Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar jämte i ämnet väckta motioner.
1923-02-19 · 25 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 25 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1923:9, Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9-
1
Nr 9.
Ankom till riksdagens kansli den 20 februari 1923 kl. 5 e. m.
Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
under nionde huvudtiteln gjorda framställningar
jämte i ämnet väckta motioner.
(l:a avd.)
Utskottet får härigenom avgiva utlåtande i anledning av följande
av Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition under nionde huvudtiteln
gjorda framställningar:
l:o.
Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t under punkt 52
föreslagit hemställer utskottet,
att riksdagen må liksom för år 1922 för budgetåret
1923 — 1924 anvisa ett extra reservationsanslag
av 20,000 kronor att under de villkor, Kungl. Maj:t
må bestämma, utgå för tillvaratagande och utveckling
av sådana i Sverige förekommande s. k. lanthästar,
som kunna innefattas under benämningen »inhemska
häststammar».
2:o.
Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t under punkt
53 föreslagit hemställer utskottet,
att riksdagen må liksom för 1922 till understödjande
av stamboksföring rörande hästar under de
villkor, Kungl. Maj:t må bestämma, anvisa för budgetåret
1923—1924 ett extra reservationsanslag av 10,000
kronor.
1 Hänvisar till punkt i nionde huvudtiteln.
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 10 sand. 5 höft. (Nr 9.) 1
Åtgärder
för inhemska
häststammar.
(extra anslag.)
[52.]1
Stamboksföring
rörande
hästar.
(extra anslag.)
[53.1
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr J.
Befrämjande
allmänhet av
nötboskapsaveln,
(ordinarie
anslag.)
[54.]
Motion.
3:o.
Under punkt 54 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i
riksstaten uppföra ordinarie anslaget till premiering av nötboskap under
ändrad titel, befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln, såsom ordinarie
reservationsanslag med 205,000 kronor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.
Under anslagstiteln befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar
finnes i riksstaten för 1922 uppfört ett ordinarie anslag
å 205,000 kronor till premiering av nötboskap. Anslaget är i riksstaten
för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaget utan angivet belopp.
I proposition, nr 93, till 1922 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t
riksdagen medgiva, att Kungl. Maj:t finge i huvudsaklig överensstämmelse
med vad föredragande departementschefen i det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet förordat utfärda ändrade bestämmelser för
understöd åt nötboskapspremiering och tjurföreningar, att tillämpas från
och med 1923.
Riksdagen anmälde sitt i anledning härav fattade beslut i skrivelse
den 5 april 1922, nr 95, varefter Kungl. Maj:t den 15 nästpåföljande
juni utfärdade dels reglemente (nr 302) för med statsmedel understödd
premiering och stamboksföring av nötboskap och dels kungörelse (nr
303) angående statsbidrag till nötboskapsavelns främjande.
Som enligt denna kungörelse beviljat statsbidrag skall utbetalas
av statskontoret först sedan och i den mån hushållningssällskap med
intyg av lantbruksstyrelsen styrker sig hava haft utgifter av beskaffenhet
att kunna gäldas av statsmedel och således utbetalning ej kunde
förekomma under första halvåret 1923, upptogs, såsom nämnts, det gamla
anslaget till premiering av nötboskap i riksstaten för detta halvår utan
angivet belopp.
Beträffande behovet av statsanslag till nötboskapsavelns främjande
enligt de nya bestämmelserna har departementschefen ansett statsbidraget
böra hållas inom ramen för det till 205,000 kronor bestämda anslaget.
Departementschefen har vidare i likhet, med de hörda myndigheterna
ansett anslaget böra erhålla reservationsanslags natur. Som av anslaget
utginge medel jämväl till annat än premiering i egentlig mening, har
även föreslagits att ändra anslagets titel till befrämjande i allmänhet av
nötboskapsaveln. I
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom
första kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion, nr 22, av
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9.
3
herr Gabrielsson, vari hemställts, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhålla om vidtagande, i anslutning till det i motionen anförda,
av ändring i det av Kungl. Maj:t den 15 juni 1922 (nr 302) utfärdade
reglemente för med statsmedel understödd premiering och stamboksföring
av nötboskap.
Kungl. Maj:ts förevarande framställning innebär icke någon förändring
beträffande anslagets belopp i jämförelse med det nu för helt
år beräknade. Däremot har anslaget i överensstämmelse med statskontorets
förslag givits reservationsanslags natur. Mot vad Kungl.
Maj:t sålunda föreslagit har utskottet intet att erinra.
På sätt i den i ämnet väckta motionen framhålles skall enligt gällande
reglemente för med statsmedel understödd premiering och stamboksföring
av nötboskap däri omförmäld tj urbesiktning förrättas av premieringsnämndens
ordförande ensam eller, där hos hushållningssällskapet
anställd husdjurskonsulent är ledamot av premieringsnämnden, av denne,
därest han deltagit i nämndens arbete minst fem år. Motionen avser
sådan författningsändring, att dylik konsulent i varje fall alltid borde
vara kompetent verkställa tjurbesiktning, och ifrågasätter motionären
tillika, huruvida icke även annan hos hushållningssällskapet anställd
tjänsteman (konsulent eller vandringsrättare) borde efter förvaltningsutskottets
förordnande äga förrätta sådan besiktning.
Då ifrågavarande författning av Kungl. Maj:t utfärdats i administrativ
ordning, torde Kungl. Maj:t bland annat äga att, därest förhållandena
i vissa delar av landet såsom av motionären påpekats eller eljest för visst
fall sådant påkalla, på framställning av vederbörande hushållningssällskap
och efter lantbruksstyrelsens hörande medgiva avvikelse från de i
premieringsreglementet i nu förevarande avseende stadgade bestämmelser.
Utskottet saknar därför anledning att föreslå riksdagen vidtagande
av någon särskild åtgärd i ämnet.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
1) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande framställning i riksstaten uppföra ordinarie
anslaget till premiering av nötboskap under ändrad
titel, befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln,
såsom ordinarie reservationsanslag med 205,000 kronor,
2) att den i ämnet väckta motionen icke må till
någon riksdagens åtgärd föranleda.
Utskottet.
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9.
Understöd åt
kontrollför
eningsverksamhet.
(extra anslag.)
[55.]
Utskottet.
4:o.
Under punkt 55 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till
understöd åt kontrollföreningsverksamhet anvisa för budgetåret 1923 —
1924 ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.
Departementschefen har, under erinran att det sedan 1901 i riksstaten
uppförda reservationsanslaget till höjande av det mindre jordbruket
hittills ingått en post till främjande av kontrollföreningsverksamheten,
anfört att, på sätt förutsattes i statsverkspropositionen till 1922 års riksdag
(nionde huvudtiteln, punkt 76), nämnda anslagspost nu torde böra utbrytas
och under benämning: »understöd åt kontrollföreningsverksamhet»
inordnas såsom ett särskilt reservationsanslag bland övriga under gruppen
»Boskapsskötsel m. m.» förekommande anslag. Det äskade anslaget är
avsett att utdelas till hushållningssällskapen såsom bidrag till kostnaden
för kontrollföreningsverksamhet under kalenderåret 1923.
