlämnade förslaget till reglemente

för riksgäldskontoret må av riksdagen godkännas.

Stockholm den 7 juni 1923.

På hankoutskottets vägnar:

BERNH. ERIKSSON.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 74

7

Reglemente för riksgäldskontoret.

Allmänna bestämmelser.

§ 1.

Biksgäldskontoret kar till föremål:

aj att ombesörja likviden av svenska statens skuld, för vilken riksdagen

enligt § 66 regeringsformen ansvarar;

bj att verkställa alla de utbetalningar, som av rikets ständer eller

riksdagen blivit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta ocb redovisa alla bärtill anslagna tillgångar

ocb inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade

överskott ocb behållningar riksdagen till banda;

d) att, i saknad av annan tillgång för bestridande av beviljade ocb å

riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga

medel; ocb

e) att utföra alla uppdrag ocb åligganden, som riksgäldskontoret för

övrigt av rikets ständer eller riksdagen erhållit.

§ 2.

De till riksgäldskontoret hörande ocb dit anslagna medel må icke under

någon förevändning eller med vad villkor som helst därifrån ryckas eller

användas till andra behov än dem riksdagen bestämt. Allt förordnande,

som däremot strider, vare kraftlöst (§ 68 regeringsformen). Och må, vid

likviderande av riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan riksdagens särskilda

samtycke, icke medgivas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets memorial Nr 74.

Riksgäldskontorets styrelse.

§ 3.

Förvaltningen av riksgäldskontoret, dess medel och tillhörig heter är

av riksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, vilka vid lagtima riksdag

utses i den ordning, § 71 riksdagsordningen stadgar.

Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet av den, som av riksdagen

blivit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att själva bland sig

välja en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

§ 4.

Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt av

riksdagen bestämd ordning.

§ 5>

Ar styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt

vad här nedan föreskrives, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt

antal suppleanter.

Suppleant, som inkallas till tjänstgöring, äger uppbära dagarvode och

reseersättning enligt de grunder, som äro eller bliva bestämda för ledamot

av riksdagen.

§ 6.

Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa

sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än även detta reglemente

samt övriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande fullmäktige

dolt och förtegat hålla, vad vid kontorets förvaltning förefaller, som

tyst vara bör.

§ 7.

Blir fullmäktig ledamot av statsrådet eller kommer i den författning,

att han, jämlikt något av mom. a, b, c, d och e i § 26 riksdagsordningen,

icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda

fullmäktigbefattningen och suppleant inträda i hans ställe.

§ 8.

Jämte noggrant iakttagande av vad i avseende på förvaltningen av

riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgat, åligger fullmäktige att

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 74.

9

omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt

för övrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten

av de i sådant avseende meddelade beslut samt fullmäktige

givna uppdrag. •

§ 9.

Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten av § 48 innehåller,

två deputerade, en förste och en andre, vilka det åligger att i överensstämmelse

med detta reglemente samt de beslut och föreskrifter, som fullmäktige

meddela, ombesörja lånemedlens indragning, verkställa de för riksgäldskontorets

räkning erforderliga utländska likvider, anordna medel till

vissa av fullmäktige beslutade eller eljest ovillkorligen bestämda utbetalningar,

föredraga ärenden inför fullmäktige, tillse utförandet av fullmäktige

beslut, utöva tillsyn över arbetet inom riksgäldskontoret samt i allmänhet

handhava den löpande förvaltningen.

Fördelningen mellan deputerade av dem gemensamt tillhörande göromål

bestämmes av fullmäktige. Vid varje sammankomst böra deputerade

redogöra för sina åtgärder under den efter fullmäktiges näst föregående

sammankomst förflutna tid.

Förste deputeraden äger att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller

för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjänstemännen ledighet under

högst fjorton dagar, ävensom meddela föreskrift om tjänstens uppehållande

intill fullmäktiges nästa ordinarie sammankomst. Han utövar jämväl

beträffande vården av kontorets värdepapper det uppdrag, tjänstgöringsordningen

i sådant avseende innehåller.

Deputerade äga att vardera under en och en halv månad årligen åtnjuta

ledighet utan avdrag å arvodet. Till den bland fullmäktige, som av

dem utses att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning, utgår

av de till riksgäldskontoret anslagna medel särskild ersättning med belopp,

motsvarande den ledige deputeradens arvode för ifrågavarande tid.

Därest förste deputeraden förut innehar tjänst å rikets stat, är han

skyldig att frånträda den därmed förenade avlöning, så länge han uppbär

arvode såsom förste deputerad.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behövligt för lånetransaktioner,

utse ombud för bedrivande av därvid erforderliga underhandlingar.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 8 samt. 65 käft. (Nr 74).

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets memorial Nr 74.

% 10.

Befallningar, som av någon annan än riksdagen meddelas angående

användandet av riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet av samma

verk, få icke av fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige

för sina åtgärder i denna egenskap riksdagen eller dess bankoutskott

och revisorer allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till

ansvar ställas utan i laga ordning och till följd av riksdagens eller dess

revisorers beslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ Il
Till

ledning vid prövningen och avgörandet av förekommande ärenden,

för vilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda

föreskrifter blivit meddelade, äga fullmäktige att av revisorerna begära

råd och yttranden.

Riksgäldskontorets lånerörelse.

§ 12.

1. För beredande av tillgång till de utbetalningar, som blivit av riksdagen

anvisade att täckas av lånemedel eller i övrigt skola utgå av dylika

medel, äger riksgäldskontoret att i mån av behov försälja obligationer,

ouppsägbara från långivarens sida, men ställda att återbetalas antingen viss

tid efter av riksgäldskontoret verkställd uppsägning eller enligt uppgjord

amorteringsplan, med rätt tillika för fullmäktige att bestämma dessa obligationers

valörer, räntefot och uppsägningstid.

2. För konvertering av äldre statslån, när omständigheterna därtill föranleda

och sådant med fördel för staten kan ske, äga fullmäktige att, på

sätt och till belopp fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöver vad som

till konvertering åtgår, försälja eller träffa avtal om blivande försäljning

av statsobligationer, förskrivna med lägre ränta än det statslån, som utgör

föremål för konvertering.

3. Därest fullmäktige finna sådant med hänsyn till lånemarknadens läge

eller eljest ändamålsenligt, äga fullmäktige att i övrigt verkställa medgiven

upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnande av krediter

på villkor, som fullmäktige med hänsyn till de vid upplåningen sig

företeende omständigheter och förhållanden äga bestämma.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bankoutskotlets memorial Nr 74.

4. För beredande av tillgång till kassaförstärkning åt statsverket då sådan

enligt Kungl. Maj:ts beslut påkallas, äga fullmäktige i mån av behov

upplåna medel mot vare sig riksgäldskontorets skuldförbindelser eller obligationer

i svenskt mynt, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid

eller efter föregången, av riksgäldskontor verkställd uppsägning, och må

fullmäktige, jämväl i avseende å denna upplåning, såväl bestämma räntevillkoren

som fastställa betalningsterminerna.

§ 13.

1. Fullmäktige i riksgäldskontor äga att på framställning av fullmäktige

i riksbanken ställa till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skuldförbindelser

i form av skattkammarväxlar eller i annan form intill ett belopp

av 40,000,000 kronor i utländskt mynt med en löpetid av högst

två år ävensom att genom överenskommelse med fullmäktige i riksbanken

träffa erforderliga närmare bestämmelser rörande skuldförbindelsernas form,

belopp, löjjetid, myntslag, inlösen m. m.

2. Generalpoststyrelsen äger att, vid behov av medel för bedrivande

av postsparbanksrörelse, i riksgäldskontoret tillgodonjuta kredit till ett belopp

av högst 5,000,000 kronor mot gottgörelse, motsvarande den effektiva

ränta jämte lånekostnader, som riksgäldskontoret enligt sina beräkningar

har att självt utgiva å sålunda försträckta medel, ävensom på de villkor i

övrigt, som genom överenskommelse mellan fullmäktige i riksgäldskontoret

och generalpoststyrelsen varda fastställda.

För beredande av medel till ifrågakommande utbetalningar å nämnda

kredit äger riksgäldskontoret i mån av behov verkställa upplåning på sätt

rörande kassaförstärkning åt statsverket stadgats.

3. 1915 års riksdag har medgivit, att för varje centralkassa för jordbrukskredit,

som vinner godkännande från det allmännas sida, svenska statens

obligationer till värde av 100,000 kronor må från riksgäldskontoret

överlämnas till Sveriges riksbank att av denna innehavas såsom en gemensam

pant för samtliga centralkassans förbindelser, med rätt för kassans

fordringsägare att använda panten till täckande av sina fordringar, i den

mån kassans egna tillgångar, de belopp inberäknade, som på grund av

medlemmarnas i kassan ansvarighet för dess förbindelser kunna från dem

uttaxeras, därtill visa sig otillräckliga, och under villkor: att behovet av

pantens tillgripande skall styrkas genom intyg av det, ombud, som skall

förordnas för tillsyn över kassans verksamhet, att medgivande till pantens

användande skall lämnas av Kungl. Maj:ts befallningskavande i det län,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets memorial Nr 74.

där centralkassans styrelse har sitt säte, därvid tillika skola meddelas erforderliga

föreskrifter angående sättet för pantens tillgodogörande och för därigenom

influtna medels fördelning mellan fordringsägarna, att riksgäldskontor ofördröjligen

underrättas, då dylikt medgivande lämnats, samt att obligationerna

därvid tillika i första hand hembjudas riksgäldskontoret till inlösen.

4. Enligt medgivande av 1922 års riksdag åligger det riksgäldskontoret

att såsom garantifond åt Aktiebolaget kreditkassan av år 1922 tillhandahålla

bolaget ett belopp av 50,000,000 kr. i av svenska staten utgivna

5 % obligationer, att användas i huvudsaklig överensstämmelse med

de grunder, som äro angivna i statsrådsprotokollet över finansärenden för

den 10 mars 1922.

5. Riksdagen har år 1923

dels medgivit, att Kungl. Maj:t må under de förutsättningar, som

angivas i statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden den 16 februari

1923, förbinda svenska staten att intill det belopp, som erfordras för amortering

och förräntning ävensom emitterande och placering av högst 13

millioner österrikiska guldkronor av kapitalbeloppet av det planerade internationella

lånet för Österrikes finansiella återuppbyggande, deltaga i garantien

av sagda lån;

dels ock bemyndigat riksgäldskontoret att tillhandahålla statsobligationer

eller kontanta medel till det belopp, som erfordras för fullgörande

av de förbindelser, Kungl. Maj:t sålunda kan komma att ikläda staten.

6. 1923 års riksdag, som till rörelsekapital för statens domänverk

anvisat ett anslag av 10,000,000 kronor, har vidare

dels bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att ej mindre för beredande

åt domänverket av ytterligare rörelsekapital tillhandahålla sagda

verk en rörlig kredit av intill 10,000,000 kronor, än även till förvaltning

mottaga samma verks för omedelbart förestående utgifter eller inleverering

till statsverket av driftöverskott icke erforderliga medel;

dels ock beslutat, att å såväl lyftade kreditbelopp som till förvaltning

överlämnade medel skall utgå ränta, som av fullmäktige i riksgäldskontoret

efter samråd med domänstyrelsen bestämmes med hänsyn till de å

den allmänna penningmarknaden rådande förhållanden.

