Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående reglering av utgifterna för kapitalökning för budgetåret 1923—1924 i vad angår jordbruksärendena jämte i ämnet väckta motioner.

1923-03-02 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1923:13, Utlåtande angående reglering av utgifterna för kapitalökning för budgetåret 1923—1924 i vad angår jordbruksärendena jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 13.

1

Nr 13.

Ankom till riksdagens kansli den 3 mars 1923 kl. 5 e. in.

Utlåtande angående reglering av utgifterna för kapitalökning för

budgetåret 1923—1924 i vad angår jordbruksärendena

jämte i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

Med anledning av de till jordbruksutskottet hänvisade framställningar,

som röra utgifter för kapitalökning, får utskottet avgiva följande

yttrande och förslag.

Statens affärsverksamhet

l:o) I punkt 1 av den till innevarande riksdag avlåtna statsverksproposition,

avdelning: utgifter för kapitalökning i vad angår jordbruksdepartementet,

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att å riksstaten för

budgetåret 1923—1924 bland utgifter för kapitalökning, att täckas av

andra Btatsinkomster än lånemedel, under rubrik »Statens affärsverksamhet»

till rörelsekapital för statens domänverk beräkna ett anslag av

10,000.000 kronor.

över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

Statens utlåningsfonder.

2:o) Under punkt 2 av förberörda avdelning av statsverkspropositionen

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning för

odlingslånefonden anvisa för budgetåret 1923—1924 ett reservationsanslag

av 2,000,000 kronor.

Beträffande utredningen i detta ärende hänvisas till berörda statsrådsprotokoll.

Vid 1883 års riksdag beslöts bildandet av en fond med ändamål

att genom lån understödja odling av sanka marker. Denna fond, beBihang

till riksdagens protokoll 1923. 10 samt. 8 käft. (Nr 13.) 1

Staten*

domäner.

[I-]

Odlingslåne
fonden.

[2-]

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 13.

Utskottet.

Egnahems
lånefonden.

[3.]

nämnd odlingslånefonden, har varit tillgänglig sedan 1884. Enligt

av riksdagen lämnade medgivanden har till och med 1918 ett belopp

av 1,01)0,<>00 kronor årligen fått såsom lån disponeras från fonden.

Vid lagtima riksdagen 1919 medgavs, att från och med samma år tillsvidare

lån från fonden finge av Kungl. Maj:t beviljas till ett belopp av

högst 1,500,000 kronor årligen. Vid 1920 års riksdag höjdes detta

belopp från och med 1921 till 2,000,000 kronor. Till 1921 års riksdag

framlade Kungl. Maj:t förslag, att utlåningsbeloppet skulle från och med

1922 höjas till 2,500,000 kronor. Riksdagen beslöt, att den sålunda

föreslagna höjningen skulle träda i tillämpning redan från och med 1921.

Villkoren för erhållande av lån från odlingslånefonden återfinnas i

kungörelsen den 9 oktober 1914 (nr 278) med däri genom kungörelsen

den 9 juni 1922 (nr 289) gjord ändring.

Under de senaste åren har riksdagen årligen såsom anslag till

kapitalökning anvisat vad som utöver till fonden inflytande kapitalinbetalningar

ansetts vara erforderligt för mötande av det beräknade

utlåningsbehovet. För 1922 har sålunda anvisats ett anslag av 1,000,000

kronor samt för första halvåret 1923 500,000 kronor.

Någon ändring rörande det högsta årliga utlåningsbeloppet ifrågasättes

icke. Kungl. Maj:ts på statskontorets beräkning grundade förslag

om anvisande av 2,000,000 kronor såsom kapitalökning för budgetåret

1923—1924 ger utskottet icke anledning till någon erinran.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må såsom kapitalökning för odlingslånefonden

anvisa för budgetåret 1923—1924 ett

reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet

att framdeles under riksdagen avgiva förslag.