Departementschefen har vidare i sitt yttrande till statsrådsprotokollet
omförmält, att lantbruksstyrelsen överlämnat förslag till nya författningsbestämmelser
rörande kontrollföreningsverksamheten. Oavsett de
förändringar, som betingades av hittillsvarande bestämmelsers utbrytning
ur de för åtgärder till höjande av det mindre jordbruket gemensamma
författningarna, innebure lantbruksstyrelsens förslag, bland annat, att
såsom ytterligare villkor för hushållningssällskaps rätt att erhålla statsbidrag
till kontroll föreningsverksamheten skulle stadgas skyldighet för
hushållningssällskapet att i enlighet med av lantbruksstyrelsen fastställd
plan upprätthålla kontroll över föreningsverksamheten antingen genom
särskild överkontrollassistent. eller genom i hushållningssällskapets tjänst
anställd konsulent. Departementschefen, som ansett nya villkor för erhållande
av bidrag till kontrollföreningsverksamhet ej böra stadgas för
innevarande år, har funnit lämpligt, att bestämmelserna om statsbidrag
till sådan verksamhet i huvudsaklig överensstämmelse med lantbruksstyrelsens
förslag sammanföras i en särskild kungörelse.
Utskottet, som icke funnit skäl att erinra mot det sålunda ifrågasatta
ytterligare villkoret för hushållningssällskaps rätt att erhålla statsbidrag
till kontrollföreningsverksamheten, liksom ej heller mot det föreslagna
anslagsbeloppet, hemställer,
att riksdagen må till understöd åt kontrollföreningsverksamhet
anvisa för budgetåret 1923—1924
ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9.
5
5:o.
Under punkt 57 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till
befrämjande under 1923 av nötboskapsaveln inom Norrbottens län anvisa
för budgetåret 1923—1924 ett extra anslag av 9,000 kronor.
Till befrämjande av nötboskapsaveln inom Norrbottens län anvisade
riksdagen å extra stat för vart och ett av åren 1907—1921 5,000 kronor
och för 1922 10,000 kronor. Något anslag för kalenderåret 1923 anvisades
icke, enär med anvisningen ansågs kunna anstå till 1923 års
riksdag.
Anslagsförhöjningen för 1922 föranleddes av bland annat stegrade
resekostnader. Då desamma numera nedgått, har anslaget ansetts kunna
begränsas till 9,000 kronor.
I anslutning härtill hemställer utskottet,
att riksdagen må till befrämjande under 1923 av
nötboskapsaveln inom Norrbottens län anvisa för budgetåret
1923—1924 ett extra anslag av 9,000 kronor.
6:o.
Under punkt 64 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till
biskötselns befrämjande anvisa för budgetåret 1923—1924 ett extra
reservationsanslag av 9,000 kronor.
Till biskötselns befrämjande har riksdagen å extra stat såsom
reservationsanlag anvisat för vartdera av åren 1918 och 1919 6,000
kronor samt för ett vart av åren 1920—1922 12,000 kronor. Då med
fördelningen av anslaget för 1923 ansågs kunna utan nämnvärd olägenhet
anstå till senare hälften av samma år, anvisades icke något anslag
av 1922 års riksdag.
Beträffande medelsbehovet för 1923 för ifrågavarande ändamål har
departementschefen ansett detsamma böra beräknas till enahanda belopp
som för 1922 eller till 12,000 kronor. Med hänsyn till beräknad reservation
har emellertid anslaget föreslagits att uppföras med ett till
9,000 kronor begränsat belopp.
I enlighet härmed hemställer utskottet,
Befrämjande
av nötboskapsaveln
inom
Norrbottens
län.
(extra anslag.)
[57.]
Utskottet.
Biskötselns
befrämjande.
(extra anslag.)
[64.]
Utskottet.
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9.
Ordnad bokföring
vid
mindre jordbruk.
(extra anslag.)
rsi.j
att riksdagen må till biskötselns befrämjande anvisa
för budgetåret 1923—1924 ett extra reservationsanslag
av 9,000 kronor.
7:o.
Under punkt 81 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom
bidrag till åtgärder för främjande av ordnad bokföring vid mindre jordbruk
anvisa för budgetåret 1923—1924 ett extra reservationsanslag av
12,000 kronor.
Såsom bidrag till åtgärder för främjande av ordnad bokföring vid
mindre jordbruk har riksdagen anvisat anslag för vart och ett av åren
1912—1922 ävensom för första halvåret 1923. För 1922 har sålunda
anvisats 26,000 kronor, därav högst 17,600 kronor finge användas till
åtgärder för åstadkommande av räntabilitetsberäkningar angående jordbruk.
För första halvåret 1923 bar riksdagen för sistnämnda ändamål
anvisat 5,000 kronor.
Departementschefen har i sitt anförande till statsrådsprotokollet
erinrat om, att anslagen — utom vad angår nu löpande halvår -- varit
avsedda ej mindre till statsbidrag till bokföringsbyråer med dels visst
bidrag till byråns driftkostnad, dels visst belopp för varje angående
jordegendom upprättat bokslut, dels ock visst belopp för varje upprättat
räkenskapsutdrag efter bokslut, än även till bestridande av lantbruksstyrelsens
utgifter för dessa räkenskapsutdrags bearbetande till räntabilitetsberäkningar.
Den del av statsbidragen, som avsett upprättande av räkenskapsutdrag,
jämte lantbruksstyrelsens bearbetningskostnad har ej fått överstiga
det belopp, som riksdagen medgivit må användas till räntabilitetsberäkningar.
Statsbidragen, som avse verksamhet under visst kalenderår, anvisas
under våren samma år. Som de emellertid utbetalas först senare, behövde
anslag för kalenderåret 1923 ej upptagas i budgeten för nu
löpande halvår. Det däri upptagna anslaget avser således allenast lantbruksstyrelsens
utgifter under samma halvår för bearbetning av räkenskapsutdrag.
Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 24 mars 1922 har på grund av
inkomna ansökningar om statsbidrag för samma år anvisats tillhopa
11,865 kronor, därav till byråkostnader 550 kronor, för upprättade bokslut
6,830 kronor och för räkenskapsutdrag 4,485 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9.
7
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två inom
riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade, likalydande motioner,
nämligen nr 60 i första kammaren av herr Sederholm samt nr 151 i
andra kammaren av herrar Olsson i Blädinge och Norman, vari hemställts,
dels att riksdagen behagade för budgetåret 1923—1924 anvisa
ett belopp av 7,500 kronor för möjliggörandet av fortsatt bearbetning
och publicering av från bokföringsföreningarna insamlade räkenskapsutdrag,
dels att riksdagen behagade för budgetåret 1923—1924 anvisa
ett belopp av 12,500 kronor för möjliggörande av fortsatta produktionskostnadsundersökningar
för lantbruket.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till
motionerna.
Det i Kungl. Maj:ts förevarande framställning äskade anslaget är
avsett att utgå såsom statsbidrag till bokföringsbyråer, varav 5,000 kronor
för upprättande av räkenskapsutdrag efter bokslut. Beträffande åter
bearbetningen av dessa räkenskapsutdrag, för vilket ändamål anslag
hittills av riksdagen beviljats, har departementschefen med hänsyn till det
statsfinansiella läget ansett, att arbetet därmed borde tillsvidare inställas.
