Utlåtande angående reglering av utgifterna för kapitalökning för budgetåret 1923—1924 i vad angår jordbruksärendena jämte i ämnet väckta motioner.
1923-03-02 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1923:13, Utlåtande angående reglering av utgifterna för kapitalökning för budgetåret 1923—1924 i vad angår jordbruksärendena jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 13.
1
Nr 13.
Ankom till riksdagens kansli den 3 mars 1923 kl. 5 e. in.
Utlåtande angående reglering av utgifterna för kapitalökning för
budgetåret 1923—1924 i vad angår jordbruksärendena
jämte i ämnet väckta motioner.
(l:a avd.)
Med anledning av de till jordbruksutskottet hänvisade framställningar,
som röra utgifter för kapitalökning, får utskottet avgiva följande
yttrande och förslag.
Statens affärsverksamhet
l:o) I punkt 1 av den till innevarande riksdag avlåtna statsverksproposition,
avdelning: utgifter för kapitalökning i vad angår jordbruksdepartementet,
har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att å riksstaten för
budgetåret 1923—1924 bland utgifter för kapitalökning, att täckas av
andra Btatsinkomster än lånemedel, under rubrik »Statens affärsverksamhet»
till rörelsekapital för statens domänverk beräkna ett anslag av
10,000.000 kronor.
över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
Statens utlåningsfonder.
2:o) Under punkt 2 av förberörda avdelning av statsverkspropositionen
har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning för
odlingslånefonden anvisa för budgetåret 1923—1924 ett reservationsanslag
av 2,000,000 kronor.
Beträffande utredningen i detta ärende hänvisas till berörda statsrådsprotokoll.
Vid 1883 års riksdag beslöts bildandet av en fond med ändamål
att genom lån understödja odling av sanka marker. Denna fond, beBihang
till riksdagens protokoll 1923. 10 samt. 8 käft. (Nr 13.) 1
Staten*
domäner.
[I-]
Odlingslåne
fonden.
[2-]
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 13.
Utskottet.
Egnahems
lånefonden.
[3.]
nämnd odlingslånefonden, har varit tillgänglig sedan 1884. Enligt
av riksdagen lämnade medgivanden har till och med 1918 ett belopp
av 1,01)0,<>00 kronor årligen fått såsom lån disponeras från fonden.
Vid lagtima riksdagen 1919 medgavs, att från och med samma år tillsvidare
lån från fonden finge av Kungl. Maj:t beviljas till ett belopp av
högst 1,500,000 kronor årligen. Vid 1920 års riksdag höjdes detta
belopp från och med 1921 till 2,000,000 kronor. Till 1921 års riksdag
framlade Kungl. Maj:t förslag, att utlåningsbeloppet skulle från och med
1922 höjas till 2,500,000 kronor. Riksdagen beslöt, att den sålunda
föreslagna höjningen skulle träda i tillämpning redan från och med 1921.
Villkoren för erhållande av lån från odlingslånefonden återfinnas i
kungörelsen den 9 oktober 1914 (nr 278) med däri genom kungörelsen
den 9 juni 1922 (nr 289) gjord ändring.
Under de senaste åren har riksdagen årligen såsom anslag till
kapitalökning anvisat vad som utöver till fonden inflytande kapitalinbetalningar
ansetts vara erforderligt för mötande av det beräknade
utlåningsbehovet. För 1922 har sålunda anvisats ett anslag av 1,000,000
kronor samt för första halvåret 1923 500,000 kronor.
Någon ändring rörande det högsta årliga utlåningsbeloppet ifrågasättes
icke. Kungl. Maj:ts på statskontorets beräkning grundade förslag
om anvisande av 2,000,000 kronor såsom kapitalökning för budgetåret
1923—1924 ger utskottet icke anledning till någon erinran.
Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må såsom kapitalökning för odlingslånefonden
anvisa för budgetåret 1923—1924 ett
reservationsanslag av 2,000,000 kronor.
Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet
att framdeles under riksdagen avgiva förslag.