§ H.

1. Om sådana statsobligationer, i vilka någon viss, ovillkorlig återbetalning

medelst årlig amortering ej blivit av staten utfäst, varda av fullmäktige

i riksgäldskontoret utfärdade, skola fullmäktige snarast möjligt göra

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskott ds memorial Nr 74.

13

framställning till riksdagen om anvisande å riksstaten under titel »Utgifter

för kapitalökning. Avbetalning å statsskulden» av de medel, vilka

böra årligen avsättas till fonden för statsskuldens amortering.

2. I avseende på riksgäldskontorets skulder, om vilka kontorets räkenskaper

och handlingar lämna fullständig upplysning, böra i övrigt de föreskrifter,

som äro intagna nti de vid föregående riksdagar för riksgäldskontoret

utfärdade reglementen, i de delar, samma föreskrifter ännu icke blivit fullgjorda,

fortfarande tjäna till efterrättelse.

3. Där preskriptionstid i avseende på någon särskild del av riksgäldskontorets

skulder icke blivit stadgad, skola skulderna, intill dess annorlunda

förordnas, i vederbörlig ordning likvideras, utan avseende å den tid, inom

vilken fordringar hos enskilda eller hos Kungl. Maj:t och kronan skola

nu eller framdeles göras gällande.

4. Då s. k. riksgäldssedlar i riksgäldskontoret till inlösen företes, äga

fullmäktige att, därest sedlarna befinnas riktiga, desamma infria.

5. Fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför olägenhet,

kunna medgiva omedelbar inlösen i riksgäldskontoret av förfallna

obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse

och stadgandena i lånekontrakten böra å däruti angivna utrikes orter infrias;

för vilket ändamål fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser

med de lånövertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen.

6. Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å riksgäldskontorets

obligationer skall gälla, att obligationer, som komma att av riksgäldskontoret

utfärdas, böra, då deras valör överstiger 1,000 kronor eller motsvarande

belopp i utländskt myntslag, vara försedda med minst en handskriven namnteckning,

samt att obligationer å lägre valör må kunna av riksgäldskontoret

utfärdas utan att vara försedda med någon handskriven namnteckning.

§ 15.

1. Fullmäktige må i riksgäldskontoret inrätta en statsskuldbok. Fordran

på grund av riksgäldskontorets obligationer av de lån, som fullmäktige bestämma,

må kunna genom obligationers inlämnande till riksgäldskontoret

förvandlas till en i statsskuld boken införd fordran. Inskrivning i statsskuldboken

kan även äga rum genom kontant inbetalning, varvid sökanden

antecknas såsom ägare av riksgäldskontorets obligationer till motsvarande

belopp. Fullmäktige äga faststiilla bestämmelserna rörande statsskuldbokens

anordning samt villkoren för dess begagnande.

2. Obligation, som försetts med påskrift, att den gäller endast i viss

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskötteis memorial Nr 74.

inans hand, må, på framställning av dess ägare, göras ånyo gällande i varje

innehavares hand, allt under de villkor i avseende på behöriga anteckningar å

själva obligationen samt i kontorets räkenskaper, som fullmäktige äga föreskriva.

§ 16.

För bestridande av riksgäldskontoret åliggande betalningar äger detta

verk att begagna ett kassakreditiv i riksbanken tillbelopp av högst 1,500,000

kronor; börande i avseende på kreditivets begagnande de i bankoreglementet

därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 17.

Riksgäldskontorets kontanta tillgångar skola, såvitt och så länge

de icke behöva användas för samma verk åliggande utbetalningar, insättas

i riksbanken eller placeras i lätt förytterliga valutor.

§ 18.

Därest statsverket erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken

än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,

äger riksgäldskontoret att, på de återbetalningsvillkor, som av fullmäktige

medgivas, sådana behållningar av statsverket till förvaltning mottaga.

§ 19.

Utfärdas av riksgäldskontoret nya obligationer, skola fullmäktige underställa

Kungl. Maj:ts fastställelse de beslut, som rörande sådan upplåning

fattas, med anhållan, att Kungl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela

sin garanti.

Riksgäldskontorets fonder.

§ 20.

1. Riksgäldskontoret förvaltar och skall särskilt bokföra fonden för annuitetslikvider,

till vilken, enligt vad i § 33 sägs, överföras de medel, som

av riksgäldskontoret lyftas å de i riksstaten uppförda anslag till förräntning

och amortering av statsskulden.

Från denna fond skola utgå:

dels de belopp, som åtgå för inlösen av förfallna obligationer och räntekuponger,

tillhörande statslånen samt av staten övertagna lån,

dels ock de för gäldande av ränta å övrig medgiven upplåning erforderliga

belopp.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bankoutskottets memorial Nr 74.

2. De medel, som årligen avsättas för slutlig likvid av den del av

räntan å 1918 års premieobligationslån, som icke utbetalas i form av

vinster, skola förräntas och särskilt bokföras under benämning av fonden

för slutlikvid av räntan å 1918 års premieobligationslån.

§ 21. ''

Hos riksgäldskontor skall finnas upplagd en fond för statsskuldens

amortering, till vilken föras de anslag, som kunna komma att av riksdagen

anvisas till avbetalning å statsräntelånen.

Behållningen av denna fond skall av fullmäktige förräntas samt med

hänsyn till föreliggande förhållanden användas antingen till amortering av

statsskulden medelst utlottning eller obligationsköp eller ock till minskning

i den nya upplåning, vartill fullmäktige av riksdagen erhållit bemyndigande.

Till fonden för amortering av tillfälliga lånemedel skola överföras till

riksgäldskontor återbetalda medel, som tidigare anvisats å riksstat att

utgå av tillfälliga lånemedel, och skola de å fonden innestå, till dess de

på i § 29 föreskrivet sätt tagas i anspråk.

§ 22.

1. De medel, som blivit av riksdagen avsatta till understödjande av

enskilda järnvägsanläggningar, skola av riksgäldskontor förvaltas och, i den

mån de icke utbetalts till låntagarna, bokföras under namn av allmänna

järnväg slånefonden.

De bestämmelser, som gälla för låneunderstöd från nämnda fond, finnas

angivna i en vid detta reglemente fogad bilaga.

2. De medel, som blivit av riksdagen anslagna för att underlätta åstadkommandet

av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och

Jämtlands län samt delar av Bohuslän och Dalsland, skola av riksgäldskontor

förvaltas i enlighet med de av riksdagen därför givna föreskrifter

samt, i den mån de icke utbetalts till låntagarna, bokföras under namn av

bibanefonden.

De för denna fond gällande föreskrifter finnas angivna i en vid detta

reglemente fogad bilaga.

3. Det åligger fullmäktige att ej mindre, om anledning därtill gives,

söka förebygga, att med statslån understött järnvägsbolags inkomster, med

åsidosättande av bolagets skyldighet att erlägga föreskriven inbetalning till

riksgäldskontor, användas till bestridande av andra utgifter än sådana,

som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än även, därest tvångs
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets memorial Nr 74.

försäljning sker av järnvägsbolags egendom, uti vilken riksgäldskontor

har inteckning till säkerhet för statens fordran, så förfara, att dylik försäljning

ej må ske till lägre pris, än att denna fordran av köpeskillingen

varder betäckt.

§ 23.

De medel, som blivit av riksdagen anvisade till understödjande

av vissa allmänna byggnadsföretag, den s. k. allmänna byggn ad slånefonden,

skola av riksgäldskontor förvaltas och, i den mån de återbetalas till riksgäldskontoret,

redovisas till statsverket.

§ 24.

De tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens hus, riksdagsbiblioteket

samt justitie- och militieombudsmansexpeditionerna åliggande

pensionsavgifter ingå till en under fullmäktiges förvaltning ställd fond,

vilken skall förräntas och särskilt bokföras under benämning pensionsfonden.

De pensioner, som skola utgå från denna fond, bestridas dock tills

vidare av anslagen till pensioner vid resp. verk.

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsinkomsterna.

§ 25.

Då enligt riksstaten lånemedel skola tagas i anspråk för bestridande

av utgifter, skall riksgäldskontoret i den mån dessa medel, på sätt i §§

35 och 36 närmare förmäles, utgå, låta i sina räkenskaper bokföra desamma

under riksstatens inkomsttitel »Lånemedel».

§ 26.

Samtliga till riksgäldskontoret inflytande räntor å tills vidare förräntade

medel och kursvinster m. m. skola å lämpliga tider insättas å statsverkets

giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å

kontot för riksstatens inkomsttitel »Diverse inkomster».

§ 27.

Till riksgäldskontoret inflytande räntor å lån från allmänna järnvägslånefonden,

bibanefonden och allmänna byggnadslånefonden samt å lån till

Ostkustbanans aktiebolag skola insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken

samt i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å konti för »Inkomster av

statens produktiva fonder. Statens utlåningsfonder (överskott)».

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 74.

17

§ 28.

Till riksgäldskontoret inflytande kapitalavbetalningar å lån från allmänna

järnvägslånefonden och allmänna byggnad slånefond en skola, i den

mån de inflyta, insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken och i riksgäldskontorets

räkenskaper bokföras å konti för »i anspråk tagna kapitaltillgångar

».

§ 29.

Därest till riksgäldskontoret inflyta medel, vilka äro att hänföra till

särskilda uppbördsmedel för något av de å riksstaten till utgående från riksgäldskontoret

anvisade utgiftsanslag, skola dessa medel insättas å statsverkets

giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras

å konto för det utgiftsanslag, till vilket medlen böra.

Därest till riksgäldskontoret återbetalas medel, som tidigare anvisats

å riksstaten att utgå av tillfälliga lånemedel, skola dessa medel av riksgäldskontoret

förvaltas och i närmast följande riksstat redovisas såsom i anspråk

tagna kapitaltillgångar att användas för avbetalning av tillfällig upplåning.

§ 30.

Då obligationer och räntekuponger för de av riksgäldskontoret upptagna

lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid

bos riksgäldskontoret företedda, skola de medel, vilka för infriande av

sådana obligationer och räntekuponger varit avsedda, avföras från fonden

för annuitetslikvider samt insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken

och i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å riksstatstiteln »Diverse inkomster».

Riksgäldskontorets befattning med riks statsutgifterna.

§ 31.

Från riksgäldskontoret skola direkt utbetalas samtliga de utgifter, som

enligt riksstaten och i detta reglemente givna föreskrifter skola utgå från

anslagen till riksdags- och revisionskostnader m. m.

Medel till dessa utgifter, vilka enligt riksstaten skola utgå av de allmänna

statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret bereda sig genom direkt

uttag i mån av behov å statsverkets giroräkning i riksbanken.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 8 samt. 65 liäjt. (Nr 74.) i?

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottels memorial Nr 74.

§ 32.

Alla på riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola

omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, varförutom

sådana av riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål

eller beskaffenhet dels redan blivit, dels framdeles varda av Kungl. Maj:t

godkända och å statskontoret förskottsvis anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner

och anställd granskning av därför avlämnade verifikationshandlingar,

statskontoret av riksgäldskontoret gottgöras.

För de ändamål, som äro angivna i § 31 och här ovan i § 32, äro

i riksstaten för budgetåret 1923—1924, undergruppen »riksdags- och revisionskostnader

m. m.», uppförda följande anslag, nämligen:

1. Till riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för riksdagens

hus, förslagsanslag, 3,300,000 kronor.