Under framhållande av att ett uppskov på obestämd tid med bearbetningen
av räkenskapsutdragen — varigenom det insamlade materialet
först finge värde för det allmänna — skulle betyda, att hela det insamlade
materialet i detta avseende bleve värdelöst, hemställa motionärerna om
anvisande för nu ifrågavarande ändamål av ett anslag för budgetåret
1923 —1924 av 7,500 kronor. Därjämte yrka motionärerna under betonande
av önskvärdheten av en fortsatt undersökning av det svenska
lantbrukets produktionskostnader på uppförande för detta ändamål av
ett anslag av 12,500 kronor.
För egen del anser utskottet de olägenheter, vilka på sätt motionärerna
framhållit skulle bliva en följd av att nu avbryta bearbetningen
av de insamlade räkenskapsutdragen, av den betydenhet, att utskottet
oaktat de statsfinansiella svårigheterna icke ansett sig kunna underlåta
tillstyrka uppförande av anslag jämväl för detta ändamål. Rörande
beloppet biträder utskottet motionärernas på lantbruksstyrelsens förslag
i ämnet grundade hemställan. Beträffande motionärernas förslag om
anvisande av anslag för fortsatta produktionskostnadsundersökningar vill
utskottet erinra, att de senaste årens resultat därav ännu icke publicerats.
Då utskottet vid sådant förhållande saknar möjlighet bedöma värdet och
betydelsen av sådana undersökningar samt önskvärdheten av deras fortsättande,
anser sig utskottet icke kunna taga ställning till motionärernas
förslag i nu ifrågavarande avseende.
Motioner.
Utskottet.
Jordbruks
konsulenter.
(extra anslag.)
[82.]
Vandrings
rättare.
(extra anslag.)
[83.]
8 Jordbruksutskottets utlåtande AV 9.
Med inräknande av det av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet
å 12,000 kronor skulle sålunda hela anslaget uppgå till 19,500 kronor,
varav 5,000 kronor för upprättande av räkenskapsutdrag och 7,500
kronor för bearbetningskostnader.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
1) att riksdagen må med anledning av Kungl.
Maj:ts förevarande framställning och de i ämnet väckta
motionerna i vad rör anslag för bearbetning av räkenskapsutdrag
efter bokslut såsom bidrag till åtgärder
för främjande av ordnad bokföring vid mindre jordbruk
anvisa för budgetåret 1923 — 1924 ett extra reservationsanslag
av 19,500 kronor,
2) att de i ämnet väckta motionerna i vad rör
anslag till produktionskostnadsundersökningar för lantbruket
icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
8:o.
Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t under punkt
82 föreslagit och under uttalande att såsom departementschefen anfört
de vid anslags beviljande för 1922 uppställda villkoren för statsbidrag
alltjämt böra gälla hemställer utskottet,
att riksdagen må liksom för 1922 såsom bidrag
till avlönande under 1923 av högst 55 jordbrukskonsulenter
anvisa för budgetåret 1923—1924 ett extra
förslagsanslag av 260,000 kronor.
9:o.
Under punkt 83 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom
bidrag till avlönande under 1923 av vandringsrättare anvisa för budgetåret
1923—1924 ett extra reservationsanslag av 90,000 kronor.
Från och med 1912 har beviljats anslag till bidrag för avlönande
av vandringsrättare. För 1922 har sålunda beviljats ett reservationsanslag
å 125,000 kronor. Härav beräknades för 80 vandringsrättare
med 1,500 kronor till varje tillhopa 120,000 kronor. Återstående 5,000
kronor avsågos till bestridande av kostnader för kurser till utbildning
av vandringsrättare. I budgeten för innevarande halvår uppfördes icke
några medel till bidrag till anställande av vandringsrättare men väl till
utbildningskurs för dylika. Anslaget till sistnämnda ändamål uppfördes
i riksstaten med 5,000 kronor såsom extra reservationsanslag.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9.
9
Under 1922 har Kungl. Maj:t anvisat statsbidrag till 70 vandringsrättare
med 105,000 kronor.
Medelsbehovet för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1923 —
1924 har beräknats uppgå till enahanda belopp som för 1922 eller
105,000 kronor. Då emellertid å tidigare anslag för ändamålet uppkommit
en behållning av 15,000 kronor, har anslagsäskandet kunnat
begränsas till 90,000 kronor. Anslagsäskandet föranleder icke någon
utskottets erinran.
Såsom departementschefen uttalat torde såsom villkor för statsbidrag,
som alltjämt bör utgå med 1,500 kronor för varje vandringsrättare,
böra gälla de i kungörelsen den 19 augusti 1921 (nr 514) angående
statsbidrag till avlönande av vandringsrättare i enlighet med riksdagens
beslut intagna bestämmelser om grundlön och skyldighet att bestrida
de statsbidraget överskjutande kostnaderna för vandringsrättare.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må såsom bidrag till avlönande
under 1923 av vandringsrättare anvisa för budgetåret
1923—1924 ett extra reservationsanslag av 90,000
kronor.
10:o.
Under punkt 95 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom
bidrag för 1923 till åtgärder för befordrande av den inhemska odlingen
av frö av vallväxter, foderrotfrukter och köksväxter anvisa för budgetåret
1923—1924 ett extra reservationsanslag av 16,000 kronor.
För befordrande av inhemsk fröodling har riksdagen från och med
1908 årligen anvisat anslag. Medelsbehovet har under de senare åren
beräknats till 22,000 kronor årligen, men på grund av förefintliga besparingar
har anslagsbeloppet kunnat sättas lägre. För 1922 uppgick
det till 10,000 kronor. För innevarande halvår anvisades icke något
anslag, då med medelsanvisningen för kalenderåret 1923 ansågs kunna
anstå till samma års riksdag.
(Statsrådsprotokollet sid. 185 och 186.)
Förevarande framställning avser beredande av medel för ändamålet
för kalenderåret 1923 efter ett årsbehov av liksom för 1922
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 10 sand. 5 höft. (Nr 9.) 2
Utskottet
Befordrande
av inhemsk
fröodling.
(extra anslag.)
[95.]
Utikottet.
10
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9.
Sveriges
pomologiska
förening.
(extra anslag.)
[97.]
Utskottet.
Berberisbuskens
utrotande.
(extra anslag.)
101.]
22.000 kronor. Beräknad reservation å tidigare anslag för ändamålet
möjliggör begränsning av anslagsanvisningen till 16,000 kronor.
Framställningen föranleder icke någon utskottets erinran.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må såsom bidrag för 1923 till åtgärder
för befordrande av den inhemska odlingen av
frö av vallväxter, foderrotfrukter och köksväxter anvisa
för budgetåret 1923—1924 ett extra reservationsanslag
av 16,000 kronor.
ll:o.
Under punkt 97 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till
understöd åt Sveriges pomologiska förening för dess verksamhet under
kalenderåret 1923 anvisa för budgetåret 1923—1924 ett extra anslag av
12.000 kronor.
Sedan Kungl. Maj:t under flera år av för Kungl. Maj:t tillgängliga
medel beviljat Sveriges pomologiska förening statsunderstöd, har
1921 års riksdag till understöd åt föreningen å extra stat för 1922 anvisat
ett förslagsanslag, högst, 12,500 kronor. För 1923 äskade Kungl.
Maj:t icke något anslag för ändamålet utan ansågs därmed kunna anstå
till samma års riksdag.
Beräkningen av anslaget, vilket avser understöd åt föreningen för
kalenderåret 1923, föranleder icke någon utskottets erinran.
Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må till understöd åt Sveriges pomologiska
förening för dess verksamhet under kalenderåret
1923 anvisa för budgetåret 1923—1924 ett extra
anslag av 12,000 kronor.
12:o.
Under punkt 101 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till
utrotande under 1923 av berberisbusken i de trakter av landet, där
den förekommer i större mängd, anvisa för budgetåret 1923—1924 ett
extra reservationsanslag av 10,000 kronor.
Till bestridande av kostnaderna för berberisbuskens utrotande i de
trakter av landet, där den förekommer i större mängd, har riksdagen å
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9.
11
extra stat för vart och ett av åren 1919 —1922 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 15,000 kronor. Med hänsyn till tiden för utanordning från
anslaget erfordrades icke något anslag för första halvåret 1923.
Enligt vad av statsrådsprotokollet i ämnet inhämtas har medelsbehovet
för åren 1920—1922 icke överstigit 10,000 kronor för år, i
anledning varav anslaget ansetts kunna minskas med 5,000 kronor.
Tillika har föreslagits, att anslaget i likhet med andra anslag, avsedda
att enligt enahanda regler användas till statsbidrag åt hushållningssällskap
för vissa ändamål, bör uppföras såsom reservationsanslag.
Då utskottet intet haft att erinra mot framställningen, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till utrotande under 1923 av
berberisbusken i de trakter av landet, där den förekommer
i större mängd, anvisa för budgetåret 1923
—1924 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.
13:o.
Under punkt 103 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom
ytterligare bidrag till bestridande av kostnaderna för tjuguandra allmänna
svenska lantbruksmötet i Göteborg 1923 anvisa för budgetåret
1923—1924 ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor, att
utgå under villkor att eventuellt uppstående överskott å mötet varder
efter Kungl. Maj:ts bestämmande helt eller delvis återburet till statsverket
eller reserverat för ett senare allmänt svenskt lantbruksmöte.
(Statsrådsprotokollet sid. 199—203.)
Till bestridande av kostnaderna för tjuguandra allmänna svenska
lantbruksmötet, avsett att hållas i Göteboi’g 1923, samt till prisbelöningar
vid mötet finnas tillgängliga av riksdagen till allmänna lantbruksmöten
för vart och ett av åren 1912—1915 å extra stat anvisade
anslag å tillhopa 95,000 kronor, varav för det förra ändamålet 30,000
kronor och för det senare 65,000 kronor. Härtill kommer av 1921 års
riksdag för nämnda lantbruksmöte å extra stat för 1922 anvisat reservationsanslag
av 100,000 kronor att utgå under villkor att eventuellt uppstående
överskott å mötet bleve efter Kungl. Maj:ts bestämmande helt
eller delvis återburet till statsverket eller reserverat för senare allmänt
svenskt lantbruksmöte. Till lantbruksmötet i fråga har sålunda redan
anvisats statsbidrag till belopp av sammanlagt 195,000 kronor.
Utskottet.
Lantbruks
möte.
(extra anslag.)
[103.]
12
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9.
Utskottet.
Understöd åt
föreningar
för jordbrukskredit.
(extra anslag.)
[106.] ''
Enligt vad av statsrådsprotokollet framgår torde för ifrågavarande
ändamål erfordras ytterligare bidrag av statsmedel. Som utskottet vid
granskningen av anslagsberäkningen icke funnit något att mot densamma
erinra, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom ytterligare bidrag till
bestridande av kostnaderna för tjuguandra allmänna
svenska lantbruksmötet i Göteborg 1923 anvisa för
budgetåret 1923—1924 ett extra reservationsanslag av
40,000 kronor, att utgå under villkor att eventuellt
uppstående överskott å mötet varder efter Kungl. Maj:ts
bestämmande helt eller delvis återburet till statsverket
eller reserverat för ett senare allmänt svenskt lantbruksmöte.
14:o.
Under punkt 106 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels
att till understöd åt föreningar för jordbrukskredit anvisa för budgetåret
1923—1924 ett extra förslagsanslag av 35,000 kronor, dels ock
medgiva, att till envar av Malmöhus läns centralkassa för jordbrukskredit,
Mälarprovinsernas centralkassa för jordbrukskredit, Skaraborgs
läns centralkassa för jordbrukskredit och Södra Sveriges centralkassa
för jordbrukskredit må under 1923 av de å extra stat för tiden 1 januari
— 30 juni 1923 eller för budgetåret 1923 —1924 anvisade förslagsanslagen
till understöd åt föreningar för jordbrukskredit utbetalas, utöver det
statsbidrag för förvaltningskostnader, som jämlikt gällande bestämmelser
tillkommer föreningen, ett tillfälligt statsbidrag till hälften så stort belopp.
(Statsrådsprotokollet sid. 210—212.)
Till understöd åt föreningar för jordbrukskredit har riksdagen från
och med 1916 anvisat anslag å extra stat. För ett vart av åren 1919
—1922 har sålunda beviljats ett förslagsanslag å 35,000 kronor samt för
första halvåret 1923 hälften av nämnda belopp eller 17,500 kronor.
Enligt gällande bestämmelser kan såväl jordbrukskassa som
centralkassa för jordbrukskredit, under förutsättning att de i enlighet
med av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter vunnit godkännande från
det allmännas sida, av statsmedel erhålla bidrag utan återbetalningsskyldighet,
den förra till de årliga förvaltningskostnaderna och den
senare dels till organisationskostnader med 2,000 kronor och dels till
de årliga förvaltningskostnaderna med 2,000 kronor under ett vart av
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9.
13
de två företa åren näst efter det, då godkännandet givits, med 1,000
kronor under ett vart av de följande fyra åren och med 500 kronor
under ett vart av ytterligare fyra år.
Fyra centralkassor hava för närvarande vunnit godkännande från
det allmännas sida, nämligen Mälarprovinsernas, Södra Sveriges, Malmöhus
läns och Skaraborgs läns centralkassor för jordbrukskredit.
Till följd av genom dyrtiden stegrade kostnader visade sig de till
sagda centralkassor utgående statsbidragen till förvaltningskostnader
otillräckliga. I anledning härav har riksdagen, med bifall till Kungl.
Maj:ts i ämnet gjorda framställningar, medgivit, att till en var av kassorna
finge under ett vart av åren 1921 och 1922 av det å extra stat för
samma år anvisade förslagsanslaget till understöd åt föreningar för
jordbrukskredit utbetalas, utöver det statsbidrag för förvaltningskostnader,
som jämlikt gällande bestämmelser tillkomme föreningen, ett tillfälligt
statsbidrag å för 1921 lika stort och för 1922 hälften så stort belopp.
Framställningen avser först beredande liksom beträffande 1921 och
1922 utöver det statsbidrag för förvaltningskostnader, som jämlikt gällande
bestämmelser tillkommer centralkassorna, av ett tillfälligt anslag för 1923.
Detta tillfälliga bidrag föreslås att såsom för 1922 utgå med hälften så
stort belopp som det författningsenligt utgående.
Härjämte innefattas i förevararande framställning anvisning av för
budgetåret 1923 — 1924 för ändamålet erforderligt anslag, vilket upptagits
med samma belopp som anvisats för åren 1919—1922.
