Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån till svenska stenkolsaktiebolaget Spetsbergen.

1923-05-24 · 26 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 24 av 26 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1923:122, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån till svenska stenkolsaktiebolaget Spetsbergen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

1

Nr 122.

Ankom till riksdagens kansli den 24 maj 1923 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån

till svenska stenkolsaktiebolaget Spetsbergen.

(4:e avd.)

Uti en till riksdagen den 16 mars 1923 avlåten proposition (nr

173), vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande behandling,

har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bifogat utdrag av

statsrådsprotokollet över handelsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

dels medgiva, att svenska stenkolsaktiebolaget Spetsbergen må, i

huvudsaklig överensstämmelse med vad i propositionen bilagt kontraktsförslag

angives, av statsmedel beviljas ett lån å 4,500,000 kronor, dels

ock, vid bifall härtill, av sagda belopp såsom anslag å riksstaten för

budgetåret 1923—1924 bland utgifter för kapitalökning anvisa 3,000,000

kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Ovannämnda kontraktsförslag är av följande lydelse:

Förslag

till

överenskommelse mellan svenska staten samt svenska stenkolsaktiebolaget

Spetsbergen.

Mellan svenska staten samt svenska stenkolsaktiebolaget Spetsbergen

är följande avtal träffat:

§ L

Staten förbinder sig att försträcka bolaget 4,500,000 kronor, av

vilka 3,000,000 kronor skola tillhandahållas bolaget den 1 juli 1923

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 samt. 65 käft. (Nr 122.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

och 1,500,000 kronor den 1 juli 1924. Lånet, vilket skall löpa med

fem procent ränta att årligen erläggas den 31 december, skall återbetalas

på det sätt, att den 31 december ett vart av åren 1926—1945

såsom ränta och amortering erläggas tillhopa åtta procent av den ursprungliga

lånesumman samt den 31 december 1946 då återstående kapitalbelopp

jämte ränta. Därest ränta eller annuitet icke erlagts inom tre månader

efter föreskriven förfallodag, äger staten, därest annan överenskommelse

icke träffas, uppsäga lånet att i dess helhet omedelbart återbetalas.

Till säkerhet för lånet pantsätter bolaget all sin å Spetsbergen

befintliga fasta och lösa egendom, däri inbegripet gruvor, och medgiver

bolaget, att staten må till säkerhet för sin fordran med förmånsrätt

framför varje annan fordran än den i § 4 bär nedan angivna erhålla

inteckning i bolagets fastigheter och gruvor å Spetsbergen, förlagsinteckning

i bolagets lösa egendom därstädes samt varje annan inskrivning

till säkerhet för fordran, som kan bliva tillåten i bolagets egendom å

Spetsbergen enligt de bestämmelser, som kunna komma att reglera rättsförhållandena

därstädes. Bolaget förbinder sig att, om staten så påfordrar,

å den eller de reverser, bolaget kommer att för lånet utfärda,

eller å särskild handling teckna medgivande till dylik inteckning eller

inskrivning liksom ock att tillhandahålla staten alla de handlingar, som

kunna visa sig erforderliga för vinnande av inteckning eller inskrivning.

Kostnaden för inteckning eller inskrivning skall gäldas av bolaget.

§ 2.

Bolaget utfäster sig att, så fort ske kan, vidtaga de ändringar i

sin bolagsordning, som härvid fogade bilaga utvisar.

§ 3.

Den i § 5 av avtalet den 27 juni 1921 mellan staten och aktiebolaget

Spetsbergens svenska kolfält stadgade förbindelsen för staten att

i vissa avseenden icke utöva sin rösträtt i svepska stenkolsaktiebolaget

Spetsbergen upphäves, och åtager sistnämnda bolag sig att anskaffa

godkännande härav från aktiebolaget Spetsbergens svenska kolfält eller

den, som nu innebar sagda bolags rätt i berörda hänseende.

Staten förbinder sig att vid val av styrelseledamöter, revisorer samt

styrelse- och revisorssuppleanter i svenska stenkolsaktiebolaget Spetsbergen

icke utöva rösträtt för de av staten innehavda stamaktierna i

bolaget.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

3

§ 4.

Det åligger bolaget att från de personer, som avses i § 0 av

nyssnämnda avtal, anskaffa skriftlig utfästelse att för tiden den'' 1 juli

1923—den 30 juni 1933 tillhandahålla bolaget säkerheter, vara banklån

kan erhållas, i enlighet med följande.

Banklånet skall förtiden den 1 juli 1923—den 30 juni 1928 utgöra

750,000 kronor jämte ränta, och skall beloppet därefter minskas med

en femtedel varje år, så att det sålunda utgör för tiden den 1 juli 1928—

den 30 juni 1929 600,000 kronor, för tiden den 1 juli 1929—den 30

juni 1930 450,000 kronor, o. s. v., allt jämte ränta. Därest nu stadgad

skyldighet att tillhandahålla säkerheter icke fullgöres, skall till bolagets

förfogande i kontanta penningar ställas de belopp, som motsvara

den uteblivna säkerheten.

De i denna paragraf avsedda personer skola för sina förpliktelsers

fullgörande ikläda sig ansvar en för alla och alla för en, i den utsträckning

— i förhållande till lånets storlek — sådan ansvarighet ålegat dem

såsom borgensmän för aktiebolaget Spetsbergens svenska kolfälts skulder.

Staten medgiver, att till säkerhet för nu omnämnda banklån må

i bolagets å Spetsbergen befintliga fastigheter, gruvor och lösa egendom

meddelas inteckning, förlagsinteckning eller annan inskrivning med

samma förmånsrätt som den, vilken tillkommer staten för den i § 1 i

detta kontrakt omnämnda försträckning.

§ 5.

Det åligger vidare bolaget att från aktiebolaget Isfjorden-Belsund

anskaffa medgivande, att den sagda bolag för tiden intill den 1 januari

1935 tillkommande rätten till royalty av 50 öre per ton kol, som brytes

i svenska stenkolsaktiebolaget Spetsbergens gruvor, inskränkes så, att

royalty skall utgå för en kvantitet av högst 75,000 ton om året.

§ 6.

Statens skyldighet att tillhandahålla bolaget de i § 1 omnämnda

belopp inträder icke, förrän bolaget fullgjort sina förpliktelser enligt §§

2—5 i detta kontrakt.

Det i § 2 av ovanintagna kontraktsförslag omförmälda förslaget

till ändrad bolagsordning är av följande lydelse:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

Förslag

till

ändringar i bolagsordningen för svenska stenkolsaktiebolaget Spetsbergen.

§ 6-

Aktierna skola vara dels stamaktier, dels preferensaktier, vilkj>

sistnämnda skola kunna utgivas till ett belopp av högst 1,350,000

kronor. Preferensaktierna skola framför stamaktierna medföra företrädesrätt

till årlig utdelning av bolagets utdelningsbara vinst intill 6 procent

av aktiebeloppet ävensom rätt att, därest under ett eller flera år sådan

utdelning ej kunnat lämnas, av följande års utdelningsbara vinst bekomma

vad som brustit, innan utdelning å stamaktierna må äga rum. Sedan

preferensaktierna erhållit nu stadgad utdelning, äro stamaktierna berättigade

till utdelning intill 6 procent om året med rätt att, därest för något år

efter den 30 juni 1922 dylik utdelning icke kunnat lämnas, av följande

års utdelningsbara vinst bekomma vad som brustit. Till därefter överskjutande

vinst hava alla aktier lika rätt. Upplöses bolaget, skall innehavare

av preferensaktie med förmånsrätt framför stamaktiernas ägare

av bolagets tillgångar erhålla aktiens nominella värde jämte nyss angiven

utdelning, i den mån den ej guldits, varefter ägare av stamaktie är

berättigad till utbekommande av aktiens nominella värde jämte nyss

stadgad, ej gulden utdelning. Överskjutande tillgångar skola fördelas

lika på samtliga aktier.

I händelse av aktiekapitalets ökning — — — högst 210,000

kronor.

§ 7.

Bolagets styrelse skall bestå av fem eller sju å bolagsstämma för

ett år i sänder valda ledamöter jämte lika antal suppleanter, och skola,

om styrelseledamöternas antal är fem, tre ledamöter jämte tre suppleanter

för dem väljas av ägarna av preferensaktier och två ledamöter

jämte två suppleanter för dem väljas av ägarna av stamaktier, samt, om

styrelseledamöternas antal är sju, fyra ledamöter jämte fyra suppleanter

för dem väljas av ägarna av preferensaktier och tre jämte tre Buppleanter

för dem av ägarna av stamaktier. Avgående styrelseledamot eller

suppleant kan återväljas.