3:o) Kungl. Maj t har vidare under punkt 3 av förenämnda avdelning

av statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att i avbidan på

den proposition angående statens verksamhet för egnahemsbildning, som

Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, såsom kapitalökning

för egnahemslånefonden beräkna för budgetåret 1923—1924 ett belopp

av 25,000,000 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 13. 3

4:o) Under åberopande av vad utskottet vid anmälan av frågorna

rörande regleringen för budgetåret 1923—1924 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel under punkten 121 anfört angående lån från

fiskerilånefonden, hemställer utskottet i enlighet med Kungl. Maj:ts därom

gjorda framställning, att riksdagen må medgiva

att, därest för något år från fiskerilånefonden ej

behöver för därmed nu avsedda ändamål utlämnas lån

till det belopp, som enligt riksdagens medgivande årligen

må, utlånas, Kungl. Maj it ma av återstoden utlämna lan

om tillhopa 100,000 kronor till understödjande av sådana

företag för tillgodogörande och förädling av fiskets produkter,

som enligt de för lån från fonden nu gällande

bestämmelser ej kunna komma i åtnjutande därav.

5:o) Under punkt 5 av förberörda avdelning av statsverkspropositionen

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning

för kraftledningslånefonden anvisa för budgetåret 1923 1924 ett reserva
tionsanslag

av 2,340,000 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

Låneunderstöd.

6:o) Vid behandling av frågorna rörande regleringen för budgetåret

1923—1924 av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel har

utskottet i punkten 92 tillstyrkt anvisande såsom låneunderstöd åt svenska

mosskulturföreningen av ett belopp av 40,000 kronor. Under åberopande

av vad utskottet härom anfört hemställer utskottet i enlighet med Kungl.

Maj:ts därom gjorda framställning,

att riksdagen må såsom låneunderstöd till svenska

mosskulturföreningen för bestridande av vissa utgifter

för byggnader å samt inköp av kreatur till föreningens

försöksgård å myrjord vid Gisselås i Jämtlands län

anvisa ett anslag av 40,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet framdeles

under riksdagen avgiva förslag.

Fiskerilåne
fonden.

[4-]

Kraftled
ningslåne
fonden.

[5.]

Låneunderstöd

till

svenska mosskulturföreningen.

[6-]

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 13.

stöd^åTföre Uo) Under punkt 7 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för

tåg för fram- beredande av låneunderstöd åt företag för framställning av jordbruksställning

av kalk anvisa ett anslag av 50,000 kronor.

jordbruks- Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till statsrådsprotokollet.

[7.] Av statsrådsprotokollet inhämtas, att förevarande framställning

närmast föranletts av en från förvaltaren Knut Liedgren, Bergsholmen,

till Kungl. Maj:t inkommen ansökning avseende statsmakternas mellankomst

för exploaterande av Bergsbyns kalkstensfyndighet, i Skellefteå

socken av Västerbottens län, vartill sökanden ägde brytningsrätt.

Vid ansökningen hade fogats dels en av assistenten vid riksmuseets

mineralogiska avdelning Nils Zenzén på anmodan av chefen för

Sveriges geologiska undersökning avgiven rapport angående undersökning

av nämnda fyndighet, dels utdrag av en av konstgödselmedelssakkunnigas

till Kungl. Maj:t 1922 ingiven berättelse angående fyndighetens

lämplighet för tillgodogörande av Norrlands behov av jordbrukskalk,

dels ock av sökanden uppgjorda kostnadsberäkningar för

anläggning och drift av ett kalkbruk vid Bergsbyn. Ansökningen

utmynnar i en begäran om ett anslag av 40,0()0 kronor eller, därest

detta ej kunde beviljas, ett räntefritt lån å samma belopp.

Ur Zenzéns berörda utlåtande har i statsrådsprotokollet återgivits

följande.

Fyndigheten i fråga ligger 2.5 kilometer nordost om Bergsholmens järnvägsstation.

Några transportsvårigheter föreligga icke. Transporten till stationen

skulle, ske genom linbana. Den för kalkstensbrytningen och linbanan erforderliga

energien kan erhållas från en nordost om Bergsholmen framdragen kraftledning.