Fn tillfällig förhöjning av statsbidraget jämväl för 1923 synes
utskottet motiverad, och då utskottet icke heller har något att erinra
mot förslaget i övrigt, hemställer iitskottet,
att riksdagen må
dels till understöd åt föreningar för jordbrukskredit
anvisa för budgetåret 1923—1924 ett extra
förslagsanslag av 35,000 kronor,
dels ock medgiva, att till envar av Malmöhus läns
centralkassa för jordbrukskredit, Mälarprovinsernas
centralkassa för jordbrukskredit, Skaraborgs läns centralkassa
för jordbrukskredit och Södra Sveriges centralkassa
för jordbrukskredit må under 1923 av de å extra
stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 eller för budgetåret
1923—1924 anvisade förslagsanslagen till understöd
åt föreningar för jordbrukskredit utbetalas, utöver
Utskottet.
Upplysnings
verksamhet
angående
försäljnings
fBreningar.
(extra anslag.)
[108.]
Utskettet.
14 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9.
det statsbidrag för förvaltningskostnader, som jämlikt
gällande bestämmelser tillkommer föreningen, ett tillfälligt
statsbidrag till hälften så stort belopp.
15:o.
Under punkt 108 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till
främjande under 1923 av upplysningsverksamhet rörande föreningar
för ordnande av avsättningen av lantmannaprodukter ävensom beträffande
jordbrukskasserörelsen anvisa för budgetåret 1923—1924 ett extra anslag
av 8,000 kronor.
Till främjande av upplysningsverksamhet rörande föreningar för
ordnande av avsättningen utav lantmannaprodukter ävensom beträffande
jordbrukskasserörelsen har riksdagen för vart och ett av åren 1919—1922
å extra stat anvisat ett förslagsanslag, högst 10,000 kronor. För första
halvåret 1923 erfordrades icke något anslag lör ändamålet, enär med
utbetalning av anslaget kunde anstå till senare hälften av samma år.
Departementschefen har till statsrådsprotokollet i ämnet anfört
följande:
»Utan att vilja förringa betydelsen av försäljningsföreningar och
jordbrukskassor eller av upplysning om fördelarna • därav anser jag,
att bidrag av statsmedel, åtminstone i den form, som med ifrågavarande
anslag avses, ej efter utgången av innevarande år bör ifrågakomma.
Skulle för visst fall erfordras något mindre statsbidrag för
spridande av någon lämplig broschyr eller upplysning i annan form,
torde möjlighet föreligga att utanordna sådant från anslaget till befrämjande
i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar.
Med hänsyn till att ansökningar om bidrag för kalenderåret 1923
enligt gällande kungörelse redan äro ingivna, lärer anslag dock för detta
år böra äskas. Anslaget synes mig kunna begränsas till 8,000 kronor.»
Med instämmande i vad departementschefen i ärendet anfört hemställer
utskottet,
att riksdagen må till främjande under 1923 av
upplysningsverksamhet rörande föreningar för ordnande
av avsättningen av lantmannaprodukter ävensom
beträffande jordbrukskasserörelsen anvisa för budgetåret
1923—1924 ett extra anslag av 8,000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9.
15
16:o.
Under punkt 109 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för Landsbygdens
främjande under 1923 av en planmässig organisation och utveckling
av iandsbygdens elektrifiering anvisa för budgetåret 1923—1924 ett (extra anslag.)
extra anslag av 65,000 kronor. L
Med anledning av väckta motioner anvisade 1918 års lagtima
riksdag för vartdera av åren 1918 och 1919 ett anslag av 100,000 kronor
för att, i vad på länsstyrelserna lämpligen kunde ankomma, främja en
planmässig organisation av landsbygdens elektrifiering. På framställning
av Kungl. Maj:t har motsvarande belopp anvisats även för åren 1920
—1922. Anslagen hava mellan länsstyrelserna fördelats av Kungl. Maj:t
efter förslag av elektrifieringskommittén.
Anslaget, som avser kalenderåret 1923, har departementschefen utskottet.
ansett kunna begränsas till 65,000 kronor.
I anslutning härtill hemställer utskottet,
att riksdagen må för främjande under 1923 av
en planmässig organisation och utveckling av landsbygdens
elektrifiering anvisa för budgetåret 1923—
1924 ett extra anslag av 65,000 kronor.
17:o.
Under punkt 110 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom jordbrukarstatsbidrag
till jordbrukarungdomens förbund för främjande av dess u^fb°”^ls
verksamhet under 1923 anvisa för budgetåret 1923—1924 ett extra . , ''
. , ° e n (extra anslag.)
anslag av 10,000 kronor, att utgå i den man och under villkor att tor- [110.]
bundet visar sig hava från annat håll för ändamålet under 1923 mottagit
understöd å minst lika stort belopp.
Såsom statsbidrag till jordbrukarungdomens förbund för främjande
av dess verksamhet bar riksdagen å extra stat för ett vart av åren 1921
och 1922 anvisat ett förslagsanslag, högst 15,000 kronor, att utgå under
villkor att förbundet visade sig hava från annat båll för ändamålet under
året mottagit understöd till minst lika stort belopp. Anslagen hava
utbetalats halvårsvis i efterskott. I följd härav ansågs, att med anslagsäskande
för ändamålet för 1923 kunde anstå till samma års riksdag.
Departementschefen har till statsrådsprotokollet anfört följande:
16
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9.
Utskottet.
Fiskets befrämjande
i
de särskilda
orterna.
(ordinarie
anslag.)
[121.]
»Det synes mig icke föreligga anledning att tilldela förbundet så
stort anslag som för 1921 och 1922, vilket nödvändiggjort särskild
framställning till riksdagen. Därest överhuvudtaget bidrag för tiden
efter 1923 skall beviljas, synes detsamma kunna inskränkas till sådant
belopp, att det kan rymmas inom anslaget till befrämjande i allmänhet
av jordbruk och lantmannanäringar. Som emellertid förbundet av vad
jag föregående år anförde angående dess då föreliggande ansökan om
statsbidrag för 1923 haft viss anledning antaga, att jämväl till denna
riksdag skulle göras framställning om anslag till förbundet, tillstyrker jag
sådan framställning, dock avseende ett till 10,000 kronor begränsat belopp.»
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
sålunda uttalat, hemställer,
att riksdagen må såsom statsbidrag till jordbrukarungdomens
förbund för främjande av dess verksamhet
under 1923 anvisa för budgetåret 1923—1924
ett extra anslag av 10,000 kronor att utgå i den mån
och under villkor att förbundet visar sig hava från
annat håll för ändamålet under 1923 mottagit understöd
å minst lika stort belopp.
18:o.
Under punkt 121 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i
riksstaten uppföra ordinarie reservationsanslaget till fiskets befrämjande
i de särskilda orterna med 99,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 257—267.)
Under ordinarie anslagstiteln statens fiskeriadministration har under
tiden intill 1923 ingått, förutom anslaget till statens fiskeriadministration,
jämväl ett belopp av 105,000 kronor till fiskeriadministrationen
och fiskets befrämjande i de särskilda orterna samt 40,700 kronor till
Kungl. Maj:ts disposition. Vid 1922 års riksdag (se IX H. T. p. 115)
beslöts, att nämnda båda anslagsbelopp hädanefter skulle upptagas såsom
särskilda ordinarie reservationsanslag, det ena för fiskets befrämjande i
de särskilda orterna med bibehållet belopp av 105,000 kronor och det
andra till befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen med 40,400 kronor.