Styrelsen utser inom sig ordförande och vice ordförande. Styrelsen

är beslutför, när fyra ledamöter — varav minst två av de utav ägarna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

till preferensaktier utsedda — äro tillstädes, såvida dessa äro om beslutet

ense, men i annat fall när minst fem ledamöter iiro närvarande

och däribland minst tre av de utav ägarna av preferensaktier utsedda.

§ 9-

Granskning av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper

verkställes av tre revisorer, vilka skola på ordinarie bolagsstämma för

tiden till nästa ordinarie bolagsstämma utses två jämte två suppleanter

för dem av ägarna av preferensaktier samt en jämte en suppleant för

honom av ägarna av stamaktier.

§ 11.

Bolagsstämma öppnas — — — rösteantalet antecknas.

Varje preferensaktie berättigar till tre röster och varje stamaktie

till en röst.

Vid bolagsstämma — — — ombud föra talan.

I ovanberörda statsrådsprotokoll lämnas av departementschefen Spetsbergsbland

annat följande redogörelse för spetsbergsfrågans förhistoria och ^fs9t“™a ^

nuvarande läge: nuvarande

»Sedan det på Spetsbergen arbetande svenska kolbrytningsföretaget la9eråkat

i ekonomiska svårigheter, blev, som bekant, för bevarande i svensk

ägo av de i bolagets händer befintliga väldiga stenkolstillgångarna,

bolaget på sommaren år 1921 rekonstruerat under medverkan från

svenska statens sida. Ett nytt bolag, benämnt svenska stenkolsaktiebolaget

Spetsbergen, bildades med ett aktiekapital av till en början

4,250,000 kronor, därav 3,000,000 kronor utgjorde likvid för övertagande

av det äldre bolagets rörelse och tillgångar, medan 1,250,000 kronor

tecknades och kontant inbetalades av svenska staten. Aktiekapitalet

ökades sedermera i januari månad 1922 med 750,000 kronor, vilken

aktiepost likaledes övertogs av staten. För att ytterligare säkerställa

bolagets möjligheter att uppehålla rörelsen träffades anstalter, varigenom

vissa privata krediter, vilka det äldre bolaget åtnjutit mot borgen av

några dess styrelseledamöter, bundits för tiden intill den 1 juli 1923.

Redan kort tid efter bolagets bildande visade det sig emellertid,

att den ekonomiska grund, som sålunda skapats för bolagets verksamhet,

var alltför svag. Härtill bidrog — förutom den omständigheten att

bolaget hade att från det äldre företaget övertaga skulder till avsevärda

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

belopp — framför allt det efter bolagets startande inträffade starka

prisfallet å stenkol, vilket fullständigt rubbade den vid bolagsbildningen

uppgjorda finansplanen. Till följd av dessa och andra omständigheter

fick bolaget genast att kämpa med mycket stora ekonomiska svårigheter,

kännetecknade framför allt av en permanent brist på nödigt

rörelsekapital.

Då jag under sådana omständigheter ansåg nödvändigt, att till

ingående prövning upptoges frågan, huru med statens stenkolsintressen

å Spetsbergen lämpligen borde för framtiden förfaras, tillkallade jag den

29 maj 1922 jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande två sakkunniga personer,

ledamoten av riksdagens andra kammare, pensionsfullmäktigen

J. B. Eriksson i Grängesberg och verkställande direktören i ingenjörsvetenskapsakademien,

kommerserådet A. F. Enström, för att efter samråd

med styrelsen för bolaget verkställa utredning och avgiva förslag i

dylikt hänseende.

Vid tiden för avlåtandet av statsverkspropositionen till innevarande

års riksdag var ifrågavarande utredning ännu icke slutförd. Då emellertid

de sakkunniga, enligt vad de meddelat mig, kunde förväntas

komma att föreslå åtgärder, som under budgetåret 1923—1924 förutsatte

kapitaltillskott från statens sida till belopp av 3,000,000 kronor,

fann sig Kungl. Maj:t, på min därom gjorda framställning, böra i statsverkspropositionen

under avdelningen »Utgifter för kapitalökning», bil. 4,

(punkt 1) föreslå riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet,

som kunde varda riksdagen förelagd, för förenämnda ändamål å riksstaten

för budgetåret 1923—1924 beräkna ett anslag av 3,000,000 kronor.

Den 1 februari 1923 hava numera de sakkunniga till mig överlämnat

ett den 29 därförutgångna januari dagtecknat och av åtskilliga

bilagor åtföljt betänkande, innefattande utredning av förberörda spörsmål

ur teknisk, kommersiell och ekonomisk synpunkt. Utredningen

utmynnar i ett förslag, att staten för stödjande av bolaget skulle under

åren 1923 och 1924 bevilja bolaget lån till ett sammanlagt belopp av

4,500,000 kronor, i sammanhang varmed skulle vidtagas vissa ändringar

i den för bolaget gällande ordningen, avseende att stärka statens inflytande

å bolagets ledning.

Efter remiss hava järnvägsstyrelsen den 10 februari och kommerskollegium

den 3 mars 1923 utlåtit sig i saken.

Vidare hava de av Kungl. Maj:t utsedda ledamöterna i bolagets

styrelse, ledamoten av riksdagens andra kammare, landshövdingen S.

Liibeck och kommerserådet R. Sohlman, samt den för dem utsedde

suppleanten, byråchefen i socialstyrelsen T. Först — vilka i enlighet

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

7

med Kungl. Maj:ts uppdrag medverkat vid ovannämnda sakkunuigutredning

— till mig inkommit med en skrift i anledning av de sakkunnigas

förslag.»

De sakkunniga hava till eu början angivit de riktlinjer, efter vilka

utredningen verkställts. Härom anföra de sakkunniga följande:

»De sakkunniga sammanträdde i juni månad ocli funno sig därvid föranlåtna

hemställa till Kungl. Maj:t att uppdraga åt undertecknad Eriksson jämte

kommerserådet K. Sidenvall, i egenskap av gruvteknisk expert, att under sommaren

1922 företaga en resa till Spetsbergen för verkställande av vissa nödvändiga lokala

undersökningar för utredningens utförande. Resan företogs under tiden den 16

juli—2 augusti 1922.

Under resan träffades avtal med bolaget om avsändande av en provlast kol

från den nya gruvan (nr 2). Med statens järnvägar överenskoms vidare om

lastens mottagande. Sedan densamma under augusti månad anlänt till Göteborg,

företogs genom Sidenvall och undertecknad Enström med biträde av ingenjören

Holger Lundberg besiktning av lasten, varvid föranstaltades till en början om

sortering av densamma i och för frånskiljande av skifferinblandning samt vidare

om utförande av proveldningar med dessa kol såväl å statens järnvägars lokomotiv

som i en stationär ångpanneanläggning (vid Göteborgs barnsjukhus).

Genom tillmötesgående från Stockholms gasverk har vidare ett orienterande

förkoksningsprov med en mindre kvantitet av samma kol kommit till utförande.

Nödiga analyser hava utförts av statens provningsanstalt.

Resultaten av Sidenvalls gruvtekniska utredning samt av de under Lundbergs

överinseende utförda proveldningarna äro nedlagda i särskilda härtill bifogade

rapporter.

Efter hand som de nämnda tekniska resultaten framkommit, hava de sakkunniga

under höstens lopp fullföljt sina överläggningar. Genom bolagets försorg

hava erforderliga ekonomiska data och uppgifter insamlats, varefter utredningens

slutförande ägt rum i samråd med bolagets styrelse och särskilt under nära samverkan

med statens representanter i styrelsen, landshövdingen S. Liibeck och kommerserådet

R. Sohlman. Vidare har under medverkan av hovrättsrådet Waller

utarbetats förslag till de åtgärder av juridisk art, som stå i samband med den

föreslagna kapitaltransaktionen.

På grundval av vad som sålunda kunnat i ärendet inhämtas har följande

betänkande utarbetats, vilket de sakkunniga härmed till fullgörande av sitt uppdrag

hava äran överlämna.»

De sakkunniga hava därefter till frågans belysande ansett sig böra

anföra en del allmänna synpunkter på bränslefrågans läge i stort sett,

särskilt för vårt lands vidkommande. I sådant hänseende uttala sig de

sakkunniga på följande sätt:

»De tillförlitligaste uppskattningar man har att tillgå rörande stenkolstillgångarna

i världen hämtas ur det från den internationella geologkongressen i

Canada år 1913 härstammande arbetet »The coal resources of the world». Enligt

De sakkunnigas

utredning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

detta uppgår den totala tillgången till (avrundat) 7,398,000 miljoner ton. Med utgångspunkt

från en kontinuerligt stegrad världsförbrukning i överensstämmelse med

vad de senaste årtiondena visat, beräknas dessa förråd vara uttömda först inom en

tidrymd av 6- å 700 år. Anmärkas bör, att de mera noggrant kända tillgångarna

likvisst icke uppgå till mera än cirka en tiondel av nyss angivna kvantitet.

