Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för kapitalökning å statens under kommunikationsdepartementet hörande utlåningsfonder jämte en i ämnet väckt motion.

1923-03-02 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1923:25, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för kapitalökning å statens under kommunikationsdepartementet hörande utlåningsfonder jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 25.

1

Nr 25.

Ankom till riksdagens kansli den 2 mars 1923 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar om anslag för kapitalökning å statens

under kommunikationsdepartementet hörande utlåningsfonder

jämte en i ämnet väckt motion.

(4:e avd.)

l:o) Uti den till riksdagen den 8 januari 1923 avlåtna propositio- Allmänna

nen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret llnefonden.

1923—1924 har Kungl. Maj:t beträffande statens utlåningsfonder, under

åberopande av det vid propositionen under rubrik »utgifter för kapitalökning:

bil. 1» fogade statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för nämnda dag, föreslagit riksdagen (punkt 30) att

dels medgiva, att den omständigheten, att arbetet å Ruda—Älghults

järnvägsaktiebolags järnvägsanläggning påbörjats, icke må utgöra

hinder för Kungl. Maj:t att från allmänna järnvägslånefonden bevilja

bolaget nytt statslån intill högst hälften av den uppkomna ökade byggnadskostnaden,

under villkor att staten såsom säkerhet för det nya lånet

erhåller inteckning i järnvägen med förmånsrätt närmast efter den inteckning,

som beviljats för det äldre statslånet;

dels medgiva, att den omständigheten, att arbetet å Södra Kinnekulle

järnvägsaktiebolags järnvägsanläggning påbörjats, icke må utgöra

hinder för Kungl. Maj:t att bevilja bolaget statslån å 45,000 kronor från

nämnda fond, under villkor att staten såsom säkerhet för lånet erhåller

första inteckning i järnvägen;

Bihang till Riksdagens protokoll 1923. 6 saml. 19 käft. (Nr 25.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 25.

dels för avsättning till allmänna järnvägslånefonden för budgetåret

1923—1924 anvisa ett reservationsanslag av 750,000 kronor;

dels till låneunderstöd för enskilda järnvägar bevilja och ställa till

Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag av 5,000,000 kronor att utgå underbudgetåren

1924—1929 med 1,000,000 kronor för varje budgetår, dock

så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa budgetåranvisat,

må för ett efterföljande budgetår av samma femårsperiod disponeras;
dels

och föreskriva, att för åtnjutande av lån, som Kungl. Maj:t

från nämnda anslag av 5,000,000 kronor beviljar till understödjande av

nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar, skola gälla de i

statsrådsprotokollet förordade villkor och bestämmelser.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet säd. 105—132.

De av departementsehefen föreslagna ändrade villkor och bestämmelser

för åtnjutande av lån från allmänna järnvägslånefonden, vilka

skulle fastställas av riksdagen, äro av följande lydelse:

l:o) Behovet och ändamålsenligheten av hanbyggnaden skola genom tillfredsställande

utredning vara ådagalagda; och skall därvid föreligga särskild

beräkning rörande den sannolika omfattningen av järnvägens blivande trafik.

2:o) Kostnadsförslag och arbetsplan skola fastställas av Kungl. Maj:t, som

ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra.

_3_:o) Det sökande bolaget är skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna

för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, kontrollberäkningar, besiktningar,

extra biträdens användande med mera dylikt, vilka kunna föranledas av granskningen

utav kostnadsförslaget, arbetsplanen och den i l:o) omförmälda utredning

och beräkning.

4:o) För att kunna erhålla statsunderstöd skall det lånesökande bolaget

vara skyldigt hos Kungl Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital, som jämte

statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande, på sätt arbetsplan

och kostnadsförslag innehålla, och varav minst så stor del, som motsvarar

fyra sjundedelar av den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras av inbetalt

eller_ tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott

till järnvägsanläggningens utförande.