Som enligt bestämmelserna för utdelning av anslaget å 105,000
kronor — vilka återfinnas i kungörelsen den 10 december 1920 (nr 824)
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9.
17
angående statsbidrag till åtgärder för fiskerinäringens befrämjande —
statsbidrag för kalenderåret 1923 icke bebövde utbetalas under första
halvåret, upptogs anslaget utan angivet belopp i budgeten för samma
balvår.
Enligt riksdagens beslut 1920 (se IX H. T. p. 63) må Kungl. Maj:t
på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, av anslaget anvisa
30,000 kronor till inhämtande av primäruppgifter för fiskeristatistik.
I enlighet härmed är i förenämnda kungörelse stadgat, att av anslaget
årligen må anvisas 30,000 kronor till hushållningssällskap, landsting
eller andra orts korporationer såsom bidrag till insamlande av primäruppgifter
för fiskeristatistik. Enligt bestämmelserna i kungörelsen fordras
för bidrag från detta anslagsbelopp att inom orten tillskjutes minst en
fjärdedel av vad för året anses erforderligt.
För fiskeristatistik hava hushållningssällskapen enligt i statsrådsprotokollet
lämnad uppgift utbetalat i runda tal
1916 ........
........ kronor 30,000, varemot
svarar
statsbidrag å
1917 ........
........ »
31,000
» »
1918 ........
........ »
33,000
J*
> »
1919 ........
........ »
36,000
1920 ........
........ »
43,000
»
1921 ........
........ »
41,000
kronor 22,500
* 23,250
» 24,750
» 27,000
» 32,250
» 30,750
I förenämnda kungörelse är vidare stadgat, att återstoden, 75,000
kronor, av anslaget må anvisas till hushållningssällskap eller landsting
såsom bidrag till fiskeriadministrationen och fiskets befrämjande i de
särskilda orterna. Av sistnämnda belopp må 5,000 kronor användas
till studieresor för fiskare, 5,000 kronor till premiering av välskötta
dammhushållningar och insjöfisken på sötvattenfiskets område ävensom
av fiskberedning på saltsjöfiskets område samt återstående 65,000 kronor
huvudsakligen till avlöning av hos hushållningssällskap eller landsting
anställda fiskeritjänstemän, dessas resor samt fiskodling. Därest något
av sistnämnda tre belopp icke tages i anspråk för därmed avsett ändamål,
må sålunda uppkommet överskott efter därom av lantbruksstyrelsen
hos Kungl. Maj: t gjord framställning annorledes användas såsom bidrag
till fiskeriadministrationen och fiskets befrämjande i de särskilda orterna.
I statsrådsprotokollet har departementschefen anmält ett betänkande
rörande fiskerinäringens främjande, avgivet den 31 maj 1922 av de med
föranledande av riksdagens skrivelse den 16 april 1920, nr 106, av
chefen för jordbruksdepartementet enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 10 augusti 1920 tillkallade sakkunniga. Över detta betänkande,
som är tryckt och ingår såsom nr 7 för 1922 i serien statens offentliga
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 10 sand. 5 höft. (Nr 9.) 3
18
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9.
Utskottet.
utredningar, hava infordrade utlåtanden avgivits av, bland andra, statskontoret
den 19 augusti 1922 och lantbruksstyrelsen den 21 november
1922. Dessutom hava genom lantbruksstyrelsens försorg yttranden
infordrats från samtliga länsstyrelser och hushållningssällskap ävensom
fiskeriintendenter.
Detta betänkande innefattar vissa förslag, vilka innebära en utvidgning
av statens understödjande verksamhet på fiskerinäringens område.
Sålunda hava de sakkunniga hemställt,
att ett årligt reservationsanslag på 30,000 kronor måtte anvisas till bestridande
av de organisationskostnader, som vore förenade med bildandet av sammanslutningar
mellan fiskare;
att ett årligt anslag på 10,000 kronor måtte anvisas för beredande av möjlighet
för fiskare, fiskeriarbetare och länsfiskeritjänstemän att företaga resor för
studier på fiskerinäringens olika områden;
att ett årligt reservationsanslag å 40,000 kronor måtte anvisas för bedrivande
av propagandaverksamhet för ökad användning av fisk; samt
att ett årligt reservationsanslag å 10,000 kronor måtte anvisas för främjande
av fiskexporten.
Dessutom hava de sakkunniga föreslagit, att ett årligt lånebelopp
av sammanlagt 150,000 kronor måtte ur fonden för fiskerinäringens
befrämjande enligt nu gällande bestämmelser utdelas för anläggning
eller utvidgning av inrättningar, som avse tillgodogörande, förvaring,
konservering eller förädling av fisk.
Vad först beträffar förslaget i fråga om fiskerilånefonden har detsamma
icke synts departementschefen böra föranleda till sådan ändring
av bestämmelserna för fonden, som de sakkunniga föreslagit och lantbruksstyrelsen
förordat. Därest emellertid för visst år ej behövde för
de med fonden nu avsedda ändamål utlämnas lån till hela för utlåning
medgivna beloppet, syntes möjlighet höra beredas för Kungl. Maj:t att
av återstoden utlämna lån till sådana inrättningar för tillgodogörande
och förädling av fiskets produkter, som enligt nu gällande bestämmelser
för lån från fiskerilånefonden ej kunna komma i åtnjutande därav.
Beloppet för sådan utlåning har ansetts kunna begränsas till 100,0O0 kronor
årligen. De särskilda lånevillkoren borde av Kungl. Maj:t bestämmas
med hänsyn till förhållandena i varje särskilt fall. Räntan borde dock
endast i undantagsfall sättas lägre än fem procent och aldrig lägre än
fyra procent. Amorteringstiden torde ej böra överstiga 10 år. Mot
en sådan anordning har utskottet intet att erinra så mycket mindre
som enligt vad i statsrådsprotokollet uppgivits ansökningar om lån från
fonden, vars maximiutlåningsbelopp utgör 1,800,000 kronor, för 1923
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9.
19
icke föranlett disposition av mera än 1,050,000 kronor. Utskottet skall
i förevarande avseende göra vederbörlig hemställan vid behandling av
ärendena angående utgifter för kapitalökning.
De sakkunnigas förslag om särskilt anslag för statsbidrag till
organisatio ^kostnader för bildande av sammanslutningar mellan fiskare
har departementschefen icke ansett sig kunna tillstyrka. Därest det
skulle visa sig önskvärt att för visst fall med statsmedel understödja
upplysningsverksamhet — genom broschyrer, föredrag eller eljest — i
nu förevarande avseende, lärer såsom departementschefen uttalat Kungl.
Maj:t kunna härför anvisa medel av förenämnda till Kungl. Maj:ts
disposition ställda anslag till befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen.
Likaledes torde på sätt departementschefen jämväl ifrågasatt från
samma anslag kunna utanordnas de statsbidrag, som må finnas erforderliga
för understödjande av propaganda för ökad fiskkonsumtion.
Med anledning av förslaget om särskilt anslag för främjande av
fiskexporten har departementschefen erinrat, att Kungl. Magt den 3
november 1922 från den till Kungl. Majtts disposition ställda del av
anslaget till fiskerinäringens understöd beviljat fiskeriintendenten i Västra
distriktet ett belopp av 1,000 kronor för att sätta honom i tillfälle
att undersöka möjligheterna för en svensk export av klippfisk och
torrfisk till Spanien och Portugal. Av vad sålunda redan förekommit
framginge enligt departementschefens mening, att särskilt anslag ej
erfordras för sådana åtgärder till underlättande av fiskexport, som de
sakkunniga föreslagit. Emellertid vore det att befara, att det till Kungl.