Största delen av världstillgångarna befinna sig i Amerika. Vad Europa angår,

uppgå enligt den citerade källan tillgångarna till endast 784,000 miljoner ton.

Med hänsyn till förbrukningens stegring i Europa beräknas dessa förråds varaktighet

till bortåt 300 år. Till i stort sett samma tidrymder kommer man, om man

särskilt för sig betraktar de engelska tillgångarna — 190,000 miljoner ton — eller

de mellaneuropeiska — 500,000 miljoner ton. Av de senare falla 423,000 miljoner

ton på 1913 års Tyskland. En framstående tysk vetenskapsman — Fischer — har

för sin del uppskattat samma tillgångar högre och anger en grähstid — hänförd

till det dåtida Tyskland och dess produktion — av bortåt 1,000 år.

Spetsbergens stenkolstillgångar uppskattas till 9,000 miljoner ton.

Inom Sveriges egna landamäre!! finnas stenkol, som allmänt känt, endast i

ringa utsträckning, nämligen i Skåne, till en kvantitet av c:a 300 miljoner ton. De

svenska förekomsterna på Spetsbergen äro i sin helhet icke fullt undersökta. Den

del av desamma, som befinner sig ovan vattenytan på nordsidan av Braganza-bay,

där den nuvarande brytningen 1911 upptogs i Sveagruvan, angives i Sidenvalls

utredning omfatta totalt 500 miljoner ton, varav för ekonomisk brytning kunde

komma ifråga 230 miljoner ton inom en 10 km-rayon och 70 miljoner ton inom

en 3 km-rayon. Härtill kommer dels fortsättningen av Braganzafältet söder om

fjorden, dels fyndigheter vid Isfjorden, nämligen Pyramidbergs-, Bimsowland- och

Erdmannsfälten, vilkas stenkolsinnehåll torde vara av betydliga dimensioner, ehuru

ännu icke i tillräcklig grad studerade och utredda. Om pyramidbergskolen är känt,

att de till sin natur avvika från de s. k. tertiärkolen i Braganzafältet och sannolikt

i t. ex. förkoksningsavseende förhålla sig olika mot dessa (se nedan).

Stenkolsförbrukningen i Sverige stegrades under åren före världskriget till

omkring 5 miljoner ton årligen. Under kriget nedpressades denna förbrukning

högst avsevärt och utgör för 1922 endast c:a 2.5 miljoner ton. Till detta resultat

hava bidragit, å ena sidan ett under flera år livligt bedrivet vattenkraftsutbygge,

å andra sidan de senaste årens starka reduktion i industriens och andra rörelsegrenars

energiförbrukning. Av stenkolsförbrukningen 1913 föll c:a 60 procent på

industrien. Bland de största förbrukarna må nämnas järn- och stålindustrien med

700.000 ton, pappers- och cellulosaindustrierna med 650,000 ton, sockerindustrien

med 175,000 ton, övrig livsmedelsindustri med 300,000 ton o. s. v. Av dessa torde

såväl järnindustrien, särskilt vad kraftgenereringen beträffar, som cellulosaindustrien

hava i rätt stor utsträckning permanent övergått till andra bränslen eller vattenkraft,

vadan deras behov av stenkol även vid en återvunnen produktion av den

omfattning, som år 1913 uppvisade, antagligen kommer att bli betydligt mindre

än då var fallet. För järnvägsdriften beräknades stenkolsåtgången 1913 till

1.200.000 ton.

En allt viktigare roll i världens bränsleekonomi spela mineraloljorna, av

vilka förbrukningen under de senaste åren ökats i sådan grad, att de viktigaste

kända tillgångarna — de amerikanska — enligt olika auktoritativa källor beräknas

komma att tryta inom ett eller annat årtionde. För att mota det alltjämt stegrade

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 122. 9

behovet av brännoljor, av vilka de tyngre bliva allt oumbärliga re för sjöfarten, de

lättare för automobil- och luftfordon, torde man bliva nödsakad att i första rummet

anlita stenkolen i och för framställning ur desamma av brännoljor, ett problem,

som redan har funnit sin tekniska lösning. Härigenom komma sålunda i framtiden

att ställas ytterligare stegrade anspråk på stenkolstillgångarna i världen än vad som

förut kunnat räknas med. — Huruvida de svenska spetsbergskolen i allmänhet

lämpa sig för dylik bearbetning lär ännu icke vara undersökt.

De sakkunniga ingå härefter på ett bedömande av utsikterna

för en ekonomiskt lönande drift av kolbrytningen på Spetsbergen, de svårigheter,

som därvid möta, och de utvägar, som erbjuda sig alt övervinna

dessa svårigheter. De sakkunnigas uttalande härutinnan är av följande

lydelse:

»I bilagda tekniska utredning (bil. 1) har Sidenvall beräknat brytningskostnaderna,

dels under förutsättning av att driften fortsattes i något större utsträckning

än hittills, sålunda med maximum 102,000 ton per år, dels under antagande

av en betydligt ökad produktion, eller till cirka 200,000 ton per år. I förra

fallet slutar kalkylen, vilken är grundad på priser och arbetslöner, motsvarande

sommarens 1922 nivå, på en kostnad av 12.8 5 kronor per ton f. o. b. Sveagruvan,

exklusive royalty, räntor och avskrivningar. I senare fallet blir motsvarande siffra

11.0 9 kronor per ton. I bil. 3 och 41 återfinnas fullständiga kalkyler beträffande

motsvarande cifpris, innefattande kapitalkostnader och frakter. I det första alternativet

förutsättes hela kvantiteten — under användande av cirka 3,000 tons fartyg

— avskeppad till Göteborg, där kostnaden skulle bliva cirka 24.5 5 kronor per ton

utan ränta på aktiekapitalet. För att täcka den senare posten skulle erfordras

ett pris av 27.2 5 kronor per ton.

Med den större brytningen skulle cifpriset bliva omkring 22.6 5 kronor per

ton utan ränta på aktiekapitalet. Det anses önskvärt att utöver beräknade avskrivningar

kunna disponera ytterligare cirka 150,000 kronor för dylikt ändamål. För

täckande jämväl av denna post skulle motsvarande pris vara 23.5 0 kronor per ton.

Kan försäljningen inbringa ytterligare någon krona per ton, kan utdelning på

aktiekapitalet åstadkommas. Till jämförelse må anföras, att priset på goda engelska

ångkol under sistförflutna sommar och höst har hållit sig omkring 26 å 28 kronor

per ton eif. Stora förbrukare lära hava kunnat ernå pris i närheten av 25 kronor

per ton. Så kallade småkol hava under hösten betingat cirka 21 kronor per ton,

i exceptionella fall ändå lägre pris.

Vid bedömandet av spetsbergskolens utsikter på marknaden måste man

taga i betraktande deras skiljaktiga egenskaper gent emot vanligen använda engelska

kolsorter. Av de tekniska bilagorna framgår i huvudsak följande. Spetsbergskolen,

åtminstone de från Sveagruvan, lämpa sig såsom ångkol, ej såsom

koks- eller gaskol. För jämförelse komma i främsta rummet bättre engelska

stenkol i fråga.

Spetsbergskolen hava ett högt värmevärde, jämförligt med de bästa engelska

ångkol, förutsatt att den förekommande skifferinblandningen så långt ske kali

1 Finnas bifogade detta utlåtande såsom Bil. a och b.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 sand. 65 höft. {Nr 122.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

fränskiljes. Spetsbergskolen äro av en lösare konsistens än de engelska och falla

lättare sönder, bli stybbiga. Vid förbränning lämna de en slagg, som i vissa fall

är besvärande och ställer särskilda krav på eldningens skötsel. Med den förändrade

brytningsmetod — införande av förskrämningsmaskiner — som bildar

underlaget för de i det föregående anförda beräkningarna, avses att vinna, förutom

direkta besparingar i driftkostnader, jämväl den fördelen, att de brutna kolen skola

komma fram i större stycken och mindre stybbiga än vad hittills varit fallet. Det

beräknas även, att de medföljande större skifferstyckena skola frånskiljas vid

brytningen. Man är sålunda berättigad antaga, att härefter kolens kvalitet skall

bliva avsevärt förbättrad.

Trots dessa förbättringar och trots kolens obestridligen höga bränslevärde

lär man icke kunna undgå att på grund av en likvisst relativt stor stybbighet

och de säregna slaggningsegenskaperna få räkna med en underlägsenhet i kvalitet

gentemot motsvarande bästa engelska ostkustkol, en differens, som måste komma

till uttryck i ett lägre försäljningspris. Den skillnad, som enligt det förut anförda

har framkommit mellan jämförliga engelska pris och det i det större brytningsalternativet

kalkylerade totala produktionspriset, synes kunna vara tillräcklig

för att väl täcka den anförda kvalitetsdifferensen.

