Sök i Ratio Lex

Sammansatta stats- och bevillningsutskottets utlåtande Nr 2

1923-04-23 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SBevU 1923:2, Sammansatta stats- och bevillningsutskottets utlåtande Nr 2

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och bevillningsutskottets utlåtande Nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 28 april 1928 kl. 5 e. m.

Sammansätta stats- och bevillningsutskottets utlåtande (nr 1), i

anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till

förordning angående visst undantag för budgetåret 1923

—1924 från föreskrifterna i förordningen den 18 juli

1913 angående statsverkets fond av rusdrycksmedel, ävensom

i ämnet väckta motioner.

I en den 13 januari 1923 dagtecknad proposition, nr 12, vilken

hänvisats till statsutskottet, har Kungl. Maj:t, under åberopande av

propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för samma dag föreslagit riksdagen att antaga följande

Förslag

till

förordning angående visst undantag för budgetåret 1923—1924 från föreskrifterna

i förordningen den 18 juli 1913 (nr 199) angående statsverkets fond

av rusdrycksmedel.

Härigenom förordnas, att vad i 1 § förordningen den 18 juli 1913

angående statsverkets fond av rusdrycksmedel stadgas därom, att av

statsverkets inkomster av brännvinstillverkningsskatt, maltskatt och rusdrycksförsäljningsmedel

ävensom den år 1920 beslutade mertull å arrak

och rom visst belopp skall avsättas till en särskild fond, icke skall lända

till efterrättelse för budgetåret 1923—1924.

Till statsutskottet har vidare överlämnats fyra i anledning ar

propositionen väckta motioner nämligen

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 samt. 2 avd. 2 käft. (Nr 2.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Statsverke/s

fond av

rusdrycksmed

el.

2 Sammansatta stats- och bevillningsutskottets utlåtande Nr 2.

dels två likalydande motioner nr 152 i första kammaren av herr

Carl Gustaf Ekman m. fl. och nr 207 i andra kammaren av herr Nilsson

i Vibberbo m. fl., i vilka motioner hemställts, »att riksdagen måtte

besluta avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 12 med förslag till förordning

angående visst undantag för budgetåret 1923—1924 från föreskrifterna

i förordningen angående statsverkets fond av rusdrycksmedel»;

dels ock två ävenledes likalydande motioner nr 153 i första kammaren

av herr Oscar Olsson m. fl. och nr 202 i andra kammaren av

herr Bärg i Katrineholm m. fl., i vilka motioner yrkats, »att riksdagen

måtte besluta avslå Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition.»

Förenämnda proposition och motioner hava behandlats av sammansatt

stats- och bevillningsutskott.

Statsverkets fond av rusdrycksmedel tillkom efter förslag av

Kungl. Maj:t genom beslut av 1913 års riksdag och trädde i funktion

den 1 januari 1915. Enligt 1 § förordningen den 18 juli 1913 angående

statsverkets fond av rusdrycksmedel, sådant detta författningsrum

lyder enligt förordning den 9 juni 1922, skall av statsverkets inkomster

av brännvinstillverkningsskatt, maltskatt och rusdrycksförsäljningsmedel

ävensom den år 1920 beslutade mertull å arrak och rom

efter vissa restitutioner till fonden avsättas vad som för varje år överskjuter

ett belopp av 18,800,000 kronor. Därest medeltalet av statsverkets

inkomst av rusdryckshanteringen under tre på varandra följande

statsregleringsår skulle understiga nämnda maximibelopp, sänkes detta belopp

till sistberörda medeltal. Berörda maximibelopp utgjorde vid fondens

tillkomst 41,900,000 kronor, men bestämdes år 1921, i samband med

att vissa andra ändringar i förordningen vidtogos, till 18,800,000 kronor,

motsvarande medeltalet åren 1917—1919 av statsverkets inkomster

av brännvinstillverkningsskatt, maltskatt, rusdrycksförsäljningsmedel, och

den under sistnämnda tre år utgående punschskatten. Enligt 2 § nämnda

förordning är fonden avsedd att i främsta rummet användas för regleringav

sådana ekonomiska förhållanden, som äro en följd av mera ingripande

åtgärder till rusdryckshanteringens begränsande eller avveckling. Fonden

må ock, där särskilda omständigheter därtill föranleda, kunna användas

för andra sociala ändamål.

Av statsverkets inkomster av brännvinstillverkningsskatt, rusdrycksförsäljningsmedel,

maltskatt, punschskatt samt mertull å arrak och rom

har enligt rikshuvudboken till fonden under nedan angivna år avsatts

följande i avrundade tal upptagna belopp nämligen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och bevillningsutskottets utlåtande Nr )i. 3

År

miljoner kronor

1915..................

