Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anvisande av anslag såsom kapitalökning för kraftledningslånefonden jämte en i ämnet väckt motion.
1923-04-17 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1923:29, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anvisande av anslag såsom kapitalökning för kraftledningslånefonden jämte en i ämnet väckt motion.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 29.
1
Nr 29.
Ankom till riksdagens kansli den 17 april 1923 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om anvisande av anslag såsom
kapitalökning för kraftledningslånefonden jämte en i
ämnet väckt motion.
(lista avd.)
Under punkt 5 av den till innevarande riksdag avlåtna statsverkspropositionen,
avdelning: utgifter för kapitalökning i vad angår jordbruksdepartementet,
har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning
för kraftleduingslånefondeu anvisa för budgetåret 1923—1924
ett reservationsanslag av 2,340,000 kronor.
Beträffande utredningen i detta ärende hänvisas till berörda statsrådsprotokoll.
På därom av Kungl. Maj:t gjord framställning (prop. nr 387)
bar 1918 års lagtima riksdag beslutat, att en särskild fond skulle inrättas,
benämnd kraftledningslånefonden, från vilken lån finge årligen
av kommerskollegium och lantbruksstyrelsen gemensamt bevilja6 för
anläggande på landsbygden av distributionsnät för elektrisk energi.
Kungörelser angående villkoren för lån frän fonden hava utfärdats
den 13 september 1918 (nr 718) och den 27 juni 1919 (nr 480).
Jämlikt beslut vid 1921 års riksdag må från och med 1921 lån
ur fonden årligen beviljas till belopp av 2,500,000 kronor.
Vid beslutet om ifrågavarande fonds inrättande godkände riksdagen
vissa av Kungl. Maj:t föreslagna huvudgrunder att gälla för lånerörelsen.
Kungl. Magt skulle äga meddela de närmare bestämmelser,
som därutöver kunde erfordras. Bland dossa huvudgrunder, vilka intagits
i förutnämnda kungörelser, ingår, att lån skall löpa med fem procent
ränta samt, sedan det innehafts två år från första lyftningsdagen, återbetalas
under vart och ett av därpå följande högst aderton er med lika
kapitalbelopp om året.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom
andra kammaren vackt, ti11 jordbruksutskottet hänvisad motion, ur
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 10 samt. 16 höft. (Nr 29—31). 1
Motion
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 29.
Utskottet.
55, av herr Pettersson i Bjälbo m. fl., vari hemställts, att återbetalningsvillkoren
för lån ur kraftledningslånefonden måtte ändras från nu gällande
bestämmelser på sådant sätt, att ränta och amortering tillsammans,
sedan lån innehafts under två år, måtte utgå med lika annuitet
under återstående lånetiden samt att dessa bestämmelser må tillämpas,
där låntagare så önskar, för lån ur fonden, utlämnade före den 1 juli
1923.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna framställning,
hänvisas till motionen.
Utskottet vill först erinra, att Kungl. Magt i årets statsverksproposition
under utgifter för kapitalökning ä statens under kommunikationsdepartementet
hörande utlåningsfonder beträffande vattenkraftlånefonden
bland annat föreslagit sådan ändring i de för utlämnande av lån från
fonden gällande huvudgrunder — enligt vilka lån, sedan det innehafts
i tre år från första lyftningsdagen, återbetalas under vart och ett av
därpå följande högst 40 år med lika kapitalbelopp om året — att återbetalningen
skulle ske med lika annuitet för hela lånetiden, därav såsom
ränta skulle räknas fem procent å det oguldna kapitalbeloppet.
Ändringen i fråga borde enligt chefens för kommunikationsdepartementet
mening i allmänhet tillämpas endast beträffande lån, som komme
att beviljas efter den 1 juli 1923. Om särskilda skäl härför förebringades,
borde emellertid hinder ej böra möta för Kungl. Maj:t att
tillämpa den nya bestämmelsen jämväl beträffande äldre lån.
I sitt över Kungl. Maj:ts framställning rörande vattenkraftlånefonden
avgivna, av riksdagen godkända utlåtande (ur 25 punkt 3) har
statsutskottet, som därvid jämväl yttrat sig över en i ämnet väckt motion
av motsvarande innehåll som den ovan berörda till jordbruksutskottet
hänvisade motionen, bland annat till.-tyrkt Kungl. AIaj:ts förslag om
ändring av annuitet sbestäm mel serna beträffande nya lån från fonden.