Däremot framgår det av det sagda, att, med den brytningska paritet anläggningen

för närvarande har, en konkurrens med engelska kol icke gärna är tänkbar

under nu rådande förhållanden.

Eu viktig faktor vid bedömandet av fraktkostnadernas eventuella variationer

utgöra isförhållandena. Tyvärr är det erfarenhetsmaterial, som står till förfogande,

mycket ofullständigt och otillförlitligt. Den bästa statistik, som står till

buds, torde vara den av danska meteorologiska institutet utgivna översikten »Isforholdene

i de arktiske have». Ur detta material har meteorologen C. V. Östman

på de sakkunnigas uppdrag verkställt en bearbetning av befintliga uppgifter rörande

Spetsbergens västkust, bil. 5. Yttranden hava jämväl av bolaget införskaffats från

med navigationsförhållandena i dessa farvatten praktiskt förtrogna personer. Sålunda

föreligger från kaptenen Otto Sverdrup och docenten Adolf Hoel ett utlåtande,

som i avskrift återfinnes i bil. 6. Det framgår av vad som sålunda

kunnat inhämtas, att som regel månaderna juli, augusti och september utan allvarliga

svårigheter böra kunna utnyttjas för utfraktningen. Vissa år är Spetsbergens

västkust under dessa månader helt fri från drivis. Andra år uppträder

sådan i juli och in i augusti, och ett år som 1915, vilket angives som exceptionellt

svårt, var hela säsongen karaktäriserad av besvärande drivis. Någon

regelbunden periodicitet i isförhållandena år från år framgår ej av det förefintliga

materialet, men väl grupper av år med olika karaktär. De sista 3 å 4 åren

synas hava varit relativt gynnsamma ur is- och navigationssynpunkt, och det

linnes grundad anledning befara, att på dessa år skall följa en serie år med mera

besvärande ishinder. Skeppningsplanen, sådan den ovan refererats, är grundad på

en effektiv skeppningssäsong av de nämnda tre månaderna juli—september. Skulle

det inträffa, att säsongen måste avkortas med 4 å 5 veckor, vilken möjlighet

under vissa år icke synes alldeles utesluten, komma såväl transportkostnaderna

som övriga kostnader per ton räknat att ogynnsamt påverkas, i den mån den

skeppade kvantiteten till äventyrs nedgår väsentligt under den beräknade. Emel
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 122,

11

lertid anses det föreligga vissa möjligheter att vid behov något utsträcka den användbara

skeppningstiden liksom att i allmänhet underlätta framträngandet genom

drivisbältet. Genom anbringande av fyrbelysning torde sålunda den i regeln isfria

höstsäsongen kunna utsträckas ett par veckor in i oktober. Vidare anse de

med förhållandena praktiskt förtrogna, att i fall av drivis genomfarten för vanliga

kofferdifartyg kan väsentligt underlättas med hjälp av ett isbrytande och med

observationsrigg försett led- och lotsfartyg. Bolaget disponerar ett dylikt av

lämplig beskaffenhet, ehuru fartyget kräver förstärkning, huvudsakligen i fråga

om ångpanneutrustningen. Kostnaderna för de nu nämnda hjälpåtgärderna till

sjöfartens underlättande äro medräknade i föregående kalkyler. De uppskattas att

motsvara en anskaffningskostnad av cirka 150,000 kronor och eu ökning av de

årliga kostnaderna med cirka 25 öre per ton.

Någon så stor marginal mellan försäljningspris och produktionspris, med

hjälp av vilken nyss antydda risker kunna mötas, föreligger synbarligen icke heller

vid den större brytningen, så länge icke det inledningsvis berörda trycket på

de engelska kolpriserna upphör och utlöser en motsvarande prisstegring på kolmarknaden.

Med hänsyn till — såsom ovan berörts — att statens järnvägar icke lär

kunna mottaga mera än cirka 80,000 ton och sålunda en kvantitet av i runt tal

100,000 ton spetsbergskol måste placeras på privata händer under loppet av eu

mycket begränsad säsong, kan det ifrågasättas, huruvida icke härvid säljaren kan

bliva under vissa förhållanden tvingad att i viss mån så att säga realisera sin vara,

d. v. s. trycka priset. En upplagring av någon större kvantitet i svensk hamn

torde på grund av därmed förenade kostnader knappast vara att räkna med. Med

andra ord, säljaren av spetsbergskol kan icke utnyttja marknadens prisfluktuationer

under årets olika tider, under det att köparen härvid har sin fulla frihet. Även

ur den nu anförda synpunkten vore en större marginal än den kostnadskalkylerna

givit högeligen önskvärd, om företagets drift skall tänkas lagd på vanlig affärsmässig

grundval. Erinras må vidare, att de nyanläggningar, som krävas för den

större kvantitetens brytning och utlossning, icke kunna bliva färdiga förrän tidigast

1924. Intill dess kommer den nuvarande driften eventuellt att löpa med underskott,

vilken post kommer att medföra viss ytterligare belastning av kapitalkontot.

Utredningen har visat, att, om gruvdriften utvidgas att omfatta en årlig

skeppningsbar brytning av 200,000 ton, det synes finnas utsikt, att företaget skall

bära sig under normala förhållanden, ehuruväl den kalkylerade förtjänstmarginalen

icke är stor, med hänsyn till de många osäkra faktorer och risker, som otvivelaktigt

finnas men vilka icke kunna med säkerhet bedömas. I varje fall synas

dock eventuella förluster vid en fortsatt drift väga mindre mot de förluster, som

uppstå vid en nedläggning av driften för längre tid. Även en kortare tids nedläggning

torde utom åsamkande av direkta kostnader hota att spoliera ganska

stora värden.

Det för utvidgningen erforderliga kapitalet beräknas som nämnt till följande

belopp nämligen:

s. 12 Kontrollera mot PDF

Alt. 1.

12 Statsutskottets utlåtande Nr 122.

för nyanläggningar .......................................... kronor 1,890,000

» likvidering av lån....................................... » 1,560,000

» rörelsekapital ................................................ » 1,627,000

räntor under byggnadstiden ............................ » 173,000

Summa kronor 5,250,000.

Rörande de lämpligaste formerna för arbetets fortsatta bedrivande

har kommerserådet K. Sidenvall i en av honom verkställd utredning

anfört bland annat följande:

»Att bolagets verksamhet varit förlustbringande under de år efter krigets

avslutande, då stenkolspriset fallit till endast en bråkdel av topprisen, är icke

ägnat att förvåna, då man betänker, att bolaget på sommaren måst engagera personal

för den kommande vinterns brytning och träffa löneavtal med densamma

samt anskaffa alla för övervintringen nödvändiga förråd, men först påföljande

sommar kunnat utskeppa och försälja kolen till då rådande pris, som varit kanske

endast hälften eller tredjedelen av de pris, som legat till grund för löneavtal och

kalkyler. Det är då ganska naturligt, att bolagets rörelsekapital blivit förbrukat

och att ekonomiska svårigheter uppstått. För att avhjälpa detta missförhållande

erfordras tillskott av nytt kapital, varvid, då enskilt sådant ej torde kunna påräknas

i erforderlig utsträckning för närvarande, förslag framkommit, att svenska

staten skulle träda stödjande emellan för att åt Sverige bevara de betydande stenkolstillgångar,

som nu finnas på svenska händer.

I händelse av ett ökat intresse från statens sida har det spörsmålet framställts,

huruvida det kunde vara lämpligt att tillsvidare nedlägga driften (alternativ I),

i avvaktan på att stenkolspriserna skulle stabiliseras och säkrare kalkyler kunna

upprättas än för närvarande är möjligt, eller om driften skulle fortsättas i huvudsakligen

den omfattning, som nu befintliga eller i relativt ringa mån kompletterade

anläggningar medgiva (alternativ II), eller huruvida anläggningarna skulle ytterligare

utvidgas under närmaste tiden för att möjliggöra en utskeppning av t. ex.

200,000 ton årligen (alternativ III). Dessa tre alternativ tarva särskilt övervägande.

Ett temporärt nedläggande av driften skulle kunna vara fördelaktigt, om

utgifterna under denna period vore lägre än förlusten på verksamheten med brytning

i mest ekonomiska omfattning. Bland olägenheterna böra särskilt framhållas,

att såväl byggnader och maskiner som själva gruvanläggningen under tiden taga

skada, delvis kanske mera än om de användas, samt att de ännu så länge osäkra

äganderättsförhållandena på Spetsbergen kunna medföra fara för att bolagets områden

skulle kunna annekteras av andra, om icke något till omfattningen fullkomligt

obestämt »försvarsarbete» utföres. Såväl härför som för bevakning och nödtorftigt

underhåll av befintliga anläggningar och deras skyddande mot åverkan

av möjliga besökare måste personal finnas kvar på Spetsbergen.

AU. ll

I händelse driften skall fortsätta i den omfattning, som nu befintliga eller

i relativt ringa grad kompletterade anläggningar medgiva, kan antingen a) arbets
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 122. 13

sättet vid brytningen förbliva oförändrat, d. v. s. borrning för hand och skjutning

alltjämt komma till användning, eller b) såväl förskrämning som borrning utföras

med maskiner. Det senare alternativet medför minskat behov av mänsklig arbetskraft.

men högre förbrukning av maskinkraft samt ökade anläggningskostnader.

En jämförelse mellan kostnaderna i de båda fallen torde därför erfordras.

.... Pe detaljer av den nuvarande anläggningen, som äro av största betydelse Alt. 11 a.

tor bedömande av frågan om maximibrytning och export från Sveagruvan, äro

tillgången på bostäder och utlastningsanordningarna. Av det föregående framgår,

att bostadsbeståndet medgiver en bruttobrytning av över 100,000 ton, vilken siffra

med hänsyn till den likaledes förut omnämnda frånsorteringen av skiffern kan

sättas till cirka 105,000 ton, medgivande en skeppning av väl de 100,000 ton,

som påräknas kunna utlastas under seglationstiden.

För detta alternativ erforderligt anläggningskapital skulle alltså uppgå till

130,000 kronor, men kan möjligen för de första åren begränsas till 25,000 kronor.

För att vid arbete med förskrämningsmaskiner kunna beräkna antalet er- Alt- nbforderliga

maskiner erfordras givetvis kännedom om maskinens effekt i den gruva

eller kolflöts, varom fråga är.

Övriga omkostnader torde kunna beräknas lika som i föregående fall utom

for stenkol, varav förbrukningen genom ökat kraftbehov beräknas stiga till 3,100

ton. Om priset härpå fortfarande beräknas efter 15 kronor, uppgår kostnaden för

stenkolsförbrukningen till 46,500 kronor.

Dessa siffror äro sammanställda i tab. XV.

Tab. XY. Driftkostnader. Alt. II b.

Spetsbergen:

Avlöningar:

Befäl ..................................................

Underbefäl..........................................

Övrig personal ..................................

Material:

för gruvan m. m...........................

» proviant......................................

» verkstad, kraftstation m. m. ..

» kontor m. m..........•......................

» stenkol ......................................

Försäkringar m. m............................

Utlastning...............................................

Personalens resor...................................

Stockholmskon tor et:

Personal- och kontorskostnader...........

Summa kronor 1,310,780.

54,980

43,800

630,000 728,780

157,500

35.000

36.000

10.000

46»500 285,000

20,000

97.000

60.000

120,000

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Statsutskottets utlåtande Nr 122.

Fördelas denna kostnad på 102,000 skeppningsbara ton, blir kostnaden

kronor 12.85 per ton fritt ombord Sveagruvan, oberäknat royalty, räntor, avskrivningar

m. m.

Utgifterna för nyanläggningar och nyanskaffningar beräknas, till stor del

med ledning av utav bolaget inhämtade uppgifter, till nedanstående, i tabell XVI

angivna belopp.

Tab. XVI. Anläggningskostnader. Alt. II b.

Gruvan:

4 förskrämningsmaskiner ä 10,000 ...................................

4 skakrännor å 2,500 ...........................................................

10 elektriska borrmaskiner å 600 .......................................

Transformator och elektriska ledningar ...........................

Räls med tillbehör och inläggning (9 kg. m.) ...............

Flyttning av lindragningsmaskineri....................................

Ändring av gruvvagnar 100 st. å 100 ...........................

Fläkt med ledningar ..........................................................

Belysning i gruvan och diverse ......................................

Linbana, upplag och kaj:

4 linbanebockar av järn å 2,000

20 linbanekorgar å 300 ......................................................

Spår och växlar på kolupplag ..........................................

Flyttbar kolficka ..................................................................

Förlängning och förstärkning av kajen ..........................

Förtöjningsanordningar ......................................................

20 vagnar å 250 ..................................................................

Kraftstationen:

Kondensor med vattenledning och pumpar......................

Reparation av grunder och hus ......................................

Husbyggnader:

* Marketenteri med ångkök och snösmältningsanordning

Ändring av nuvarande marketenteri ....................

Bostäder (rum och kök) för 12 familjer å 5,000 .........

Radiostation:

Ytterligare en mast.............................................................

Vägar, terrasseringar och diverse cirka 10 procent .............

40,000

10,000

6,000

25,000

18,000

15,000

10,000

13,000

13,000

150,000

8,000

6,000

6,000

5,000

111,000

8,000

5,000

149,000

75,000

18,000

93,000

105,000

10,000

60,000

175,000

6,000

65,000

Summa kronor 638,000.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 122. 15

Utgående från summa produktions- och effektsiffror som i föregående fall,

beräknas för en bruttobrytning av 206,000 ton 5 förskrämningsmaskiner vara erforderliga,

och skulle från de 5 linjer, i vilka maskinerna arbeta, utfrakten förmedlas

genom första linjen för 3 och genom andra linjen för 2, sedan brytningen avslutats

i det område, vars kol utfraktas direkt i huvudtunnelns högra parallell.___

Departementschefen har för egen del anfört följande:

»Det bolag, som på sommaren år 1921 under statens medverkan

bildades för bevarande i svensk ägo av de i svenska händer befintliga

väldiga stenkols tillgångar!! a å Spetsbergen, svenska stenkolsaktiebolaget

Spetsbergen, har, såsom av det förut sagda framgår, alltifrån sin tillkomst

haft att kämpa med mycket stora ekonomiska svårigheter. Den

vid bolagets bildande uppgjorda finansplanen har, närmast till följd

av de senaste årens starka prisfall å stenkol, icke kunnat hållas, och endast

genom upprepade statsingripanden av tillfällig natur har det

kunnat förhindras, att bolaget redan nödgats träda i likvidation. Då

det icke är möjligt att på nyss antytt sätt längre sörja för bolagets

fortbestånd, är situationen nu den, att bolaget antingen måste tillföras

ytterligare kapital i en omfattning, som gör det möjligt för bolaget att

reda sig såsom självständigt drivet företag, eller ock snarast möjligt

likvidera sin verksamhet och realisera sina tillgångar.

I förra ^ fallet, d. v. s. därest man anser, att bolaget bör bestå

och dess tillgångar bevaras i svensk ägo, har man, såsom ock vid den

verkställda sakkunnigutredningen skett, att undersöka, huruvida det

kan ställa sig fördelaktigast att tillsvidare nedlägga driften vid bolagets

gruvor och inskränka sig till de för gruvrättighetens försvarande

nödvändiga arbetena eller att fortsätta rörelsen, därvid utgångspunkten

givetvis bör vara ett sådant anordnande av driften, att bästa möjliga

ekonomiska resultat vinnes. För de jämförande beräkningar, som i

dylikt hänseende av de sakkunniga uppgjorts, har jag i det föregående

redogjort. De sakkunniga hava härvid sökt att väga den förlust, en

nedläggning av driften ostridigt skulle medföra, mot den förlustrisk,

som vid en fortsatt drift kunde anses föreligga, och därvid kommit till

den bestämda uppfattningen, att de kapitalutlägg, som vid ett nedläggande

av driften skulle erfordras för reglering av bolagets svävande

skulder samt för försvarsarbeten m. m., måste anses så stora och de

anläggningsvärden, som i dylikt fall skulle spolieras, så betydande, att

ett fortsättande av driften, utvidgad till att omfatta en årlig brytning

av cirka 200,000 ton stenkol, ur ekonomisk synpunkt måste anses vara

att föredraga. Till den av de sakkunniga sålunda uttalade uppfattnin
-

Ait. in.

Departements
chefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

15 Statsutskottets utlåtande Nr 122.

o-en, vilken grundar sig på en ytterst ingående undersökning av bolagets

ställning och förutsättningar samt situationen på kolmarknaden och

dess sannolika förändringar under framtiden, har kommerskollegium bestämt

anslutit sig, därvid kollegium särskilt understrukit, att, däiest

åtgärder skola vidtagas för koltillgångarnas bevarande i svensk ägo, de

sakkunnigas förslag om utökning av kolbrytningen till nyss angivna

årliga kvantitet ur ekonomisk synpunkt avgjort vore att föredraga framför

övriga i ärendet framkomna alternativ. Under sadana omständigheter

lärer vid det slutliga ståndpunktstagandet i förevarande ärende

valet böra stå emellan att antingen tillföra bolaget ökat kapital, så att

en utvidgning av driften i ovan antydd omfattning blir möjlig, eller

ock låta bolaget falla och taga de därav föranledda konsekvenserna.

Det avgörande, som i nu ifrågavarande hänseende fiån statsmakternas

sida måste träffas, synes mig — särskilt med. hänsyn till omöjligheten

för även de mest sakkunniga att med visshet bedöma den

framtida utvecklingen på kolmarknaden och den betydelse, spetsbergskolen

kunna komma att få för vårt lands bränsleförsörjning — i hög

grad vanskligt. Lämnas bolaget av statsmakterna åt sitt öde, hai man

att räkna med, icke blott att det kapital, staten redan insatt i företaget,

2 000,000 kronor, i sin helhet går förlorat, utan framför allt, att syftet

med statens kapitalengagemang i företaget eller kolfyndigheternas bevarande

i svensk ägo definitivt förfelas. För en utveckling av driften

åter, på sätt de sakkunniga föreslagit, erfordras enligt de sakkunnigas

till riktigheten obestridda beräkningar ett ytterligare kapitaltillskott av

icke mindre än 5,250,000 kronor, därav enligt den av de sakkunniga

förordade överenskommelsen med bolaget staten skulle bidraga med

4,500,000 kronor. Och icke ens med ett dylikt kapitaltillskott förefinnes

någon absolut garanti för, att bolagets rörelse under alla förhållanden

är säkerställd.

Sammanfattningsvis vill jag sålunda uttala, att jag anser det intiesse,

som, särskilt med hänsyn till framtiden, är knutet vid bevarandet åt Sverige

av bolagets koltillgångar å Spetsbergen, så starkt, att staten trots därmpd

förenade ekonomiska risker — icke bör undandraga sig det ytterligare

kapitalengagemang, som erfordras, för att den svenska kolbrytningen å

Spetsbergen må kunna utvidgas till en, såvitt nu kan bedömas, ekonomiskt

lönande omfattning.

Det för dylikt ändamål erforderliga kapitaltillskottet har, såsom

recjan nämnts, av de sakkunniga uppskattats till sammanlagt 5,250,000

kronor. Efter ingående förhandlingar med de personer, vilka stå i

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

borgen för bolagets nuvarande bauklån, hava do sakkunniga funnit sig

böra iöreslå, att av detta belopp 4,500,000 kronor tillskjutas av staten,

medan återstoden, 750,000 kronor, skulle under vissa närmare angivna

villkor garanteras av nyss omförmälda borgensmän. Vid förhandlingarna

hava ifrågavarande privatpersoner bestämt förklarat sig icke vilja eller

kunna sträcka sin garanti längre än nyss angivits. Att annorledes på

privat väg uppbringa någon del av det erforderliga kapitalet lärer vara

fullständigt uteslutet. Under sådana omständigheter och då en nedprutning

av den för säkerställande av bolagets drift såsom nödig ansedda

summan icke skulle vara förenlig med det syfte, man genom det

ytterligare kapitaltillskottet vill vinna, nämligen att skapa eu för bolagets

fortbestånd någorlunda bärkraftig ekonomisk bas, anser jag mig

höra förorda, att staten påtager sig anskaffningen av det av de sakkunniga

i dylikt hänseende ifrågasatta beloppet, 4,500,000 kronor.

I avseende å den form, i vilken statens kapitalinsats skulle ske,

hava de sakkunniga föreslagit, att beloppet skulle tillföras bolaget såsom

lån och icke, såsom vid statens tidigare kapitalengagemang i företaget

ägt rum, mot erhållande av aktier. Med hänsyn till föreliggande omständigheter

och särskilt därtill, att goda utsikter för en snar reglering

av rättsförhållandena å Spetsbergen torde förefinnas, varmed skulle

följa möjlighet att till säkerhet för beviljat lån erhålla inteckning i bolagets

fastigheter, gruvor och anläggningar därstädes, anser jag i likhet

med de sakkunniga låneformen vara att förorda.

Enligt de föreslagna ändringarna i bolagsordningen skulle den nuvarande

begränsningen till 6 procent i rätten till vinstutdelning å preferensaktierna

bortfalla. I stället skulle i bolagsordningen intagas ett

stadgande av innehåll, att, sedan först dessa aktier fått utdelning med

nämnda procentsats och därefter stamaktierna likaledes erhållit 6 procents

utdelning, eventuellt överskjutande vinst skulle delas lika mellan

samtliga aktier. Vidare skulle rörande antalet styrelseledamöter och

revisorer införas bestämmelser av sådant innehåll, att staten i vartdera

fallet erhölle majoritet och därmed erforderligt inflytande å bolagets ledning.

An vidare skulle statens majoritetsställning befästas därigenom,

att preferensaktiernas röstvärde ökades till det tredubbla.

Ovannämnda privata krediter å tillhopa 750,000 kronor skulle, såsom

jag redan nämnt, garanteras av de personer, som för närvarande

stå i borgen för bolagets banklån. Krediterna skulle för tiden 1 juli

1923—30 juni 1928 utgöra 750,000 kronor jämte ränta och därefter

minskas med en femtedel varje år.

Bihang till riksdagens -protokoll 1923. 6 saml. 65 höft. (Nr 122.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

Utskottets

yttrande.

Utöver de bestämmelser, som inrymts i det av de sakkunniga uppgjorda

kontraktsförslaget, synes mig emellertid i eu överenskommelse

mellan staten och bolaget höra intagas ytterligare ett stadgande, vars

önskvärdhet av de sakkunniga i betänkandet vitsordats, utan att de dock

på denna punkt lyckats under förhandlingarna ernå en uppgörelse.

Det rör sig om den rätt till royalty av 50 öre för varje ton av bolaget

brutna stenkol, som under tolv års tid, räknat från och med den 1

januari 1923, tillkommer det för exploateringen av de nu i bolagets

händer befintliga kolfälten å Spetsbergen först bildade företaget, aktiebolaget

Isfjorden-Belsund. I likhet med de sakkunniga anser jag rimligt,

att, om nu genom ytterligare kapitaltillskott från statens sida brytningen

å dessa fält väsentligt utvidgas, en begränsning äger rum av den kolkvantitet,

å vilken dylik royalty får tillgodonjutas. Vid de förhandlingar,

som i förevarande avseende förts mellan mig och de personer, som

representera det privata aktieägarintresset i svenska stenkolsaktiebolaget

Spetsbergen, har jag såsom ett oeftergivligt villkor för ytterligare statligt

kapitaltillskott till bolaget hävdat, att bolaget skulle förplikta sig att

utverka, att ifrågavarande royaltyrätt begränsades till att avse en högsta

årlig stenkolskvantitet av 75,000 ton. Resultatet har blivit, att förberörda

privatpersoner, vilka icke äga majoritet men dock ett betydande inflytande

i aktiebolaget Isfjorden-Belsund, förklarat sig för sin del beredda

att söka genomdriva ett medgivande från sagda bolags sida, innefattande

begränsning av royaltyrätten på sätt av mig angivits. Under sådana

omständigheter och då jag anser förevarande villkor både så rimligt

och så betydelsefullt, att det vid ett ytterligare statligt kapitalengagemang

i svenska stenkolsaktiebolaget "Spetsbergen icke bör eftergivas,

har jag ansett ett stadgande av ovan antydd innebörd böra intagas i

kontraktsförslaget.»

Vid statsmakternas tidigare ställningstagande till förevarande fråga

har framhållits vikten för landet av att kunna förfoga över de för svensk

räkning ockuperade fyndigheterna på Spetsbergen, vilka inrymde kollager,

tillräckliga att under århundraden framåt, i den män transportmöjligheterna

det medgiva, lämna ett mycket betydelsefullt tillskott till

täckandet av Sveriges behov av kolbränsle. Dessa synpunkter torde

alltjämt böra fasthållas, då det nu ifrågasättes en ytterligare insats från

statens sida för att kunna åt landet bevara ifrågavarande bränsletillgångar.

I detta avseende kan utskottet i övrigt inskränka sig till att hänvisa till den

utredning, som av departementschefen förebragts, och till de synpunkter,

som denne för egen del härutinnan anfört. Här må nu endast erinras om de

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

19

betydande ekonomiska uppoffringar som från andra nationers sida ägt rum

för att åt dem säkerställa utnyttjandet av andra liknande fyndigheter

på Spetsbergen. Så har, enligt utskottet tillhandakomna upplysningar,

motsvarande holländska företag, Nederlandsche Spitsbergen Compagnie

i dagarne erhållit statsgaranti för ett lån på 5—6 miljoner gulden.

Detta förhållande synes vara förtjänt av desto större uppmärksamhet

såsom ett bevis på det intresse, som från holländsk sida ådagalagts

för dessa fyndigheter trots deras avlägsna läge och trots Nederländernas

övriga jämförelsevis goda åtkomstmöjligheter på kol tack

vare en betydande produktion inom själva moderlandet och särskilt på

grund av närheten till andra på kolmarknaden dominerande länder.