5:o) Låneunderstödet må utgöra högst tre sjundedelar av anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets fortgång

på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande därav,

att utbetalning å den beviljade lånesumman ej må äga rum, förrän däremot proportionellt

svarande inbetalning verkställts å den del av anläggningskapitalet,

som bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat

tillskott; och skall härjämte en tiondel av den beviljade låneförsträckningen

innestå, till dess ej mindre inteckning i järnvägen meddelats med den förmånsrätt,

som omförmäles nedan under 10:o), än även besiktning av järnvägsanläggningen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande AV 2f>.

3

blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl. kungörelsen den 11 december

1874 angående ordningen för avsyning och besiktning av enskilda järnvägar och

deras upplåtande för allmän trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik.

6:o) I undantagsfall, då särskilda skäl därtill föreligga, äger Kungl. Maj:t

bestämma, att statslånet må höjas från tre sjundedelar till högst hälften av den

beräknade anläggningskostnaden, ävensom medgiva det lånesökande bolaget en

däremot svarande minskning i skyldigheten att anskaffa eget anläggningskapital.

7:o) Därest kostnaden för järnvägsanläggningens utförande icke skulle uppgå

till det i det fastställda kostnadsförslaget upptagna beloppet, skall statslånet nedsättas

med ett belopp, utgörande högst tre sjundedelar eller i fall, som avses i

li:o), högst hälften av kostnadsminskningen; och skall bolaget sålunda vara pliktigt

att, sedan anläggningen blivit i vederbörlig ordning avsynad och godkänd,

omedelbart till statsverket återbära vad bolaget för mycket kan hava uppburit.

8:o) Därest järnväg, för vars anläggning statslån sökes, skall trafikeras av

en annan järnväg, bör preliminärt avtal därom, såvitt möjligt, vara upprättat,

innan ansökning om statslån ingives, samt avskrift av detsamma bifogas ansökningen.

9:o) Med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem och

fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet

först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp och återstoden

utgör avbetalning därå;

b) att räntefrihet må åtnjutas för högst tre år från lyftningsdagarna, men

dock ej utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

senast skall vara färdig och öppnad för trafik;

c) att, så snart ränta upplupit å lyftat lånebelopp till och med det datum,

som motsvarar det för kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp skall

inbetalas till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet

vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

senast skall vara färdig och öppnad för trafik; samt

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning erlägges,

låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent ränta, intill dess samma

belopp varder behörigen inbetalt.

10:o) Till säkerhet för sin fordrans utbekommande skall staten erhålla inteckning

med förmånsrätt framför varje annan fordran i den järnväg, för vars anläggning

den ifrågavarande försträckningen beviljats.

ll:o) Mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, å statens vägnar, och varje

järnvägsbolag, som erhållit statslån, skall avslutas kontrakt, varigenom bolaget

förbinder sig att utföra järnvägsanläggningen i överensstämmelse med den fastställda

arbetsplanen ävensom vidtaga alla på bolaget ankommande åtgärder för att staten

må, så snart ske kan, erhålla den under 10:o) stadgade inteckningssäkerhet; börande

i detta kontrakt tillika intagas alla bolagets rättigheter och skyldigheter enligt de

beslut, som av Kung], Maj:t meddelats vid statslånets beviljande.

12:o) Fullmäktige i riksgäldskontoret äga medgiva, att statslån, som utbetalts

från ifrågavarande anslag, må i dess helhet återbetalas före den stadgade

amorteringstidens utgång.

13:o) Kung!. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd leda
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 25.

Utskottets

yttrande.

mot i styrelsen för varje järvägsbolag, som innehar lån av staten, och utse en

revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning och räkenskaper - och

skall arvode till sålunda utsedd ledamot och revisor bekostas av bolaget. *

14:o) Järnvägsbyggnaden med därtill hörande anläggningar skall utföras

under statens kontroll.

15:o) yarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt

underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl. Maj:t kan

finna gott för bolaget meddela, som ock i övrigt alla de villkor och kontroller

som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga.