Från detta anslag skola utgå

a) ledamöter av riksdagen tillkommande traktamenten och resekostnadsersättningar,

expenser för utskotten, arvoden åt riksdagens och utskottens

sekreterare och kanslipersonal, tryckningskostnader och dylika utgifter, som

hittills plägat från detta anslag bestridas, ävensom de ersättningsbelopp,

som jämlikt bestämmelse i § 75 här nedan kunna komma att vid skada

till följd av olycksfall i arbete utbetalas till den personal, som är anställd

vid eller utför arbete för riksdagen, dess utskott och delegationer samt

tryckeriexpedition;

b) de traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma riksdagens

revisorer, ävensom kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning

av revisorernas berättelser och de förklaringar, som i anledning därav varda

avgivna; ägande revisorerna att utom de av dem fastställda arvoden till de

hos dem anställda sekreterare samt kameral- och kanslipersonal jämte vaktbetjäning

till utgående från detta anslag anvisa ersättning för inköp av

papper, skrivmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas

sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas av verkställda

resor;

c) kostnaderna, jämlikt 1918 års lagtima riksdags beslut, för utgivande

genom fullmäktiges i riksgäldskontoret försorg av en uppslagsbok

över riksdagens verksamhet;

d) kostnaderna, enligt 1912 års riksdags beslut, för utgivandet på

svenska språket genom fackkunnig person i en upplaga å 2,000 exemplar

av en samling grundlagar, vallagar och parlamentariska arbetsordningar i

främmande länder i överensstämmelse med ett av utsedda kommitterade

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutslcottets memorial Nr 74. 19

avgivet förslag, skolande detta arbete, i mån de olika häftena utkomma,

avgiftsfritt tillställas de riksdagens ledamöter, som därom framställa begäran,

samt i övrigt hållas till försäljning till det antal exemplar, fullmäktige

äga bestämma;

e) utgifterna, enligt 1914 års senare lagtima riksdags beslut, för tryckning

i eu upplaga av sexhundra exemplar av konstitutionsutskottets protokoll

under riksdagarna 1810, 1812 och 1815;

f) ett belopp av förslagsvis 30,000 kronor att enligt 1920 års riksdags

beslut, utöver det år 1917 för ändamålet beviljade anslag, användas

för utarbetande av ett fullständigt personregister till riksdagens protokoll

för tiden 1809—1866;

g) kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt

underhåll och tillsyn av den för riksdagens sammankomster avsedda

fasta egendom samt för de uti samma egendom befintliga inventariers underhåll

och komplettering;

h) kostnaderna för tryckning av justitieombudsmannens och militieombudsmannens

ämbetsberättelser;

i) pensioner till f. d. befattningshavare vid riksdagen samt till änkor

och barn efter sådana befattningshavare.

2. Till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgäldsoch

riksdagsförvaltningen, förslagsanslag ................................ kr.

Från detta anslag skola utgå:

a) arvode till en var av sju fullmäktige i riksgälds
kontoret,

efter 4,000 kr. för år ........................................... »

därutöver:

b) till fullmäktiges ordförande.......................................... »

c) till förste deputeraden................................................... »

d) till arnhre deputeraden................................................... t>

e) vikariatersättning vid semester för fullmäktiges de
puterade

enligt bestämmelsen i § 9 av detta reglemente,

förslagsanslag................................................................................ »

440,000: —

28,000: —

1,000: —

10,000: —

3,000: —

2,000: —

Fullmäktig, som ej är bosatt i Stockholm, skall

dessutom äga uppbära reseersättning för varje resa, som

han efter kallelse till sammanträde företager från sin hemort

till sammanträdesorten och åter enligt de grunder, som

äro eller varda bestämda för ledamot av riksdagen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoulskottets memorial Nr 74.

f) avlöning till ordinarie tjänstemän vid riksgälds
kontor^

och riksdagens hus enligt det av riksdagen fastställda

avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens

verk med därtill hörande tjänsteförteckning och särskilda

bestämmelser angående tillämpning av samma reglemente,

förslagsanslag .............................................................. kr. 220,000:-

g) vikariatsersättning, förslagsanslag .............................. » 10,000: —

h) pensioner åt f. d. tjänstemän vid riksgäldskontoret

och riksdagens hus, förslagsanslag .......................................... » 7,500: —

?'') avlöning åt icke-ordinarie befattningshavare vid riksgäldskontoret

och riksdagens hus samt ersättning för extra

arbeten, förslagsanslag.................................................................. » 60,000: —

j) ersättning vid skada till följd av olycksfall i arbetet

till personalen vid riksgäldskontoret och riksdagens hus,

enligt § 75 här nedan.

k) understöd åt sterbhusen efter avlidna obemedlade

vaktbetjänte vid riksgäldskontoret efter ett belopp per år av » 225: —

Därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret för helt år avslutade

och vederbörligen granskade räkenskaper skulle visa, att kassans

inkomster under året understigit de utbetalningar, som därunder ålegat

kassan, må den sålunda uppkomna bristen gottgöras inom ett belopp av högst

2,250 kronor för året, dock under förbehåll, att vad utav denna anslagssumma

för ett år ej behövt användas icke får för ett annat år av kassan

tillgodonjutas, och under villkor, att delägarnas bidrag under tiden utgå

utan förminskning av deras uti det för kassan nu gällande reglemente

bestämda belopp, samt att pensionerna för änkor och barn efter tjänstemän

och vaktmästare vid riksgäldskontoret och f. d. generalassistanskontoret

ej få höjas utöver de belopp, varmed de enligt kassadelägarnas den

10 maj 1919 fattade, av fullmäktige i riksgäldskontoret fastställda beslut

skola utgå.

o—5- Till kostnader för riksdagsbiblioteket hava för första halvåret

1923 anvisats:

1) Förslagsanslaget till »avlöningar, arvoden, vikariats
ersättningar

och expenser» å......................................................kr. 54,000: —

Från detta anslag skola utbetalas:

a) arvoden till en var av styrelsens tre ledamöter, efter

500 kronor för år.....................................................................

1,500:

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskotteis memorial Nr 74. 21

b) avlöningen för tjänstemän vid biblioteket enligt

det av riksdagen fastställda avlöningsreglementet för befattningshavare

vid riksdagens verk med därtill hörande

tjänsteförteckning och särskilda bestämmelser angående till
lämpning

av samma reglemente, förslagsanslag..................... kr. 32,000: —

c) vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................... » 500: —

d) pensioner till förutvarande tjänsteinnehavare vid

biblioteket .................................................................................. > —: —

e) avlöning till icke-ordinarie befattningshavare ......... » 5,000: —

f) expenser, förslagsanslag................................................ » 0,500: —

g) ersättning vid skada till följd av olycksfall i arbetet,

jämlikt § 75..................................................................... » —: —

2) Eeservationsanslaget till kostnader för komplettering

och utvidgning av riksdagens bibliotek .................................... » 15,000: —

8) Eeservationsanslaget för bindning av kommittébetånkanden

i riksdagsbiblioteket......................................................... » 800: —

6. Till kontor sexpenser, inlösning sprovisioner och andra omkostnader

för statsskulden, förslagsanslag, 300,000 kronor.

Från detta anslag skola utgå:

a) riksgäldskontorets kontorsexpenser, såsom utgifter för städning, anskaffning

av inventarier och förbrukningsartiklar, underhåll av inventarier,

belysning, bidrag till anordnande av frukostservering för riksgäldskontorets

personal, ävensom resekostnadsersättning och kostnader för uniformsbeklädnad

m. m.;

b) utgifter för inköp av obligationspapper, tryckning av obligationer

m. m. samt irdösningsprovisioner.

7. Till avlöningar, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen

och hans expedition, förslagsanslag ........................... kr. 05,000: —

Från detta anslag skola med tillämpning av nedan

angivna bestämmelser utgå:

a) arvode till justitieombudsmannen .............................. » 17,040: —

Arvodet må uppbäras under den tid, justitieombudsmannen

utövar sitt ämbete eller åtnjuter semester, men för

tid, varunder justitieombudsmannen är av sjukdom hindrad

att utöva ämbetet, skall han vidkännas ett tjänstledighetsavdrag

av 14 kronor för dag.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets memorial Nr 74.

För sådan tid, varunder justitieombudsmannen av annan

anledning än semester eller sjukdom icke bestrider

ämbetet, må han kunna enligt bestämmande av fullmäktige

i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret förpliktas

att av arvodet avstå vad i varje fall prövas skäligt.

Därest justitieombudsmannen förut innehar tjänst å

rikets stat, skall han vara skyldig att frånträda den därmed

förenade löneinkomst, så länge han uppbär justitieombudsmannens

avlöning.

b) flyttningshjelp till justitieombudsman, som vid äm
-

betets tillträde icke är bosatt i huvudstaden........................ kr. 1,500

c) tjänstgöringsarvode för justitieombudsmannens ersättare,

efter 17,040 kronor för helt år räknat, förslagsanslag

............................................................................................. > 2,130

Justitieombudsmannens ersättare skall, därest han innehar

tjänst å rikets stat, vara skyldig att frånträda den

därmed förenade löneinkomst för den tid, varunder han

uppbär nämnda tjänstgöringsarvode.

d) resekostnadsersättning för resa från boningsorten

till huvudstaden och åter samt traktamentsersättning till

justitieombudsmannens ersättare, därest han vid inträde i

utövning av justitieombudsmannens ämbete icke är bosatt

i huvudstaden ............................................................................. » —

é) avlöning för byråchefen, utgående med samma belopp

och efter samma grunder, som enligt avlöningsreglementet

för befattningshavare i 20:e lönegraden ............... » 11,940

Därest byråchefen förut innehar tjänst på rikets

stat, skola samma villkor och förbehåll vid uppbärandet

av ovanberörda avlöning iakttagas, som äro stadgade i

avseende på utbetalningen av justitieombudsmans avlöning

i enahanda fall. För åtnjutande av de avlöningsförmåner,

vilka tillkomma byråchefen, skola i övrigt i tillämpliga

delar, efter justitieombudsmannens beprövande, gälla samma

villkor och bestämmelser, som äro eller bliva stadgade

med avseende å de byråchefen hos justitiekanslersämbetet

tillkommande avlöningsförmåner.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bankoutskottets memorial Nr 74.

f) avlöning till ordinarie tjänstemän vid justitieombudsmannens

expedition enligt det av riksdagen fastställda

avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens

verk med därtill hörande tjänsteförteckning och särskilda

bestämmelser angående tillämpningen av samma reglemente,

förslagsanslag................................................................................. kr. 14,135: —

g) vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................... » 600: —

h) pensioner till förutvarande tjänstinnehavare vid

justitieombudsmannens expedition .......................................... » 4,500: —

i) avlöning till icke-ordinarie befattningshavare vid

justitieombudsmannens expedition .......................................... » 2,000: —

j) expenser vid justitieombudsmannens och tryckfri
hetskommitterades

expedition, förslagsanslag ........................ » 7,400: —

k) kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor,

reservationsanslag ........................................................................ » 4,000: —

l) enligt 1907 års riksdags beslut, kostnaderna för utarbetandet

av en historik över justitieombudsmansämbetets

förvaltning under det första seklet av detta ämbetes tillvaro,

för vilket ändamål må till justitieombudsmannen,

på dennes rekvisition och emot framdeles skeende redovisning,

förskottsvis utbetalas ett belopp av högst.................. » 20,000: —

Anslagen under g), i), j) och It) utbetalas som förskott från riksgäldskontor

till justitieombudsmannen mot därför inom varje budgetårs utgång

avgivande redovisning.