Jordbetäckningen över kalkstenslagret är tämligen obetydlig, omkring 2 å 3

meter. Genom, undersökning av statens lantbruksingenjör H. Wikström har

ådagalagts möjligheten av områdets fullständiga utdikning utan alltför stora kostnader.

Kalkstenen intygas vara fullt lämplig till bränning, samt i orten ansedd

såsom god jordbrukskalk. Den kalkstensareal, som man på grundval av det hittills

förefintliga iakttagelsematerialet kan draga en säker slutsats om, uppgår till 11,450

kvadratmeter, vilket med antagande av en egentlig vikt hos kalkstenen av 2.6 och

under förutsättning att kalkstenen uttages till 20 meters djup motsvarar i runt tal

600,000 ton kalksten i fast klyft eller med avdrag för skrot och avfall 450,000 ton.

Detta förklaras utgöra ett minimivärde, men uttalas såsom möjligt, till och med

rätt sannolikt, att den intill nämnda djup förefintliga kalkstensmängden uppginge

till 1,000.000 ton eller mer, ehuru det vore omöjligt att för närvarande draga

någon fullt säker slutsats härom.

Konstgödsel medelssakkunniga och lantbruksstyrelsen hava uttalat

sig för ett tillmötesgående av framställningen.

utskottet. '' Enligt förslaget skulle för lån, som av Kungl. Maj:t utlämnades

från det begärda anslaget föreskrivas en ränta av 5 procent och en

amorteringstid av högst 20 år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 13. 5 ''

Jämväl utskottet anser att genom ett utnyttjande av särskilt i de

norra mera avlägset belägna delarna av Norrland befintliga kalkstensfvndigheter

avsevärda fördelar skulle kunna vinnas för närliggande trakters

jordbruk, vilka eljest för fyllande av sitt behov av kalk äro beroende

av med dryga kostnader förenade långa kalktransporter från mellersta

Sverige. Tillgodogörandet av i orten befintliga förekomster torde för

ödebygdernas vidkommande i vissa fall vara en förutsättning för att

kalk överhuvudtaget skall komma till användning. Med nu antydd utgångspunkt

synes utskottet det föreliggande förslaget — vilket visserligen

närmast berör ett företag med ur kommunikationssynpunkt mera

gynnsamt läge — vara ägnat att böra vinna statsmakternas anslutning.

Därest emellertid upptagande av förefintliga kalkstensfyndigheter skall

kunna förväntas ske i så stor omfattning, att det kan bliva till verklig

betydelse i förevarande avseende, torde, såsom departementschefen antytt,

frågan om uppläggande av en särskild fond för ändamålet för här

ifrågavarande trakters vidkommande böra tagas i övervägande. Beträffande

det i förevarande framställning närmast avsedda företaget vill

utskottet slutligen understryka vad departementschefen uttalat rörande

behov av ytterligare utredning särskilt angående lånebehovet samt de

garantier, som kunna lämnas för att lantbrukarna genom företaget ifråga

verkligen beredas avsedd förmån av tillgång till billig kalk.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må för beredande av låneunderstöd

åt företag för framställning av jordbrukskalk anvisa

ett anslag av 50,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet

framdeles under riksdagen avgiva förslag.

Stockholm den 2 mars 1923.

På jordbruksutskottets vägnar:

O. NILSSON.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 10 samt. 8 käft. (Nr 13.)

2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 13.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Hellström, P., Persson, Nils, Norm, Boberg,

Dalberg, Lundell, Andersson, E. B. och Gabrielsson samt

från andra kammaren: herrar Nilsson i Tånga, Olsson i Broberg, Hedlund i

Östersund, frih. Hermelin, Aarnseth, Wahlstedt, Pettersson i Stäringe och Igel.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1923.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1923:209 Skrivelse till Konungen angående reglering av utgifterna för kapitalökning för budgetåret 1923—1924 i vad angår jordbruksärendena. s. 1 i texten