Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg åt viss tullpersonal.

1923-05-28 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1923:126, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg åt viss tullpersonal.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 126.

1

Nr 126.

Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1923 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

dyrtidstillägg åt viss tullpersonal.

(3:e avd.)

Uti en till riksdagen avlåten, den 9 februari 1923 dagtecknad

proposition, nr 102, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande

behandling, bar Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att

dels medgiva, att extra ordinarie tulltjänstemän eller utom tullverket

stående personer, som på grund av inhållning mot dagavlöning

tjänstgjort inom tullverket'' under tiden från och med den 1 juli 1921

till och med den 30 juni 1922 eller under någon del därav, må för

sådan tid erhålla dyrtidstillägg enligt enahanda grunder, som varit gällande

för extra ordinarie tulltjänstemän, vilka under samma tid varit

förordnade att uppehålla ordinarie tjänst,

dels ock för bestridande av härav föranledda kostnader å riksstaten

för budgetåret 1923—1924 under sjunde huvudtiteln anvisa ett extra

förslagsanslag av 450,000 kronor.

I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Före den med innevarande år genomförda omorganisationen av

tullverket har, enligt § 22 i avlöningsreglementet den 18 juni 1910

(Svensk författningssamling nr 78 s. 4) för tjänstemän vid tullverkets

lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning, dagavlöning till extra

ordinarie tjänsteman, som i anledning av ordinarie tjänstinnehavares

tjänsteresa, tjänstgöring såsom lärare vid eller deltagande i utbildningskurs

inom tullverket eller ledighet lör sjukdom eller annat giltigt tjänstgöringsförhinder

förordnats att bestrida ordinarie tjänst, under tjänstgöringstiden

utgått med belopp, som av Kungl. Maj:t på förslag av

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 sand. 68 käft. (Nr 126—128.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 126.

generaltullstyrelsen bestämts. Gottgörelse till extra ordinarie tjänsteman,

vilken av anledning att ordinarie tjänsteman åtnjutit semester förordnats

att bestrida ordinarie tjänst, har utgått med enahanda belopp. Har förordnande

erfordrats för extra ordinarie tjänsteman i följd av inträffad

ledighet vid ordinarie tjänst, har han ägt uppbära enahanda dagavlöning.

Efter förslag av generaltullstyrelsen blevo ifrågavarande dagavlöningsbelopp

första gången bestämda den 2 december 1910 (Svensk författningssamling

nr 132 s. 35). Sedermera hava efter framställning av

generaltullstyrelsen vidtagits ändringar i dagavlöningsbeloppen enligt särskilda

av Kungl. Maj:t under åren 1912—1920 meddelade beslut, (Svensk

författningssamling 1912 nr 18, 1915 nr 463, 1916 nr 57, 1917 nr

321 och 706, 1918 nr 1101 och 1920 nr 901). De enligt sagda beslut

bestämda dagavlöningsbeloppen framgå av en inom finansdepartementet

upprättad tablå, vilken såsom bilaga finnes fogad vid ovanberörda

statsrådsprotokoll.

I § 23 i förenämnda avlöningsreglemente stadgades, att ersättning

till den extra ordinarie personal, som utöver de å stat anställda tjänstemän

erfordrades vid lokalförvaltningen samt kust- och gränsbevakningen

och fördenskull behörigen förordnades eller, efter generaltnllstyrelsens

medgivande, inkallade.s till längre eller kortare tids tjänstgöring, skulle

bestämmas av generaltullstyrelsen, med iakttagande att dagavlöning till

inkallad extra ordinarie tjänsteman såvitt möjligt borde begränsas till

de belopp, som för enahanda tjänstgöring blivit av Kungl. Maj:t jämlikt

nyssnämnda § 22 fastställda. Med stöd av denna föreskrift har generaltullstyrelsen

bestämt dagavlöningen till inkallade extra ordinarie

tjänstemän till i regel samma belopp, som utgått i dagavlöning vid

förordnande.

Förutom nämnda s. k. inkallade extra ordinarie tulltjänstemän,

vilkas avlöning enligt avlöningsreglementet bestämts av generaltullstyrelsen,

hava vissa tider före innevarande år i tullverket tjänstgjort

åtskilliga, verket icke tillhörande personer efter inhållning mot dagavlöning,

motsvarande den, som utgått till inkallade extra ordinarie

tjänstemän.

Beträffande rätten till dyrtidstillägg för omförmälda tre kategorier

av icke-ordiuarie befattningshavare i tullverket voro i kungörelsen den

29 juni 1921 (nr 344) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst, vilken kungörelse trädde i kraft den 1

juli 1921, meddelade följande bestämmelser. I § 7 föreskrevs, att till

befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning till siffran bestämts

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 126.

3

av Kungl. Magt, skulle utbetalas dyrtidstillägg under iakttagande i tilllämpliga

delar av de i §§ 1—6 i kungörelsen meddelade bestämmelser.

Jämlikt § 8 i kungörelsen skulle till innehavare av sådan befattning i

statens tjänst, för vilken avlöningen icke till siffran bestämts av Konung

och riksdag eller av Kungl. Maj:t och ej heller utginge efter av riksdagen

prövade grunder, den myndighet, som ägde bestämma avlöningen,

lämna dyrtidstillägg, om och i den mån sådant funnes påkallat, därvid

de i kungörelsen föreskrivna allmänna grunder för dyrtidstilläggens utgående

skulle äga motsvarande tillämpning med iakttagande, bland annat,

att dyrtidstillägg icke skulle'' utgå å sådan del av avlöning, som kunde

vara föranledd av efter ingången av augusti månad 1914 inträdd ökning

i levnadskostnaderna, och att det å avlöningen i övrigt belöpande dyrtidstillägget

skulle minskas med belopp, motsvarande sagda del av

avlöningen.

Under åberopande av angivna bestämmelser i nyssnämnda dyrtidstilläggskungörelse

förordnade generaltullstyrelsen i ett den 5 juli 1921

utfärdat cirkulär angående utbetalning av dyrtidstillägg åt tullpersonal,

bland annat, att dyrtidstillägg skulle efter enahanda grunder, som stadgats

beträffande ordinarie befattningshavare, utgå och månadsvis utbetalas

jämväl till extra ordinarie tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning

samt kust- och gränsbevakning, varvid dock beträffande extra

ordinarie tjänsteman, som under månaden eller någon del därav antingen

bestritt annan tjänstgöring i tullverket än förordnande å ordinarie tjänst

eller befattning å extra stat eller ock åtnjutit befrielse från tjänstgöring

med bibehållen dagavlöning eller två tredjedelar därav, skulle iakttagas,

dels att dyrtidstillägg skulle beräknas å det belopp, som återstode, sedan

sammanlagda avlöningen för månaden minskats, för varje dag, varunder

vederbörande varit inkallad i tjänstgöring eller åtnjutit ledighet med

bibehållen dagavlöning, med 2 kronor för extra ordinarie kammarskrivare

och 1 krona 25 öre för annan extra ordinarie tjänsteman ävensom för

varje dag, varunder vederbörande med anledning av sjukdom tillerkänts

två tredjedels dagavlöning, med 1 krona 33 öre för extra ordinarie kammarskrivare

och 83 öre för annan extra ordinarie tjänsteman, dels ock

att dyrtidstillägget skulle i varje fall minskas med det belopp, varmed

sammanlagda avlöningen för månaden sålunda skulle för dyrtidstilläggets

beräknande avkortas. I cirkuläret föreskrevs därjämte, att de sålunda

meddelade föreskrifterna skulle i tillämpliga delar gälla för utom tullverket

stående manliga biträden, vilka inkallats till tjänstgöring mot

stadgad dagavlöning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 126.

Såsom generaltullstyrelsen i skrivelse den 17 oktober 1921 emellertid

framhållit, har inkallad extra ordinarie tjänstemans tjänstgöring med

avseende å såväl arbetets art som den dagliga tjänstgöringstiden vafit

fullt likartad med den tjänstgöring, som förordnad sådan tjänsteman

haft att utföra. Dagavlöningen till inkallad extra ordinarie tjänsteman

har ock i regel utgått med enahanda belopp som det, vartill den av

Kungl. Maj:t fastställda dagavlöningen till förordnad tjänsteman av motsvarande

slag uppgått. Med hänsyn till dessa förhållanden hava extra

ordinarie tulltjänstemän, som under tiden 1 juli 1921—30 juni 1922

på grund av inhållning tjänstgjort inom tullverket, synts departementschefen

böra erhålla dyrtid stillägg enligt enahanda grunder, som enligt

1921 års dyrtidstilläggskungörelse gällde för extra ordinarie tulltjänstemän,

vilka under samma tid förordnats att uppehålla ordinarie tjänst. Det nu sagda

har departementschefen även ansett höra gälla utom tullverket stående

personer, som under ifrågavarande tid tjänstgjort i tullverket efter inhållning,

enär vid deras anställning förutsatts, att desamma skulle komma i åtnjutande

av enahanda avlöningsförmåner som inkallade extra ordinarie tulltjänstemän,

och deras tjänstgöring därjämte varit fullt likartad med den inkallade

extra ordinarie tullpersonalens.

Utskottet har ansett sig kunna biträda Kungl. Maj:ts förevarande

proposition och får alltså hemställa,

att riksdagen må

a) medgiva, att extra ordinarie tulltjänstemän

eller utom tullverket stående personer, som på grund

av inhållning mot dagavlöning tjänstgjort inom tullverket

under tiden från och med den 1 juli 1921 till

och med den 30 juni 1922 eller under någon del därav,

må för sådan tid erhålla dyrtidstillägg enligt enahanda

grunder, som varit gällande för extra ordinarie tulltjänstemän,

vilka under samma tid varit förordnade

att uppehålla ordinarie tjänst, samt

b) för bestridande av härav föranledda kostnader

å riksstaten för budgetåret 1923—1924 under sjunde

huvudtiteln anvisa ett extra förslagsanslag av 450,000

kronor.

Stockholm den 28 maj 1923.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 126.

5

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, C. J. G. Swartz, N. A. Nilsson

i Kabbarp, J. Nilsson i Skottlandshus, H. F. Lamm, J. L. Widell, J. Nilsson i

Malmö, O. Bergqyist, K. A. Tengdahl, K. E. Andersson i Eliantorp, F. O. Strutz och

C. Johansson i Hälsingborg samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, J. Jönsson

i Revinge, 0. H:son Waldén, P. Nilsson i Bonarp, C. R. Jansson i Falun, O. Olsson i

Kullenbergstorp, L. J. Garlsson-Frosterud, A. Å. Tömkvist i Karlskrona, P. M. Olsson

i Blädinge, B. F.son Holmgren och O. Osberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1923:285 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition angående dyrtidstillågg åt viss tullpersonal. s. 4 i texten