8. Till avlöningar, resekostnader och expenser för militieombudsmannen

och hans expedition, förslagsanslag .......................................... kr. 65,000: —

Från detta anslag skola utgå:

a) arvode till militieombudsmannen .............................. » 17,040: —

Arvodet må uppbäras för den tid, militieombudsmannen

utövar sitt ämbete eller åtnjuter semester, men för

tid, varunder militieombudsmannen är av sjukdom hindrad

att utöva ämbetet, skall han vidkännas ett tjänstledighetsavdrag

av 14 kronor för dag.

För sådan tid, varunder militieombudsmannen av annan

anledning än semester eller sjukdom icke bestrider ämbetet,

må ban kunna enligt bestämmande av fullmäktige i riks
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets memorial Nr 74.

banken och fullmäktige i riksgäldskontoret förpliktas att

av arvodet avstå vad i varje fall prövas skäligt.

Därest militieombudsmannen förut innehar tjänst å

rikets stat, skall han vara skyldig att frånträda den därmed

förenade löneinkomst, så länge han uppbär militieombudsmannens

avlöning.

b) flyttningshjälp till militieombudsman, som vid äm
-

betets tillträde icke är bosatt i huvudstaden........................ kr. 1,500

c) tjänstgöringsarvode för militieombudsmannens ersättare,

efter 17,040 kronor för helt år räknat, förslagsanslag

............................................................................................. » 2,130

Militieombudsmannens ersättare skall, därest han innehar

tjänst å rikets stat, vara skyldig att frånträda den därmed

förenade löneinkomst för den tid, för vilken han

uppbär nämnda tjänstgöringsarvode.

d) resekostnadsersättning för resa från boningsorten till

huvudstaden och åter samt traktamentsersättning till militieombudsmannens

ersättare, därest han vid inträde i utövningen

av militieombudsmannens ämbete icke är bosatt i

huvudstaden ................................................................................. » —

e) avlöning för byråchefen, utgående med samma be
lopp

och efter samma grunder som enligt avlöningsreglementet

för befattningshavare vid riksdagens verk gälla för

befattningshavare i 20:de lönegraden .................................... » 11,940

Därest byråchefen förut innehar tjänst på rikets stat,

skola samma villkor och förbehåll vid uppbärandet av ovanberörda

avlöning iakttagas, som äro stadgade i avseende på

utbetalningen av militieombudsmansavlöningen i enahanda

fall. För åtnjutande av de avlöningsförmåner, vilka tillkomma

byråchefen, skola i tillämpliga delar, efter militieombudsmannens

beprövande, gälla samma villkor och bestämmelser,

som äro eller bliva stadgade med avseende å

de byråchefen hos justitiekanslersämbetet tillkommande

avlöningsförmåner.

f) avlöning till ordinarie tjänstmän vid militieombudsmannens

expedition enligt det av riksdagen fastställda

avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens

verk med därtill hörande tjänsteförteckning och särskilda

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 74. 25

bestämmelser angående tillämpningen av samma reglemente,

förslagsanslag ....................................... kr. 14,060: —

g) vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................... » 1,500: —

h) avlöning till icke-ordinarie befattningshavare vid

militieombudsmannens expedition ............................................ » 3,400: —

i) expenser jämte ersättning till tillfälliga biträden vid

militieombudsmannens expedition, förslagsanslag .................. » 4,900: —-

j) kostnader för militieombudsmannens ämbetsresor,

reservationsanslag ........................................................................ » 8,000: —

k) hyra för lokal åt militieombudsmansexpeditionen,

ävensom för lokalens uppvärmning, förslagsanslag............... » 3,600: —

l) erforderlig flyttningskostnad, därest ombyte av lokal

för militieombudsmannens expedition förekommer.

Anslagen under g), h), i) och j) utbetalas som förskott från riksgäldskontor

till militieombudsmannen mot därför inom varje budgetårs utgång

avgivande redovisning.

Dyrtidstillägg.

1923 års riksdag har

l:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må utgå till befattningshavare vid

riksgäld skontoret och riksdagens hus enligt de grunder, som av riksdagen

blivit godkända för dyrtidstillägg åt andra befattningshavare i statens tjänst

och i övrigt angivits i bankoutskottets utlåtande nr 59, dels ock bemyndigat

fullmäktige i riksgäldskontor att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget

till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen

använda erforderliga belopp;

2: o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må utgå till befattningshavare vid

riksdagsbiblioteket enligt de i mom. l:o) här ovan angivna grunder, dels

ock bemyndigat styrelsen för riksdagsbiblioteket att för ifrågavarande ändamål

av förslagsanslaget till avlöningar, arvoden m. m., vikariatsersättningar

och expenser använda erforderliga belopp;

3:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må utgå till justitieombudsmannen

och befattningshavare vid justitieombudsmannens expedition enligt de i

mom. l:o) här ovan angivna grunder, dels ock bemyndigat justitieombudsmannen

att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget till avlöningar, resekostnader

och expenser för justitieombudsmannen ocb hans expedition använda

erforderligt belopp;

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 8 saml. 65 käft. (Nr 74.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets memorial Nr 74.

4:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må utgå till militieombudsmannen

och befattnmgshavare vid militieombudsmaunens expedition enligt de i mom.

l:o) här ovan angivna grunder, dels ock bemyndigat militieombudsmannen

att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget till avlöningar, resekostnader

och expenser m. m. för militieombudsmannen och hans expedition använda

erforderligt belopp;

5:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må fr. o. m. den 1 juli 1923

utgå till pensionerade f. d. befattningshavare hos riksdagen enligt de

grunder, som finnas angivna i bankoutskottets utlåtande nr 60, dels ock

bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att för ifrågavarande ändamål

av förslagsanslaget till riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för

riksdagens hus använda erforderligt belopp;

6:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må fr. o. m. den 1 juli 1923

utgå till pensionerade f. d. befattningshavare vid riksgäldskontoret och

riksdagens hus enligt de i mom. 5:o) här ovan angivna grunder, dels ock

bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att för ifrågavarande ändamål

av förslagsanslaget till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och

riksdagsförvaltningen använda erforderligt belopp;

7:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må från och med den 1 juli 1923

utgå till pensionerade f. d. befattningshavare vid justitieombudsmansexpeditionen

enligt de i mom. 5:o) här ovan angivna grunder, dels ock bemyndigat

justitieombudsmannen att för ändamålet av förslagsanslaget till avlöningar,

resekostnader och expenser för justitieombudsmannen och hans expedition

använda erforderligt belopp;

8:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må från och med den 1 juli 1928

utgå till änkor och barn, som åtnjuta pension från riksgäldskontorets änkeoch

pupillkassa samt till änkorna Anna Amalia Sandström, Hedvig Axelina

Gottfrida Olivia Levin och Ingeborg Karlström, enligt de grunder, som finnas

angivna i bankoutskottets utlåtande nr 61, dels ock bemyndigat fullmäktige

i riksgäldskontoret att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget

till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen

samt förslagsanslaget till riksdags- och revisionskostnader samt

kostnader för riksdagens hus använda erforderligt belopp;

Pensionstillägg.

1922 års riksdag har

l:o) dels medgivit, att pensionstillägg enligt de grunder, som av samma

års riksdag blivit godkända för pensionstillägg till vissa f. d. befattnings
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 74. 27

havare i statens tjänst m. fl. pensionärer samt vissa änkor och barn efter

befattningshavare i statens tjänst m. fl., må utgå till f. d. befattningshavare

i riksgäldskontoret och vid riksdagens hus samt till änkor och barn,

som åtnjuta pension från riksgäldskontorets änke- och pupillkassa, ävensom

till änkorna Anna Amalia Sandström, Hedvig Axelina Gottfrida Olivia

Levin och Ingeborg Karlström;

dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att för ifrågavarande

ändamål av förslagsanslaget till avlöningar och pensioner m. m. vid

riksgälds- och riksdagsförvaltningen använda erforderligt belopp;

2:o) dels medgivit, att pensionstillägg må enligt de i mom. l:o) kär

ovan angivna grunder utgå till f. d. befattningshavare vid riksdagen, dels

ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att för ifrågavarande ändamål

av förslagsanslaget till riksdags- och revisionskostnader samt kostnader

för riksdagens hus använda erforderligt belopp; samt

3:o) dels medgivit, att pensionstillägg må enligt de i mom. l:o) här

ovan angivna grunder utgå till f. d. befattningshavare vid justitieombudsmansexpeditionen,

dels ock bemyndigat justitieombudsmannen att för ändamålet

av förslagsanslaget till avlöningar, resekostnader och expenser för

justitieombudsmannen och hans expedition använda erforderligt belopp.

§ 33.

l)e anslag, som finnas i riksstaten uppförda under anslagsgrupperna

•»Räntor å statsskulden m. m.» och >Avbetalning å statsskulden» och vilka

skola täckas av de allmänna statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret att

i mån av behov direkt draga å statsverkets giroräkning i riksbanken samt

tillgodoföra fonden för annuitetslikvider.

De under rubriken »Återbetalning av tillfälliga lånemedel» i riksstaten

uppförda anslag stå därjämte till riksgäldskontorets förfogande för därmed

avsedda ändamål.

§ 31.

Riksdagen har bemyndigat riksgäldskontoret att för svenska statens

räkning upplåna:

dels 94,201,500 kronor, utgörande de i riksstaten för budgetåret 1923

—1924 uppförda anslag, vilka skola täckas av lånemedel,

dels ock 158,516,000 kronor, utgörande återstoden av de belopp, som

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets memorial Nr 74.

riksgäldskontoret på grund av riksdagens till och med år 1922 fattade

beslut skall anskaffa genom upplåning.

Det åligger riksgäldskontoret att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetala

de anslag, som av riksdagen anvisats att utgå av lånemedel.

§ 35.

De i nästföregående paragraf omförmälda anslag skola av riksgäldskontoret,

i mån av rekvisition utbetalas, vad statskontoret beträffar medelst

insättning i riksbanken å statsverkets gir oräkning med angivande att insättningen

sker för statskontorets räkning, och vad angår övriga ämbetsverk antingen

genom insättning å resp. verks giroräkning i riksbanken eller medelst till

verkens styrelser ställda checkar. Då insättningen i riksbanken sker, skola

medlen samtidigt, med bifogande av riksbankens attest å insättningen, inreverseras

till vederbörande verk.

I riksgäldskontorets räkenskaper skola ifrågavarande medel uppdebiteras

å kontot för riksstatens inkomsttitel: »Lånemedel» och avföras å konto

för riksstatens vederbörande utgiftstitel.

§ 36.

De anslag, som av riksdagen anvisas till allmänna järnvägslånef onden och

bibanefonden, skola av riksgäldskontoret redovisas såsom reservationsanslag.

På samma sätt skola även de anslag redovisas, som av riksdagen anvisats

såsom lån åt Ostkustbanans aktiebolag.

§ 37.