Maj:ts disposition för fiskerinäringens främjande ställda anslaget icke
komme att förslå med de nya krav, som på sätt ovan nämnts kunna
ställas därå. Då departementschefen emellertid under nu rådande förhållanden
icke ansett sig kunna ifrågasätta en ökning av budgeten för
detta ändamål, har i stället föreslagits, att anslaget till Kungl. Maj:ts
disposition i någon mån ökas genom överförande dit av 6,000 kronor
av den del av anslaget till fiskets befrämjande i de särskilda orterna,
som är avsedd för fiskeristatistik. Då det anslag till fiskets befrämjande
i de särskilda orterna, som skall uppföras i budgeten för 1923—1924
enligt statsrådsprotokollet är avsett för statsbidrag för kalenderåret 1923,
hava dessa redan för innevarande år ansetts böra minskas med sistnämnda
belopp. Mot detta förslag har utskottet icke heller något att
erinra.
I den del av ifrågavarande anslag å 75,000 kronor, som enligt
gällande bestämmelser må anvisas till hushållningssällskap eller landsting
såsom bidrag till fiskeriadministrationen och fiskets befrämjande i
20
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9.
Befrämjande
i allmänhet
av fiskerinäringen.
(ordinarie
anslag.)
[122.]
Skogshushållning
i
allmänhet.
(ordinarie
anslag.)
[137.]
de särskilda orterna, må såsom ovan nämnts 5,000 kronor användas till
studieresor för fiskare och 5,000 kronor till premiering av dammhusliållningar
och insjöfisken på sötvattenfiskets område. Med hänsyn till
angelägenheten att under rådande statsfinansiella läge på allt sätt söka
begränsa statsutgifterna anser utskottet, att särskilda medel för sistnämnda
två ändamål böra kunna tillsvidare undvaras och anslaget i
fråga följaktligen kunna nedsättas med sammanlagt 10,000 kronor. Skulle
emellertid i vissa fall behov uppstå av något belopp för tillgodoseende
av det syfte, som ifrågavarande medel avse att fylla, särskilt vad angår
studieresor för fiskare, torde, i den mån återstoden av berörda anslag å
75.000 kronor icke därtill lämnar tillgång, reservationsanslaget till befrämjande
i allmänhet av fiskerinäringen kunna för ändamålet tagas i
anspråk.
I överensstämmelse med vad utskottet sålunda tillstyrkt skulle
anslaset till fiskets befrämjande i de särskilda orterna minskas från
105.000 kronor med 16,000 kronor till 89,000 kronor, därav 24,000
kronor skulle få anvisas till insamlande av primäruppgifter för fiskeristatistik,
samt anslaget till befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen
ökas från 40,400 kronor med 6,000 kronor till 46,400 kronor.
Om auslaget till befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen skall
utskottet göra framställning i nästa punkt.
Utskottet hemställer nu,
att riksdagen må i riksstaten uppföra ordinarie
reservationsanslaget till fiskets befrämjande i de särskilda
orterna med 89,000 kronor.
19:o.
Under åberopande av vad utskottet under nästföregående punkt
anfört, hemställer utskottet i enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt
122 gjorda framställning,
att riksdagen må i riksstaten uppföra ordinarie
reservationsanslaget till befrämjande i allmänhet av
fiskerinäringen med 46,400 kronor.
20:o.
Under punkt 137 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i riksstaten
uppföra ordinarie anslaget till skogshushållning i allmänhet såsom
ordinarie reservationsanslag med 26,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 305—308.)
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9.
21
Ordinarie anslaget till skogshushållning i allmänhet är i riksstaten
för 1922 upptaget till 35,000 kronor. Jämlikt beslut vid 1920 års
riksdag, då anslaget bestämdes till sagda belopp, beräknades härav till
understöd åt enskild skogsundervisning och åt kolarskolorna vid Hällnäs
och Bispgården 4,000 kronor samt återstoden eller 31,000 kronor
till Kungl. Maj:ts disposition till understödjande av vissa tidskrifter å
skogsskötsel^ område, till vissa föreningar och till andra mera tillfälliga
ändamål för skogsskötsel^ främjande. Av den till Kungl. Maj:ts
disposition ställda delen av anslaget pläga årligen anvisas bidrag till
Svenska skogsvårdsföreningen, Norrlands skogsvårdsförbund och Svenska
jägarförbundet.
Av anslaget för 1922 har enligt statsrådsprotokollet Kungl. Maj:t
ej disponerat mera än 29,500 kronor, vilka fördelats sålunda:
till den enskilda skogshushållningen....................................................... kronor 1,000
> inspektörens vid Klotens fortsättningsskola rese- och traktaments
ersättningar
........................................................................................ » 500
» Svenska skogsvårdsföreningen ........................................................... » 21,000
» Norrlands skogsvårdsförbund .................................. » 5,000
» Svenska jägarförbundet............... » 2,000
Summa kronor 29,500.
För första halvåret 1923 upptogs anslaget till allenast 8,500 kronor,
vartill de verkliga utbetalningarna från anslaget beräknades kunna under
samma tid begränsas.
Rese- och traktamentsersättning till inspektören vid Klotens fortsättningsskola
bör, såsom departementschefen i annat sammanhang erinrat,
ej vidare utgå från detta anslag.
Departementschefen har av i statsrådsprotokollet anförda skäl ansett
anslaget för budgetåret 1923—1924 böra begränsas till 26,000 kronor,
varav 21,000 kronor beräknats för här ovan nämnda förening och förbund.
Till återstående med anslaget avsedda ändamål bär beräknats tillhopa
5,000 kronor.
Mot anslagets beräkning har utskottet intet att erinra liksom ej
heller mot att i överensstämmelse med Kungl. Majrts på statskontorets
framställning grundade förslag anslaget gives natur av reservationsanslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må i riksstaten uppföra ordinarie
anslaget till skogshushållning i allmänhet såsom ordinarie
reservationsanslag med 26,000 kronor.
Utskottet.
22
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9.
Skogsvården*
befrämjande.
(extra anslag.)
[142.]
21:o.
Under punkt 142 har Kungl. Magt föreslagit riksdagen att till
skogsvårdens befrämjande för att av Kungl. Maj:t i mån av förefallande
behov fördelas mellan vederbörande skogsvård sstyrelser anvisa
för budgetåret 1923—1924 ett extra reservationsanslag av 150,000
kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 316—323 i statsrådsprotokollet.
För vart och ett av åren 1897—1920 har riksdagen beviljat anslag
å extra stat för skogsodlingens befrämjande. Detta anslag nedsattes
vid 1917 års riksdag på Kungl. Maj:ts förslag från 100,000 kronor till
90,000 kronor i samband med anvisandet av särskilt anslag till främjande
av skogsvård å enskildas skogar i Västerbottens och Norrbottens
län samt Sårna socken med Idre kapellag. Anslagen hava ställts till
Kungl. Maj:ts förfogande för att i mån av tillgång tilldelas skogsvårdsstyrelser,
till vilka landsting eller hushållningssällskap för ändamålet
lämnat bidrag, under iakttagande att statsbidrag icke finge till någon
skogsvårdsstyrelse utgå med högre belopp än det, varmed landstinget
och hushållningssällskapet tillsammans eller ettdera av dem till ändamålet
bidragit.
