Utlåtande i anledning av väckt motion angående upphävande av gällande bestämmelse att den, som tillhör kyrkoförsamling ens redovisningsskyldige och avlönade betjänte, ej kan vara ledamot i kyrkoråd eller skolråd.
1923-02-05 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1923:5, Utlåtande i anledning av väckt motion angående upphävande av gällande bestämmelse att den, som tillhör kyrkoförsamling ens redovisningsskyldige och avlönade betjänte, ej kan vara ledamot i kyrkoråd eller skolråd.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 5.
5
Nr 5.
Ankom till riksdagens kansli den 6 februari 1923 kl. 4 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion angående
upphävande av gällande bestämmelse att den,
som tillhör kyrkoförsamling ens redovisningsskyldige och
avlönade betjänte, ej kan vara ledamot i kyrkoråd eller
skolråd.
I en inom andra kammaren väckt motion, nr 2, har herr Paulsen
hemställt, »att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att
Kungl. Maj:t ville — möjligen ock i den mån riksdagens medverkan
därtill erfordras — efter inhämtande av riksdagens beslut vidtaga sådan
ändring i gällande förordning om kyrko- och skolråd, att bestämmelsen:
''Ledamot i kyrko- eller skolråd kan ej vara den, som tillhör kyrkoförsamlingens
redovisningsskyldige och avlönade betjänte’ måtte bortfalla.»
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
Stadgandet i kyrkostämmoförordningen om att »den, som tillhör utskottets
kyrkoförsamlingens redovisningsskyldige och avlönade betjänte», ej kan yttrande.
vara ledamot av kyrko- eller skolråd, äger inom kommunallagarna och
därmed besläktade författningar åtskilliga motsvarigheter. Sålunda må
»av kommunen tillsatt och avlönad tjänsteman eller betjänt, som i och
för sin befattning är inför nämnden redovisningsskyldig», ej vara ledamot
av kommunalnämnd (förordningen om kommunalstyrelse på landet § 41);
detsamma gäller, jämlikt i vederbörande författningar intagna särskilda
bestämmelser eller hänvisningar, om fångvårdsstyrelse (lag om fattigvården
6
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 5.
§ 12), hälsovårdsnämnd på landet (hälsovårdsstadgan § 36) och fosterbarnsnämnd
(lag om fosterbarns vård § 3 mom. 2). Stadsfullmäktigeuppdrag
i städerna utom Stockholm må ej innehavas av »tjänstemän
och betjänte, vilka äro vid stadens drätsel eller andra dess förvaltande
verk anställda och för sin befattning redo skyldiga» (förordningen om
kommunalstyrelse i stad § 29 mom. 2; jfr de särskilda bestämmelserna
i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm § 15 mom. 2). »Landstingets
egna tjänstemän och betjänte» äro obehöriga att vara landstingsmän
(förordningen om landsting § 11). Däremot finnas i kommunallagarna
inga motsvarande bestämmelser om kommunalfullmäktige och
drätselkammare; ej heller förekommer i lagen om folkskoleväsendet i
vissa städer (jfr § 5) sådan diskvalifikationsgrund för medlemskap i folkskolestyrelse.
Den i motionen berörda bestämmelsen måste enligt utskottets mening
ses i samband med de stadganden, som sålunda i andra författningar
meddelats om obehörighet för kommunala uppdrag, föranledd av ställningen
såsom redovisningsskyldig. Dessa stadganden kunde enligt utskottets
mening väl förtjäna att underkastas en jämförande granskning i syfte att
utröna, huruvida och i vad mån jämkningar kunna vara erforderliga och
större enhetlighet åstadkommas. Utskottet håller före, att detta spörsmål
bör komma under övervägande vid den allmänna revision av kommunalförfattningarna,
varom riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t 1921 (nr
186) hemställt. Däremot kan utskottet icke tillstyrka riksdagen att, med
föregripande av en mera allsidig utredning av spörsmålet, redan nu företaga
ändring i en av de författningar, där ett stadgande av merberörd
art förekommer, och får sålunda hemställa,
att förevarande motion icke måtte till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 5 februari 1923.
På konstitutionsutskottets vägnar:
SAM. CLASON.
Närvarande: se utskottets utlåtande nr 3.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.