Uttagning enligt detta reglemente av medel å statsverkets giroräkning

i riksbanken skall ske genom checkar, underskrivna av en bland fullmäktige

samt kontrasignerade av riksgäldskommissarien och ytterligare en tjänsteman

i riksgäldskontoret; och skola i övrigt iakttagas föreskrifterna i kungörelsen

den 10 december 1909 angående statsverkets giroräkning i riksbanken.

På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 38.

Till följd av stadgandet i § 63 regeringsformen har riksdagen anslagit

och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma av

15,000,000 kronor, för att vid infallande krig av Konungen lyftas,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 74. 29

sedan han statsrådet in pleno hört och riksdagen sammankallat. Riksdagens

å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas

eller summan av fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blivit i

allmänna tidningarna kungjord.

§ 39.

Den kreditivsumma, som, enligt ovan åberopade grundiagsstadgande,

bör å riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under

tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då

Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål,

sedan hela statsrådets tankar däröver blivit inhämtade, finner den vara

oundgängligen nödig, har riksdagen fastställt till 15,000,000 kronor.

Huvudbok och medelsredovisning.

§ 40

Över riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster

och utgifter uppgöres och avslutas för varje år en fullständig huvudbok,

vilken skall inom den 1 mars året näst efter det, vilket densamma omfattar,

vara avslutad samt före den 1 därpå följande april behörigen granskad.

Den riksgäldskontoret åliggande budgetredovisningen för första halvåret

1923 skall föreligga i fullbordat skick samt vara slutgranskad senast

den 31 juli 1923.

Riksgäldskontorets huvudbok bör vid lämpliga tider hållas riksräkenskapsverket

till handa, på det att riksgäldskontorets räkenskaper må kunna

i nödiga delar intagas i rikshuvudboken.

Tillika skall det åligga vederbörande tjänsteman hos riksgäldskontoret

att till riksräkenskapsverket för varje månad före den 15 i därpå följande

månad avlämna fullständiga riikenskapsuppgifter enligt fastställda formulär

angående riksgäldskontorets rörelse under månaden samt uppgift å befintlig

kassabehållning vid månadens början och slut.

§ 41.

Senast vid utgången av april månad varje år bör, till upplysning för

allmänheten om riksgäldskontorets ställning, utgivas en årsbok, innefattande

bland annat redogörelse för riksgäldskontorets verksamhet under det niist

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottetsme morial Nr 74.

föregående räkenskapsåret, och böra i årsboken införas för ändamålet lämpade

utdrag av detta verks räkenskaper för samma år.

Angående fullmäktiges sammankomster.

§ 42.

Fullmäktige sammanträda en gång i varje vecka å tid, som av dem

bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång

sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer.

Vid varje sammankomst skall protokoll föras.

§ 43.

Med undantag av de enligt § 9 åt vissa deputerade uppdragna

bestyr och åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande mål

inför fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där

avgöras.

§ 44.

Åstundar fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden

avresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos ordföranden anmäla

samt då tillika uppgiva tiden för sin frånvaro.

§ 45.

Är fullmäktig, som icke, på sätt i näst ovanstående paragraf föreskrives,

till erhållande av ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda

angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall varje

gång tillkännagiva.

§ 46.

Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock

må ärenden, som ej tåla uppskov, avgöras av allenast fyra fullmäktige, därest

de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen

omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden av mera allmän

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 74. 31

vikt få icke avgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, såvida

icke minst fem fullmäktige äro närvarande.

§ 47.

Fullmäktige vare ej tillätet att företaga någon överläggning i närvaro

av Konungens ombud, ifall ombudet, utan att av fullmäktige därom vara

anmodat, skulle vid deras sammankomst sig infinna.

§ 48.

Yppas under fullmäktiges överläggningar skiljaktighet i meningarna,

böra samtliga närvarande fullmäktige till protokollet avgiva sina röster,

vilka per capita beräknas. Därest flera skiljaktiga meningar yttras, böra

de sinsemellan närmast överensstämmande, såvitt möjligt är, sammanjämkas.

Da ett lika antal röster utfaller för vardera meningen, är ordförandens

röst avgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig,

som sin röst ej särskilt avgiver eller, efter börjad överläggning om ett

föredraget ämne, sig avlägsnat, anses hava det då fattade beslutet biträtt.

sluten omröstning ma endast företagas vid val till sådana befattningar,

därtill någon bland fullmäktige kan utses.

§ 49.

Över fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän

eller andra enskilda personer, äger den eller de, på vilkas rätt och

bästa dessa beslut kunna inverka, att bos bankoutskottet anföra besvär,

därvid klaganden dock, såvida besvären skola till prövning upptagas, bör

inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del av det meddelade beslutet

sitt missnöje däremot hos fullmäktige skriftligen anmäla; varjämte det,

vid enahanda äventyr, aligger honom att senast en månad före riksdagens

början sina besvär ingiva till fullmäktige, av vilka desamma, jämte utlåtande

däröver, till bankoutskottet överlämnas.

Besvär över fullmäktiges nyss före eller under riksdagens sammanvaro

i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,

den dagen likväl oräknad, omedelbarligen av vederbörande till bankoutskottet

inlämnas.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets memorial Nr 74.

Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag.

§ 50.

Fullmäktige skola minst eu gång varje år genomgå och inventera

de obligationer, skuldförbindelser och övriga värdehandlingar, som antingen

tillhöra riksgäldskontor eller där förvaras för annans räkning. Fullmäktige

böra jämväl en gång årligen granska ombudsmannens diarium.

§ 51.

En gång varje år böra fullmäktige anställa besiktning å riksdagens

hus, vilket står under deras vård och inseende.

Dessutom har riksdagen uppdragit åt fullmäktige att låta tillse, det

icke allenast värde å de inom riksdagens hus befintliga möbler och andra

inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris

på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen

utsättes, jämte tiden, då inköpet ägt rum, ävensom att, vid

skeende kasseringar av obrukbara eller obehövliga inventarier, desamma varda

utur inventarieförteckningen avförda, med anteckning av det pris, vartill

desamma vid möjligen skeende försäljning blivit föryttrade.

§ 52.

Under de tider, då riksdagen icke är församlad, må lediga rum och

lägenheter inom riksdagens hus av fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt

begagnande ej allenast av de kommittéer och revisioner, som kunna

varda av Kungl. Maj:t sammankallade och för vilkas sammanträden erforderliga

lokaler inom kronans hus här i huvudstaden icke finnas att tillgå,

utan även av allmänna ämbetsmyndigheter, som antingen av särskild anledning

icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller

också sakna egen lokal, ävensom för andra, allmänt gagn avseende ändamål;

ägande fullmäktige vid varje sådan upplåtelse föreskriva de villkor, som

fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas

noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse

bör alltid upphöra så tidigt före riksdagens sammankomst, att rummen och

inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnat och fullständigt

skick samt, om så erfordras, reparerade.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 7i.

33

§ 53.

Fullmäktige i riksgäldskontoret äga att förvalta den jämlikt beslut

vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden för riksdags-och riksbankshus.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontoret

att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande av riksdagens

beslut i fråga om nya byggnader för riksdagen m. m. och riksbanken,

allt i överensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda

skrivelser av den 11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906

blivit av riksdagen meddelade.

§ 54.

Då revisorerna över stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda

skola fullmäktige till dem avgiva berättelse om riksgäldskontorets ställning

och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer att

omfatta.

Dessutom skola fullmäktige vid nästa riksdags början till riksdagen

avgiva och till bankoutskottet avlämna berättelse för hela den tid, som förflutit,

sedan fullmäktiges berättelse till nuvarande riksdag avgavs.

§ 55.

Fullmäktige böra varje år till riksdagens revisorers första sammanträde,

som skall äga rum i riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober

eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kungörelse

i tidningar.

Därest revisor, sedan lagtima riksdag är avslutad och innan revisorerna

sammanträtt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen,

skola fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten.

På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles av inkallad suppleant.

§ 56.

Efter varje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning

av revisorernas över revisionen av statsverket och riksgäldskontoret avgivna

och fullmäktige tillställda berättelser jämte därtill hörande förklaringar, vilka

handlingar även genom fullmäktiges försorg böra till näst sammanträdande

riksdag och revisorer överlämnas.

Prenumerant å allmänna tidningarna ävensom kommun, som utan erläggande

av prenumerationsavgift men mot stadgad postbefordringsavgift er*

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 8 saml. 6.5 häft. (Nr 7d.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets memorial Nr 74.

håller nämnda tidningar, må efter rekvisition hos fullmäktige i mån av

tillgång få ett exemplar av ifrågavarande berättelser sig tillsänt.

§ 57.

Före nästkommande riksdags början böra fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling av det för tryckningen av riksdagens

protokoll med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderliga

papper och, med behörigt iakttagande av de i sådant avseende meddelade

föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet av såväl protokollets

som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, av

de skrivmaterialier och övriga effekter, som för riksdagens behov kunde

erfordras; samt

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarna i riksdagens

hus.

Vid verkställigheten härav iakttages, att anbud, genom kungörelser i

allmänna tidningarna, infordras av dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla

och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed

flera arbeten.

För övrigt äga fullmäktige att utse någon bland riksgäldskontorets

tjänstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda

och efter vederbörliga rekvisitioner utlämna de upphandlade effekterna samt

ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp,

äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarna, utan ock vid varje

kalenderårs slut upprätta och avgiva fullständig redovisning för alla dessa

av honom mottagna effekter.

§ 58.

Fullmäktige böra genom i riksgäldskontoret anställd tjänsteman emottaga,

vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket utgivna riksdagsprotokoll

jämte därtill hörande bihang än även andra tryckta handlingar,

som till riksgäldskontoret för förvaring och framtida utdelning enligt gällande

bestämmelser avlämnas.

Beträffande försäljningen av och prenumerationen å riksdagstrycket gälla

följande av riksdagen år 1920 fastställda bestämmelser:

a) att försäljningspriset skall, med nedan angivna undantag, utgöra

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 74. 35

8 öre för ark (om 16 sidor) av kamrarnas protokoll och 4 öre för ark (om

8 sidor) av bilianget till protokollen;

b) att statsverkspropositionen eller delar därav ävensom Kungl. Maj:ts

proposition angående tilläggsstat till riksstaten skola försäljas till ett pris

av 2 öre för 8-sidigt ark;

c) att, då hel årgång av riksdagstrycket vid lagtima riksdag köpes,

priset därför skall beräknas till 150 kronor för bundet exemplar; samt

d) att prenumerationsavgiften för riksdagstrycket vid lagtima riksdag

skall utgöra 6 kronor för vardera kammarens protokoll och i 8 kronor för

bihanget; varjämte, då prenumeration sker hos postverket, prenumerant har

att erlägga stadgad postbefordringsavgift.

§ 59.

Som, enligt de av Kungl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den

27 april 1894 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanal verkets

räkenskaper skola årligen granskas utav två revisorer, av vilka den

ene bör utses av fullmäktige i riksgäldskontoret, så skola fullmäktige för

varje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga.

Jämväl skola fullmäktige, i enlighet med den av Kungl. Maj:t för Kinda

kanals aktiebolag den 4 september 1874 fastställda bolagsordning, årligen

utse en revisor att granska detta bolags förvaltning och räkenskaper.

§ 60.