För vart och ett av åren 1905—1920 har riksdagen vidare å extra
stat anvisat anslag såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för uppehållande
av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet.
Sedan fråga uppkommit, huruvida icke nämnda båda anslag lämpligen
borde sammanföras till ett gemensamt anslag under benämning
skogsvårdens befrämjande, föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att till skogsvårdens
befrämjande å extra stat för 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 150,000 kronor, att utgå enligt vissa av Kungl. Maj:t föreslagna
grunder.
Denna framställning bifölls av riksdagen, som därjämte förklarade,
att sammanslagningen av anslagen syntes riksdagen välbetänkt och
lämplig samt att riksdagen ej hade något att erinra mot de för anslagets
utgående ifrågasatta grunder.
För 1922 anvisade riksdagen samma belopp.
Vid fördelningen med tillämpning av de 1920 års riksdag underställda
grunderna av för 1921 tillgängliga medel visade sig emellertid,
enligt vad i statsrådsprotokollet omförmälts, att icke mindre än 61,700
kronor av anslaget icke kunnat disponeras för 1921, ehuru starkt behov
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9.
23
påtagligen förelegat för flera skogsvårdsstyrelser av större andel i anslaget
än som med de fastställda grunderna kunde tilldelas dem.
I två särskilda framställningar till Kungl. Maj:t hemställde skogsvårdsstyrelsemötets
förvaltningsutskott, att åtgärder måtte vidtagas i syfte
att åvägabringa ändring i de grunder, som fastställts för fördelningen
av reservationsanslaget till skogsvårdens befrämjande, så att fördelningen
måtte kunna ske i bättre överensstämmelse med föreliggande behov än
vad fallet vore, samt att den reserverade delen av 1921 års anslag
för nyssberörda ändamål framdeles måtte fördelas mellan de skogsvårdsstyrelser,
som befunnes därav vara i särskilt behov. Vid anmälan inför
Kungl. Maj:t av anslagskraven för första halvåret 1923 i anledning
av berörda framställningar framhöll departementschefen, enligt vad av
statsrådsprotokollet framgår, att, då grunderna för fördeluing av anBlaget
till skogsvårdens befrämjande i sammanhang med regleringen
av utgifterna för 1921 under nionde huvudtiteln underställts riksdagen,
avvikelser därifrån ej kunde ske, utan att riksdagen lämnats
tillfälle yttra sig samt att ny utredning borde ske rörande fördelningen
av de redovisade skogsvårdsavgifterna, i samband varmed jämväl grunderna
för fördelning av anslaget för skogsvårdens befrämjande borde
bliva föremål för granskning. I avvaktan på nämnda utredning begärdes
i 1922 års statsverksproposition medgivande av riksdagen att vid
fördelning av för skogsvårdens befrämjande för 1922 tillgängliga medel
Kungl. Maj:t måtte, därest och i den mån skogsvårdsstyrelsernas behov
av statsunderstöd därtill föranledde, utdela statsbidrag utöver vad enligt
de riksdagen 1920 underställda fördelningsgrunderna borde utgå.
Riksdagen, som icke hade något att häremot erinra, lämnade det
begärda medgivandet.
Då ifrågavarande anslag fördelas först mot slutet av det kalenderår,
för vilket det är avsett, äskades icke av 1922 års riksdag något
anslag för första halvåret 1923 utan ansågs anslag för detta år kunna
anvisas av samma års riksdag för uppförande i budgeten för tiden 1
juli 1923—30 juni 1924.
För budgetåret 1923—1924 begäres för ifrågavarande ändamål
liksom för ett vart av åren 1921 och 1922 150,000 kronor, avseende
kalenderåret 1923. Häremot har utskottet intet att erinra. I samband
härmed har departementschefen i statsrådsprotokollet redogjort för av
domänstyrelsen framlagt förslag till nya grunder för fördelning av ifrågavarande
anslag, i viss mån innebärande en återgång till förhållandena
vid tiden före sammanslagningen av de båda förutvarande anslagen.
Utikottct.
24
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9.
Dessa grunder hava visserligen synts departementschefen avgjort
bättre än de senast fastställda. Med hänsyn emellertid till för olika år
växlande förhållanden har departementschefen dock ansett förslaget icke
lämna säker trygghet för att vid grundernas praktiska tillämpning giva
det bästa och lämpligast avvägda resultatet. Ett fastslående av dessa
fordelningsgrunder för framtiden genom ett utverkande av riksdagens
godkännande av desamma syntes departementschefen därför icke böra
ifrågakomma.
Utskottet delar departementschefens uppfattning, att Kungl. Maj:t
icke bör i förevarande avseende bindas vid vissa fastslagna regler. Vid
sådant förhållande och då såsom departementschefen framhållit Kungl.
Maj:t äger fördela till statsverket inflytande skogsvårdsavgiftsmedel
utan andra direktiv än att fördelningen skall ske i mån av förefallande
behov, anser utskottet i likhet med departementschefen det icke böra
möta några betänkligheter att överlämna åt Kungl. Maj:t att efter samma
norm fördela ifrågavarande anslag, som enligt vad i statsrådsprotokollet
uppgivits till beloppet hittills vida understigit de redovisade skogsvårdsavgifterna.
Utskottet biträder alltså Kungl. Maj:ts förslag jämväl i vad det
avser rätt för Kungl. Maj:t att i mån av förefallande behov fördela anslaget
i fråga.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må till skogsvårdens befrämjande
för att av Kungl. Maj:t i mån av förefallande behov för
kalenderåret 1923 fördelas mellan vederbörande skogsvårdsstyrelser
anvisa för budgetåret 1923—1924 ett
extra reservationsanslag av 150,000 kronor.
Stockholm den 19 februari 1923.
På jordbruksutskottets vägnar:
O. NILSSON.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9.
25
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
under punkterna 1—17
från första kammaren: herrar Hellström, P., Sederholm, Boberg, Ingeström, Ä.f
Dalberg, Eriksson i Ljusdal, Lindstrand och Gabrielsson samt
från andra kammaren: herrar Nilsson i Tånga, Johansson i Uppmälby, Hedlund
i Östersund, frih. Hermelin, Aarnseth, Lundström, Hedlund i Häste, Björk och Pettersson
i Stäringe;
under punkterna 18—21
från första kammaren: herrar Hellström, P., Sederholm, Boberg, Dalberg,
Eriksson i Ljusdal, Andersson, K. A., Lindstrand och Gabrielsson samt
från andra kammaren: herrar Nilsson i Tånga, Johansson i Uppmälby, frih.
Hermelin, Andersson i Orimbo. Aarnseth, Lundström, Hedlund i Häste och Björk.
Reservation:
Under punkt 7
beträffande utskottets hemställan i 2) av herr Sederholm, som yrkat
bifall till de i ämnet väckta motionerna jämväl i vad rör anslag för
fortsatta produktionskostnadsundersökningar.
Under punkt 18
av herrar Andersson, K. A., och Andersson i Grimbo, som yrkat
bifall till Kung]. Maj:ts förslag.
Bihang till riksdagens protokoll 1923.
10 samt.
d hilft. (Nr 9.)
4
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1923:32 Skrivelse till Konungen angående vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten