Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående beredande av skydd för partibeteckning vid allmänna val.

1923-05-17 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1923:21, Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående beredande av skydd för partibeteckning vid allmänna val.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottet» utlåtande Nr 21.

1

Nr 21.

Ankom till riksdagens kansli den 17 maj 1923 kl. 3 c. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om

skrivelse till Kungl. Maj:t angående beredande av skydd

för partibeteckning vid allmänna val.

I en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 52, hemställer herr Olsson i Gävle, att riksdagen måtte

besluta hos Kungl. Maj:t hemställa om förslag till bestämmelser om skydd

för partibeteckning vid allmänna val.

Med avseende å den till stöd för detta yrkande förebragta motiveringen

får utskottet hänvisa till motionen.

Då riksdagen i en 1918 till Kungl. Maj:t avlåten skrivelse hemställde

om utredning angående åtgärder till undvikande av de olägenheter,

som enligt vunnen erfarenhet vidlådde gällande regler för proportionellt

valsätt, avsågs därmed bl. a., att utredning skulle äga rum

angående åtgärder till skydd för partibeteckningar. Såsom av skrivelsens

motivering framgår, önskade riksdagen härvid närmast stängandet av

möjligheten för en grupp valmän att för sina valsedlar använda en annan

grupps partibeteckning mot denna grupps vilja och medgivande. Med

anledning av riksdagens skrivelse blev spörsmålet föremål för utredning

av de s. k. proportionsvalsakkunniga. Utredningen gav i förevarande

hänseende till resultat, att de olägenheter, varpå riksdagen syftat, icke

kunde på ett tillfredsställande sätt avhjälpas utan införande av officiella

valförberedelser. Förslag härutinnan blev också av de sakkunniga framlagt.

Då Kungl. Maj=t vid 1921 års riksdag på grundval av de sakkunnigas

betänkande föreslog vissa ändringar i reglerna angående det

proportionella valsättet, upptogs dock icke deras förslag, i vad detsamma

angick de officiella valförberedelserna. Att så icke skedde motiverades

av dåvarande chefen för justitiedepartementet vid propositionens föreBihang

till riksdagens protokoll 1923. 5 saml. 13 käft. (Nr 21—22.) 1

Utskottets

yttrande.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

dragning förnämligast med hänvisning till de svårigheter vid tillämpningen,

som införandet av officiella valförberedelser utan tvivel skulle

komma att medföra.

Yad nu av motionären föreslås, är icke genomförandet av sådana

åtgärder, som enligt de sakkunnigas uppfattning skulle utgöra den enda

tillfredsställande lösningen av det av honom berörda problemet. Han antager

nämligen, att, utan vidtagande av mera genomgripande förändringar,

»några enkla bestämmelser av reglerande art» skulle kunna inom den

nuvarande ordningens ram införas till vinnande av ökat skydd för

partibeteckningar.

Då emellertid motionären icke haft något att anföra mot de invändningar,

som från de sakkunnigas sida riktats mot dylika partiella

reformer, saknar utskottet anledning antaga, att en sådan utredning,

varom han hemställt, skulle leda till annat resultat än det, som vunnits

vid den med anledning av riksdagens tidigare skrivelse i ämnet verkställda

utredningen, eller anvisa några nya vägar för frågans lösning.

Utskottet har därvid ej förbisett, att det spörsmål, som närmast

avses av motionären, i viss mån är nytt. Såsom av motiveringen framgår,

önskar han nämligen i första hand åtgärder till skydd för sådana

partibeteckningar, som till följd av överenskommelser om s. k. samlingslistor

icke kommit till användning. Härom yttrar motionären:

»1922 års riksdag beslöt, som bekant, i samband med förändringarna

i kommunalförordningarna, införandet av bestämmelser, som skulle möjliggöra

för olika partier att gå till val med s. k. samlingslistor. I

socknar, där man vid föregående val prövat sin styrka, har man också

i år rätt så allmänt sökt undvika valstriden genom att träffa överenskommelse

om gemensamhetslistor. I Gävleborgs län har exempelvis vid

årets kommunalfullmäktigeval samlingslistor använts i omkring en fjärdedel

av socknarna.

Men samtidigt som det visat sig, att i allmänhet inga svårigheter

mött, när det gällt träffa överenskommelse eller att uppgöra valsedeln,

har emellertid på sina håll inträffat händelser, som för framtiden torde

göra det svårt att få till stånd överenskommelser om gemensamhetslistor.

Respektive partier, som träffat överenskommelsen, torde lojalt ha hållit

densamma, men personer, som stått utom partierna, ha sökt utnyttja

den säkerhet, som behärskat valmännen, då dessa vetat, att utgången

genom överenskommelsen varit given.

Nu hyser jag icke ett ögonblick den uppfattningen, att man medelst

lagbestämmelser skulle söka förhindra någon att utöva sin rätt som

medborgare, eller rösta på vem han önskar. Men man bör ha rätt att

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

3

kräva, att man uppträder under öppet visir. Men nu har det i regel

gått så till, att niir de samverkande partierna samlat sig under beteckningen

»Samlingslistan» eller »Gemensamhetslistan», så ha personer, som

stått utanför samverkan, uppträtt under någon av de partibeteckningar,

som respektive partier annars själva använda vid andra val. Man vill

på detta sätt göra gällande, att den partiorganisationen icke tillhör de

samverkande.»

Det är möjligt, att vissa av de svårigheter, som förut yppat sig,

då fråga varit om reformer inom den gällande ordningens ram — utskottet

vill härutinnan endast hänvisa till proportionsvalsakkunniges

förut omförmälda betänkande — skulle bortfalla, därest man inskränkte

sig till en reform med detta begränsade syfte. Men å andra sidan synes

det utskottet uppenbart, dels att vissa av dessa svårigheter även i

sådant fall skulle kvarstå, dels och framför allt, att det är fullkomligt

utsiktslöst att söka bereda effektivt skydd mot användning av sådana

partibeteckningar, som äro ägnade att ingiva valmännen en felaktig föreställning

om arten av de listor, som under dylika beteckningar framläggas.

På grund av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att herr Olssons motion icke måtte till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 17 maj 1923.

På konstitutionsutskottets vägnar:

ARTHUR ENGBERG.

Närvarande: Herrar Engberg, Strömberg, G. W. Hansson, Lyberg*, Stendahl*,

Almkvist*, Larsén, N. J. M. Svensson, P. J. Gustafsson*, Nils Anton Nilsson, P. E. A. Jonsson,

Sävström, Magnusson i Tumhult, Jansson i Edsbäcken, Vennerström*, Nilsson i Antnäs,

Bäckström och Karlsson i Vadstena.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.