Sedan styrelse- och revisionsberättelser rörande de bolag, vilka innehava

statslån för anläggning av enskilda järnvägar, blivit av statens ombud i

bolagens revision insända till kommunikationsdepartementet och därifrån överlämnade

till riksgäldskontoret, böra fullmäktige, efter verkställd granskning

av dessa berättelser, taga under övervägande, huruvida särskilda åtgärder

erfordras för bevarande av riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgivna

lånens fortsatta likviderande.

§ 61.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som

skall vara vice ordförande, utses av fullmäktige i riksgäldskontoret. Likaså

utses av fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen av hypoteksbankens

förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet.

Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie

s. 36 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 74.

36

sammankomst, som mellan kypoteksbankens delägare skall äga rum varje

år efter avslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.

§ 62.

Det tillkommer fullmäktige i riksgäldskontoret att i styrelsen för

Konungariket Sveriges stadsbypotekskassa utse dels en ledamot, vilken

skall vara vice ordförande, dels en suppleant för vice ordföranden. Likaså

tillkommer det fullmäktige att utse en revisor för deltagande i den årliga

revisionen av nämnda styrelses förvaltning ocb bypotekskassans räkenskaper.

§ 63.

Fullmäktige skola utse

dels eu ledamot i styrelsen för Aktiebolaget kreditkassan av år 1922

jämte suppleant för denne,

dels ock en ledamot i styrelsen för Ostkustbanans aktiebolag järnte

suppleant för denne.

§ 64.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken skola riksgäldskontorets

fullmäktige:

a) avgiva sitt underdåniga yttrande och råd till Kungl. Maj:t i fråga

om den ort, där riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande

eller pest eller andra lika viktiga hinder göra riksdags hållande i huvudstaden

omöjligt eller för riksdagens frihet och säkerhet vådligt (§ 50 regeringsformen)

;

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning,

i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämt,

men kamrarna icke hunnit om fördelningen därav bliva ense (§ 109

regeringsformen) ;

c) uti justitieombudsmansämbetet eller militieombudsmansämbetet genast

insätta den man, som blivit utsedd till efterträdare, ifall ombudsman

mellan riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden

avgår, ävensom utvälja annan behörig man i stället för ombudsmans utsedde

efterträdare, därest även han mellan riksdagarna avsäger sig förtroendet

eller i ombudsmansämbete insättes eller med döden avgår (§98 regeringsformen)

;

d) för framtida uppsikten och kontrollen över Göta kanals vidmakthållande

utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å ban
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 74.

37

kens och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen över nämnda kanal,

än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna av kanalens

räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas varje år,

och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill

utsedda personer kunna återväljas.

Vid fullmäktiges i banken och riksgäldskontoret gemensamma sammanträden

böra, såvitt beslut skall kunna fattas, minst fem av fullmäktige

i vartdera verket vara tillstädes.

§ 65.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas av chefen för

justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat,

skola tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret vara tillstädes.

Angående avlöningsbesparing, återbesättande av lediga tjänster m. m.

§ 66.

Yid inträffad ledighet av ordinäre tjänst i riksgäldskontoret, som bör

återbesättas, skall, efter avdrag av vad för tjänstens bestridande måst utbetalas,

den avlöningsbesparing, vilken uppkommer intill dess efter ansökningstidens

förlopp tjänsten bbvit i nedan stadgad ordning återbesatt, tillfalla

änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas

rätt till dylik besparing att upphöra, så snart den nytillträdande äger åtnjuta

den med tjänsten förenade lönen.

§ 67.

Innan ledig tjänst av fullmäktige återbesattes, skall sådant jämte de

med samma tjänst förenade löneförmåner, ävensom tiden, inom vilken

sökande äga att sig anmäla, tillkännagivas medelst anslag å vanliga ställen

inom riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton

dagar från anslagets utfärdande; dock beror av fullmäktige att utsätta ny

ansökningstid, därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens

erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 68.

För att kunna antagas till ordinarie tjänsteman vid riksgäldskontoret i

någon av 9:e—20:e lönegraderna i löneplanen för manliga tjänstemän fordras

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets memorial Nr 74.

att hava undergått godkänd studentexamen; dock böra de tjänstemän, som

anställas vid fullmäktiges kansli, hava avlagt antingen kansliexamen eller ock

juris kandidatexamen; varjämte den, som befordras till ombudsman ssysslan,

bör hava fullgjort vad författningarna föreskriva i avseende på dem, som i

domarevärv må begagnas.

Manliga tjänstemän i l:a—8:e lönegraderna vid riksgäldskontor och

riksdagens hus skola hava på annat sätt ådagalagt för tjänsten erforderliga

kunskaper.

Kvinnlig tjänsteman skall hava erhållit avgångsbetyg från 8 klassigt

läroverk för kvinnlig ungdom, medförande normalskolekompetens, eller ock

avlagt godkänd realskoleexamen; dock kan till kvinnlig tjänsteman av l:a

lönegraden antagas den, som med gott vitsord genomgått folkskola.

§ 69.

Yid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den,

som fullmäktige, med avseende å vikten och ansvarigheten av de särskilda

befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest skicklig och passande.

Angående behandlingen av frågor rörande tjänsteförsummelser m. m.

§ 70.

Om någon tjänsteman vid mindre förseelser i tjänsten ej låtit sig rätta

av vederbörandes tillsägelser och varningar eller blivit beträdd med vårdslöshet

eller försummelse i sin tjänstgöring eller ock i allmänna levernet

ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför fullmäktige tillrättavisas

och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,

ej därav låter sig rätta, äga fullmäktige att, med avseende

å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera

honom från innehavande tjänst, med förlust av hela eller halva lönen,

vilken under tiden må i ersättning för tjänstens förrättande användas.

§ 71.

Därest tjänsteman, vilken förut blivit för tjänsteförsummelse eller

annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse,

ankommer på fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare

suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från innehavande

tjänst och lön. Likaledes beror på fullmäktiges särskilda prövning,

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 74.

39

huruvida tjänsteman i riksgäldskontoret, som blivit nödsakad till borgenärer

avträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöva sin beställning.

§ 72.

Tjänsteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom

tjänsten av den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar

hans entledigande, har därigenom gjort sig förlustig sin innehavande tjänst.

§ 73.

Innan tjänsteman varder suspenderad eller skild från tjänsten, bör

hans skriftliga förklaring över vad emot honom förekommit, infordras.

Fullmäktiges beslut, varigenom tjänsteman suspenderas eller för alltid skiljes

från tjänsten, bör jämte hänvisning för besvärs anförande honom skriftligen

meddelas Tjänst, som till följd av sådant beslut blir ledig, får, därest

den avsatte tjänstemannen inom föreskriven tid anmält sig ämna samma

beslut överklaga, icke återbesättas förr, än besvären blivit av bankoutskottet

avgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits;

kommande dock den, som emellertid förordnas till tjänstens bestridande,

att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 74.

Icke-ordinarie befattningshavare, som utan erhållen tillåtelse eller anmält

laga förfall från tjänstgöring uteblivit under trenne efter varandra

följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lämna äskat

biträde, där han blivit anställd, anses hava förverkat sin rätt att i riksgäldskontoret

vidare tjänstgöra. Den icke-ordinarie befattningshavare, som

under honom uppdragen tjänstgöring förhållit sig försumligt eller felaktigt

och, efter att, på sätt i § 70 stadgas, blivit varnad, sig icke rättat, bör

förklaras vara från riksgäldskontoret skild. För övrigt anses den ickeordinarie

befattningshavare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse

av svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten.

Angående ersättning för olycksfall i arbete.

§ 75.

Vid skada till följd av olycksfall i arbete skall envar, som är anställd

vid eller utför arbete för riksgäldskontoret, riksdagsbiblioteket och riks
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

Bank outskottets memorial Nr 74.

40

dagens hus och enligt lagen om försäkring för olycksfall i arbete den 17

juni 1916 är att anse såsom arbetare, vara berättigad att, i den mån han

eller bon icke på grund av gällande stadganden för ifrågavarande personal

kommer i åtnjutande av förmåner, motsvarande nämnda lags bestämmelser,

av riksgäldskontoret utfå det felande; och skola vid inträffande olycksfall i

arbetet bestämmelserna i samma lag i tillämpliga delar tjäna till efterrättelse.

Yad bär ovan är stadgat gäller även beträffande den personal, som

är anställd vid eller utför arbete för riksdagen, dess utskott och delegationer

samt tryckeriavdelning.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bankoutslcotlets memorial Nr 74.

41

Allmänna järnvägslånefonden.

Av 1916 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd

från allmänna järnvägslånefonden.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1916 års riksdag beviljat

och- ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag av 7,500,000 kronor

att utgå under fem år från och med år 1917 med 1,500,000 kronor årligen,

*) dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa

år anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras,

ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande av nya, ännu

ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa av Kungl. Maj:t beviljade

understödsbelopp att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t,

som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; varande

det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen

erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande

med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens

granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,

skall vara skyldigt bos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett

kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens

utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst

så stor del, som motsvarar hälften av den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldigbet

lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften av anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets

fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer dock med iakttagande

därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet, som

bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat

tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman, som lyftas,

och före lyftningen av dessa låuoandelar; skolande härjämte en tiondel

av den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning av jiirn
»)

Riksdagen har beslutit dels år 1919, att de avsättningar till ifrågavarande fond, som skolat

ske under åren 1920 och 1921, i stället skola äga rum under åren 1921 och 1922, dels år

1921, att den avsättning, som skolat ske under år 1922, i stället skall äga rum under år 1923,

dels ock år 1922 att den avsättning, som skolat ske under år 1923, skall äga rum med 750,000

kronor under tiden 1 januari—30 juni 1923 och 750,000 kronor under budgetåret 1 juli 1923—

30 juni 1924.

Bihang till riksdagens protokoll J923. 8 sand. 65 käft. (Nr 74.J 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets memorial Nr 74.

vägsanläggningen blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl.

kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och

besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad

samt väg och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans

öppnande för allmän trafik;

4:o) att med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem

och fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken

annuitet först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp

och återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under

en tid, omfattande högst tre år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande

sig utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas

anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,

genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad

ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta, upplupit

å lyftat lånebelopp till och med den datum, som motsvarar den för

kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet

vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent ränta, intill

dess samma belopp varder behörigen inbetalt;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och

materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för den

av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande

erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan fordran

i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats;

och bör en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess

inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för

förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må

utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför

varje annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten,

och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 74.

och räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör och revisor

skall bekostas av bolaget;

7:o) att byggnaden skall utföras under statens kontroll; samt

8:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt

underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl.

Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor

och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga.

Av 1923 års riksdag meddelade bestämmelser angående lå,neunderstöd

från allmänna j ärnvägslånefonden.

Till låneunderstöd för enskilda järnvågar har 1923 års riksdag beviljat

och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag av 5,000,000 kronor

att utgå under budgetåren 1924—1929 med 1,000,000 kronor för varje

budgetår, dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av

dessa budgetår anvisat, må för ett efterföljande budgetår av samma femårsperiod

disponeras.

Härjämte har riksdagen föreskrivit, att för åtnjutande av lån, som

Kungl. Maj:t från nämnda anslag beviljar till understödjande av nya, ännu

ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar, skola gälla nedanstående villkor

och bestämmelser:

l:o) Behovet och ändamålsenligheten av banbyggnaden skola genom

tillfredsställande utredning vara ådagalagda; och skall därvid föreligga särskild

beräkning rörande den sannolika omfattningen av järnvägens blivande

trafik.

2:o) Kostnadsförslag och arbetsplan skola fastställas av Kungl. Maj:t,

som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra.

3:o) Det sökande bolaget är skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna

för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, kontrollberäkningar,

besiktningar, extra biträdens användande med mera dylikt, vilka

kunna föranledas av granskningen utav kostnadsförslaget, arbetsplanen och

den i l:o) omförmälda utredning och beräkning.

4:o) För att kunna erhålla statsunderstöd skall det lånesökande bolaget

vara skyldigt bos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital,

som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande,

på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla, och varav minst så

stor del, som motsvarar fyra sjundedelar av den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan

återbetalningsskyldigbet lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bankoutslcottets memorial Nr 74.

5:o) Låneunderstödet må utgöra högst tre sjundedelar av anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets

fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med

iakttagande därav, att utbetalning av den beviljade lånesumman ej må äga

rum, förrän däremot proportionellt svarande inbetalning verkställts å den

del av anläggningskapitalet, som bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan

återbetalningsskyldighet lämnat tillskott; och skall härjämte en tiondel av

den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess ej mindre inteckning i

järnvägen meddelats med den förmånsrätt, som omförmäles nedan under

10:o), än även besiktning av järnvägsanläggningen blivit i överensstämmelse

med § 2 mom. 2 av kungl. kungörelsen den 11 december 1874 angående

ordningen för avsyning och besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande

för allmän trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik.

6:o) I undantagsfall, då särskilda skäl därtill föreligga, äger Kungl.

Maj:t bestämma, att statslånet må böjas från tre sjundedelar till högst

hälften av den beräknade anläggningskostnaden, ävensom medgiva det lånesökande

bolaget en däremot svarande minskning i skyldigheten att anskaffa

eget anläggningskapital.

7:o) Därest kostnaden för järnvägsanläggningens utförande icke skulle

uppgå till det i det fastställda kostnadsförslaget upptagna beloppet, skall

statslånet nedsättas med ett belopp, utgörande högst tre sjundedelar eller i

fall, som avses i 6.-o), högst hälften av kostnadsminskningen; och skall bolaget

sålunda vara pliktigt, att, sedan anläggningen blivit i vederbörlig ordning

avsynad och godkänd, omedelbart till statsverket återbära vad bolaget

för mycket kan hava uppburit.

8:o) Därest järnväg, för vars anläggning statslån sökes, skall trafikeras

av en annan järnväg, bör preliminärt avtal därom, såvitt möjligt, vara

upprättat, innan ansökning om statslån ingives, samt avskrift av detsamma

bifogas ansökningen.

9:o) Med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem

och fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken

annuitet först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp

och återstoden utgör avbetalning därå;

b) att räntefrihet må åtnjutas för högst tre år från lyftningsdagarna>

men dock ej utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik;

c) att, så snart ränta upplupit å lyftat lånebelopp till och med det

s. 45 Kontrollera mot PDF

Banlcoutskottets memorial Nr 74.

45

datum, som motsvarar det för kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas

belopp skall inbetalas till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet

vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

senast skall vara färdig och öppnad för trafik; samt

e) att därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent ränta, intill

dess samma belopp varder behörigen inbetalt.

10:o) Till säkerhet för sin fordrans utbekommande skall staten erhålla

inteckning med förmånsrätt framför varje annan fordran i den järnväg, för

vars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats.

ll:o) Mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, å statens vägnar, och

varje järnvägsbolag, som erhållit statslån, skall avslutas kontrakt, varigenom

bolaget förbinder sig att utföra järnvägsanläggningen i överensstämmelse

med den fastställda arbetsplanen ävensom vidtaga alla på bolaget ankommande

åtgärder för att staten må, så snart ske kan, erhålla den under 10:o)

stadgade inteckningssäkerhet; börande i detta kontrakt tillika intagas alla

bolagets rättigheter och skyldigheter enligt de beslut, som av Kungl. Maj:t

meddelats vid statslånets beviljande.

12:o) Fullmäktige i riksgäldskontoret äga medgiva, att statslån, som

utbetalts från ifrågavarande anslag, må i dess helhet återbetalas före den

stadgade amorteringstidens utgång.

13:o) Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i styrelsen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten, och

utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning och

räkenskaper; och skall arvode till sålunda utsedd ledamot och revisor bekostas

av bolaget.

14:o) Järnvägsbyggnaden med därtill hörande anläggningar skall utföras

under statens kontroll.

15:o) Varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt

underkasta sig såväl de bestämmelser ifråga om samtrafik, vilka Kungl.

Maj:t kan finna gott för bolaget meddela, som ock i övrigt alla de villkor

och kontroller, som av Kungl. Maj: t prövas lämpliga och nödiga.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bankoutskottets memorial Nr 74.

Bibanefonden.

Av 1911 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd

från bibanefonden med däri av 1916 års riksdag beslutad ändring.

Riksdagen har år 1911 beslutat att för att underlätta åstadkommandet

av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och

Jämtlands län samt delar av Bohuslän och Dalsland skall bildas en lånefond

av 5,000,000 kronor att avsättas under fem år från och med år 1912

med 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående

under ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma

femårsperiod disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från denna fond

anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar,

om vilka här är fråga.

1913 års riksdag har beslutat att öka ifrågavarande fond från 5,000,000 kronor

till 8,000,000 kronor på det sätt, att under tre år från och med år 1914 avsättas

ytterligare 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående

under ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma treårsperiod

disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från denna fond anvisa statslån till

understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar, om vilka

här är fråga.

1914 års senare riksdag har beslutat, att ovannämnda fond skall ökas från

8.000. 000 kronor till 12,000,000 kronor på det sätt, att under vartdera av åren 1917

och 1918 avsättas ytterligare 2,000,000 kronor, dock så att belopp, som ej blivit till

utgående under ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande år disponeras, med

rätt för Kungl. Maj:t att från fonden anvisa statslån till understödjande av nya,

ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar, om vilka här är fråga.

1915 års riksdag har beslutat, att de avsättningar till ifrågavarande fond, som

enligt riksdagens tidigare beslut skolat ske under åren 1916—1918, i stället skola

äga rum under åren 1917—1919.

1916 års riksdag har dels beslutat att för avsättning till ifrågavarande fond i

riksstaten för år 1917 upptaga ett belopp av 1,000,000 kronor; dels beslutat att

återstoden av det belopp, som enligt riksdagens tidigare beslut skolat avsättas till

fonden under år 1917, i stället skall anvisas för år 1920; dels ock medgivit, att

Kungl. Maj:t må under tiden till och med år 1920 förfoga över samtliga av riksdagen

för avsättning till fonden anvisade medel.

1919 års lagtima riksdag har beslutat, att den avsättning till fonden, som enligt

år 1916 fattat beslut skolat ske under år 1920, i stället skall äga rum under

år 1921.

1920 års riksdag har dels beslutat, att ovannämnda fond skall ökas från

12.000. 000 kronor till 24,000,000 kronor på det sätt, att under år 1921 till fonden

avsättes utöver redan beslutat belopp om 1,000,000 kronor, ytterligare 2,400,000

kronor samt under vart och ett av åren 1922—1925 avsättas likaledes 2,400,000

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 74. 47

kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att från denna fond anvisa statslån till understödjande

av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar, om vilka här är

fråga; dels beslutat, att de för åtnjutande av lån från ifrågavarande fond hittills

föreskrivna villkor och bestämmelser skola gälla även för lån ur den sålunda ökade

fonden; dels medgivit, att Kungl. Maj:t må under tiden till och med år 1925 förfoga

över samtliga av riksdagen för avsättning till fonden anvisade medel; dels ock

beslutat att för avsättning till ifrågavarande fond i riksstaten för år 1921 upptaga

ett reservationsanslag av 3,400,000 kronor.

1921 års riksdag bar beslutat, att de avsättningar till fonden, som skolat ske

under åren 1922—1925, i stället skola äga rum under åren 1923—1926.

1922 års riksdag har beslutat, att de avsättningar till ifrågavarande fond, som

enligt tidigare beslut skolat ske under åren 1923—1926, i stället skola äga rum under

budgetåren 1 juli 1923—30 juni 1927.

Slutligen har 1923 års riksdag beslutat, att de avsättningar till bibanefonden,

som enligt tidigare meddelade bestämmelser skolat ske under budgetåren 1923—1927,

i stället skola äga rum under budgetåren 1924—1928.

För åtnjutande av lån från denna fond har riksdagen fastställt följande

villkor och bestämmelser;*)

l:o) Behovet av banbyggnaden, särskilt dess vikt i nationalekonomiskt

hänseende, skall genom tillfredsställande utredning vara ådagalagt.

2:o) Förslaget till banbyggnaden, som bör avse så billig anläggning,

som är förenlig med den uppgift banbyggnaden har att fylla, skall vara

uppgjort enligt tekniska bestämmelser, som av Kungl. Maj:t godkännas.

3:o) Kostnadsförslaget och de undersökningar, varpå detta grundar

sig, skola vara så omsorgsfullt gjorda och så specificerade, att fullständig

ledning därav kan erhållas för bedömande av den beräknade kostnadssummans

tillräcklighet.

4:o) Kostnadsförslag och arbetsplan skola fastställas av Kungl. Maj:t,

som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; och

är det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna

för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens

användande med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och

arbetsplanens granskning föranledas.

5:o) Det lånesökande bolaget skall för att kunna erhålla statslån

vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital,

som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande

på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav

*) Dessa bestämmelser tillämpas endast i fråga om låneunderstöd, vilka av Kungl. Maj: t

anvisats före den 1 juli 1923.

opaginerad Kontrollera mot PDF

•48 Bankoutskottets memorial Nr 74.

minst så stor del, som motsvarar en fjärdedel av den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller

eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott till järnvägsanläggningens

utförande.

6:o) Statslånet må utgöra högst tre fjärdedelar av anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av

arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock

med iakttagande därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet,

som bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnat tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman,

som lyftas, och före lyftningen av dessa låneandelar. En femtondel av

den beviljade låneförsträckningen skall innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen

blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl.

kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och

besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad

samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans

öppnande för allmän trafik.

7:o) Med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

att två tredjedelar av det beviljade statslånet skall förräntas och amorteras

sålunda,

a) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas till fem och

fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet

först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp och

återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under

en tid, omfattande högst fyra år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande

sig utöver två år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas

anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,

genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad

ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta, upplupit

å lyftat lånebelopp till och med den datum, som motsvarar den för

kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet

vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och

é) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 74.

49

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent ränta, intill

dess samma belopp varder behörigen inbetalt;

samt att återstående tredjedel av statslånet skall åtnjutas räntefritt,

men amorteras med en annuitet av fem och fyra tiondels procent å nu

ifrågavarande del av försträckningsbeloppet, vilken annuitet dock icke skall

börja erläggas, förrän 60 år förflutit från det någon del av statslånet blivit

lyftad; skolande, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven

ordning erlägges, låntagaren därå gälda fem och en halv procent ränta,

intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt.*)

8: o) Järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och

materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för

den av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans

utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan

fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen

beviljats; och bör en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess

inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för

förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må

utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför varje

annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad.