............................. 4.9

1916..................

............................ 1.7

1917 .................

............................ 0

1918....................

............................. 0

1919..................

........................... 0

1920...................

........................... 34.2

1921.................

.......................... 36.8

1922 ....................

.......................... 20.9

eller sålunda tillhopa 98.5 miljoner kronor. Vidare hava statsverkets inkomster

av den åren 1916—1919 utgående spirituosaaccisen och spritdrycksaccisen,

utgörande sammanlagt 31.6 miljoner, tillförts fonden, av

vilket belopp dock 27.6 miljoner kronor tagits i anspråk för budgetändamål.

Dessutom har överskottet å fondens verksamhet åren 1916—

1922, utgörande 4.5 miljoner kronor, tillförts densamma. Då emellertid,

utöver berörda belopp, 27.6 miljoner kronor, av fondens tillgångar omkring

65 miljoner kronor tagits i anspråk för särskilda ändamål, utgjorde

fondens behållning vid 1922 års utgång 42 miljoner kronor.

För innevarande budgetår har beräknats, att fondens kapitalökning skulle

utgöra 21.1 miljoner kronor. Enligt numera inom kontrollstyrelsen

verkställda beräkningar synas emellertid statsverkets inkomster av brännvinstillverkning8skatt,

rusdrycksförsäljningsmedel och maltskatt för tiden

1 januari —30 juni 1923 komma att med 9.2 miljoner kronor understiga

de i riksstaten upptagna beloppen, vadan den verkliga ökningen av

fondens behållning för samma tid torde komma att uppgå till allenast

11.9 miljoner kronor. Fondens behållning vid ingången av budgetåret

1923—1924 kan därför beräknas till 53.9 miljoner kronor.

Vid en uppskattning av fondens disponibla tillgångar bör emellertid

från sistnämnda belopp dragas 41.5 miljoner kronor, motsvarande

de belopp, som den genom beslut av 1920 års riksdag inrättade bostadslånefonden

äger disponera av rusdrycksmedelsfonden. Sistnämnda fonds

ungefärliga disponibla behållning vid ingången av budgetåret 1923—

1924 skulle sålunda utgöra 12.4 miljoner kronor.

Att avsättningen till rusdrycksmedelsfonden från och med år 1920

tagit en sådan vid fondens tillkomst säkerligen icke påräknad omfattning,

som de anförda siffrorna giva vid handen, beror därpå, att intäkterna

av de ifrågavarande inkomsttitlarna åren 1917—1919 på grund

av då rådande exceptionella förhållanden kraftigt avtogo för att, efter det

förhållandena sedermera ändrats, åter stiga. Den omständigheten, att

s. 4 Kontrollera mot PDF

Propositionen

Motionerna.

4 Sammansatta stats- och bevillningsutskottets utlåtande Nr 2.

statsverkets inkomster av sistberörda inkomsttitlar för första halvåret

av år 1923 torde komma att så väsentligt understiga de beräknade,

beror i främsta rummet därpå, att under år 1922 systembolagens inkomster

avsevärt nedgått.

Till stöd för propositionen har föredragande departementschefen

till förenämnda statsrådsprotokoll anfört följande:

»I det uttalande, vari jag den 8 januari 1923 till statsrådsprotokollet

över finansärenden redogjorde för de beräkningar av statsverkets inkomster,

som verkställts i och för finansieringen av riksstaten för budgetåret

1923 — 1924, framhöll jag, bland annat, att med den höjning av

maltskatten, som jag hade för avsikt att förorda, enligt gällande bestämmelser

angående rusdrycksmedelsfonden för nämnda budgetår till

fonden skulle avsättas — förutom ränteavkastningen å densamma — ett

belopp av 24.3 miljoner kronor, vilket dock vid tillämpning av hittillsvarande

grunder för maltskatten skulle hava begränsats till 17.3 miljoner

kronor. Med hänsyn till de föreliggande förhållandena, som enligt

min mening ej medgåve någon ökning av skattebördan, hade jagfunnit

mig böra tillstyrka, att avsättning till rusdrycksmedelsfonden

under nu ifrågavarande exceptionellt hårda budgetår ej skedde i vidare

mån än att uppkommen ränteinkomst tillfördes fonden. Ehuruväl detta

syfte kunde nås genom att taga i anspråk redan uppkommen behållning

i fonden, syntes det mig emellertid mera tilltalande att begära riksdagens

direkta medverkan till ett uttryckligt men provisoriskt hävande

av författningsbestämmelsen om avsättning. I enlighet med denna uppfattning

skulle avsättningen till rusdrycksmedelsfonden för budgetåret

1923_1924 begränsas till 2.2 miljoner kronor samt ifrågavarande in
komsttitlar

uppföras såsom för statsregleringen i allmänhet disponibla.

