Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anvisande av anslag såsom kapitalökning för kraftledningslånefonden jämte en i ämnet väckt motion.

1923-04-17 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1923:29, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anvisande av anslag såsom kapitalökning för kraftledningslånefonden jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 29.

1

Nr 29.

Ankom till riksdagens kansli den 17 april 1923 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställning om anvisande av anslag såsom

kapitalökning för kraftledningslånefonden jämte en i

ämnet väckt motion.

(lista avd.)

Under punkt 5 av den till innevarande riksdag avlåtna statsverkspropositionen,

avdelning: utgifter för kapitalökning i vad angår jordbruksdepartementet,

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning

för kraftleduingslånefondeu anvisa för budgetåret 1923—1924

ett reservationsanslag av 2,340,000 kronor.

Beträffande utredningen i detta ärende hänvisas till berörda statsrådsprotokoll.

På därom av Kungl. Maj:t gjord framställning (prop. nr 387)

bar 1918 års lagtima riksdag beslutat, att en särskild fond skulle inrättas,

benämnd kraftledningslånefonden, från vilken lån finge årligen

av kommerskollegium och lantbruksstyrelsen gemensamt bevilja6 för

anläggande på landsbygden av distributionsnät för elektrisk energi.

Kungörelser angående villkoren för lån frän fonden hava utfärdats

den 13 september 1918 (nr 718) och den 27 juni 1919 (nr 480).

Jämlikt beslut vid 1921 års riksdag må från och med 1921 lån

ur fonden årligen beviljas till belopp av 2,500,000 kronor.

Vid beslutet om ifrågavarande fonds inrättande godkände riksdagen

vissa av Kungl. Maj:t föreslagna huvudgrunder att gälla för lånerörelsen.

Kungl. Magt skulle äga meddela de närmare bestämmelser,

som därutöver kunde erfordras. Bland dossa huvudgrunder, vilka intagits

i förutnämnda kungörelser, ingår, att lån skall löpa med fem procent

ränta samt, sedan det innehafts två år från första lyftningsdagen, återbetalas

under vart och ett av därpå följande högst aderton er med lika

kapitalbelopp om året.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom

andra kammaren vackt, ti11 jordbruksutskottet hänvisad motion, ur

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 10 samt. 16 höft. (Nr 29—31). 1

Motion

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 29.

Utskottet.

55, av herr Pettersson i Bjälbo m. fl., vari hemställts, att återbetalningsvillkoren

för lån ur kraftledningslånefonden måtte ändras från nu gällande

bestämmelser på sådant sätt, att ränta och amortering tillsammans,

sedan lån innehafts under två år, måtte utgå med lika annuitet

under återstående lånetiden samt att dessa bestämmelser må tillämpas,

där låntagare så önskar, för lån ur fonden, utlämnade före den 1 juli

1923.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna framställning,

hänvisas till motionen.

Utskottet vill först erinra, att Kungl. Magt i årets statsverksproposition

under utgifter för kapitalökning ä statens under kommunikationsdepartementet

hörande utlåningsfonder beträffande vattenkraftlånefonden

bland annat föreslagit sådan ändring i de för utlämnande av lån från

fonden gällande huvudgrunder — enligt vilka lån, sedan det innehafts

i tre år från första lyftningsdagen, återbetalas under vart och ett av

därpå följande högst 40 år med lika kapitalbelopp om året — att återbetalningen

skulle ske med lika annuitet för hela lånetiden, därav såsom

ränta skulle räknas fem procent å det oguldna kapitalbeloppet.

Ändringen i fråga borde enligt chefens för kommunikationsdepartementet

mening i allmänhet tillämpas endast beträffande lån, som komme

att beviljas efter den 1 juli 1923. Om särskilda skäl härför förebringades,

borde emellertid hinder ej böra möta för Kungl. Maj:t att

tillämpa den nya bestämmelsen jämväl beträffande äldre lån.

I sitt över Kungl. Maj:ts framställning rörande vattenkraftlånefonden

avgivna, av riksdagen godkända utlåtande (ur 25 punkt 3) har

statsutskottet, som därvid jämväl yttrat sig över en i ämnet väckt motion

av motsvarande innehåll som den ovan berörda till jordbruksutskottet

hänvisade motionen, bland annat till.-tyrkt Kungl. AIaj:ts förslag om

ändring av annuitet sbestäm mel serna beträffande nya lån från fonden.

Med avseende å den motionsvis gjorda framställningen om tillämpning

av ifrågavarande ändrade villkor även å äldre lån har statsutskottet

hänvisat till vad chefen för kommunikationsdepartementet

på sätt ovan nämnts härutinnan anfört.

Av utredningi-n i nu förevarande ärende framgår, att kommerskollegium

och lantbruksstyrelsen föreslagit sådan ändring av ovanberörda

bestämmelse beträffando kraftledningslånefonden, att från och med tredje

året efter lyftningsdagen skulle under vart och ett av det i de förevarande

fallen bestämda amorteringsåren återbetalning av lånet ske genom erläggande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 29- 3

av lika annuiteter, av vilka fem procent å det oguldna kapitalbeloppet

skulle räknas såsom ränta och resten såsom kapitalavbetalning. Ämbetsverken

hava förutsatt, att de sålunda föreslagna nya bestämmelserna

skulle tillämpas endast i fråga om lån, som beviljades efter den 1 juli

1923. I den i ämnet väckta motionen har berörda förslag upptagits,

dock att enligt denna förändringen avses att få gälla jämväl för före

den 1 juli 1923 utlämnade lån från fonden.

Cbefen för jordbruksdepartementet har, under erinran att ifrågavarande

lån vore amorteringsfria under två år, framhållit, att anläggningarna

kunde beräknas att härunder bliva fullt utbyggda och har han

vid sådant förhållande ansett det icke vara principiellt riktigt att framskjuta

amorteringarna på sätt ämbetsverkens förslag innebure.

Mot det av Kungl. Maj t begärda kapitalökningsbeloppet till kraftledningslånefonden

bär utskottet intet att erinra.

Beträffande den av motionärerna föreslagna ändringen i grunderna

för utlämnande av lån från kraitledningslånefonden finner utskottet för

egen del, att i huvudsak samma skäl som anlörts för den ovannämnda av

riksdagen godkända ändringen i grunderna för utlämnande av lån från

vattenkraftlånefonden föreligga för motsvarande ändring beträffande grunderna

för utlämnande av lån från kraftledningslånefonden. Det är visserligen

sant, att såsom chefen för jordbruksdepartementet uttalat ifrågavarande

anläggningar kunna beräknas bliva fullt utbyggda under de två amorteringsfria

åren, men å andra sidan bör framhållas, att på sätt kommerskollegium

och lantbruksstyrelsen ock anfört de utförda anläggningarna

oftast ej bliva från början fullt utnyttjade och följaktligen ej

kunna omedelbart lämna ekonomiskt utbyte. Härtill förtjänar för övrigt

erinras, att under det lånen från vattenkraftlånefonden på sätt ovan

nämnts äro amorteringsfria under de tre första åren och amorteringstiden

är 40 år, kraftledningslånen däremot äro amorteringsfria allenast två år

och skola amorteras under en tid av högst 18 år. Vad angär det i motionen

framställda förslaget i fråga om förändringens tillämpning jämväl å

före den 1 juli 1923 utlämnade lån tillåter sig utskottet åberopa vad

statsutskottet i sitt ovanberörda utlåtande uttalat beträffande vattenkraftlåuefonden.

Under åberopande av det ovan anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts

förevarande framställning och den i ämnet väckta

motionen Il : 55

dels såsom kapitalökning för kraftledningslåne
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 29.

fonden anvisa för budgetåret 1923—1924 ett reservationsanslag

av 2,340,000 kronor;

dels ock besluta sådan ändring av grunderna

för utlämnande av lån från kraftledriingslånefonden

att lån skall sedan det innehafts i två år från första

lyftningsdagen återbetalas under vart och ett av därpå

följande högst aderton år med lika annuitet därav

såsom ränta räknas fem procent å det oguldna kapitalbeloppet,

låntagare dock obetaget att före lånetidens

utgång på en gång inbetala ogulden del av lånet.

Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet

framdeles avgiva förslag.

Stockholm den 17 april 1923.

På jordbruksutskottets vägnar:

O. NILSSON.

Närvarande: se utlåtande nr 28.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1923:209 Skrivelse till Konungen angående reglering av utgifterna för kapitalökning för budgetåret 1923—1924 i vad angår jordbruksärendena. s. 1 i texten