Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till utgifter för kapitalökning för vissa under ecklesiastikdepartementet hörande ändamål.

1923-02-23 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1923:21, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till utgifter för kapitalökning för vissa under ecklesiastikdepartementet hörande ändamål.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 21.

1

Nr 21.

Ankom till riksdagens kansli den 23 februari 1923 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar om anslag till utgifter för kapitalökning

för vissa under ecklesiastikdepartementet hörande

ändamål.

(4:e avd.)

l:o) I den till riksdagen den 8 januari 1923 avlåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1923 — 1924

har Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid propositiouen under

rubrik »1923: Utgifter för kapitalökning: bil. 2» fogade statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen

(punkt 1) att såsom kapitalökning för fonden för räntefria studielån för

budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag av 300,000

kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.

1—3 av åberopade statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål har riksdagen anvisat, för år 1919

100,000 kronor, för år 1920 150,000 kronor, för år 1921 200,000 kronor

och för år 1922 250,000 kronor.

Då sistnämnda anslagsbelopp avsåg läsåret 1922—1923, gjordes

icke någon framställning till 1922 års riksdag om anvisande av anslag

såsom kapitalökning för nämnda fond för förra halvåret 1923.

Departementschefen anför bl. a. följande:

»Till erhållande av studielån år 1922 hade, på sätt framgår av vad

jag här anfört, anmält sig 976 sökande, varav endast 206 kommo i åtnjutande

av sådana lån. Av dem, som sålunda icke tilldelats studielån,

voro ganska många väl kvalificerade för erhållande, av dylika lån. Då

det är att vänta, att antalet behörigen kvalificerade sökande, i likhet

med vad under de senare åren ägt rum, alltjämt kommer att ökas, synes

mig det belopp, som för ifrågavarande ändamål, utöver förefintliga besparingar

och återlevererade medel, bör under budgetåret 1923—1924

stå till Kungl. Maj:ts förfogande, icke kunna sättas lägre än till 300,000

kronor. Beloppet bör, liksom under de senare åren, i riksstaten upp
1

Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 samt. 16 käft. (Nr 21.)

Räntefria

studielån.

[IT

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 21.

föras såsom reservationsanslag till kapitalökning för omförmälda fond.

Medel för ändamålet torde böra beredas genom upplåning. Det torde

ankomma på chefen för finansdepartementet att senare i dag framställa

förslag om anslagsbeloppets täckande.»

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må såsom kapitalökning för fonden

för räntefria studielån för budgetåret 1923—1924 anvisa

ett reservationsanslag av 300,000 kronor, att utgå

av lånemedel.

Ti<uu^vax 2:o) Kungl. Maj:t har (punkt 2) föreslagit riksdagen att bland

domkyrka. utgifter för kapitalökning under rubriken låneunderstöd bevilja ett anslag

[2.] '' av 20,000 kronor för utlämnande av ett räntefritt lån till Växjö domkyrka.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.

3—8 av åberopade statsrådsprotokollet.

Jämlikt förordningen den 11 februari 1687, huru med rättegång i

domkapitlen skall förhållas, åligger det domkyrkorna att hålla lokal för

domkapitlen. Några undantag härifrån hava emellertid förekommit, i

det antingen lokaler bekostats av särskilda kassor eller ock staten trätt

hjälpande emellan.

Vad domkapitlet i Växjö angår, äro dess sessionslokaler inrymda i

karaktärshuset vid biskopsbostället Östrabo. Byggnads- och underhållsskyldigheten

å sagda boställe åvilar jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 29

oktober 1880 biskopen i Växjö stift med undantag dock för domkapitelslokalerna,

beträffande vilka denna skyldighet åligger domkyrkan. Detta

åliggande har ansetts innebära, att domkyrkan, utöver underhållet av

rummens inre, skall med en femtedel deltaga i kostnaderna för reparationer

och underhåll av byggnadens yttre.

Departementschefen anför följande:

»Den skuld, vari domkyrkan i Växjö häftar, har uppkommit

huvudsakligen på grund av domkyrkan åliggande byggnads- och underhållsskyldighet

i avseende på domkapitlets lokaler. 1 skulden ingår även

ett mindre belopp, som hänför sig till restaurering av domkyrkan. Enligt

gällande bestämmelser åligger det visserligen domkyrkorna att tillhandahålla

lokaler åt domkapitlen, men i undantagsfall har dock staten

trätt hjälpande emellan. Sålunda bestridas hyreskostnaderna för lokaler

åt domkapitlen i Luleå och Visby av statsmedel. Vidare har riksdagen

dels för anordnande av arkivlokal i domkapitelshuset i Västerås samt

till nämnda byggnads iståndsättande anvisat 15,000 kronor, dels ock

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 21. 3

för möjliggörandet av uppförande av domkapitelshus i Skara medgivit

avskrivning med 27,000 kronor å en domkyrkans i Skara skuld till

riksgäldskontoret.