Jag anmälde ock min avsikt att tillstyrka avlåtande av proposition med

förslag till förordning om undantag för budgetåret 1923—1924 från fondförordningens

föreskrift om avsättning till fonden».

Förenämnda motioner skilja sig beträffande de motiveringar, som

lämnats för de framställda yrkandena. I motionerna I: 153 och II: 202

har anförts, att om än nödläget tvingade att för annat ändamål än det

ursprungligen avsedda disponera av fondens medel, det finge anses

lämpligare, att det erforderliga beloppet toges i anspråk av fondens

medel än genom att bestämmelserna om avsättning till fonden för viss

tid sattes ur kraft. I motionerna I: 152 och II: 207, åter har uttalats, att

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och bevillningsutskottets utlåtande Nr 2. 5

ifrågavarande inkomstbehov borde fyllas på annat sätt" än genom ett

anlitande av rnsdrycksmedelsfonden. Någon utväg att täcka den brist

i budgeten, som vid ett bifall till sistnämnda motioner kunde komma

att uppstå, bär emellertid icke anvisats i motionerna.

De skäl föredragande departementschefen anfört för ett anlitande

av rusdrycksmedelsfonden för reglering av budgeten har utskottet funnit

övertygande. Det har emellertid synts utskottet som om den av departementschefen

antydda utvägen att direkt ur fonden taga i anspråk det

erforderliga beloppet skulle vara förenad med mindre olägenheter än

den i propositionen föreslagna. Därest gällande bestämmelser i ovannämnda

förordning icke lägga hinder i vägen för att medel för nu ifrågavarande

ändamål direkt disponeras av fondens tillgångar, bör nämligen,

enligt utskottets mening, ett provisoriskt suspenderande av i förordningen

lämnade föreskrifter icke ifrågakomma.

I riksstaten för budgetåret 1923—1924 hava uppförts anslag för

sociala ändamål, föranledda av nu rådande abnorma förhållanden, till

belopp överstigande det, som ifrågasatts högst böra täckas genom

anlitande av rusdrycksmedelsfonden. Med hänsyn härtill torde något

formellt hinder icke möta att av fondens medel använda det belopp

departementschefen ifrågasatt. Ett sådant tillvägagångssätt skulle för

övrigt stå i nära överensstämmelse med de förfaringssätt, som tidigare

kommit till användning.

Därest riksdagen delar den av utskottet här uttalade uppfattningen,

torde statsutskottet vid uppgörandet av statsregleringen för budgetåret

1923 1924 komma att av nu omförmälda anledning föreslå, att av stats
verkets.

fond av rusdrycksmedel tages i anspråk ett belopp av högst

24.3 miljoner kronor.

På grund av vad sålunda anförts får det sammansatta utskottet

hemställa,

1) att riksdagen måtte förklara, att Kungl. Maj:ts

proposition, nr 12, med förslag till förordning angående

visst undantag för budgetåret 1923—1924 från

föreskrifterna i förordningen den 18 juli 1913 angående

statsverkets fond av rusdrycksmedel, icke kunnat av

riksdagen bifallas; samt

2) att motionerna I: 152 av herr Carl Gustaf

Ekman m. fl., I: 153 av herr Oscar Olsson m. fl.,

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 samt. 2 avd. 2 käft. (Nr 2.) 2

Utskottets

yttrande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Sammansatta stats- och bevillningsutskottets utlåtande Nr 2.

II: 202 av herr Bärg i Katrineholm m. fl. och II: 207

av herr Nilsson i Vibberbo m. fl. må anses besvarade

genom vad utskottet här ovan anfört och hemställt.

Stockholm den 23 april 1923.

På det* sammansatta utskottets vägnar:

HERM. LAMM.

Närvarande: herrar Lamtn, Boman*, Lindblad, Swartz*, Waldén, Lithander, Johansson

i Kälkebo, Alexis Björkman, Johan Bergman, Olsson i Blädinge*, Ljungkvist och

Olsson i Gävle.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Reservation

av herr Johan Bergman mot utskottets motivering.

STOCKHOLM, ISAAC MARCTJS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAO, 1923.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1923:184 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning angående visst undantag för budgetåret 1923—1924 frå s. 1 i texten