Beträffande de föreslagna förändringarna med avseende å villkoren

för lån från ifrågavarande fond vill utskottet erinra, hurusom huvudsyftet

med dessa förändringar varit att erhålla större trygghet än hittills för att,

på sätt 1921 års riksdag uttalat såsom ömkligt, fonden endast kommer

att tagas i anspråk för understödjande av sådana företag, vilka kunna

antagas äga möjligheter att i behörig ordning förränta och amortera beviljade

statslån. I enlighet härmed har nu föreslagits komplettering av

gällande lånebestämmelser i olika avseenden, såsom exempelvis i fråga

om skyldighet för lånesökande att förebringa utredning rörande behovet

och ändamålsenligheten av banbyggnaden samt om förbud för låntagare,

som icke kunnat fullgöra annuitetsbetalning, att utan särskilt medgivande

förfoga över utdelning eller besluta om utvidgning av företaget. Statslån

skulle hädanefter i regel icke lämnas till högre belopp än 3h av den

beräknade anläggningskostnaden, dock med möjlighet lämnad öppen att

i undantagsfall höja lånet till nuvarande storlek 50 S. Samtidigt har i

överensstämmelse med de direktiv för undersökningen, som gåvos av

1921 års riksdag, anståndsräntan ansetts böra borttagas. Vad sålunda och

i övrigt föreslagits, har synts utskottet innebära ett beaktande av tidigare

av riksdagen angivna önskemål utan åsidosättande av huvudsyftet

med fonden, nämligen befrämjandet av utvecklingen av landets järnvägsväsen.

Utskottet bär därför ansett sig kunna tillstyrka de föreslagna

ändrade bestämmelserna till antagande.

Vad därefter angår frågan om beredande av medel för fonden, så

torde i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag nu å riksstaten för budgetåret

1923—1924 böra uppföras det belopp av 750,000 kronor, om vilkets

avsättande till fonden beslut redan tidigare av riksdagen fattats. Med

hänsyn till den i ärendet lämnade utredningen om behovet av ytterligare

anslag vill utskottet ej heller motsätta sig att till fonden för åren 1924—

1929 avsättes 5,000,000 kronor att utgå med 1,000,000 kronor för år.

Utskottet vill också tillstyrka att, på sätt Kungl. Maj:t hemställt,

till Ruda—Älghults järnvägsaktiebolag och Södra Kinnekulles järnvägs
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 25.

5

aktiebolag från handels- och sjöfartsfonden beviljade lån å respektive

207,000 och 45,000 kronor, må överflyttas till allmänna järn vägslånefonden

samt att dessa bolag i övrigt må kunna beviljas lån från sistnämnda

fond utan binder av att järnvägsanläggningarne påbörjats. En sådan

åtgärd har ansetts särskilt önsklig med hänsyn därtill att, på sätt jämväl

departementschefen framhållit, handels- och sjöfartsfonden icke är avsedd

för utlåning till järnvägsändamål.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må,

a) medgiva, att den omständigheten, att arbetet å

Ruda—Älghults järnvägsaktiebolags järnvägsanläggning

påbörjats, icke må utgöra hinder för Kungl. Maj:t att

från allmänna järnvägslånefonden bevilja bolaget nytt

statslån intill högst hälften av den uppkomna ökade

byggnadskostnaden, under villkor att staten såsom säkerhet

för det nya lånet erhåller inteckning i järnvägen

med förmånsrätt närmast efter den inteckning, som

beviljats för det äldre statslånet;

b) medgiva, att den omständigheten, att arbetet

å Södra Kinnekulle järnvägsaktiebolags järnvägsanläggning

påbörjats, icke må utgöra hinder för Kungl. Maj:t

att bevilja bolaget statslån å 45,000 kronor från nämnda

fond, under villkor att staten såsom säkerhet för lånet

erhåller första inteckning i järnvägen;

c) för avsättning till allmänna järnvägslånefonden

för budgetåret 1923—1924 anvisa ett reservationsanslag

av 750,000 kronor, att utgå av lånemedel;

d) till låneunderstöd för enskilda järnvägar bevilja

och ställa till Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag

av 5,000,000 kronor att utgå under budgetåren 1924—

1929 med 1,000,000 kronor för varje budgetår, dock

så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av

dessa budgetår anvisat, må för ett efterföljande budgetår

av samma femårsperiod disponeras;

e) föreskriva, att för åtnjutande av lån, som

Kungl. Maj:t från nämnda anslag av 5,000,000 kronor

beviljar till understödjande av nya, ännu ej påbörjade

enskilda järnvägsanläggningar, skola gälla de i stats
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 25.

rådsprotokollet över kommunikationsärenden den 8 januari

1923 förordade villkor och bestämmelser.

Fonden för 2:o) Kungl. Maj:t har (punkt 31) föreslagit riksdagen att dels besluta,

Tisan "delarde avsättningar till fonden för bibanor i vissa delar av riket, som

ar riket enligt riksdagens beslut skolat ske under budgetåren 1923—1927, i stället

skola äga rum under budgetåren 1924—1928; dels och föreskriva, att

för åtnjutande av understöd från ifrågavarande fond skola från och med

den 1 juli 1923 gälla de i statsrådsprotokollet förordade villkor och bestämmelser.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 133—141 av åberopade

statsrådsprotokollet.

Departementschefen anför bl. a. följande:

»Den huvudsakliga avsikten med bibanefondens inrättande har ju

varit att knyta vissa fattiga gränsbygder fastare samman vid våra västliga

landamären och förhjälpa dessa bygder till en rikare utveckling i

ekonomiskt och kulturellt hänseende. I likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och fullmäktige håller jag därför före, att man icke

på de banor, som äro avsedda att erhålla understöd från bibanefonden,

kan uppställa samma fordran på räntabilitet som beträffande de med lån

från allmänna järn vägslån ef onden understödda järnvägarna. Av samma

skäl torde någon minskning i statens bidrag till gränsbanorna ej böra

ifrågasättas.

Förslagen att borttaga anståndsräntan jämväl i fråga om bibanefonden

ävensom att låta en tredjedel av understödet från fonden utgå

utan återbetalningsskyldighet anser jag mig på de därför anförda skäl

böra tillstyrka. Som en följd av ändringen i sistnämnda hänseende torde

böra stadgas, att i händelse staten inlöser järnvägsanläggningen, det utan

återbetalningsskyldighet beviljade statsunderstödet skall avräknas å inlösningsbeloppet.

Vad slutligen angår frågan, huruvida icke understödet från bibanefonden

eller åtminstone den från återbetalning fria andelen därav borde

med hänsyn till gränsbanornas svaga räntabilitet bestridas med andra

statsinkomster än lånemedel, tala principiella skäl för en sådan anordning.

Denna fråga synes emellertid böra upptagas till bedömande först i samband

med eventuell framtida ökning av fonden.»

Utskottets Då, på sätt av statsrådsprotokollet framgår, hittills till fonden an
ytttan

e. vjsa(je belopp, 14,400,000 kronor, torde förslå för utbetalningar å bevil
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 25.

7

jude lån för liden till den 1 juli 1924, har utskottet intet att erinra mot

att de av riksdagen beslutade avsättningarne till fonden framskjutas ett

år eller till budgetåren 1924—1928.

Utskottet vill tillstyrka att, på sätt departementschefen föreslagit,

bestämmelserna för understöd från bibanelånefonden, med bibehållande

av understödsbeloppet vid nuvarande storlek av högst 8A av anläggningskostnaden,

i övrigt ändras därhän att V3 av statsunderstödet må åtnjutas

icke blott såsom hittills räntefritt utan jämväl utan återbetalningsskyldighet.

Ej heller har utskottet funnit anledning till erinran mot de föreslagna

ändrade bestämmelser i övrigt, vilka i huvudsak ansluta sig till

de förändringar som befunnits böra vidtagas beträffande villkoren för lån

från allmänna järn vägslånefonden.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) besluta, att de avsättningar till fonden för

bibanor i vissa delar av riket, som enligt riksdagens

beslut skolat ske under budgetåren 1923—1927, i stället

skola äga rum under budgetåren 1924—1928;

b) föreskriva, att för åtnjutande av undei’stöd

från ifrågavarande fond skola från och med den 1 juli

1923 gälla de i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

den 8 januari 1923 förordade villkor och

bestämmelser.

3:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 32) att dels såsom

kapitalökning för vattenkraftslånefonden för budgetåret 1923—1924 anvisa

ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor, dels ock besluta de ändringar

i de för utlämnande av lån från fonden gällande huvudgrunder,

som i statsrådprotokollet över kommunikationsärenden den 8 januari

1923 angivas.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 141—14G av åberopade

statsrådsprotokollet.

I en inom andra kammaren väckt motion (nr 54) har herr D.

Pettersson i Bjälbo m. fl. hemställt, dels att låneräntan för lån, som

beviljats ur vattenkraftslånefonden före den 1 juli 1922, måtte sänkas

till 5 % med retroaktiv verkan från första lyftningsdagen; dels att återbetalningsvillkoren

för lån ur vattenkraftslånefonden ändras från nu gällande

bestämmelser på sådant sätt, att ränta och amortering tillsammans,

sedan lån innehafts under tre år, utgå med lika annuitet under åter
-

Yatten
kraftslåne
fonden.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 25.

stående lånetiden, samt att dessa bestämmelser må tillämpas, där låntagare

så önskar, för lån, utlämnade före den 1 juli 1923.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning,

får utskottet hänvisa till motionen.

Med anledning av Knngl. Maj:ts därom gjorda framställning har

1919 års lagtima riksdag beslutat inrättandet av den så kallade vattenkraftslånefonden.

Allmänna bestämmelser för lån från fonden hava, i

enlighet med vissa av riksdagen godkända huvudgrunder, fastställts av

Kungl. Maj:t genom kungörelse den 19 december 1919 (nr 787). Ändringar

däri hava vidtagits genom kungörelser den 1 april 1921 (nr 138)

och 9 juni 1922 (nr 259). Enligt nu sålunda gällande bestämmelser må lån

från fonden beviljas menigheter, bolag, föreningar eller enskilda dels till

företag, vilka avse utbyggande av statens vattenfall eller tillgodogörande av

enskilda tillhöriga vattenfall, då tillgodogörandet är av mera allmänt intresse,

dels till vissa mindre lokala vattenkraftsanläggningar för distribution

inom orten av elektrisk energi, dels ock till vattenregleringsföretag,

då dessa äro av allmännare betydelse. Lånen skola i främsta rummet

avse tillgodogörande av förut ej utnyttjade kraftkällor, men må jämväl

beviljas till redan utförd eller under byggnad varande anläggning. Räntan,

som ursprungligen var bestämd till 572 procent, höjdes sedermera till

G % i avseende å lån, som beviljades efter ingången av juli 1921, samt

utgör numera för efter den 1 juli 1922 beviljade lån 5 %.

Såsom kapitalökning för fonden har riksdagen för vartdera av åren

1920—1922 anvisat ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor, varemot

någon avsättning till fonden ej ägt rum för första halvåret 1923.

Enligt nu gällande bestämmelser skall lån, sedan det innehafts

under tre år från första lyftningsdagen, återbetalas under vart och

ett av därpå följande högst fyrtio år med lika kapitalbelopp om året,

låntagare dock obetaget att före lånetidens utgång på en gång inbetala

ogulden del av lånet.

Departementschefen anför följande:

»Jag anser mig böra förorda de av samtliga myndigheter tillstyrkta

förslagen dels att anståndsränta medgives endast på det sätt, att

räntan vid de första tre årens slut lägges till kapitalet och betalas i

samma ordning som detta och dels att låneannuiteterna fastställas till

lika belopp för hela lånetiden. I förhållande till nu gällande bestämmelser

innebär den förra ändringen en fördel för staten; genom den senare skulle

statens säkerhet ej minskas. Ändringarna i fråga torde i allmänhet böra

tillämpas endast beträffande lån, som komma att beviljas efter den 1 juli

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 25.

