Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg åt viss tullpersonal.
1923-05-28 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1923:126, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg åt viss tullpersonal.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
1
Nr 126.
Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1923 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
dyrtidstillägg åt viss tullpersonal.
(3:e avd.)
Uti en till riksdagen avlåten, den 9 februari 1923 dagtecknad
proposition, nr 102, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande
behandling, bar Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att
dels medgiva, att extra ordinarie tulltjänstemän eller utom tullverket
stående personer, som på grund av inhållning mot dagavlöning
tjänstgjort inom tullverket'' under tiden från och med den 1 juli 1921
till och med den 30 juni 1922 eller under någon del därav, må för
sådan tid erhålla dyrtidstillägg enligt enahanda grunder, som varit gällande
för extra ordinarie tulltjänstemän, vilka under samma tid varit
förordnade att uppehålla ordinarie tjänst,
dels ock för bestridande av härav föranledda kostnader å riksstaten
för budgetåret 1923—1924 under sjunde huvudtiteln anvisa ett extra
förslagsanslag av 450,000 kronor.
I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
Före den med innevarande år genomförda omorganisationen av
tullverket har, enligt § 22 i avlöningsreglementet den 18 juni 1910
(Svensk författningssamling nr 78 s. 4) för tjänstemän vid tullverkets
lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning, dagavlöning till extra
ordinarie tjänsteman, som i anledning av ordinarie tjänstinnehavares
tjänsteresa, tjänstgöring såsom lärare vid eller deltagande i utbildningskurs
inom tullverket eller ledighet lör sjukdom eller annat giltigt tjänstgöringsförhinder
förordnats att bestrida ordinarie tjänst, under tjänstgöringstiden
utgått med belopp, som av Kungl. Maj:t på förslag av
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 sand. 68 käft. (Nr 126—128.) 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
generaltullstyrelsen bestämts. Gottgörelse till extra ordinarie tjänsteman,
vilken av anledning att ordinarie tjänsteman åtnjutit semester förordnats
att bestrida ordinarie tjänst, har utgått med enahanda belopp. Har förordnande
erfordrats för extra ordinarie tjänsteman i följd av inträffad
ledighet vid ordinarie tjänst, har han ägt uppbära enahanda dagavlöning.
Efter förslag av generaltullstyrelsen blevo ifrågavarande dagavlöningsbelopp
första gången bestämda den 2 december 1910 (Svensk författningssamling
nr 132 s. 35). Sedermera hava efter framställning av
generaltullstyrelsen vidtagits ändringar i dagavlöningsbeloppen enligt särskilda
av Kungl. Maj:t under åren 1912—1920 meddelade beslut, (Svensk
författningssamling 1912 nr 18, 1915 nr 463, 1916 nr 57, 1917 nr
321 och 706, 1918 nr 1101 och 1920 nr 901). De enligt sagda beslut
bestämda dagavlöningsbeloppen framgå av en inom finansdepartementet
upprättad tablå, vilken såsom bilaga finnes fogad vid ovanberörda
statsrådsprotokoll.
I § 23 i förenämnda avlöningsreglemente stadgades, att ersättning
till den extra ordinarie personal, som utöver de å stat anställda tjänstemän
erfordrades vid lokalförvaltningen samt kust- och gränsbevakningen
och fördenskull behörigen förordnades eller, efter generaltnllstyrelsens
medgivande, inkallade.s till längre eller kortare tids tjänstgöring, skulle
bestämmas av generaltullstyrelsen, med iakttagande att dagavlöning till
inkallad extra ordinarie tjänsteman såvitt möjligt borde begränsas till
de belopp, som för enahanda tjänstgöring blivit av Kungl. Maj:t jämlikt
nyssnämnda § 22 fastställda. Med stöd av denna föreskrift har generaltullstyrelsen
bestämt dagavlöningen till inkallade extra ordinarie
tjänstemän till i regel samma belopp, som utgått i dagavlöning vid
förordnande.
Förutom nämnda s. k. inkallade extra ordinarie tulltjänstemän,
vilkas avlöning enligt avlöningsreglementet bestämts av generaltullstyrelsen,
hava vissa tider före innevarande år i tullverket tjänstgjort
åtskilliga, verket icke tillhörande personer efter inhållning mot dagavlöning,
motsvarande den, som utgått till inkallade extra ordinarie
tjänstemän.
Beträffande rätten till dyrtidstillägg för omförmälda tre kategorier
av icke-ordiuarie befattningshavare i tullverket voro i kungörelsen den
29 juni 1921 (nr 344) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst, vilken kungörelse trädde i kraft den 1
juli 1921, meddelade följande bestämmelser. I § 7 föreskrevs, att till
befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning till siffran bestämts
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
3
av Kungl. Magt, skulle utbetalas dyrtidstillägg under iakttagande i tilllämpliga
delar av de i §§ 1—6 i kungörelsen meddelade bestämmelser.
Jämlikt § 8 i kungörelsen skulle till innehavare av sådan befattning i
statens tjänst, för vilken avlöningen icke till siffran bestämts av Konung
och riksdag eller av Kungl. Maj:t och ej heller utginge efter av riksdagen
prövade grunder, den myndighet, som ägde bestämma avlöningen,
lämna dyrtidstillägg, om och i den mån sådant funnes påkallat, därvid
de i kungörelsen föreskrivna allmänna grunder för dyrtidstilläggens utgående
skulle äga motsvarande tillämpning med iakttagande, bland annat,
att dyrtidstillägg icke skulle'' utgå å sådan del av avlöning, som kunde
vara föranledd av efter ingången av augusti månad 1914 inträdd ökning
i levnadskostnaderna, och att det å avlöningen i övrigt belöpande dyrtidstillägget
skulle minskas med belopp, motsvarande sagda del av
avlöningen.
