Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående statens verksamhet för egnaliemsbildning ävensom åtta i ämnet väckta motioner.

1923-05-11 · 22 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 21 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1923:39, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående statens verksamhet för egnaliemsbildning ävensom åtta i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

1

Nr 39.

Ankom till riksdagens kansli den it maj 1923 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

statens verksamhet för egnaliemsbildning ävensom åtta i

ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

Under punkt 117 i nionde huvudtiteln av innevarande års statsverksproposition

liar Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i avbidan på

den proposition angående statens verksamhet för egnahemsbildning, som

Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen, till odlings- och

byggnadshjälp åt egnahemslåntagare beräkna lör budgetåret 1923—1924

ett anslag av 800,000 kronor.

Vidare har Kungl. Magt under punkt 118 i samma huvudtitel

föreslagit riksdagen att i avbidan på berörda proposition angående statens

verksamhet för egnahemsbildning till bestridande av kostnader för jordförmedling

i samband med egnahemslånerörelsen beräkna för budgetåret

1923 —1924 ett anslag av 200,000 kronor.

I punkt 3 av den till innevarande riksdag avlåtna statsverksproposition,

avdelning: utgifter för kapitalökning i vad angår jordbruksdepartementet,

har Kungl. Magt vidare föreslagit riksdagen att i avbidan

på den proposition angående statens verksamhet för egnahemsbildning,

som Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen, såsom

kapitalökning för egnahemslånefonden beräkna för budgetåret 1923—

1924 ett belopp av 25,000,000 kronor.

I en till riksdagen den 10 mars 1923 avlåten, till jordbruksutskottet

hänvisad proposition, nr 144, har nu Kungl. Maj: t under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen

a) att godkänna det såsom bilaga A till statsrådsprotokollet fogade

förslag till ändrad lydelse av §§ 5, 6, 10, 11 och 12 samt § 14 mom. 2

och 4 av de utav riksdagen 1919 antagna allmänna villkor och bestämmelser

för statens egnahemslånerörelse, att tillämpas från och med

dag under 1923, som av Kungl. Maj:t bestämmes;

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 10 sand. 22 höft. (Nr 39—40.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

b) att, för utlämnande under 1923 och 1924 av premielån till

egnahemslåntagare för nyodlings- och nybyggnadsarbeten i huvudsaklig

överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet tillstyrkta

grunder, för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag

av 800,000 kronor, därav för 1923 må användas högst 320,000

kronor;

c) att medgiva att, utan hinder av de utav riksdagen 1919 antagna

allmänna villkor och bestämmelser för lån från jordförmedlingsfonden,

Kungl. Maj:t må av fondens tillgängliga kapitalbehållning till

förlagslån för förmedling genom eller under kontroll av hushållningssällskap

av jord till egna hem för jordbruksändamål disponera under

1923 och 1924 tillhopa högst så stort belopp, att vad som utestår i

beviljade förlagslån icke vid något tillfälle under sagda år överstiger

1,500,000 kronor, att utlämnas mot eu ränta av 4 procent om året och

under de villkor i övrigt, som Kungl. Maj:t kan finna gott att i varje

särskilt fall föreskriva i syfte att betryggande garantier ermås för förlagslånens

användande till avsett ändamål;

d) att, för utlämnande under 1923 och 1924 i huvudsaklig överensstämmelse

med av departementschefen i statsrådsprotokollet tillstyrkta

grunder av statsbidrag till hushållningssällskap för jordförmedlingsverksamhet,

för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag

av 200,000 kronor, därav för 1923 må användas högst 75,000 kronor;

e) att medgiva, att Kungl. Maj:t må under 1923, utöver det belopp,

som av Kungl. Maj:t för samma år redan beviljats såsom lån från

egnahemslånefonden, disponera såsom lån från samma fond ett ytterligare

belopp av intill 4,000,000 kronor, därav 2,500,000 kronor för

jordbrukslägenheter och 1,500,000 kronor för bostadslägenheter;

f) att medgiva, att Kungl. Maj:t må under 1924, utöver förut

medgiven utlåning av intill 12,000,000 kronor, disponera ett belopp av

intill 7,000,000 kronor eller således tillhopa intill 19,000,000 kronor såsom

lån från egnahemslånefonden, därav 13,500,000 kronor för jordbrukslägenheter

och 5,500,000 kronor för bostadslägenheter; samt

g) att såsom kapitalökning för egnahemslånefonden för budgetåret

1923 —1924 anvisa ett reservationsanslag av 21,000,000 kronor.

Ovanberörda författningsförslag är av följande lydelse:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

3

»Förslag

till

ändrad lydelse av §§ 5, 6, 10, 11 och 12 samt § 14 mom. 2 och 4 av de utav

riksdagen 1919 antagna allmänna villkor och bestämmelser för statens

egnahemslåuerörelse.

§ 5.

Egnahemslån — — — — (nötkreatur eller häst).

Låneförmedlare åligger att vid fördelning av egnahemslån för jordbrukslägenheter

söka främja nybildning av jordbruk. Dylikt lån bör

sålunda i regel icke beviljas i andra fall, än där sökanden åsyftar

1) att genom njmdling och nybyggnad bilda ett helt och hållet

nytt jordbruk eller

2) att genom mera väsentligt nyodlings-, byggnads- eller grundförbättringsarbete

i avsevärd mån förbättra eller utvidga förut bestående

jordbruk eller sådan del därav, som är avsedd att bilda en ny självständig

lägenhet,

3) eller, ändock att mera väsentligt nyodlings-, byggnads- eller

grundförbättringsarbete icke är avsett att komma till utförande,

a) att friköpa torp eller annan jordbrukslägenhet, som sökanden

innehar under nyttjanderätt, eller

b) att förvärva bolagsfastighet eller annan fastighet, som ej brukas

eller bebos av ägaren själv.

I fråga om bostadslägenheter bör vid beviljandet av egnahemslån

företräde givas åt sökande, som åsyftar att genom nybyggnad bilda ett

nytt eget hem.

Under i övrigt lika förhållanden bör vid beviljandet av egnahemslån

företräde givas åt sökande, som med lånet förenar livförsäkring på

sätt i § 26 sägs.

§ 6.

Utan hinder av att egnahemslån redan blivit beviljat må låneförmedlare

kunna, om så anses lämpligt, tilldela egnahemslåntagare en

gång tilläggslån, beträffande jordbrukslägenhet för utvidgande av jordområdet

å lägenheten och beträffande bostadslägenhet för lägenhetens

omläggning, genom utvidgande av jordområdet och uppförande av

erforderliga ekonomibyggnader, till jordbrukslägenhet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

I förhållandet mellan låneförmedlaren och egnahem slåntagaren skall

tilläggslån, därest det utdelas till förut för jordbrukslägenhet beviljat

egnahemslån, innan amorteringsskyldighet för detta inträtt, och löper

med samma ränta som detta, sammanslås därmed, men eljest i avseende

å förräntning och återbetalning behandlas såsom särskilt lån.

Om — — — — jordbrukslägenhet.

Den — — — — utgått.

§ 10.

Av Kungl. Maj:t beviljat statslån må under det år, för vilket lånet

beviljats, så ock i den mån lånet under sagda år blivit till egnahemslån

disponerat jämväl under nästföljande år av vederbörande låneförmedlare

på en gång eller i skilda delar lyftas i statskontoret emot avlämnande

av en utav låneförmedlaren till statskontoret eller order ställd, av statskontoret

godkänd skuldförbindelse, som skall innefatta låneförmedlarens

åtagande att återbetala lånet i den ordning, här nedan stadgas. Statslånebelopp,

som icke uttagits inom sålunda föreskriven tid, återfaller till

fonden.