3:o) Kungl. Maj t har vidare under punkt 3 av förenämnda avdelning
av statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att i avbidan på
den proposition angående statens verksamhet för egnahemsbildning, som
Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, såsom kapitalökning
för egnahemslånefonden beräkna för budgetåret 1923—1924 ett belopp
av 25,000,000 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 13. 3
4:o) Under åberopande av vad utskottet vid anmälan av frågorna
rörande regleringen för budgetåret 1923—1924 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel under punkten 121 anfört angående lån från
fiskerilånefonden, hemställer utskottet i enlighet med Kungl. Maj:ts därom
gjorda framställning, att riksdagen må medgiva
att, därest för något år från fiskerilånefonden ej
behöver för därmed nu avsedda ändamål utlämnas lån
till det belopp, som enligt riksdagens medgivande årligen
må, utlånas, Kungl. Maj it ma av återstoden utlämna lan
om tillhopa 100,000 kronor till understödjande av sådana
företag för tillgodogörande och förädling av fiskets produkter,
som enligt de för lån från fonden nu gällande
bestämmelser ej kunna komma i åtnjutande därav.
5:o) Under punkt 5 av förberörda avdelning av statsverkspropositionen
har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning
för kraftledningslånefonden anvisa för budgetåret 1923 1924 ett reserva
tionsanslag
av 2,340,000 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
Låneunderstöd.
6:o) Vid behandling av frågorna rörande regleringen för budgetåret
1923—1924 av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel har
utskottet i punkten 92 tillstyrkt anvisande såsom låneunderstöd åt svenska
mosskulturföreningen av ett belopp av 40,000 kronor. Under åberopande
av vad utskottet härom anfört hemställer utskottet i enlighet med Kungl.
Maj:ts därom gjorda framställning,
att riksdagen må såsom låneunderstöd till svenska
mosskulturföreningen för bestridande av vissa utgifter
för byggnader å samt inköp av kreatur till föreningens
försöksgård å myrjord vid Gisselås i Jämtlands län
anvisa ett anslag av 40,000 kronor.
Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet framdeles
under riksdagen avgiva förslag.
Fiskerilåne
fonden.
[4-]
Kraftled
ningslåne
fonden.
[5.]
Låneunderstöd
till
svenska mosskulturföreningen.
[6-]
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 13.
stöd^åTföre Uo) Under punkt 7 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
tåg för fram- beredande av låneunderstöd åt företag för framställning av jordbruksställning
av kalk anvisa ett anslag av 50,000 kronor.
jordbruks- Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till statsrådsprotokollet.
[7.] Av statsrådsprotokollet inhämtas, att förevarande framställning
närmast föranletts av en från förvaltaren Knut Liedgren, Bergsholmen,
till Kungl. Maj:t inkommen ansökning avseende statsmakternas mellankomst
för exploaterande av Bergsbyns kalkstensfyndighet, i Skellefteå
socken av Västerbottens län, vartill sökanden ägde brytningsrätt.
Vid ansökningen hade fogats dels en av assistenten vid riksmuseets
mineralogiska avdelning Nils Zenzén på anmodan av chefen för
Sveriges geologiska undersökning avgiven rapport angående undersökning
av nämnda fyndighet, dels utdrag av en av konstgödselmedelssakkunnigas
till Kungl. Maj:t 1922 ingiven berättelse angående fyndighetens
lämplighet för tillgodogörande av Norrlands behov av jordbrukskalk,
dels ock av sökanden uppgjorda kostnadsberäkningar för
anläggning och drift av ett kalkbruk vid Bergsbyn. Ansökningen
utmynnar i en begäran om ett anslag av 40,0()0 kronor eller, därest
detta ej kunde beviljas, ett räntefritt lån å samma belopp.
Ur Zenzéns berörda utlåtande har i statsrådsprotokollet återgivits
följande.
Fyndigheten i fråga ligger 2.5 kilometer nordost om Bergsholmens järnvägsstation.
Några transportsvårigheter föreligga icke. Transporten till stationen
skulle, ske genom linbana. Den för kalkstensbrytningen och linbanan erforderliga
energien kan erhållas från en nordost om Bergsholmen framdragen kraftledning.