9

1923. Om särskilda skäl härför förebringas, torde emellertid hinder ej

höra möta för Kungl. Maj:t att tillämpa de nya bestämmelserna jämväl

beträffande äldre lån. Det må i samband härmed meddelas, att med

anledning av en hos Kungl. Maj:t gjord framställning om an stånd sränta

för ett under år 1921 beviljat lån vederbörande myndigheter tillstyrkt

sådan endast under nyss angivna villkor för dylik ränta.

Frågan huruvida en nedsättning kan äga rum av nu gällande ränta

å de lån från fonden, som beviljats under åren 1921—1922, torde lämpligen

böra göras beroende av statens effektiva upplåningsränta för den

närmaste framtiden. I likhet med fullmäktige i riksgäldskontor och

vattenfallsstyrelsen anser jag därför de härutinnan gjorda framställningarna

åtminstone för närvarande ej böra bifallas.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle punkterna 6) och

7) i kungörelsen den 19 december 1919 med allmänna bestämmelser för

lån från vattenkraftslånefonden erhålla följande lydelse beträffande lån,

som utlämnas efter den 1 juli 1923:

f>) Å lyftat lånebelopp skall, intill dess lån innehafts under tre år från

första lyftningsdagen, erläggas årlig ränta från lyftningsdagen med fem procent.

Beträffande denna ränta må av Kungl. Makt medgivas anstånd med betalningen

på det sätt, att räntan vid de tre årens slut lägges till lyftat lånebelopp

och betalas i den ordning nedan stadgas.

7) Lån skall, sedan det innehafts under tre år från första lyftningsdagen,

återbetalas under vart och ett av därpå följande högst fyrtio år med lika annuitet,

därav såsom ränta räknas fem procent å det oguldna kapitalbeloppet, låntagaren

dock obetaget att före lånetidens utgång på en gång inbetala ogulden del av lånet.

Därest förfallen annuitet icke inom åtta dagar efter förfallodagen inbetalas,

åligger det låntagaren att å den del av annuiteten, som utgör amortering, erlägga

fem och en halv procent årlig ränta från förfallodagen till dess betalning sker.»

Utskottet får tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag rörande

utökning av vattenkraftslånefonden med ytterligare 2,000,000 kronor

samt om ändring av annuitets- och ränteberäkningsbestämmelserna beträffande

nya lån från fonden.

Med "avseende å den motionsvis gjorda framställningen om tilllämpning

av ifrågavarande ändrade villkor även å äldre lån får utskottet

hänvisa till vad departementschefen härutinnan anfört. Därav framgår,

att frågan om sänkt ränta för dylika lån gjorts beroende av statens

effektiva upplåningsränta under närmaste framtiden samt att möjlighet

ansetts böra öppnas för Kungl. Maj:t att utsträcka rätten att komma i

åtnjutande av de fördelaktigare annuitetsbestämmelserna jämväl till tidigare

beviljade lån, om särskilda skäl härtill förebringas.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 sand. 19 Käft. (År 25.)

Utskottets

yttrande.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 25.

Utskottet får hemställa,

I) att riksdagen må

a) såsom kapitalökning för vattenkraftslånefonden

för budgetåret 1923—1924 anvisa ett reservationsanslag

.av 2,000,000 kronor, att utgå av lånemedel;

b) besluta de ändringar i de för utlämnande av

lån från fonden gällande huvudgrunder, som i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden den 8 januari

1923 angivas;

II) att herr Petterssons i Bjälbo in. fl. i ämnet

väckta motion må anses besvarad med vad utskottet

ovan anfört.

Stockholm den 2 mars 1923.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, C. J. G. Swartz,

N. A. Nilsson i Kabbarp, J. Nilsson i Skottlandshus, II. F. Lamm., C. P. V. Nilsson i Gränebo’

<7. L. Widell, C. G. Ekman, E. A. Hallin och P. A. Bergström samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund, O. H:son Waldén,

P. Nilsson i Bonarp, C- B. Jansson i Falun, O. Olsson i Kullenbergstorp, S. Bengtsson i

Norup, J. D. Norman, L. J. Carlsson-Frosterud, O. Nilsson i Örebro, E. Andersson i Prestbol

och A. Wikström.

Stockholm 1923. Kungl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt k Söner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.