Beträffande Norge upplyses i propositionen, att de förskott, som av

norska staten lämnats, till i juli 1922 uppgingo till omkring 12,800,000

norska kronor; och genom stortingsbeslut den 21 juli 1922 erhöll

regeringen bemyndigande att efter beprövande lämna fortsatt stöd för

driftens uppehållande samt för närmare undersökningar rörande de norska

kolfältens utsträckning m. m.

I detta sammanhang torde det också få anses befogat bringa i

erinran de ansträngningar och uppoffringar, som jämväl från andra

länders sida för närvarande göras för att åt respektive land säkerställa

det framtida behovet av bränsle; härom vittnar bland annat den starkt

framträdande internationella konkurrensen om världens oljekällor ävensom

vissa andra likartade förtrustnings- och monopolsträvanden.

Åven med dessa utgångspunkter har utskottet dock icke ansett

sig kunna tillstyrka att lån nu lämnas i så stor utsträckning som i propositionen

förutsatts. Det har där föreslagits att utöver tidigare tecknade

aktiekapital av 2,000,000 kronor nu skulle'' lämnas ett ytterligare låneunderstöd

på 4,500,000 kronor, varav icke mindre än 1,740,000 kronor

skulle nedläggas på anordningar för utvidgad drift. Det är att märka,

hurusom de nu rådande osäkra internationella förhållandena, vilka icke

äro minst framträdande beträffande kolmarknaden, göra ett bedömande

av Spetsbergsföretagets framtidsutsikter särskilt vanskligt. Att under

ett dylikt ekonomiskt osäkerhetstillstånd biträda ett förslag av sådan

omfattning, som det i propositionen innefattade, kan enligt utskottets

mening icke anses tillrådligt eller lämpligt.

Otvivelaktigt måste det dock å andra sidan anses tillfyllestgörande

ådagalagt att staten icke bör vägra bolaget sitt fortsatta understöd, i

första hand för att förhjälpa detsamma ur det ekonomiska trångmål, som

genom oförutsedda omständigheter och närmast genom det ‘katastrofartade

fallet av stenkolspriset för detsamma uppkommit, men också för

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

att möjliggöra en fortsatt drift under gynnsammare tekniska förutsättningar

än hittills.

För åstadkommande av en mera rationell drift erfordras, såsom

av de verkställda utredningarna framgår, i första hand en omläggning

av de nuvarande br^tningsmetoderna. För närvarande sprängas kolen

loss utan s. k. »förskrämning». Härav följer kvalitetsförsämring och

lägre försäljningsvärde. På grund av flötsens ojämna lutning i flera av

arbetsorterna är dessutom transporten inne i gruvan besvärlig, varjämte

vid nuvarande brytningsmetod ett omfattande system av transportvägar

måste underhållas.

Genom införande av förskrämningsmaskiner och linjebrytning samt

de brutna kolens förflyttning med mekanisk transportör från de olika

delarna av linjen till utfraktsvagnarna i utfraktsorten vid linjens nedre

ända skulle dels lastningen underlättas och transport med handkraft så

gott som bortfalla, dels transporten i hög grad koncentreras, så att

endast ett mindre antal vägar behövde underhållas. Fn dylik omläggning

i mera rationell riktning av driften, vilken måste anses nödvändig

för att fyndigheterna skola kunna med framgång exploateras,

förutsätter emellertid, även om någon större utvidgning av företaget

icke vidtages, ett visst kapitalutlägg för inköp av förskrämnings- och

borrmaskiner, linbaneanordningar, utfraktsanordningar m. m.

En enligt utskottets mening lämplig moderniseringsplan innefattas

i det i propositionen omförmälda alternativet II b. Utan att nu

behöva medföra ett alltför stort kapitalutlägg innebär dock detta alternativ

utförandet av vissa anordningar, som torde lämna tillfälle till

företagets exploaterande efter tidsenliga metoder och öppna möjlighet till

ett konstaterande av hållbarheten av de uppgjorda driftskalkylerna.

Samtidigt kunna dessa anordningar betraktas ingå som ett led i ett

större utvidgningsprogram, med vilkets fulla genomförande emellertid

tillsvidare skulle anstå.

På detta sätt skulle brytningens omfattning komma att begränsas

till hälften av den i propositionen antagna eller till cirka 100,000 ton

per år i stället för 200,000 ton. Till jämförelse må nämnas att den

skeppningsbara brytningen under brytningsåret 1 juli 1922—30 juni

1923 beräknas komma att uppgå till 75,000—80,000 ton.

Sammanlagda kapitalbehovet för de nyanläggningar, som enligt

ifrågavarande begränsade alternativ skulle komma till utförande, har

beräknats till 638,000 kronor. Åven om detta belopp i och för sig kan

synas betydande, bör dock uppmärksammas, att detsamma med cirka

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

21

1.100.000 kronor understiger motsvarande summa enligt propositionen,

1.740.000 kronor.

Givetvis bliva framställningskostnaderna vid detta begränsade

alternativ något ofördelaktigare än enligt propositionen eller, på sätt

framgår av de uppgjorda beräkningarna, 24 kronor 55 öre per ton eif

svensk hamn mot 22 kronor 65 öre för propositionens större alternativ '',

varvid inräknats ränta å upplånade medel men icke å aktiekapitalet. För

det större alternativets del har dock därjämte ansetts böra räknas med

en extra avskrivning av 150,000 kronor, i vilket fall motsvarande pris

uppgår till 23 kronor 50 öre. Enligt utskottets mening torde den sålunda

föreliggande skillnaden mellan de båda förslagen icke kunna tillmätas

avgörande betydelse i betraktande av att det bär är fråga om ett

försök sföretag, som till en början bör bedrivas i endast begränsad omfattning

och med minsta möjliga kapitalutlägg, i avvaktan på blivande

utvidgningar, sedan bärigheten av företaget hunnit tillförlitligen utrönas.

Under antagande av en årlig brytningskapacitet av 100,000 ton skulle

kostnaden för verksamhetens bedrivande enligt detta av utskottet tillstyrkta

alternativ kunna beräknas komma att med omkring 100,000—200,000

kronor överstiga motsvarande kostnader enligt propositionens förslagför

200,000 tons drift. Åven om denna siffra får betraktas såsom i hög

grad approximativ, måste den dock anses vara av intresse såsom belysande

för de båda alternativens förhållande till varandra ur driftsynpunkt.

Med hänsyn tagen till det betydande anläggningskapital, som

inbesparas genom ett antagande av ifrågavarande begränsade alternativ,

eller såsom nyss nämnts över 1,000,000 kronor, torde nämnda ökade

driftkostnadssiffra icke kunna sägas vara alltför väsentlig.

För att driften enligt denna begränsade plan skall anses säkerställd

erfordras dock, förutom ovannämnda för nyanläggningar och moderniseringsåtgärder

avsedda belopp av 638,000 kronor, också att ytterligare

medel beredas till rörelsekapital. Enligt vad utskottet inhämtat, torde

emellertid i detta avseende ett belopp av omkring 500,000 kronor visa

sig tillfyllest. Ytterligare förutsattes härvid, att bolaget av vederbörande

köpare, hittills i huvudsak svenska staten, kan påräkna förskott å inköpta

men ej ännu levererade kol, allteftersom dessa brytas vid Spetsbergen.

Några betänkligheter mot en sådan anordning torde icke böra möta,

under förutsättning självfallet att de lämnade förskotten icke överstiga

Till jämförelse må nämnas att, enligt för utskottet tillgängliga uppgifter, dagspriset å

prima engelska ostkustkol kan beräknas utgöra 33—35 kronor per ton fritt svensk hamn. Spetsbergskolen

beräknas för närvarande hava ett försäljningsvärde, med 8 procent understigande värdet

för engelska kol av nyssnämnda kvalitet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

det värde de brutna kolen, frakt m. m. oberäknad, kunna anses äga vid

Spetsbergen. Önskligt är dock därvid att trygghet i möjligaste mån

vinnes för att äganderätten till de kolkvantiteter, vilka sålunda förskottsvis

betalats, omedelbart övergår till köparen eller ock att rätten till desamma

för fall av likvidation eller eljest icke kan göras köparen stridig

av tredje man.

Vid sitt bedömande av bolagets kapitalbehov har utskottet emellertid

också ansett sig kunna utgå ifrån att den nuvarande enskilda krediten

skall i betydligt större utsträckning än i propositionen förutsatts kunna

under den närmaste tiden tryggas åt bolaget. Med utgångspunkt från

att de till den 1 juli 1923 garanterade enskilda lånen uppgå till i runt

tal 1,500,000 kronor, har utskottet sålunda ansett det kunna påfordras,

att en amortering av dessa icke behöver förekomma med högre belopp

än Vio eller 150,000 kronor per år, varav den första avbetalningen den

1 juli 1923 och alltså den sista den 1 juli 1932.