Vad angår domkyrkorna själva hava till underhåll och restaurering

av dylika vid ett flertal tillfällen anvisats statsmedel, i eu del fall till

betydande belopp, eller ock hava för ändamålet beviljats lån. Sålunda

anvisades av 1850—1851 års riksdag för utvidgning och reparation av

Växjö domkyrka 20,000 rdr såsom lån.

Genom utredningen i ärendet lärer få anses ådagalagt, att, även

om den skuld, vari Växjö domkyrka häftar, är något mindre än vad

som först uppgivits, det torde vara omöjligt för domkyrkan att med

sina nuvarande inkomster förränta och amortera sin skuld. Därest eu

reglering av de ekonomiska förhållandena mellan Växjö domkyrka och

Kalmar förutvarande domkyrka kommer till stånd ävensom genom domkyrkan

i Växjö tillkommande försäljningsmedel för lägenheten Lekamensgärdet

skulle visserligen domkyrkans ställning komma att något förbättras.

För närvarande synes emellertid nödigt bispringa domkyrkan

genom lämnande av ett räntefritt lan. Mot det ifrågasätta lånebeloppets

storlek har jag intet att erinra.

Beträffande tid och villkor för lånets återbetalande torde det, i

enlighet med vad kammarkollegiet och statskontoret föreslagit, böra

ankomma på Kungl. Maj:t att härom meddela beslut, sedan avgörande

träffats i fråga om reglering av de ekonomiska förhållandena mellan

Växjö domkyrka och Kalmar kyrka. Med denna regleringsfråga,

som torde behöva underställas såväl riksdag som kyrkomöte, synes

emellertid lånets utlämnande icke böra sammankopplas. Det betryckta

läge, vari Växjö domkyrka befinner sig, gör det nämligen i hög grad

önskvärt, att lånefrågan blir ordnad inom den närmaste tiden.»

Under erinran, hurusom Kungl. Maj:ts förevarande förslag tillkommit

efter tillstyrkan, förutom av kammarkollegiet och statskontoret, J

jämväl av riksgäldskontoret, får utskottet, med särskild tagen hänsyn

till det betryckta läge vari Växjö domkapitel med avseende å sina ekonomiska

förhållanden synes befinna sig, hemställa,

att riksdagen må bland utgifter för kapitalökning

under rubriken låneunderstöd för budgetåret 1923—1924

bevilja ett anslag av 20,000 kronor för utlämnande av

ett räntefritt lån till Växjö domkyrka, att utgå av tillfälliga

lånemedel.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Akademiska

sjukhuset

i Uppsala.

[3,1

Utskottets

yttrande.

4 Statsutskottets utlåtande Nr 21.

3:o) Kungl. Maj:t har (punkt 3) föreslagit riksdagen att bland

utgifter för kapitalökning under rubriken låneunderstöd för budgetåret

1923 1924 anvisa till fullbordande av akademiska sjukhusets i Uppsala

ny- och ombyggnad ett extra reservationsanslag av 600,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 8—13 i statsrådsprotokollet.

Utskottet får tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag. Såsom

i propositionen närmare utretts, avser detsamma ett tillfälligt förskott

till akademiska sjukhusets nybyggnad i avvaktan på att den senaste

delen av landstingets bidrag utanordnas, vilket icke kommer att ske

förrän arbetena äro fullbordade.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bland utgifter för kapitalökningunder

rubriken låneunderstöd för budgetåret 1923—

1924 anvisa till fullbordande av akademiska sjukhusets

i Uppsala ny- och ombyggnad ett reservationsanslag

av 600,000 kronor, att utgå av tillfälliga lånemedel.

Stockholm den 23 februari 1923.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, C. J. G.

Swartz, J. Nilsson i Skottlandshus, H. F. Lamm, C. P. V. Nilsson i Gränebo, O. U. B.

Olsson, C. G. Ekman, J. Nilsson i Malmö, O. Bergqvist, J. B. Johansson i Fredrikslund

och C. Johansson i Hälsingborg samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, O. H:son

Waldén, C. R. Jansson i Falun, O. Olsson i Kullenbergstorp, J. D. Norman, P. M. Olsson

i Blädinge, E. Andersson i Prästbol, J. Olofsson i Digernäs, S. E. Ljungkvist, B. F:son

Holmgren och A. Wikström.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1923.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1923:47 Skrivelse till Konungen i anledning av Kung!. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till utgifter för kapitalökning för vissa under s. 3 i texten