Under åberopande av angivna bestämmelser i nyssnämnda dyrtidstilläggskungörelse
förordnade generaltullstyrelsen i ett den 5 juli 1921
utfärdat cirkulär angående utbetalning av dyrtidstillägg åt tullpersonal,
bland annat, att dyrtidstillägg skulle efter enahanda grunder, som stadgats
beträffande ordinarie befattningshavare, utgå och månadsvis utbetalas
jämväl till extra ordinarie tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning
samt kust- och gränsbevakning, varvid dock beträffande extra
ordinarie tjänsteman, som under månaden eller någon del därav antingen
bestritt annan tjänstgöring i tullverket än förordnande å ordinarie tjänst
eller befattning å extra stat eller ock åtnjutit befrielse från tjänstgöring
med bibehållen dagavlöning eller två tredjedelar därav, skulle iakttagas,
dels att dyrtidstillägg skulle beräknas å det belopp, som återstode, sedan
sammanlagda avlöningen för månaden minskats, för varje dag, varunder
vederbörande varit inkallad i tjänstgöring eller åtnjutit ledighet med
bibehållen dagavlöning, med 2 kronor för extra ordinarie kammarskrivare
och 1 krona 25 öre för annan extra ordinarie tjänsteman ävensom för
varje dag, varunder vederbörande med anledning av sjukdom tillerkänts
två tredjedels dagavlöning, med 1 krona 33 öre för extra ordinarie kammarskrivare
och 83 öre för annan extra ordinarie tjänsteman, dels ock
att dyrtidstillägget skulle i varje fall minskas med det belopp, varmed
sammanlagda avlöningen för månaden sålunda skulle för dyrtidstilläggets
beräknande avkortas. I cirkuläret föreskrevs därjämte, att de sålunda
meddelade föreskrifterna skulle i tillämpliga delar gälla för utom tullverket
stående manliga biträden, vilka inkallats till tjänstgöring mot
stadgad dagavlöning.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
Såsom generaltullstyrelsen i skrivelse den 17 oktober 1921 emellertid
framhållit, har inkallad extra ordinarie tjänstemans tjänstgöring med
avseende å såväl arbetets art som den dagliga tjänstgöringstiden vafit
fullt likartad med den tjänstgöring, som förordnad sådan tjänsteman
haft att utföra. Dagavlöningen till inkallad extra ordinarie tjänsteman
har ock i regel utgått med enahanda belopp som det, vartill den av
Kungl. Maj:t fastställda dagavlöningen till förordnad tjänsteman av motsvarande
slag uppgått. Med hänsyn till dessa förhållanden hava extra
ordinarie tulltjänstemän, som under tiden 1 juli 1921—30 juni 1922
på grund av inhållning tjänstgjort inom tullverket, synts departementschefen
böra erhålla dyrtid stillägg enligt enahanda grunder, som enligt
1921 års dyrtidstilläggskungörelse gällde för extra ordinarie tulltjänstemän,
vilka under samma tid förordnats att uppehålla ordinarie tjänst. Det nu sagda
har departementschefen även ansett höra gälla utom tullverket stående
personer, som under ifrågavarande tid tjänstgjort i tullverket efter inhållning,
enär vid deras anställning förutsatts, att desamma skulle komma i åtnjutande
av enahanda avlöningsförmåner som inkallade extra ordinarie tulltjänstemän,
och deras tjänstgöring därjämte varit fullt likartad med den inkallade
extra ordinarie tullpersonalens.
Utskottet har ansett sig kunna biträda Kungl. Maj:ts förevarande
proposition och får alltså hemställa,
att riksdagen må
a) medgiva, att extra ordinarie tulltjänstemän
eller utom tullverket stående personer, som på grund
av inhållning mot dagavlöning tjänstgjort inom tullverket
under tiden från och med den 1 juli 1921 till
och med den 30 juni 1922 eller under någon del därav,
må för sådan tid erhålla dyrtidstillägg enligt enahanda
grunder, som varit gällande för extra ordinarie tulltjänstemän,
vilka under samma tid varit förordnade
att uppehålla ordinarie tjänst, samt
b) för bestridande av härav föranledda kostnader
å riksstaten för budgetåret 1923—1924 under sjunde
huvudtiteln anvisa ett extra förslagsanslag av 450,000
kronor.
Stockholm den 28 maj 1923.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Statsutskottets utlåtande Nr 126.
5
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, C. J. G. Swartz, N. A. Nilsson
i Kabbarp, J. Nilsson i Skottlandshus, H. F. Lamm, J. L. Widell, J. Nilsson i
Malmö, O. Bergqyist, K. A. Tengdahl, K. E. Andersson i Eliantorp, F. O. Strutz och
C. Johansson i Hälsingborg samt
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, J. Jönsson
i Revinge, 0. H:son Waldén, P. Nilsson i Bonarp, C. R. Jansson i Falun, O. Olsson i
Kullenbergstorp, L. J. Garlsson-Frosterud, A. Å. Tömkvist i Karlskrona, P. M. Olsson
i Blädinge, B. F.son Holmgren och O. Osberg.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1923:285 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition angående dyrtidstillågg åt viss tullpersonal. s. 4 i texten