Beträffande den rätt, som tillkommer aktiebolaget Isfjorden—Belsund

att under tolv års tid, räknat från och med åt 1923, uppbära royalty

med 50 öre för varje ton brutna stenkol, har utskottet visserligen uppmärksammat

de begränsningar av denna till att omfatta en högsta

årskvantitet av 75,000 ton, som numera genomdrivits. 1 det läge, hela

spörsmålet om Spetsbergsbolagets finansiering nu befinner sig, torde

emellertid ytterligare eftergifter från aktiebolaget Isfjorden—Belsund

skäligen kunna påkallas. Enligt utskottets mening bör i sådant syfte

från vederbörande utverkas medgivande att upplupen royalty endast

behöver utbetalas i den mån uppkomna vinstmedel härtill lämna tillgång.

Enligt utskottets förslag skulle alltså svenska stenkolsaktiebolaget

Spetsbergen i statslån erhålla dels vad som erfordras för ovannämnda

nyanläggningar eller alltså 638,000 kronor dels ock till beredande av

rörelsekapital 500,000 kronor. Med hänsyn till de amorteringar å de

enskilda lånen, som den 1 juli 1923 och den 1 juli 1924 skulle verkställas,

torde för säkerställande av bolagets kapitalbehov statslånet icke

böra sättas lägre än 1,500,000 kronor, att utgå med 1,000,000 kronor

den 1 juli 1923 och 500,000 kronor den 1 juli 1924.

Vad den enskilda krediten i övrigt beträffar skulle denna, såsom

nyss nämnts, med utgångspunkt från att den redan för närvarande och

intill den 1 juli 1923 är garanterad till belopp av i runt tal 1,500,000

kronor, icke få minskas med högre belopp än 150,000 kronor varje

30 juni, så att densamma för tiden 1 juli 1923 — 30 juni 1924 alltså

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

23

säkerställes till belopp av minst 1,350,000 kronor, för tiden 1 juli 1924

—30 juni 1925 till belopp av minst 1,200,000 kronor o. s. v.; tidigast

den 1 juli 1932 skulle alltså den nu befintliga borgensgarantin fullt

upphöra.

I avseende å amorteringstiden för statslånet och de övriga villkor,

som böra uppställas för det nu tillstyrkta statsunderstödet, anser utskottet

de bestämmelser, som i detta avseende innefattas i det vid propositionen

fogade avtalsförslaget mellan staten och bolaget (Bil. A i

'' prop.) jämte förslag till ändringar i bolagsordning, böra i huvudsak

bibehållas oförändrade, dock med undantag för § 5 i avtalsförslaget

angående royaltyu till aktiebolaget Isfjorden—Belsund, i fråga om vilken

paragraf påkallas en ändring i enlighet med vad utskottet, ovan angivit.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört och under

erinran, att det för budgetåret 1923—1924 erforderliga anslagsbeloppet,

1,000,000 kronor, torde böra beredas av lånemedel, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må

a) medgiva, att svenska stenkolsaktiebolaget

Spetsbergen må av statsmedel beviljas ett lån av

1,500,000 kronor, att utgå med 1,000,000 kronor den

1 juli 1923 och 500,000 kronor den 1 juli 1924 på

de huvudsakliga villkor i övrigt, som innefattas i det

i statsrådsprotokollet över handelsärenden den 16

mars 1923 intagna förslaget till överenskommelse

mellan svenska staten och svenska stenkolsaktiebolaget

Spetsbergen, dock med följande ändringar, nämligen

dels beträffande de i § 4 av denna överenskommelse

omförmälda säkerheterna för banklån att dessa säkerheter

skola avse för tiden 1 juli 1923—30 juni 1924

ett banklån av 1,350,000 kronor jämte ränta, varefter

nämnda belopp må minskas med 150,000 kronor varje

år, dels ock i fråga om den i § 5 av samma överenskommelse

angivna royaltyn till aktiebolaget Isfjorden—

Belsund att det skall ankomma på Kungl. Maj:t att

såsom villkor för statslånet föreskriva ytterligare inskränkning

i rätten till sådan royalty;

b) för beredande av nämnda statslån såsom anslag

i riksstaten för budgetåret 1923—1924 bland

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

utgifter för kapitalökning under rubriken låneunderstöd

anvisa 1,000,000 kronor att utgå av lånemedel.

Stockholm den 24 maj 1923.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZEL1US.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, H. F.

Lamm, C. P. V. Nilsson i Gränebo, J. L. Widell, G. G. Ekman, J. Nilsson i Malmö,

E. A. Hallin, C. I. Asplund, J. Jeansson, A. B. Rooth och C. Johansson i Hälsingborg samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Ryden, 0. H:son

Waldén, C. R. Jansson i Falun, 0. Olsson i Kullenbergstorp, J. D. Norman, L. J.

Carlsson-Frosterud, A. Å. Törnkvist i Karlskrona, P. M. Olsson i Blädinge, J. Olofsson

i Digernäs, B. F:son Holmgren och O. Osberg.

Reservationer:

av herrar S. H. Kvarnzelius, H. F. Lamm, G. P. V. Nilsson i

Gränebo, E. A. Hallin, K. V. Rydén, O. Olsson i Kullenbergstorp, J.

Olofsson i Digernäs och O. Osberg, vilka ansett, att utskottet bort hemställa

om avslag å Kungl. Maj:ts förevarande* proposition;

av herr C. G. Ekman.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

25

Bilaga a.

Kostnadskalkyl för 102,000 ton skeppningsbar brytning.1

Kapitalbehov för nyanläggningar enligt Sidenvall ........................ kronor

» » likvidering av lån ............................................... »

» » rörelsekapital............................................................ »

Räntor under byggnadstiden .............................................................. »

Summa kronor

Driftkostnader.

Kronor

Brytningskostnad enligt Sidenvall (avr.) .................................... 1,311,000

Royalty för 105,000 ton ............................................................... 52,500

Exportavgift och skatter ................................................................ 31,500

Avskrivningar 5 procent på 2,760,000 kronor............................ 138,000

Ränta på nytt kapitaltillskott 5 procent .................................... 155,000

Summa kostnader på Spetsbergen ................................................ 1,688,000

Fraktkostnader exklusive bunkers ............................................... 632,000

Summa kostnader eif Göteborg (94,500 ton)............................... 2,320,000

Medräknas ränta på befintligt aktiekapital, 5 procent på

5,000,000 kronor, blir kostnaden på Spetsbergen.................... 1,938,000

och eif Göteborg............................................................... 2,570,000

1 Det av utskottet tillstyrkta alternativet.

638.000

1,560,000

792.000

110.000

3,100,000.

Kronor

per ton

12.8 5

16.55

24.55

19.oo

27.20.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 samt. 65 käft. (Nr 122.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

Bilaga b.

Kostnadskalkyl för 200,000 ton skeppningsbar brytning.1

Kapitalbehov för nyanläggningar enligt Sidenvall

» » sjöfartens underlättande..............

» » likvidering av lån ......................

» » rörelsekapital.................................

Räntor under byggnadstiden

.............. kronor 1,740,000

.............. » 150,000

.............. » 1,560,000

.............. » 1,627,000

.............. » 173,000

Summa kronor 5,250,000.

Driftkostnader.

Kronor

Brytningskostnad enligt Sidenvall (avr.)........................................ 2,218,000

Royalty för 206,000 ton.................................................................... 103,000

Exportavgifter och skatter................................................................ 60,000

Avskrivningar 5 procent på 4,100,000 kronor ............................ 205,000

Ränta på nytt kapitaltillskott 5 procent .................................... 262,500

Summa kostnader på Spetsbergen ................................................ 2,848,500

Fraktkostnad exclusive bunkers enligt Granholm .... 1,213,000

Extrakostnader för sjöfartens underlättande............... 40,500 1,253,500

Summa kostnader eif diverse hamnar (181,000 ton) ................ 4,102,000

Medräknas en post för extra avskrivningar av 150,000 kronor,

motsvarande cirka 3 procent på lånesumman, blir kostnaden

på Spetsbergen................................................................................ 2,998,500

och eif svenska hamnar................................................................ 4,252,000

Medräknas alternativt ränta på befintligt aktiekapital, 5 procent

på 5,000,000 kronor, blir kostnaden på Spetsbergen ............ 3,098,500

och eif svenska hamnar................................................................ 4,352,000

Kronor

per ton

11.10

14.2 5

22.65

15.oo

23.50

15.50

24.oo.

1 Det i propositionen tillstyrkta alternativet.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1923.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1923:319 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån till svenska stenkolsaktiebolaget Spetsbergen. s. 1 i texten