9:o) Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten,

och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning

och räkenskaper. Arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall

bekostas av bolaget.

10:o) Byggnaden skall utföras under statens kontroll.

ll:o) Yarje järnvägsbolag, som erhållit statslån, skall vara skyldigt

underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl.

Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor

och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga.

*) Mom. 7:o har erhållit sin nuvarande lydelse genom beslut av 1916 års riksdag.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 8 sand. (15 htift. (Nr 74.)

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bankoutskottets memorial Nr 74.

Av 1923 års riksdag meddelade bestämmelser angående understöd från

bibanefonden.

(Tillämpas i fråga om understöd, som av Kungl. Maj:t beviljats från fonden fr. o. m.

den 1 juli 1923.)

För åtnjutande av understöd från denna fond skola fr. o. m. den

1 juli 1923 gälla följande, av riksdagen fastställda villkor och bestämmelser

:

l:o) Behovet och ändamålsenligheten av banbyggnaden, särskilt dess

vikt i nationalekonomiskt hänseende, skola genom tillfredsställande utredning

vara ådagalagda.

2:o) Förslaget till banbyggnaden, som bör avse så billig anläggning,

som är förenlig med den uppgift, banbyggnaden har att fylla, skall vara

uppgjort enligt tekniska bestämmelser, som av Kungl. Maj:t godkännas.

3:o) Kostnadsförslaget och de undersökningar, varpå detta grundar sig,

skola vara så omsorgsfullt gjorda och så specificerade, att fullständig ledning

därav kan erhållas för bedömande av den beräknade kostnadssummans

tillräcklighet.

4:o) Kostnadsförslag och arbetsplan skola fastställas av Kungl. Maj:t,

som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; och är

det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen

erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande

med mera dylikt, vilka kunna föranledas av kostnadsförslagets och

arbetsplanens granskning.

5:o) För att kunna erhålla statsunderstöd skall det sökande bolaget

vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital, som

jämte statsunderstödet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande,

på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla, och varav minst så

stor del, som motsvarar en fjärdedel av den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande.

6:o) Statsunderstödet må utgöra högst tre fjärdedelar av anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets

fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med

iakttagande därav, att utbetalning å den beviljade understödssnmman ej må

äga rum, förrän däremot proportionellt svarande inbetalning verkställts å den

del av anläggningskapitalet, som bör utgöras av aktiekapital eller eljest

utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott; och skall härjämte en femton
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Bankoutskottets memorial Nr 7i.

del av det beviljade statsunderstödet innestå, till dess ej mindre inteckning

i järnvägen meddelats med den förmånsrätt, som omförmäles nedan under

10:o), än även besiktning av järnvägsanläggningen blivit i överensstämmelse

med § 2 mom. 2 av kungl. kungörelsen den 11 december 1874 angående

ordningen för avsyning och besiktning av enskilda järnvägar och deras

upplåtande för allmän trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik.

7:6) Därest kostnaden för järnvägsanläggningens utförande icke skulle

uppgå till det i det fastställda kostnadsförslaget upptagna beloppet, skall

statsunderstödet nedsättas med högst tre fjärdedelar av kostnadsminskningen,

och skall bolaget sålunda vara pliktigt att, sedan anläggningen blivit i

vederbörlig ordning avsynad och godkänd, omedelbart till statsverket återbära

vad bolaget för mycket kan hava uppburit.

8:o) Därest järnväg, för vars anläggning statsunderstöd sökes, skall

trafikeras av annan järnväg, bör preliminärt avtal därom, så vitt möjligt,

vara upprättat, innan ansökning om statsunderstöd ingives, samt avskrift av

detsamma bifogas ansökningen.

9:o) Med avseende å ifrågavarande statsunderstöd skall iakttagas:

att två tredjedelar av det beviljade statsunderstödet skola utlämnas

såsom lån samt förräntas och amorteras sålunda,

a) att annuiteten för lånets återgäldande beräknas till fem och fyra

tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet

först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp och återstoden

utgör avbetalning därå;

b) att räntefrihet må åtnj utas för högst fyra år från lyftningsdagarna,

men dock ej utöver två år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik;

c) att, så snart ränta upplupit å lyftat lånebelopp till och med det

datum, som motsvarar det för kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas

belopp skall inbetalas till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet

vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent ränta intill

dess samma belopp varder behörigen inbetalt;

samt att återstående tredjedel av statsunderstödet skall lämnas utan

återbetalningsskyldighet.

1 0:o) Till säkerhet för sin fordrans utbekommande skall staten erhålla

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bankoutskottets memorial Nr 74.

inteckning med förmånsrätt framför varje annan fordran i den järnväg, för

vars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats.

ll:o) Mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, å statens vägnar, och

varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall avslutas kontrakt,

varigenom bolaget förbinder sig att utföra järnvägsanläggningen i överensstämmelse

med den fastställda arbetsplanen ävensom vidtaga alla på bolaget

ankommande åtgärder för att staten må, så snart ske kan, erhålla den under

10:o) stadgade inteckningssäkerhet; börande i detta kontrakt tillika intagas

alla bolagets rättigheter och skyldigheter enligt de beslut, som av Kungl.

Maj:t meddelats vid statsunderstödets beviljande.

12:o) Fullmäktige i riksgäldskontoret äga medgiva, att statslån, som

utbetalts från ifrågavarande anslag, må i dess helhet återbetalas före den

stadgade amorteringstidens utgång.

13:o) Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i styrelsen för varje järnvägsbolag, som erhållit understöd av staten,

och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning

och räkenskaper; och skall arvode till sålunda utsedd ledamot och

revisor bekostas av bolaget.

14:o) Järnvägsbyggnaden med därtill hörande anläggningar skall utföras

under statens kontroll.

15:o) Varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt

underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl.

Maj:t kan finna gott för bolaget meddela, som ock i övrigt alla de villkor

ocb kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga.

16:o) I händelse staten inlöser järnvägsanläggningen, skall vid beräkning

i enlighet med koncessionsbestämmelserna av inlösningsbeloppet, staten

erhålla avräkning för den del av statsunderstödet, som lämnats utan återbetalningsskyldighet.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 7d.

53

Avlöningsstater.

Riksgäldskontoret och riksdagens hus.

A. Fullmäktige.

Till envar av sju fullmäktige arvode 4,000 kronor .............................. 28,000 kr.

Därutöver

till ordföranden .......................................................................... 1,000 »

» förste deputeraden .................................................................. 10,000 »

* andre » .................................................................. 3,000 »

Ersättningar till fullmäktiges vikarier, förslagsanslag ........................... 2,000 »

44,000 kr.

B. Tjänstemännen.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............................................

Vikariatsersättningar, förslagsanslag................................................................

Avlöningar till icke ordinarie befattningshavare, förslagsanslag..............................

Pensioner åt f. d. tjänstemän, förslagsanslag......................................................

Förslagsanslag

220,000 kr.

10,000 »

60,000 »

7,500 »

341,500 kr.

Anm. Riksdagen har bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att i avbidan på slutligt avgörande av

frågan om ordnandet av riksdagens inre administrativa och ekonomiska angelägenheter tills vidare

förordna dds såsom vice värd i riksdagens hus en tjänsteman mot en avlöning högst enligt 17:de

lönegraden i gällande löneplan för manliga tjänstemän vid riksdagens verk, dels ock under den

tid av året, då fullmäktige så finna nödigt, en tjänsteman i riksdagens verk mot avlöning högst

enligt 10:de lönegraden av samma löneplan.

Riksdagsbiblioteket.

Arvoden å 500 kronor till tre styrelseledamöter ..................

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag...............

Vikariatsersättningar, förslagsanslag....................................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare.....................

................... 1,500 kr.

.................... 32,000 »

.................... 500 »

.................... 5,000 »

Förslagsanslag 39,000 kr.

Justitieombudsmansexpeditionen.

Avlöning till justitieombudsmannen......................................

Gottgörelse tiil justitieombudsmannens ersättare, förslagsanslag

Avlöning till en byråchef.....................................................

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.................

Vikariatsersättningar, förslagsanslag......................................

Pensioner åt f. d. tjänstemän, förslagsanslag..........................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m..............

.................... 17,040 kr.

.................... 2,130 .

.................... 11,940 »

.................... 14,135 »

.................... 600 >

.................. 4,500 »

.................... 2,000 »

Förslagsanslag 52,345 kr.

Militie ombudsman s exp e ditionen.

Avlöning till militieombudsmannen ..............................................

Gottgörelse till militieombudsmannens ersättare, förslagsanslag ........

Avlöning till en byråchef..............................................................

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag..........................

Vikariatsersättningar, förslagsanslag...............................................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.....................

17,040 kr.

2,130 »

11,940 >

14,060 »

1,500 »

3,400 »

Förslagsanslag 50,070 kr.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bankoutskottets memorial Nr 74.

Från riksgäldskontoret utgående pensioner.

Från rilcsstatsanslaget XIII: 1.

till f. d. befattningshavare hos riksdagen eller deras änkor:

Kr.

Förre föreståndaren för riksdagens tryckeriexpedition, fil. kand. J. P. Ve- tander ......................................

4,000

» korrekturläsaren vid riksdagens tryckeriexpedition Hjalmar Brander

1,500

—

» sekreteraren hos riksdagens första kammare, f. d. kanslirådet A.

von Krusenstjerna.........................

3,400

_

* registratorn i första kammarens kansli Wilhelm Geete ....

1,400

—

» postvaktmästaren hos riksdagens andra kammare E. M. Wistrand

1,000

Förre notarien hos riksdagens andra kammare Andrietta Katarina Lundgren

750

—

» städerskan i riksdagshuset Augusta Sofia Nilsson

300

—

Förre notarien hos riksdagens andra kammare Carl Napoleon Sandströms

änka Anna Amalia Sandström, född Pilblad........

500

» korrekturläsaren Gösta Miles Karlströms änka Ingeborg Karlström,

född Söderman .........................................

500

Från rilcsstatsanslaget XIII: 2.

till f. d. befattningshavare i riksgäldskontoret och vid riksdagens hus

eller deras änkor:

Förre kammarskrivaren Sven Ludvig Stuart..................

2,000

—

» revisorn och bokhållaren Nils Axel Fredrik Erdmann .....

3,100

—

» förste vaktmästaren Carl Johan Lundell .

1,400

—

» extra portvakten vid riksdagshuset Per Fredlund .

500

—

> övermaskinisten Carl Gustaf Levins änka Hedvig Axelina Gottfrida

Olivia Levin, född Vestermark ..................

500

_

Från rilcsstatsanslaget XIII: 6''.

till f. d. befattningshavare hos riksdagens justitieombudsman:

Förre sekreteraren, vice häradshövdingen Knut von Matern

3,290

—

Förra skrivbiträdet Ellen Kindelius...................

1,200

—

Summa kronor j

25,340

—

Anmärkning. Ovanstående pensioner indragas vid innehavarens frånfälle och även dessförinnan,

såvida de för pensionernas utgående stadgade villkor upphöra.

CENTRALTRYCKERIET, STOCKUOLM 19*3.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1923:320 Skrivelse till Konungen med reglemente för riksgäldskontoret. a1 i texten
  2. Rskr. 1923:321 Skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontor et med reglemente för riksgäldskontoret. a1 i texten