Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående upphävande av gällande bestämmelse att den, som tillhör kyrkoförsamling ens redovisningsskyldige och avlönade betjänte, ej kan vara ledamot i kyrkoråd eller skolråd.

1923-02-05 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1923:5, Utlåtande i anledning av väckt motion angående upphävande av gällande bestämmelse att den, som tillhör kyrkoförsamling ens redovisningsskyldige och avlönade betjänte, ej kan vara ledamot i kyrkoråd eller skolråd.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 5.

5

Nr 5.

Ankom till riksdagens kansli den 6 februari 1923 kl. 4 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion angående

upphävande av gällande bestämmelse att den,

som tillhör kyrkoförsamling ens redovisningsskyldige och

avlönade betjänte, ej kan vara ledamot i kyrkoråd eller

skolråd.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 2, har herr Paulsen

hemställt, »att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att

Kungl. Maj:t ville — möjligen ock i den mån riksdagens medverkan

därtill erfordras — efter inhämtande av riksdagens beslut vidtaga sådan

ändring i gällande förordning om kyrko- och skolråd, att bestämmelsen:

''Ledamot i kyrko- eller skolråd kan ej vara den, som tillhör kyrkoförsamlingens

redovisningsskyldige och avlönade betjänte’ måtte bortfalla.»

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Stadgandet i kyrkostämmoförordningen om att »den, som tillhör utskottets

kyrkoförsamlingens redovisningsskyldige och avlönade betjänte», ej kan yttrande.

vara ledamot av kyrko- eller skolråd, äger inom kommunallagarna och

därmed besläktade författningar åtskilliga motsvarigheter. Sålunda må

»av kommunen tillsatt och avlönad tjänsteman eller betjänt, som i och

för sin befattning är inför nämnden redovisningsskyldig», ej vara ledamot

av kommunalnämnd (förordningen om kommunalstyrelse på landet § 41);

detsamma gäller, jämlikt i vederbörande författningar intagna särskilda

bestämmelser eller hänvisningar, om fångvårdsstyrelse (lag om fattigvården

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 5.

§ 12), hälsovårdsnämnd på landet (hälsovårdsstadgan § 36) och fosterbarnsnämnd

(lag om fosterbarns vård § 3 mom. 2). Stadsfullmäktigeuppdrag

i städerna utom Stockholm må ej innehavas av »tjänstemän

och betjänte, vilka äro vid stadens drätsel eller andra dess förvaltande

verk anställda och för sin befattning redo skyldiga» (förordningen om

kommunalstyrelse i stad § 29 mom. 2; jfr de särskilda bestämmelserna

i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm § 15 mom. 2). »Landstingets

egna tjänstemän och betjänte» äro obehöriga att vara landstingsmän

(förordningen om landsting § 11). Däremot finnas i kommunallagarna

inga motsvarande bestämmelser om kommunalfullmäktige och

drätselkammare; ej heller förekommer i lagen om folkskoleväsendet i

vissa städer (jfr § 5) sådan diskvalifikationsgrund för medlemskap i folkskolestyrelse.

Den i motionen berörda bestämmelsen måste enligt utskottets mening

ses i samband med de stadganden, som sålunda i andra författningar

meddelats om obehörighet för kommunala uppdrag, föranledd av ställningen

såsom redovisningsskyldig. Dessa stadganden kunde enligt utskottets

mening väl förtjäna att underkastas en jämförande granskning i syfte att

utröna, huruvida och i vad mån jämkningar kunna vara erforderliga och

större enhetlighet åstadkommas. Utskottet håller före, att detta spörsmål

bör komma under övervägande vid den allmänna revision av kommunalförfattningarna,

varom riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t 1921 (nr

186) hemställt. Däremot kan utskottet icke tillstyrka riksdagen att, med

föregripande av en mera allsidig utredning av spörsmålet, redan nu företaga

ändring i en av de författningar, där ett stadgande av merberörd

art förekommer, och får sålunda hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 5 februari 1923.

På konstitutionsutskottets vägnar:

SAM. CLASON.

Närvarande: se utskottets utlåtande nr 3.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.