Utlåtande i anledning av väckta motioner om skrivelse till Kungl. Maj:t angående ändring i bestämmelserna om gottgörelse åt arrendatorer av kronans jordbruksdomäner och prästerskapets löneboställen för odlingsoch täckdikningsarbeten m. m.
1923-05-15 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1923:45, Utlåtande i anledning av väckta motioner om skrivelse till Kungl. Maj:t angående ändring i bestämmelserna om gottgörelse åt arrendatorer av kronans jordbruksdomäner och prästerskapets löneboställen för odlingsoch täckdikningsarbeten m. m.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 45.
1
Nr 45.
Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1923 kl. 6 e. m.
Utlåtande i anledning av väckta motioner om skrivelse till Kungl.
Maj:t angående ändring i bestämmelserna om gottgörelse
åt arrendatorer av kronans jordbruksdomäner och prästerskapets
löneboställen för odlings- och täckdikningsarbeten
m. m.
(2:a avd.)
I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad
motion, nr 152, av hr Johanson i Hallagården har hemställts, att riksdagen
ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning och därav
föranlett förslag angående sådan ändring av bestämmelserna om gottgörelse
till arrendatorer av kronans jordbruksdomäner och prästerskapets
löneboställen för verkställda större odlings- eller täckdikningsarbeten och
därmed jämförliga företag, att dessa arrendatorer dels bliva inbördes likställda
i fråga om form och sätt för gottgörelsefrågans prövning, dels
erhålla gottgörelse såväl för materialkostnad som för planläggnings-, kontroll-
och avsyningskostnader.
I utlåtande nr 35 har utskottet hemställt, att motionen icke måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag hava båda kamrarna
återremitterat ärendet till utskottet. Därmed torde hava avsetts
att bereda utskottet tillfälle att i samband med förenämnda motion behandla
jämväl en inom första kammaren väckt likalydande motion, nr
75, av hr Schedin m. fl.
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 10 samt. 26 höft. (Nr 45).
1
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr é5.
Utskottet.
I anledning härav får utskottet beträffande berörda två motioner
avgiva följande utlåtande och förslag.
De av motionärerna berörda författningsrum äro i hithörande delar
av följande lydelse:
26 § förordningen den 15 september 1911 (S. F. S. nr 89) angående
utarrendering av prästerskapets löneboställen:
»Arrendekontraktet skall innehålla uttrycklig bestämmelse därom, att, om
arrendator vill för det arrenderade området eller viss del därav i väsentlig mån
förändra sättet för jordens torrläggning eller önskar anlägga ängsvattning, sådant
endast må ske efter av sakkunnig person uppgjord plan, som av domkapitlet
godkännes. För dylikt företag liksom för större odlings-och täckdikningsar bet en,
varav bostället tillskyndas synnerlig fördel, men arrendatorn under sin arrendetid
ej kan tillgodogöra sig en kostnaden motsvarande inkomst, må efter synerättens
prövning gottgörelse tilläggas arrendatorn antingen genom nedsättning i arrendeavgifterna
för de närmaste åren eller vid boställets avträdande, av den nye arrendatorn.
I det kontrakt, som avslutas med den nye arrendatorn, skall intagas
uttrycklig bestämmelse om skyldighet för honom att gälda den ersättning, som
synerätten fastställt eller kan komma att fastställa till utgörande av den nye arrendatorn.
På samma sätt skall den ersättning för tegelrör, som även eljest enligt
lag må tillkomma arrendatorn, gottgöras honom; och skall uttrycklig bestämmelse
intagas i arrendekontraktet om arrendatorns skyldighet att mottaga gottgörelse i
denna ordning»,
samt 21:o i kungörelsen den 4 juni 1908 (S. F. S. nr 52) angående
förändrade grunder för förvaltningen av kronans jordbruksdomäner:
»Arrendekontraktet skall innehålla uttrycklig bestämmelse därom, att, om
arrendator vill för det arrenderade området eller viss del därav i väsentlig mån
förändra sättet för jordens torrläggning, eller önskar anlägga ängsvattning, sådant
endast må ske efter av sakkunnig person uppgjord plan, som av domänstyrelsen
godkännes. För dylikt företag liksom för större odlings- eller täckdikningsarbeten,
varav egendomen tillskyndas synnerlig fördel, men arrendator under sin arrendetid
ej kan tillgodogöra sig en kostnaden motsvarande inkomst, må efter
domänstyrelsens prövning gottgörelse arrendator tilläggas genom skälig minskning
i ett eller flera års arrendeavgift.
På samma sätt skall den ersättning för tegelrör, som även eljest enligt lag
må tillkomma arrendatorn, gottgöras honom; och skall uttrycklig bestämmelse
intagas i arrendekontraktet om arrendatorns skyldighet att mottaga gottgörelse i
denna ordning.»
I likhet med motionärerna finner utskottet den nuvarande anordningen,
att uti motionerna avsedda frågor om ersättning åt arrendatorer av
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 45.
3
prästerskapets löneboställen skola handläggas av synerätt, vara förenad
med avsevärda olägenheter. Utskottet tillåter sig emellertid framhålla,
att denna fråga i annan ordning blivit föremål för uppmärksamhet. Sakkunniga
för revision av förordningen angående utarrendering av prästerskapets
löneboställen hava nämligen i sitt den 28 februari 1923 avgivna betänkande
(Statens offentliga utredningar 1923: 12, Ecklesiastikdepartementet)
föreslagit, att länsstyrelsen skulle övertaga synerättens berörda befogenhet.
Då detta spörsmål alltså redan kommit under Kungl. Maj:ts
prövning, finner utskottet motionärernas hemställan i denna del icke påkalla
någon riksdagens åtgärd.
Utskottet — som vid motionernas behandling jämväl tagit del av
vissa upplysningar rörande det förfarande, som tillämpas vid avsyning i
nu ifrågavarande fall å kronans arrendegårdar — har emellertid i detta
sammanhang velat uttala önskvärdheten av att vederbörande myndigheter
tillse, att detta förfarande såväl beträffande sistnämnda gårdar som prästerskapets
löneboställen för framtiden anordnas på ett i möjligaste mån
praktiskt och ekonomiskt sätt.
Vad slutligen angår motionärernas förslag i syfte att ersättning, varom
här är fråga, jämväl skulle komma att utgå för planläggnings-, kontroll-
och avsyningskostnader, finner utskottet ej skäl föreligga att ifrågasätta
någon förändring av gällande bestämmelser i dylik riktning.
I anslutning till det ovan anförda får utskottet hemställa,
att förevarande motioner I: 75 och II: 152 icke
måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 15 maj 1923.
På jordbruksutskottets vägnar:
O. NILSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Hellström, P., Dalberg, Eriksson i Ljusdal, greve
Wachtmeister, Lindstrand, Andersson, E. B. och Gabrielsson samt
från andra kammaren: herrar greve Hamilton, Nilsson i Tånga, Olsson i Broberg,
Hedlund i Östersund, Aarnseth, Hedlund i Häste, Björk och Pettersson i Stäringe.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.