Med avseende å den motionsvis gjorda framställningen om tillämpning
av ifrågavarande ändrade villkor även å äldre lån har statsutskottet
hänvisat till vad chefen för kommunikationsdepartementet
på sätt ovan nämnts härutinnan anfört.
Av utredningi-n i nu förevarande ärende framgår, att kommerskollegium
och lantbruksstyrelsen föreslagit sådan ändring av ovanberörda
bestämmelse beträffando kraftledningslånefonden, att från och med tredje
året efter lyftningsdagen skulle under vart och ett av det i de förevarande
fallen bestämda amorteringsåren återbetalning av lånet ske genom erläggande
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 29- 3
av lika annuiteter, av vilka fem procent å det oguldna kapitalbeloppet
skulle räknas såsom ränta och resten såsom kapitalavbetalning. Ämbetsverken
hava förutsatt, att de sålunda föreslagna nya bestämmelserna
skulle tillämpas endast i fråga om lån, som beviljades efter den 1 juli
1923. I den i ämnet väckta motionen har berörda förslag upptagits,
dock att enligt denna förändringen avses att få gälla jämväl för före
den 1 juli 1923 utlämnade lån från fonden.
Cbefen för jordbruksdepartementet har, under erinran att ifrågavarande
lån vore amorteringsfria under två år, framhållit, att anläggningarna
kunde beräknas att härunder bliva fullt utbyggda och har han
vid sådant förhållande ansett det icke vara principiellt riktigt att framskjuta
amorteringarna på sätt ämbetsverkens förslag innebure.
Mot det av Kungl. Maj t begärda kapitalökningsbeloppet till kraftledningslånefonden
bär utskottet intet att erinra.
Beträffande den av motionärerna föreslagna ändringen i grunderna
för utlämnande av lån från kraitledningslånefonden finner utskottet för
egen del, att i huvudsak samma skäl som anlörts för den ovannämnda av
riksdagen godkända ändringen i grunderna för utlämnande av lån från
vattenkraftlånefonden föreligga för motsvarande ändring beträffande grunderna
för utlämnande av lån från kraftledningslånefonden. Det är visserligen
sant, att såsom chefen för jordbruksdepartementet uttalat ifrågavarande
anläggningar kunna beräknas bliva fullt utbyggda under de två amorteringsfria
åren, men å andra sidan bör framhållas, att på sätt kommerskollegium
och lantbruksstyrelsen ock anfört de utförda anläggningarna
oftast ej bliva från början fullt utnyttjade och följaktligen ej
kunna omedelbart lämna ekonomiskt utbyte. Härtill förtjänar för övrigt
erinras, att under det lånen från vattenkraftlånefonden på sätt ovan
nämnts äro amorteringsfria under de tre första åren och amorteringstiden
är 40 år, kraftledningslånen däremot äro amorteringsfria allenast två år
och skola amorteras under en tid av högst 18 år. Vad angär det i motionen
framställda förslaget i fråga om förändringens tillämpning jämväl å
före den 1 juli 1923 utlämnade lån tillåter sig utskottet åberopa vad
statsutskottet i sitt ovanberörda utlåtande uttalat beträffande vattenkraftlåuefonden.
Under åberopande av det ovan anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts
förevarande framställning och den i ämnet väckta
motionen Il : 55
dels såsom kapitalökning för kraftledningslåne
-
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 29.
fonden anvisa för budgetåret 1923—1924 ett reservationsanslag
av 2,340,000 kronor;
dels ock besluta sådan ändring av grunderna
för utlämnande av lån från kraftledriingslånefonden
att lån skall sedan det innehafts i två år från första
lyftningsdagen återbetalas under vart och ett av därpå
följande högst aderton år med lika annuitet därav
såsom ränta räknas fem procent å det oguldna kapitalbeloppet,
låntagare dock obetaget att före lånetidens
utgång på en gång inbetala ogulden del av lånet.
Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet
framdeles avgiva förslag.
Stockholm den 17 april 1923.
På jordbruksutskottets vägnar:
O. NILSSON.
Närvarande: se utlåtande nr 28.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1923:209 Skrivelse till Konungen angående reglering av utgifterna för kapitalökning för budgetåret 1923—1924 i vad angår jordbruksärendena. s. 1 i texten