Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till riksskogstaxering.
1923-04-19 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1923:33, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till riksskogstaxering.
Dokumentets text
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 33.
Sr 33
Ankom till riksdagens kansli den 19 april 1923 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till riksskogstaxering.
(l:a avd.)
I en till riksdagen den 20 mars 1923 avlåten, till jorbruksutskottet
hänvisad proposition, nr 191, har Kungl. Maj:t, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen att för anordnande av en taxering av skogarna
i Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Kopparbergs län anvisa för
budgetåret 1923—1924 under nionde huvudtiteln ett extra reservationsanslag
av 70,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till statsrådsprotokollet.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att vid anmälan inför Kungl.
Maj:t den 2 oktober 1917 av Titav den s. k. Värmlandskommissionen
avgivet förslagom utförande för en beräknad kostnad av alternativt818,000
kronor eller 843,600 kronor av en allmän riksskogstaxeriDg dåvarande
chefen för jordbruksdepartementet i anslutning till av vederbörande sakkunniga
styrelsers sammanstämmande åsikt förklarat sig anse frågan
om avverkningsstatistikens ordnande böra vara genom särskild utredning
klarlagd samt helst även praktiskt prövad, innan en rikstaxering igångsattes,
varjämte han uttalade, att även beträffande själva taxeringsförfarandet
och kostnaderna därför ytterligare utredning vore nödvändig.
Sedan Kungl. Maj:t bifallit av departementschefen i anslutning
härtill begärt bemyndigande att för ändamålet tillkalla sakkunniga, påbörjade
med stöd därav förordnade sakkunniga, s. k. skogstaxeringssakkunniga,
sitt arbete under hösten 1917.
Skogstaxeringssakkunnigas arbete har enligt vad utskottet inhämtat
nu fortskridit så långt, att betänkande angående vid virkesmätning erforderliga
relationstal ävensom rörande åtgången av virke till husbehov
nästlidne mars månad avgivits.
Efter att hava återgivit vad i fråga om anordnande av en riksskogstaxering
tidigare förekommit har departementschefen för egen del
anfört följande:
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 33.
5
»De återgivna uttalandena för anordnande av en rikstaxering av
Sveriges skogar — därvid jag särskilt vill framhålla vad riksdagen
1910 anfört — synas mig klart ådagalägga önskvärdheten därav. Jag
anser mig alltså kunna utgå från, att en sådan bör komma till stånd.
Sakkunniga myndigheter äro ense om, att den för en dylik taxering
av Värmlandskommissionen utarbetade plan numera blivit av skogstaxeringssakkunniga
så kompletterad och förbättrad, att därigenom
kunna erhållas de med en rikstaxering avsedda uppgifter.
Rådande arbetslöshet, som sträckt sig jämväl till skogsvårdsutbildade
personer, gör det särdeles önskvärt igångsätta taxeringen redan
i år. Härigenom skulle jämväl vinnas, att en icke oväsentlig del av
kostnaderna för taxeringen kunde bestridas av medel, som anvisats för
minskande av arbetslösheten.
Ehuru det givetvis varit önskvärt, att skogstaxeringssakkunnigas
betänkande med detaljförslag om närmare kostnadsberäkningar för taxeringen
kunnat avvaktas, anser jag mig dock, på de anförda skälen och
då tiden för avlämnande av propositioner inom de närmaste dagarna
går till ända, böra tillstyrka, att till riksdagen redan nu göres framställning
om medel för rikstaxeringens påbörjande i enlighet med domänstyrelsens
förslag.
Åt skogstaxeringssakkunniga, vilkas arbete jämlikt Kungl. Maj:ts
beslut den 30 november 1922 är inskränkt till redan igångsatta undersökningar
för erhållande av vid virkesmätning erforderliga relationstal
ävensom rörande åtgången av virke till husbehov, torde böra uppdragas
att skyndsamt inkomma med för taxeringens utförande erforderliga
detalj bestämmelser.
Den centrala ledningen av rikstaxeringen anser jag böra ligga
hos domänstyrelsen. Därest icke erforderligt kontorsarbete kan utföras
med för styrelsen redan tillgänglig arbetskraft, torde å styrelsen ankomma
att förordna om den sakkunniga arbetsförstärkning, som må
påkallas och som bör bekostas från domänfondens avkastning. Likaledes
synes det mig med hänsyn till rikstaxeringens stora betydelse för statens
egna skogar icke mer än rimligt, att från samma avkastning jämväl utgår
avlöning till de föreslagna två överledarna, som domänstyrelsen torde
böra förordna.
Då vid den föreslagna anordningen arbetslöshetskommissionen ej
behöver vidkännas kostnad för arbetsledning för såd«na till arbetslöshetsunderstöd
berättigade personer, som komma att anställas vid taxeringen,
torde, i överensstämmelse med vad kommissionen föreslagit,
kommissionen böra till domänstyrelsen för dessas avlöning och inkvar
-
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 33.
Utskottet.
tering m. m. dylikt betala visst belopp per dagsverke, beräknat efter
av kommissionen eljest för nödhjälpsarbete och ledning därav tillämpade
grunder.
Vad härutöver för avlöning, bestämd med hänsyn till arbetets
natur av nödhjälpsarbete, erfordras till lagledare, förmän och omförmälda
aspiranter ävensom åtgår till instrument, kartor, blanketter, reseersättningar
in. m. bör utgå från särskilt för ändamålet anvisat anslag.
Domänstyrelsens överslagsberäkning giver vid handen, att härför torde
erfordras omkring 70,000 kronor.
Ehuruväl de utgifter för taxeringen, som enligt vad jag föreslagit
skola utgå från arbetslöshetsanslaget, icke nu kunna beräknas och således
icke heller kan angivas en totalkostnad för den i år ifrågasatta
taxeringen, vill jag dock för möjliggörande av någon jämförelse med de
av Värmlandskommissionen på sin tid beräknade kostnaderna för en
rikstaxering framhålla, att taxeringen av skogarna i de nu föreslagna
länen motsvarar 22 procent av en skogstaxering av hela riket med
undantag av det redan taxerade Värmlands län.
Då arbetet delvis bör igångsättas redan från och med den 1 maj,
men anslag icke lämpligen bör ifrågasättas till anvisande förrän i budgeten
för budgetåret 1 juli 1923—30 juni 1924, torde domänstyrelsen
anbefallas att förskottera vad av anslaget erfordras före den 1 juli
1923.
För det nu ifrågasatta anslaget har icke beräknats något belopp
i statsverkspropositionen. Jag vill emellertid erinra, att för understöd
till jorddelningsväsendet, varför i avbidan på utredning i statsverkspropositionen
beräknats under nionde huvudtiteln 290,000 kronor, av
Kungl. Maj:t i senare avlåten proposition äskats allenast 226,000 kronor.
Åven med beaktande av att Kungl. Maj:t förut i särskild proposition
äskat ett i statsverkspropositionen ej beräknat anslag å 10,225 kronor,
kommer emellertid det för täckande av de under nionde huvudtiteln
upptagna utgifterna beräknade belopp att vid bifall till av mig nu
ifrågasatt anslag överskridas med allenast 16,225 kronor. Anslaget
torde, för att, i den mån det ej erfordras för årets arbete, kunna användas
för fortsatt taxering av rikets skogar, givas natur av reservationsanslag.»
Enligt utskottets mening hade det givetvis varit önskvärt, att såsom
ursprungligen avsetts skogstaxeringssakkunnigas utredning och
förslag i fullständigt skick förelegat, innan statsmakterna fattade beslut
i den föreliggande frågan. Med hänsyn emellertid till vad i ärendet
anförts dels rörande möjligheten att genom taxeringens igångsättande
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 33.
7
redan nu bereda arbetstillfällen åt såväl arbetslösa i vanlig bemärkelse
som ock åt från skogshögskolan och statens skogsskolor examinerade
personer, vilka för närvarande i stor utsträckning uppgivits sakna sysselsättning,
dels ock därom att en icke oväsentlig del av kostnaderna för
taxeringen kunde bestridas av medel, som anvisats för minskande av
arbetslösheten, har utskottet icke velat motsätta sig, att en allmän
taxering på sätt det föreliggande förslaget innebär påbörjas av landets
skogstillgångar. Det för sådant ändamål äskade direkta anslaget, vilket
skulle användas för avlöning till lagledare, förmän m. fl. ävensom till
instrument, kartor, blanketter, reseersättningar m. m., ger ej anledning
till någon utskottets erinran.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må för anordnande av en taxeringav
skogarna i Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och
Kopparbergs län anvisa för budgetåret 1923—1924
under nionde huvudtiteln ett extra reservationsanslag
av 70,000 kronor.
Stockholm den 19 april 1923.
På jordbruksutskottets vägnar:
O. NILSSON.
Närvarande: se utlåtande nr 32.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1923:138 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till riksskogstaxering. s. 15 i texten