Låneförmedlande — — — — godkännas.

Inteckning — — — — erbjudes.

Därest — — — — godkännas.

§ ii
Statslån,

som av Kungl. Maj:t anvisats till beredande av egnahemslån,

förräntas efter fyra och tre fjärdedels procent om året, dock

att, ifråga om statslån, som efter ingången av 1923 anvisas för 1923

eller senare år, räntan skall för tiden till och med året före det, amorteringsskyldighet

jämlikt § 14 inträder, utgöra allenast fyra procent

samt att jämväl i fråga om statslån, som före 1923 anvisats för åren 1920—

1923, räntan skall för tiden från och med 1923 till och med året före

det, amorteringsskyldighet jämlikt § 14 inträder, nedsättas till fyra procent,

i den mån låneförmedlare styrker sig hava medgivit innehavare

av egnahemslån från respektive statslån enahanda nedsättning av räntan.

A till — — — — sker.

§ 12-

Vad av lyft statslån icke vid utgången av det år, för vilket lånet

beviljats, blivit till egnahemslån utlämnat eller eljest disponerat, skall

till statskontoret inbetalas före utgången av mars månad nästpåföljande

år, där ej Kungl. Maj:t på av låneförmedlaren före utgången av januari

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

5

månad ingiven ansökning medgiver denne rätt att ytterligare ett år för

avsett ändamål innehava statslånebeloppet i fråga. Ränta å belopp,

som sålunda återbetalas, skall erläggas i den ordning, § 14 mom. 4

stadgar.

§ 14-

Mom. 2. Å amorteringsdelen---amorteringsdelen. Amor
teringsskyldigketen

inträder med sjätte året efter utgången av det kalenderår,

för vilket lånet beviljats. Intilldess kapitalavbetalningen börjar,

erlägges allenast ränta å statslånets hela belopp jämlikt bestämmelserna

i § 11 första stycket. Därefter — — — inbetalts.

Mom. 4. Ränta och amortering å statslån skall för varje år av

låneförmedlaren inbetalas till statskontoret före utgången av mars månad

nästföljande år; skolande alltså den första amorteringen verkställas

under det sjunde året från utgången av det år, för vilket lånet beviljats.»

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till statsrådsprotokollet.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

ej mindre följande inom riksdagen före avlämnande av propositionen

nr 144 väckta, till jordbruksutskottet hänvisade motioner, nämligen

nr 7 i första kammaren av herr Gabrielsson och nr 29 i andra

kammaren av herr Brännström, lika lydande, vari hemställts, att räntan

å de av staten år 1920 och senare utlämnade egnahemslånen må från

och med innevarande års början beräknas efter (4) procent per år;

nr 16 i andra kammaren av herr Borg, vari hemställts, det

riksdagen behagade besluta, att i § 11 i lagen om egnahemslånerörelse

av den 9 augusti 1919 räntesatsen från år 1924 må ändras från fyra

och tre fjärdedels procent till tre och sex tiondels procent

och nr 158 i andra kammaren av herr Svensson i Grönvik m. fl.,

vari hemställts, att riksdagen ville för sin del besluta att i § 11 i lagen

om egnahemslånerörelsen av den 9 augusti 1919 räntesatsen må ändras

från nuvarande 4.7 5 procent till 3.6 procent, samt att ifråga om lån

som beviljas där nybyggnad och nyodling utföras efter den 1 juli 1923

måtte medgivas låntagaren ett räntefritt anstånd på 3 år;

än även följande inom riksdagen i anslutning till propositionen nr

144 väckta motioner, nämligen

nr 204 i första kammaren av herr Lindhagen, vari hemställts, att

riksdagen vid behandling av proposition nr 144 angående statens verk
-

Motioner.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

samhet för egnahemsbildning måtte såsom villkor för egnahemslån till

jordbrukslägenheter för främjande av nybildning av jordbruk ytterligare

föreskriva:

att i de under 5 § 1) och 2) angivna fallen bör tillrådas, att till

jordbruket lägges tillräcklig med odlingsmark samt erforderlig skog,

bete och fiske till husbehov för att kunna huvudsakligen försörja en

medelstor familj

samt att i de under 5 § 3) angivna fallen bör såsom villkor för

låns beviljande tillses, att med det nya jordbruket följer odlad jord och

odlingsmark samt skog, bete och fiske till husbehov i erforderlig utsträckning

för att kunna huvudsakligen försörja en medelstor familj;

nr 287 i andra kammaren av herr Magnusson i Skövde, vari

hemställts, att utskottet måtte i sin motivering beakta i motionen anförda

synpunkter i mån dessa icke kunna eller böra föranleda direkt

ändring i propositionens yrkanden samt därutöver att riksdagen måtte

för sin del uttala eller besluta;

att nybildningen i tillämpningen ej göres till mera betonat villkor

för egnahemslån än tidigare varit fallet;

att premielån endast böra utgå för produktiva ändamål och att

vid deras utdelande fullständig eller så gott som fullständig medellöshet

icke sättes som ovillkorligt villkor;

att ökad möjlighet beredes för samarbete i jordförmedlingen, särskilt

jordstyckningsverksamheten, mellan hushållningssällskapen ochegnahemsföreningar

eller egnahemsbolag;

att bestämmelser införas i reglementet avseende att begränsa lånens

löptid;

att reglementet för jordförmedlingsfonden omarbetas i syfte att

göra lån ur denna lättare tillgängliga för med densamma avsedda ändamålet;

samt

att utskottet måtte föreslå formulering till de förändringar, som i

anledning härav erfordras, till Kungl. Maj:ts framställning;

nr 284 i andra kammaren av herr Karlsson i Vadstena m. fl.,

vari hemställts, att riksdagen måtte antingen utöka den bostadsfond,

som i proposition nr 144 omnämnes, till ett så stort belopp, att 500,000

kronor kunna under år 1923 få användas till bostadslån till personalen

vid statens hospital och asyler, eller ock att av den i proposition nr 144

omnämnda summan ovannämnda belopp, 500,000 kronor, må kunna

under år 1923 utlämnas i form av lån till nämnda personal, samt

att riksdagen måtte besluta, att lånen skola utgå efter i huvudsak

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

7

de grunder, som gälla för lån till kommunikationsverkens personal enligt

motionen bifogade bilaga;

nr 265 i andra kammaren av herr Eriksson i Grängesberg, vari

hemställts, att riksdagen måtte medgiva, att Kungl. Maj:t må under år

1923 utöver vad Kungl. Maj:t begärt i proposition nr 1.44 få disponera

som lån för bostadslägenheter från egnahemslånefonden ett belopp av

1,000,000 kronor;

att för år 1924 för samma ändamål måtte få disponeras utöver

vad Kungl. Maj:t begärt likaledes 1,000,000 kronor; samt

att såsom kapitalökning för egnahemslånefonden för budgetåret

1923—24 anvisa ett reservationsanslag av 23,000,000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa framställningar,

hänvisas till motionerna.

Riksdagen anhöll 1918 i skrivelse nr 342, att Kungl. Maj:t måtte

verkställa viss utredning, huru kolonisation å bondejord i Norrland skulle

kunna kraftigare än dittills befrämjas, och därefter för riksdagen framlägga

de förslag, till vilka utredningen kunde föranleda. Sedan Kungl.

Maj:t den 11 juli 1918 uppdragit åt den genom beslut den 30 juni 1916

tillsatta kolonisationskommittén att verkställa jämväl den av riksdagen

sålunda begärda utredningen, har kolonisationskommittén i sitt den 31

maj 1922 avgivna betänkande uti en särskild avdelning, benämnd kraftigare

befrämjande av egnahemsbildning å enskild jord i Norrland, framställt

vissa förslag avseende, bland annat, jordförmedlings- och egnahemslåneverksamheten

(betänkandets avd. Ili, sid. 91 o. f.). Åtskilliga

myndigheter hava häröver avgivit yttrande.

1 den till 1919 års lagtima riksdag avlåtna propositionen, nr 106,

angående vissa egnahemsväsendet berörande frågor framhöll dåvarande

chefen för jordbruksdepartementet, att otvivelaktigt återstode ännu

ganska mycket, innan egnahemsväsendet i sin helhet bleve så anordnat,

som önskvärt och möjligt vore, samt att ytterligare utredning i viktiga

hänseenden tarvades. Efter att hava framhållit, att vissa för frågans

lösning betydelsefulla utredningar ännu vore oavslutade, uttalade

departementschefen, att för tillfallet och i avvaktan på resultatet av

dessa utredningar åtgärderna på egnahemsväsendets område syntes böra

inriktas på att inom den dåvarande organisationens ram vidtaga de

förändringar, som befunnes behövliga eller önskvärda, dock med uppmärksamt

tillseende, att härigenom icke några för framtiden bindande

anordningar träffades, genom vilka ökade svårigheter skulle uppstå för

eu eventuell omläggning av organisationen. De förslag, som framlades

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

i nyssnämnda proposition, avsågo icke att åstadkomma någon genomgripande

ombildning av egnahemsrörelsen utan hade närmast karaktären

av kompletteringar i och förbättringar av det dåvarande systemet. Propositionen

blev av riksdagen i huvudsak bifallen, och riksdagen uttalade

i skrivelsen nr 339 sin anslutning till departementschefens nyss angivna

uppfattning.

Riksdagen 1920 har därefter i två särskilda skrivelser, nr 98 och

nr 306, gjort framställningar till Kungl. Maj:t i egnahem sfrågan. I den

förstnämnda skrivelsen anhölls om utredning beträffande vilka åtgärder,

som från statens sida borde vidtagas för att underlätta nyodling och

betes förbättring å sådana egnahemslägenheter, för vilkas förvärvande lån

erhölles från egnahemslånefonden. I den senare skrivelsen anhöll riksdagen

— under framhållande att, därest egnahemsrörelsen i vårt land

skulle kunna fylla sin ur befolkningssynpunkt trängande uppgift, en

reform av egnahemsväsendet icke kunde undanskjutas — att utredning

måtte verkställas angående vilka åtgärder, som kunde utöver vad som

redan skett vidtagas till förekommande av landsbygdens avfolkning.

Allt sedan tillkomsten 1920 av jordbruksdepartementets egnahemsavdelning,

till vilken Kungl. Maj:t för utredning överlämnat sistberörda

riksdagsskrivelser, har frågan om erforderliga reformer varit föremål för

egnahemsavdelningens uppmärksamhet, och har egnahemsinspektören,

i en till chefen för jordbruksdepartementet avgiven i propositionen intagen

promemoria sammanställt resultatet av verkställda utredningar i

ärendet samt framlagt vissa förslag till ändrade bestämmelser m. m.

angående statens verksamhet för egnahemsbildningen.

Nu gällande bestämmelser angående den statliga egnahemslånerörelsen

återfinnes i kungörelsen den 27 juni 1919 (nr 483) angående

allmänna villkor och bestämmelser för statens egnahemslånerörelse med

viss ändring däri genom kungörelse den 26 mars 1920 (nr 127) samt

i kungörelsen den 26 september 1919 (nr 623) med särskilda föreskrifter

angående erhållande och tillgodonjutande av statslån från egnahemslånefonden.

Beträffande dessa bestämmelser må ur egnahemsinspektörens berörda

P. M. återgivas följande:

Förmedlare av egnahemslån kunna vara hushållningssällskap, kommuner

samt vissa aktiebolag och föreningar, vilka samtliga i avseende å »in egnahemslåneverks&mhet

och vad därmed sammanhänger skola stå under uppsikt

och kontroll av den från och med 1920 inrättade egnahemsavdelningen

inom jordbruksdepartementet.

Hushållningssällskap skall för att kunna åtnjuta statslån från egnahemslånefonden

bedriva egnahemslånerörelsen genom en särskild egnahems
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

9

nämnd, bestående av utav sällskapet eller dess förvaltningsutskott utsedda

personer jämte en å statens vägnar, av vederbörande länsstyrelse utsedd leda

mot, vilken äger deltaga i överläggningarna men ej i besluten. Ett å statens

vägnar utsett ombud skall äga deltaga i granskningen av egnahemsnämndens

räkenskaper och förvaltning. Inom varje kommun av hushållningssällskapets

område skall finnas anställt ett av egnahemsnämnden utsett ombud med uppgift

att biträda nämnden i dess verksamhet samt tilllhandagå lånesökande med

råd och anvisningar, dock kan, där så finnes lämpligt, gemensamt ombud utses

för högst tre kommuner. Hos hushållningssällskapet skall finnas anställd

minst en med bidrag av statsmedel avlönad jordbrukskonsulent med åliggande

att biträda egnahemsnämnden samt i övrigt medverka vid egnahemsväsendets

utveckling inom sällskapets område. Slutligen skall hushållningssällskapet

hava för egnahemslånerörelsen antagit reglemente, som godkänts av egnahemsinspektören

i jordbruksdepartementet. I reglementet skola finnas intagna

bestämmelser, bland annat, angående verkställandet genom jordbrukskonsulent

eller i dennes ställe genom annan sakkunnig person av besiktning

av lägenheter, för vilka egnahemslån blivit sökta, samt inspektion å lägenheter,

för vilka dylika lån beviljats; vidare därom, att jordbrukskonsulent skall vid

egnahemsnämndens sammanträden närvara och föredraga ärendena, att låneansökningar

skola prövas och avgöras minst fyra gånger om året, att särskilda

räkenskaper skola föras för egnahemslånerörelsen m. m. — Hushållningssällskapen

hava allt sedan 1905 varit de huvudsakliga bärarna av statens

egnahemslånerörelse.

Som villkor för att kommun skall kunna erhålla statslån från egnahemslånefonden

gäller, att kommunen skall hava för egnahemslånerörelsen antagit

reglemente, som godkänts av egnahemsinspektören i jordbruksdepartementet.

Före 1920 ägde kommuner icke att förmedla egnahemslån.

Aktiebolag eller ekonomisk förening kan erhålla statslån från egnahemslånefonden

under villkor, att dess uppgift är att befrämja förvärvandet av

egnahem samt företaget av Kungl. Maj:t, vid prövning 5 Ararje särskilt fall,

finnes vara lämpligt såsom mellanhand vid lånerörelsen och bereda tillräcklig

trygghet för att egnahems förvärvande av mindre bemedlade personer blir

på ett oegennyttigt och ändamålsenligt sätt befrämjat. Liksom beträffande

hushållningssällskapen gäller, att en å statens vägnar utsedd ledamot i bolagets

eller föreningens styrelse skall äga deltaga i överläggningarna men ej i besluten

samt att ett ombud å statens vägnar skall äga deltaga i granskningen

av räkenskaperna och förvaltningen. Likaså skall reglemente för egnahemslånerörelsen

av i huvudsak samma innehåll, som i fråga om hushållningssällskapen,

vara antaget och godkänt av egnahemsinspektören. Bolagsordningen,

respektive föreningsstadgarna skola vara upprättade i överensstämmelse med

vissa av Kungl. Maj:t särskilt föreskrivna grunder, innehållande, bland annat,

bestämmelse om viss begränsad vinstutdelning till aktieägarna, respektive

medlemmarna, om dispositionen av överskjutande vinstmedel etc.

Låneförmedlarna tilldelas efter ansökan hos Kung], Maj:t visst statslånebelopp

för år och hava därefter att av de erhållna statslånen på ogen risk

och med egen beslutanderätt utlämna egnahemslån till enskilda låntagare för

förvärvande av antingen jordbrukslägenheter eller bostadslägenheter. För

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 10 samt. 22 höft. (År 39 40.) 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

statslån behöva hushållningssällskap och kommuner icke ställa någon säkerhet,

men andra låneförmedlare skola ställa säkerhet, som av statskontoret godkann.

es.

av for dem genom lånerörelsen uppkommande kostnader och möjliga förlusten

Bidraget belöper sig till K % å låneförmedlarens kapitalskuld och utgår

direkt av egnahemslånefondens avkastning.

De lägenheter, för vilkas förvärvande egnahemslån kunna av låneförmedlarna

beviljas, skola vara belägna å landsbygden eller å till stad hörande

område,, för vilket stadsplan icke blivit fastställd. Deras beräknade värde _

jorden jämte därå befintliga eller för uppförande avsedda byggnader — får

icke överstiga för obebyggd jordbrukslägenhet 15,000 kronor, för bebyggd jordbrukslägenhet

12,000 kronor och för bostadslägenhet 10,000 kronor. Såsom

obebyggd må därvid räknas lägenhet, där en mera omfattande ombyggnad

erfordras. Egnahemslån får utgå endast för bildande av sådant eget hem,

där låntagaren äger såväl jordområdet som därå uppförda byggnader, dock

må egnahemslån tillsvidare även utgå till förvärvande av bostadslägenhet

för vilken mark upplåtits med tomträtt eller, beträffande Hvitfeldtska stipendieinrättningen

tillhörande mark, med ständig och oinskränkt besittningsrätt.

Under i övrigt lika förhållanden bör vid beviljandet av egnahemslån

företräde givas åt sökande, som asyftar att genom nyodling och nybyggnad

bilda ett nytt eget hem.

Egnahemslån får ej tilldelas annan mindre bemedlad arbetare eller med

sådan likställd man eller kvinna, än den, som är svensk medborgare, minst

21 år och i regel ej över 50 år gammal, är känd för sparsamhet, nykterhet och

hedrande vandel och visserligen ej saknar medel att i någon mån bidraga till

bildande av eget hem men är i behov av kraftigt bistånd för dess förvärvande,

samt, när fråga är om jordbrukslägenhet, äger förutsättningar att driva det

jordbruk, som å lägenheten kan förekomma.

Egnahemslånebelopvet får uppgå till högst 6/o av jordbrukslägenhets

värde och till högst 3U av bostadslägenhets värde. Räntan å alla lån, som beviljats

för 1920 eller därefter, beräknas efter 43A %. Egnahemslån — liksom även

statslånen till 1 åneförmcd 1 arna — skall i fråga om återbetalningen delas i två

lika delar, en stående del och en amorteringsdel. De fem första åren skall

endast betalas ränta a hela lanot, därefter skall amorteringsdelen även amorteras

på så sätt, att å denna erlägges en annuitet, avseende såväl amortering

som ränta, av 6 % för lån för jordbrukslägenheter och 7 % för lån för bostadslägenheter.

Sedan amorteringsdelen slutbetalts, skall den stående delen inbetalas

senast inom femte året. Annan säkerhet för egnahemslånet får icke betingas

än första inteckning i egnahemslägenket, dock kan visst förskott få

lämnas mot annan säkerhet. I det lånekontrakt, som skall upprättas, skall

bland annat intagas bestämmelser även om vilka byggnader, som "böra å lägenheten

uppföras och om tiden, inom vilken de böra vara fullbordade, samt angående

de fall, i vilka låneförmedlaren äger rätt uppsäga egnahemslånet till

inbetalning.

Från och med 1920 kan egnahemslån — till tryggande av låntagarens

ofterle vandes existens och till stärkande av låneförmedlarens säkerhet — förenas

med försäkring å låntagarens liv på sätt stadgas i § 26 av föromnämnda

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

11

kungörelse nr 483/1919 och i särskild kungörelse den 30 juni 1920 (nr 509) angående

särskilda villkor och bestämmelser för livförsäkring å personer, som

erhålla lån ur statens egnahemslånefond. Riksförsäkringsanstalten ombestyr

berörda försäkring.»

Angående statens verksamhet för underlättande av jordförmedling

innehåller promemorian följande redogörelse.

»I proposition, nr 149, till 1907 års riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag

till bildande av en lånefond (jordförmedlingsfonden) avseende underlättandet

av inköp på landsbygden eller å till stad hörande, men utanför det

planlagda området belägen mark av större jordområden, som kunde erhållas

för billigt pris och särskilt lämpade sig att helt och hållet eller till väsentlig

del utstyckas till egnahemslägenheter. I propositionen framhölls såsom ett

av de viktigaste hindren för egnahemsrörelsens utveckling svårigheten att erhålla

det nödvändiga jordområdet. Det framstode därför som önskvärt, att

staten på något sätt bidroge till att för egnahemsbildning — framför allt jordbruksnybildning

— lämplig jord bleve tillgänglig i större utsträckning och

till billigare pris än som utan det allmännas ingripande visat sig bliva fallet.

Förslaget gick ut på, att riksdagen skulle anvisa visst belopp, till en början 2

miljoner kronor, att såsom eu jordförmedlingsfond från och med 1908 vara

för Kungl. Maj:t tillgängligt för lämnande av statslån (jordförmedlingslån)

till aktiebolag och föreningar av samma beskaffenhet, som de, vilka kunde erhålla

lån ur egnahemslånefonden. Lån ur jordförmedlingsfonden skulle avse

inköp till uppgivet pris av visst område, som skulle i ansökningen beskrivas.

För bedömande av områdets verkliga värde skulle vissa uppgifter bifogas.

Lån skulle få beviljas till högst 4/e av detta värde, dock ej till

mer än 4/s av köpesumman. Aktiebolag och förening skulle ställa

av statskontoret godkänd säkerhet för lånet. Lånet skulle lyftas inom

ett år från beviljandet. Med ledning av låntagarens årliga redogörelser

över försäljningar av lotter från området skulle Kungl. Maj:t för varje år

föreskriva, hur mycket av statslånet, som skulle återbetalas. Detta belopp

skulle bestämmas efter värdet å de försålda lotterna i förhållande till hela områdets

värde. Lånet finge dock i regel ej åtnjutas längre än intill utgången

av femte kalenderåret efter det, då detsamma blivit lyft. Lånet skulle löpa

med en ränta efter 4 %. Från det medelst lånet inköpta området finge upplåtelser

av lotter ske endast under äganderätt, dock att, intill dess försäljning

kunde ske, området finge upplåtas på arrende under kortare tid.

I skrivelse nr 226 anmälde riksdagen sitt bifall till propositionen, men

gjorde det tillägget, att även hushållningssällskap medgåves rätt erhålla lån

från jordförmedlingsfonden, varvid dessa fritogos från skyldighet att ställa

säkerhet för erhållna lån. Kungl. Maj:t utfärdade därefter den 28 juni 1907

kungörelse (nr 49, s. 1) angående allmänna bestämmelser för lån från jordförmedlingsfonden

samt den 29 november 1907 kungörelse (nr 120, s. 2) med särskilda

föreskrifter till iakttagande av hushållningssällskap, aktiebolag och

föreningar, vilka vilja erhålla statslån från jordförmedlingsfonden.

Jordfärmed

lingsfonden

inrättande

1907.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

1919 frs I samband med den behandling av egnahemsfrågan i allmänhet, som —

bestämmelse^ vad nyss nämnts — ägde rum vid 1919 års lagtima riksdag, beslötos

om jordför- jämväl, på Kungl. Maj:ts förslag i propositionen nr 106, åtskilliga ändringar

medlings- i jordförmedlingsverksamheten och antogos förnyade allmänna bestämmelser

fonden. för lån från jordförmedlingsfonden. Dessa bestämmelser, vilka alltjämt är o

gällande, återfinnas dels i kungörelsen den 27 juni 1919 (nr 484) angående allmänna

villkor och bestämmelser för lån från jordförmedlingsfonden och dels

i kungörelsen den 26 september 1919 (nr 622) med särskilda föreskrifter angående

erhållande och tillgodonjutande av statslån från sagda fond. Därvid

vidtogos, bland annat, de ändringar, att även kommuner kunde tilldelas

jordförmedlingslån, att räntefoten höjdes till 43A % och att lånen i viss utsträckning

och under särskilda villkor kunde få användas för bildande av

lägenheter, som för viss tid upplätes på arrende med rätt för arrendatorn att

efter högst 20 år under äganderätt förvärva lägenheten som eget hem. Låntagarna

ur fonden — för vilka skulle gälla i stort sett samma kvalitetsfordringar

som beträffande egnahemslåneförmedlare och vilka benämndes jordförmedlare

— skulle till jordbruksdepartementet för prövning och fastställelse

insända upprättad styckningsplan jämte över densamma avgivet yttrande av

jordbrukskonsulent, därest planen icke uppgjorts av dylik tjänsteman. Innan

styckningsplan sålunda fastställts, finge jordförmedlaren icke avyttra någon

del av den inköpta fastigheten eller avverka eller låta avverka skog å densamma

utöver vad som erfordrades till husbehov å fastigheten.

Jordfärmed■ På förslag av Kungl. Maj:t beviljades för första gången vid 1911 års

mg» yraei j jpsdag anslag till jordförmedlingsbyråer. Anslaget avsåg först endast sådana

byråer, som upprättats av hushållningssällskap, men redan vid 1912 års riksdag

ändrades villkoren, så att statsbidrag skulle kunna under vissa förutsättningar

utgå även för andra byråer. Statsbidrag fick till en början utgå

med högst 700 kronor för byrå och år, därav 500 kronor såsom bidrag till avlöning

åt den sakkunnige person, som skulle finnas anställd hos byrån, och

200 kronor såsom bidrag till övriga driftkostnader; 1919 höjdes dessa maximibelopp

till 700 respektive 400 kronor, och från och med 1922 äro de bestämda

till 800 respektive 600 kronor, alltså sammanlagt 1,400 kronor per byrå och

år. Nu gällande allmänna bestämmelser i ämnet ingå i kungörelsen den 27

juni 1919 (nr 574) angående statsbidrag till jordf örmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen

med däri genom kungörelsen den 29 juni 1921 (nr 349) gjord

ändring. Enligt dessa bestämmelser skall statsunderstödd jordförmedlingsbyrå

stå under närmaste ledning, om det gäller av hushållningssällskap eller

hushållningssällskaps egnahemsnämnd inrättad byrå, av vederbörande egnahemsnämnd,

om av landsting inrättad byrå, av en utav landstinget tillsatt

styrelse, samt i andra fall av styrelse, i vilken hushållningssällskap och landsting

skola äga rätt att utse vardera minst en ledamot. Byrås verksamhet

skall huvudsakligen avse dels att insamla och i samverkan med egnahemsavdelningen

inom jordbruksdepartementet bland allmänheten sprida uppgifter

rörande till salu befintliga egnahemslägenheter och vissa andra smärre fastigheter,

dels ock att lämna spekulanter å sådana lägenheter det bistånd vid avtals

avslutande samt beträffande övriga i samband därmed stående förhållan
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

13

den, vaxav de kunna vara i behov. För sistnämnda ändamål skall, såsom

ovan antytts, hos byrån finnas anställd sakkunnig person med uppdrag, bland

annat, att kostnadsfritt lämna spekulanter å lägenheter erforderliga upplysningar

om köpebestämmelser samt om villkoren och sättet för erhållande av

egnahemslån ävensom biträde med uppsättande av låneansökningar samt köpeoch

andra avtalshandlingar samt vid ordnandet av intecknings- och lagfartsförhållanden

m. m. Å tider, som i särskild ordning bestämmas, skall byrå tillhandahålla

egnahemsavdelningen fullständiga uppgifter över lägenheter, som

genom byrån utbjudas till försäljning.. De uppgifter, som enligt anförda bestämmelser

tid efter annan insändas till egnahemsavdelningen (före 1920 till

av lantbruksstyrelsen utsedd person), sammanföras för alla byråerna i ett

tryckt häfte, betitlat ‘Fastigheter till salu genom de med statsmedel understödda

jordförmedlingsbyråer’, vilket häfte under senaste tid. utkommit

två gånger årligen och genom egnahemsavdelningen, byråerna m. fl. tillhandahålles

intresserade.»

Förevarande proposition avser icke en omorganisation av statens

egnahemsväsen — med prövning av vilken fråga ansetts böra anstå i

avvaktan på resultatet av ännu icke slutbehandlade förslag om ytterligare

statsåtgärder för jordbruksnybildning -- utan endast vidtagande

inom ramen av den nuvarande egnahemslåne- och jordförmedlingsverksamheten

av vissa förändringar i syfte till ett verksammare befordrande

av framförallt tillkomsten av nya jordbruk.

Huvuddragen i propositionen torde kunna sammanfattas på följande

sätt:

1) Skärpta bestämmelser om företräde till egnahemslån för skapande

av nya hem.

2) Viss utvidgning av rätten till tilläggslån.

3) Förhindrande av ränteförluster för låneförmedlare vid egnahemsrörelsen.

4) Vissa ändringar i räntebestämmelserna för egnahemslån.

5) Beredande åt egnahemslåntagare i vissa fall av odlings- och

byggnadsbidrag.

6) Lättnad i viss utsträckning med avseende å jordförmedlingsfondens

användning.

7) Beredande av statsbidrag till hushållningssällskapen för jordförmedlingsverksamhet.

8) Kapitalökning till egnahemslånefonden.

De under 1)—4) upptagna förslagen beröra gällande allmänna villkor

och bestämmelser för statens egnahemslånerörelse.

I § 5 har sålunda för erhållande av egnahemslån för jordbrukslägenhetcr

såsom grundläggande bestämmelse stadgats att egnahemslån

Utskottet.

Ändringar av

de allmänna

villkoren och

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

bestämmelserna

för

statens egnahemslånerörelse.

i regel icke bör utdelas i andra fall än där sökanden åsyftar att genom

nyodling och nybyggnad bilda ett helt och hållet nytt jordbruk eller att

genom mera väsentligt nyodlings-, byggnads- eller grundförbättringsarbete

i avsevärd män förbättra eller utvidga förut bestående jordbruk.

Herr Magnussons motion, så vitt densamma rör nu ifrågavarande

bestämmelse innebär, att nybildning nu ej bör göras till mera betonat

villkor för egnahemslåns erhållande än tidigare varit fallet. Herr Lindhagens

motion åter avser ett tillägg till bestämmelsen, varigenom erhållande

av egnahemslån till jordbrukslägenheter skulle förbindas med villkor att

till lägenheten lades tillräcklig odlingsmark samt erforderlig skog, bete,

fiske till husbehov för att kunna försörja en medelstor familj.

För egen del är utskottet i likhet med departementschefen övertygat

om nödvändigheten att mera målmedvetet än hittills främja tillkomsten

av nya jordbruk. Utskottet förbiser härvid icke den minskning

i efterfrågan på lån, som härav torde kunna bliva en följd, om icke,

såsom Kungl. Maj:ts förslag samtidigt innebär, möjlighet beredes låntagaren

till visst odlings- och byggnadsbidrag. A andra sidan få

givetvis icke andra berättigade intressen eftersättas. Den förevarande

författningsbestämmelsen synes utskottet i detta avseende hava erhållit

en något sträng avfattning, men torde likväl med hänsyn till uttrycket

»i regel» enligt utskottets uppfattning något hinder icke böra möta att,

där särskilda omständigheter tala för ett sådant förfarande, utlämna

egnahemslån jämväl i andra än de i förevarande paragraf särskilt angivna

fall. Utskottet syftar härvid närmast på fall, då exempelvis, såsom

kolonisationskommittén framhållit, en fäderneärvd fastighet därest egnahemslån

ej beviljades måste säljas till utomstående på grund av svårigheter

för något av barnen att övertaga densamma. Emellertid bör

givetvis vid prövning av fall av ifrågavarande art all urskiljning och

varsamhet iakttagas.

Vad angår herr Lindhagens motion, är utskottet ense med motionären

om önskvärdheten därav att lägenheter, vilka avse att bereda

innehavaren hans fulla utkomst, också äga därför erforderliga förutsättningar.

Denna fråga sammanhänger emellertid med spörsmålet rörande

maximivärdet å de lägenheter, för vilka egnahemslån kunna erhållas.

En bestämmelse i det syfte motionären avser torde sålunda i vissa fall

påkalla en höjning av berörda maximigräns. Utskottet anser emellertid

i likhet med departementschefen att med frågan härom bör tillsvidare

anstå. Å andra sidan är utskottet icke lika övertygat om lämpligheten

att på sätt motionären synes åsyfta såsom generellt villkor för erhållande

av egnahemslån för jordbrnkslägenhet uppställa fordran på att lägen
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39. 15

heten kan bereda innehavaren full försörjning. Detta synes utskottet

vara en fråga, som bör få bero på förutsättningarna i det särskilda fallet.

I § 6 föreslås sådan förändring, att tilläggslån, som enligt paragrafens

nuvarande lydelse endast kan tilldelas, innan amorteringsskyldigheten

inträder och allenast för utvidgande av jordbrukslägenhet, skall

kunna utgå även efter amorteringstidens ingång och därjämte även beträffande

bostadslägenhet för lägenhetens omläggning, genom utvidgande

av jordområdet och uppförande av erforderliga ekonomibyggnader till

jordbrukslägenhet.

Mot detta förslag har utskottet intet att erinra.

Till undvikande av ränteförluster för låneförmedlarna har i § 10

föreslagits sådan jämkning av bestämmelsen om skyldighet för låneförmedlare

att före den 1 november det år, för vilket lånet anvisats, lyfta

statslånebelopp, att tidpunkten för lånets lyftande framflyttats till utgången

av nästföljande år.

Häremot har utskottet intet att erinra.

§ 11 avser räntebestämmelserna vid ifrågavarande lån. Enligt

Kungl. Maj:ts förslag skulle beträffande statslån, som efter ingången av

1923 anvisats för 1923 eller senare ar räntan — som för närvarande

under hela lånetiden utgår med 4 7* procent — för tiden till och med

året före det, amorteringsskyldighet inträder utgöra allenast 4 procent.

Jämväl i fråga om statslån, som före 1923 anvisats för åren 1920—1923

skulle räntan för tiden från och med 1923 till och med året före det,

amorteringsskyldighet inträder, nedsättas till 4 procent,

I motionerna I: 7 likalydande med II: 29 samt II: 16 och II: 158,

vilka motioner såsom ovan nämnts väckts före avlämnande av förevarande

proposition, hava förslag framställts om egnahemslåneräntans

sänkande beträffande hela lånetiden. I motionerna II: 16 och II: 158

har sålunda föreslagits en räntesats av 3.6 procent, varjämte i sistnämnda

motion ifrågasatts ett räntefritt anstånd av tre år. I motionerna

I: 7 och II: 29 yrkas på en ränta av 4 procent. I herr Magnussons

motion åter i frågasättes en begränsning med avseende å lånens löptid

gående ut på överförande vid lämplig tidpunkt av då återstående

lånebelopp från statens direkta kreditgivning till annan långivare för

att genom en sålunda förkortad återbetalningstid möjliggöra att tillgängliga

statsmedel för egnahemslån skulle kunna komma ett större

flertal till godo. Denna fråga har jämväl berörts i egnahemsinspektörens

ovannämnda P. M.

Motionärernas krav på en räntesänkning har genom den föreliggande

propositionen blivit tillgodosedda i vad rör tiden före amorte
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

Odlings- och

nybyggnadsbidrag.

16 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

ringens början. Beträffande förslaget om räntefritt anstånd synes utskottet

en sådan åtgärd icke tillrådlig.

Utskottet anser emellertid skäl tala för en räntesänkning

även för tiden efter amorteringens början. Dock inträder för de

lån, som första gången utlämnades mot den högre räntan av 4 3U

procent skyldigheten till amortering enligt vad egnahemsinspektörens

P. M. ger vid handen icke förrän tidigast i november 1926, vadan

frågan om förräntning i samband med återbetalning av amorteringsdelen

för närvarande icke torde vara aktuell. Icke heller torde vara

oundgängligt att redan nu pröva fragan om sänkning av räntefoten beträffande

lånets stående del för tiden sedan amortering inträtt liksom ej

heller den i herr Magnussons motion upptagna frågan om revidering

av reglerna för låns återbetalning. Vid sådant förhållande och då förevarande

spörsmål tarvar närmare utredning har utskottet ansett, att

med prövning därav bör tillsvidare anstå. Utskottet vill emellertid tilllika

uttala önskvärdheten av att vid den utredning, som utskottet sålunda

anser böra verkställas rörande rånte- och amorteringsbestämmelserna,

jämväl undersökes lämpligheten av en sådan ändring i gällande

bestämmelser rörande med egnahemslån kombinerad livförsäkring, att

förmånen härav skulle kunna tillgodokomma låntagaren jämväl efter

amorteringstidens slut. I detta samband bör givetvis även utredas,

vilka förändringar med avseende å livförsäkringspremierna, som böra

föranledas härav ävensom av en eventuell förändring i rånte- och

amorteringsbestämmelserna.

De i §§ 12 och 14 föreslagna ändringarna, vilka stå i samband

med ändringen av § 10, föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Härefter övergår utskottet till Kungl. Maj:ts förslag i den del det

avser odlings- och nybyggnadsbidrag till egnahemslåntagare. Grunderna

för utdelande av dylikt bidrag, vilket skulle utgå i form av premielån,

har i egnahemsinspektörens, av departementschefen gillade förslag sammanfattats

sålunda.

Premielånen syntes böra genom vederbörande låneförmedlare kunna

såsom en särskild förmån tilldelas dem, som lieviljas egnahemslån, för

jordbrukslägenheter, i sådana fall, där genom nyodling och nybyggnad bildas

ett helt och hållet.nytt jordbruk eller där genom mera väsentligt nyodlings-, byggnads-

eller grundförbättringsarbete den i samband med låneansökningen förvärvade

lägenheten i avsevärd mån förbättras eller utvidgas. För att odlingsarbete

skall få räknas såsom mera väsentligt torde minst en hektar jord nyodlas,

och beträffande byggnadsarbete bör fordras, att antingen det för jord
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

17

bruket erforderliga ekonomihuset — i vilket fall fordran på rationell gödselstadsanordning

i regel bör upprätthållas — eller också bostadshuset nyuppföres.

Förmånen bör utgå i en form, som i viss mån är av samma karaktär som

de s. k. premielånen vid premiering av mindre jordbruk (jämför kungörelsen

den 19 oktober 1911, nr 116). Lån bör alltså få lämnas för utförande av nyss

åsyftade arbeten, och lånet skall anses guldet, då arbetena vid en viss tidpunkt

befinnas vara vederbörligen utförda.

Beträffande premielånets storlek torde det riktigaste vara, att omfattningen

av de arbeten, som skola komma till utförande, bliver det bestämmande.

Premielånet bör sättas till högst halva den av låneförmedlaren beräknade arbetskostnaden

för de odlings- och byggnadsprestationer, som enligt vad nyss

sagts befinnas böra understödjas. I intet fall bör dock premielånet få överstiga

1,500 kronor per jordbrukslägenhet.

Sökande, som prövas icke vara i behov av sådan ekonomisk hjälp, varom

nu är fråga, bör givetvis icke tilldelas premielån.

Ansökan om premielån bör inlämnas till låneförmedlaren, som efter

den i samband med egnahemslåneprövningen företagna besiktningen av lägenheten,

beslutar om premielåns beviljande så vitt möjligt i samband med beviljandet

av egnahemslånet.

Rörande premielånets utbetalande böra i huvudsak samma regler gälla

som de, vilka fastställts för utbetalande av arbetslöshetsunderstöd i samband

med egnahemslån, nämligen, att premielånet må utanordnas endast i den mån

arbete utförts. Låneförmedlaren äger föreskriva tid, inom vilken arbetet skall

vara avslutat, och må tiden härför icke sättas senare än till den tidpunkt, amorteringsskyldighet

för egnahemslånet inträder. Hinder torde icke böra möta

för låneförmedlaren att, där så anses lämpligt, utanordna premielånet på så

sätt, att i stället för kontant utbetalning till låntagaren göres motsvarande

avdrag vid debiterandet av ränta å egnahemslånet. Som säkerhet för att de

byggnads- eller odlingsföretag, som premielånet avser att främja, bliva av

vid beviljandet förutsatt art och omfattning, skall låntagaren, innan någon del

av premielånet får utbetalas, till låneförmedlaren avlämna skuldförbindelse å

beloppet, vilken vid tiden för inträdandet av amorteringsskyldigheten för egnahemslånet

återlämnas sedan arbetet slutförts och avsynats. Ränta torde icke

böra förekomma å premielånen.

I herr Magnussons motion har föreslagits, att premielån endast

måtte utgå för produktiva ändamål och att vid deras utdelande fullständig

eller så gott som fullständig medellöshet icke måtte sättas såsom

oeftergivligt villkor.

För egen del håller även utskottet före, att premielånen givetvis

höra i första hand utlämnas för företag, som äro ägnade att befordra

produktiva ändamål såsom för nyodlingsföretag, uppförande av nödiga

ekonomihus, gödselstad o. d. Detta bör emellertid å andra sidan icke helt

utesluta,''att sådant lån kan i särskilt behjärtansvärda fall utgå även för nyuppförande

av bostadshus. Beträffande frågan vilka synpunkter rörande

bihang till riksdagens protokoll 1923. 10 sand. 22 höft. (Nr 39—40.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

Effektivare

jordförmed
ling.

sökandens ekonomiska ställning, som böra vara avgörande vid låns utdelande,

anser utskottet, att här bör i tillämpliga delar gälla vad som

stadgats i fråga om rätt att erhålla egnahemslån. Utskottet håller med

andra ord före, att avgörande bör vara, huruvida sökanden är i behov av

sådan ekonomisk hjälp, varom här är fråga.

För åstadkommande av en mera effektiv jordförmedling genom

eller under kontroll av hushållningssällskapen föreslås i förevarande

proposition vidare, att Kungl. Maj:t måtte tillerkännas rätt att utan hinder

av gällande allmänna villkor och bestämmelser för lån från jordförmedlingsfonden,

vilken för närvarande uppgår till 3,000,000 kronor tills vidare

disponera ett belopp av intill 1,500,000 kronor av fondens tillgångar

för utlämnande till hushållningssällskapen av förlagslån mot en ränta

av 4 procent per år. Syftet vore härvid närmast att åt hushållningssällskapens

egnahemsnämnder uppdraga jämväl förmedling genom frivilliga

förvärv av enskild jord till egna hem. — Återstoden av jordförmedlingsfonden

skulle användas för utlämnande av lån enligt gällande

allmänna villkor, varigenom sålunda jämväl aktiebolag och föreningar

för egnahemsbildningens främjande alltjämt kunde erhålla jordförmedlingslån.

— I samband härmed skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag hushållningssällskapen

beredas en ersättning, som åtminstone i viss mån

säkerställde dem för förluster å jordförmedlingsverksamheten. Ett hushållningssällskap,

som för sitt områdes vidkommande på ett tillfredsställande

sätt ordnade en effektiv jordförmedling, vare sig denna bedreves

direkt av sällskapet (eller dess egnahemsnämnd) eller under

sällskapets kontroll av något i anslutning till sällskapet arbetande egnahemsföretag,

borde sålunda av statsmedel kunna påräkna ett engångsbidrag

till täckande av nyss nämnda kostnader och risk av 3 procent å

beloppet av beviljade egnahemslån å sådana jordbrukslägenheter, som

upplätes från områden, vilka för egnahemsbildning förvärvats av sällskapet

självt, samt av 2 procent å beloppet av beviljade egnahemslån å

jordbrukslägenheter, som åt genom jordförmedlingen anmälda spekulanter

försåldes från områden, vilka för egnahemsbildning eljest uppbringats

under sällskapets medverkan och kontroll. För ifrågavarande ändamål

har beräknats ett anslag av 200,000 kronor, varav 75,000 kronor skulle

få disponeras redan under 1923.

Herr Magnusson har i sin motion ansett ökad möjlighet böra

beredas för samarbete beträffande jordförmedlingen, särskilt jordstyckningsverksamheten,

mellan hushållningssällskapen och egnahemsföreningar

eller egnahem sbplag ävensom att bestämmelserna rörande jordförmedlings
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39-

19

fonden borde omarbetas i syfte att göra lån ur fonden lättare tillgängliga

för det med densamma avsedda ändamålet.

För egen del anser utskottet i likhet med departementschefen

försiktigheten bjuda att icke för närvarande i vidare mån än som i

propositionen föreslagits avvika från gällande bestämmelser för jordlörmedlingsfonden.

Rörande vad i motionen framhållits om önskvärdheten

av ett ökat samarbete mellan hushållningssällskapen och andra sammanslutningar

för egnahemsbildningens främjande, så utesluter vad i propositionen

föreslagits givetvis icke såsom motionären synes befara möjligheten

i sådant avseende. Utskottet har för övrigt så mycket mindre

anledning föreslå någon avvikelse från Kungl. Maj:ts förslag, som den

nu ifrågasatta jordförmedlingen genom hushållningssällskapens egnahemsnämnder

på sätt departementschefen anfört torde vara att tillsvidare

betrakta såsom ett försök.

Utskottet biträder alltså Kungl. Maj:ts förslag om rätt för Kungl.

Maj:t att för angivet ändamål disponera ett belopp av 1,500,000 kronor

av jordförmedlingsfonden.

Rörande den ifrågasatta ersättningen till hushållningssällskap för

förluster vid ifrågavarande jordförmedling har utskottet intet att erinra

mot grunderna härför, men håller dock före, att jämväl beträffande egnahemslån

å sådana jordbrukslägenheter, som upplåtits från områden, vilka

förvärvats visserligen icke direkt av sällskapet självt, men genom en till

sällskapet nära anknuten organisation, ersättningsbeloppet efter Kungl.

Maj.ts prövning bör kunna utgå med 3 procent. Det för ändamålet

beräknade anslagsbeloppet ger ej anledning till någon utskottets erinran.

Vad angår det i motionen II: 284 framställda förslaget om ställande

till förfogande ur egnahoinslånefonden av ett belopp av 500,000

kronor för utlämnande av bostadslån till uteslutande personalen vid

statens hospital och asyler, vill utskottet erinra, att ett dylikt förfaringssätt

icke skulle stå i överensstämmelse med gällande bestämmelser för

lån från egnahemslånefonden, vilka icke på sätt motionärerna synas hava

förutsatt medgiva reserverande av visst belopp för tillgodoseende av

något speciellt egnahemsintresse. Vid sådant förhållande torde någon

annan utväg icke stå ifrågavarande befattningshavare till buds, än att

i vanlig ordning söka lån från ifrågavarande fond. Att tillika såsom

rhotionärerna ifrågasatt vid eventuellt beviljande av lån från egnahemslånefondon

för ifrågavarande befattningshavares vidkommande tillämpa

några andra lånevillkor än de för egnahemslån i allmänhet stadgade

Bostadslån

till personalen

vid statens

hospital och

asyler.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

Anslags
behovet.

torde givetvis icke kunna ifrågakomma. Utskottet kan alltså icke biträda

motionen.

Kung]. Maj:ts förslag innebär slutligen medgivande för Kung!.

Maj:t dels att under 1923 disponera såsom lån från samma fond ett

ytterligare belopp av intill 4,000,000 kronor, därav 2,500,000 kronor

för jordbrukslägenheter och 1,500,000 kronor för bostadslägenheter, dels

ock att under 1924, utöver förut medgiven utlåning av intill 12,000,000

kronor, disponera ett belopp av intill 7,000,000 kronor eller således tillhopa

intill 19,000,000 kronor, därav 13,500,000 kronor för jordbrukslägenheter

och 5,500,000 kronor för bostadslägenheter.

För ifrågavarande ändamål skulle enligt propositionen erfordras

såsom kapitalökning ett anslag av 21,000,000 kronor.

I herr Erikssons i Grängesberg motion föreslås för att möjliggöra

utlämnande under vart och ett av åren 1923 och 1924 av ytterligare

1,000,000 kronor till bostadslägenheter, ett till 23,000,000 kronor höjt

kapitalökningsanslag.

För egen del finner utskottet sig icke kunna tillstyrka högre anslag

än det av Kungl. Maj:t föreslagna och kan därför icke biträda

motionen.

Under åberopande av det anförda och då utskottet i övrigt icke

funnit något att erinra mot innehållet i Kungl. Maj:ts förevarande framställning

eller mot vad departementschefen i ärendet anfört, får utskottet

hemställa,

i

1) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande framställning och med avslag å motionerna

1:204, 11:284 och 11:265

a) godkänna ovan intagna förslag till ändrad

lydelse av §§ 5, 6, 10, 11 och 12 samt § 14 mom. 2

och 4 av de utav riksdagen 1919 antagna allmänna

villkor och bestämmelser för statens egnahemslånerörelse,

att tillämpas från och med dag under 1923,

som av Kungl. Maj:t bestämmes;

b) för utlämnande under 1923 och 1924 av

premielån till egnahemslåntagare för nyodlings- och

njbygguadsarbeten i huvudsaklig överensstämmelse

med av departementschefen i statsrådsprotokollet tillstyrkta

grunder, för budgetåret 1923—1924 anvisa ett

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

21

extra reservationsanslag av 800,000 kronor, därav för

1923 må användas högst 320,000 kronor;

c) medgiva att, utan hinder av de utav riksdagen

1919 antagna allmänna villkor och bestämmelser

för lån från jordförmedlingsfonden, Kungl. Maj:t må

av fondens tillgängliga kapitalbehållning till förlagslån

för förmedling genom eller under kontroll av hushållningssällskap

av jord till egna hem för jordbruksändamål

disponera under 1923 och 1924 tillhopa högst

så stort belopp, att vad som utestår i beviljade förlagslån

icke vid något tillfälle under sagda år överstiger

1,500,000 kronor, att utlämnas mot en ränta av 4 procent

om året och under de villkor i övrigt, som Kungl.

Maj:t kan finna gott att i varje särskilt fall föreskriva

i syfte att betryggande garantier ernås för förlagslånens

användande till avsett ändamål;

d) för utlämnande under 1923 och 1924 i huvudsaklig

överensstämmelse med av departementschefen

i statsrådsprotokollet tillstyrkta grunder av statsbidrag

till hushållningssällskap för jordförmedlingsverksamhet,

för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag

av 200,000 kronor, därav för 1923 må användas

högst 75,000 kronor;

e) medgiva, att Kungl. Maj:t må under 1923,

utöver det belopp, som av Kungl. Maj:t för samma år

redan beviljats såsom lån från egnahemslånefonden,

disponera såsom lån från samma fond ett ytterligare

belopp av intill 4,000,000 kronor, därav 2,500,000

kronor för jordbrukslägenheter och 1,500,000 kronor

för bostadslägenheter;

f) medgiva, att Kungl. Maj:t må under 1924,

utöver förut medgiven utlåning av intill 12,000,000

kronor, disponera ett belopp av intill 7,000,000 kronor

eller således tillhopa intill 19,000,000 kronor såsom

lån från egnahemslånefonden, därav 13,500,000 kronor

för jordbrukslägenheter och 5,500,000 krouor för bostadslägenheter;

samt

g) såsom kapitalökning för egnahemslånefonden

för budgetåret 1923 —1924 anvisa ett reservationsanslag

av 21,000,000 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

2) att motionerna I: 7 och II: 29 samt II: 16 må

anses besvarade genom vad utskottet här ovan anfört.

3) att motionen II: 158, i den mån den ej kan

anses besvarad genom vad utskottet här ovan anfört,

ej må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

4) att motion II: 287, i den män den ej kan anses

besvarad genom vad utskottet här ovan anfört, ej må

till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Beträffande sättet för anskaffande av det såsom kapitalökning tillstyrkta

anslaget torde statsutskottet framdeles under riksdagen avgiva

förslag.

Stockholm den 11 maj 1923.

På jordbruksutskottets vägnar:

O. NILSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Hellström, P., Boberg, Eriksson i Ljusdal, grevo

Wachtmeister, Lindstrand, Andersson, E. B., Gabrielsson och Åström samt

från andra kammaren: herrar Nilsson i Tånga, Olsson i Broberg, greve Hamilton,

Hedlund i Östersund, frih. Hermelin, Andersson i Grimbo och Aarnseth.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1923:209 Skrivelse till Konungen angående reglering av utgifterna för kapitalökning för budgetåret 1923—1924 i vad angår jordbruksärendena. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1923:181 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående statens verksamhet för egnahemsbildning. s. 5 i texten