Jordbetäckningen över kalkstenslagret är tämligen obetydlig, omkring 2 å 3
meter. Genom, undersökning av statens lantbruksingenjör H. Wikström har
ådagalagts möjligheten av områdets fullständiga utdikning utan alltför stora kostnader.
Kalkstenen intygas vara fullt lämplig till bränning, samt i orten ansedd
såsom god jordbrukskalk. Den kalkstensareal, som man på grundval av det hittills
förefintliga iakttagelsematerialet kan draga en säker slutsats om, uppgår till 11,450
kvadratmeter, vilket med antagande av en egentlig vikt hos kalkstenen av 2.6 och
under förutsättning att kalkstenen uttages till 20 meters djup motsvarar i runt tal
600,000 ton kalksten i fast klyft eller med avdrag för skrot och avfall 450,000 ton.
Detta förklaras utgöra ett minimivärde, men uttalas såsom möjligt, till och med
rätt sannolikt, att den intill nämnda djup förefintliga kalkstensmängden uppginge
till 1,000.000 ton eller mer, ehuru det vore omöjligt att för närvarande draga
någon fullt säker slutsats härom.
Konstgödsel medelssakkunniga och lantbruksstyrelsen hava uttalat
sig för ett tillmötesgående av framställningen.
utskottet. '' Enligt förslaget skulle för lån, som av Kungl. Maj:t utlämnades
från det begärda anslaget föreskrivas en ränta av 5 procent och en
amorteringstid av högst 20 år.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 13. 5 ''
Jämväl utskottet anser att genom ett utnyttjande av särskilt i de
norra mera avlägset belägna delarna av Norrland befintliga kalkstensfvndigheter
avsevärda fördelar skulle kunna vinnas för närliggande trakters
jordbruk, vilka eljest för fyllande av sitt behov av kalk äro beroende
av med dryga kostnader förenade långa kalktransporter från mellersta
Sverige. Tillgodogörandet av i orten befintliga förekomster torde för
ödebygdernas vidkommande i vissa fall vara en förutsättning för att
kalk överhuvudtaget skall komma till användning. Med nu antydd utgångspunkt
synes utskottet det föreliggande förslaget — vilket visserligen
närmast berör ett företag med ur kommunikationssynpunkt mera
gynnsamt läge — vara ägnat att böra vinna statsmakternas anslutning.
Därest emellertid upptagande av förefintliga kalkstensfyndigheter skall
kunna förväntas ske i så stor omfattning, att det kan bliva till verklig
betydelse i förevarande avseende, torde, såsom departementschefen antytt,
frågan om uppläggande av en särskild fond för ändamålet för här
ifrågavarande trakters vidkommande böra tagas i övervägande. Beträffande
det i förevarande framställning närmast avsedda företaget vill
utskottet slutligen understryka vad departementschefen uttalat rörande
behov av ytterligare utredning särskilt angående lånebehovet samt de
garantier, som kunna lämnas för att lantbrukarna genom företaget ifråga
verkligen beredas avsedd förmån av tillgång till billig kalk.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må för beredande av låneunderstöd
åt företag för framställning av jordbrukskalk anvisa
ett anslag av 50,000 kronor.
Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet
framdeles under riksdagen avgiva förslag.
Stockholm den 2 mars 1923.
På jordbruksutskottets vägnar:
O. NILSSON.
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 10 samt. 8 käft. (Nr 13.)
2
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 13.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Hellström, P., Persson, Nils, Norm, Boberg,
Dalberg, Lundell, Andersson, E. B. och Gabrielsson samt
från andra kammaren: herrar Nilsson i Tånga, Olsson i Broberg, Hedlund i
Östersund, frih. Hermelin, Aarnseth, Wahlstedt, Pettersson i Stäringe och Igel.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1923.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1923:209 Skrivelse till Konungen angående reglering av utgifterna för kapitalökning för budgetåret 1923—1924 i vad angår jordbruksärendena. s. 1 i texten