Utlåtande i anledning av Kungl. Maj;ts -proposition angående kostnader i samband med världspostkongressens hållande i Stockholm år 1924 jämte en i ämnet väckt motion.
1923-03-06 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1923:27, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj;ts -proposition angående kostnader i samband med världspostkongressens hållande i Stockholm år 1924 jämte en i ämnet väckt motion.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 27.
1
Nr 27.
Ankom till riksdagens kansli den 6 mars 1923 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj;ts -proposition angående
kostnader i samband med världspostkongressens hållande
i Stockholm år 1924 jämte en i ämnet väckt motion.
(4:e avd.)
I en till riksdagen den 26 januari 1923 avlåten proposition (nr 28),
vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande behandling, har
Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen medgiva, att till bestridande av kostnader i samband med
åttonde världspostkongressen i Stockholm år 1924 må av postmedel användas
ett belopp av högst 475,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
I anledning av förevarande proposition har i en inom första kammaren
av herr G. H. von Kock väckt motion (nr 157) hemställts, att vid
fastställandet av det bidrag av postmedel, som får användas för anordnandet
av åttonde världspostkongressen år 1924, vissa i motionen framhållna
sparsamhetssynpunkter måtte vinna nödigt beaktande.
I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning,
får utskottet hänvisa till motionen.
I skrivelse den 12 december 1922 har generalpoststyrelsen gjort
framställning i fråga om kostnader för hållande år 1924 av en världspostkougress
i Stockholm. Till stöd härför yttrar styrelsen följande:
»Vid den år 1920 i Madrid hållna världspostkongressen bestämdes, att nästa
världspostkongress skulle äga rum år 1924. Efter av statsrådet och chefen för
kommunikationsdepartementet därtill erhållet bemyndigande framförde generaldirektören
Juhlin inbjudan till kongressen att samlas i Stockholm, en inbjudan,
som av kongressen enhälligt antogs.
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 samt. 21 höft. (Nr 27—28.)
514 23
2
Statsutskottets utlåtande Nr 27.
Den världspostkongress, som sålunda skall samlas i Stockholm år 1924, är
den åttonde i ordningen. Yad som åt denna kongress kommer att förläna en
särskild prägel av högtidlighet är, att världspostföreningen då kommer att fira
50-årsminnet av sin grundläggning. Världspostföreningen bildades nämligen år
1874. Detta år sammanträdde i Bern representanter för ett tjugutal länder —
bland dem Sverige — och avslutade ett fördrag angående bildandet av en allmän
postförening. Detta fördrag, vilket sedermera benämndes och fortfarande kallas
världspostkonventionen och som är världspostföreningens grundläggande urkund,
innehåller dels de allmänna grunderna för föreningens verksamhet, dels särskilda
bestämmelser för utväxlingen av brevförsändelser. På grundval av världspostkonventionen
hava vid de sedermera hållna kongresserna särskilda avtal avslutats
angående utväxlingen av övriga postförsändelser. Utom världspostkonventionen
finnas för närvarande sex olika avtal, vilka liksom världspostkonventionen vid
kongresserna äro föremål för de ändringar och tillägg, som på grund av posttjänstens
fordringar .befinnas nödvändiga.
Enligt världspostkonventionen skall kongress av befullmäktigade ombud för
de kontraherande länderna äga rum senast fem år efter den dag, då de vid nästföregående
kongress avslutade avtalen trätt i kraft. De i Madrid avslutade och
nu gällande postavtalen hava i sin helhet trätt i tillämpning från och med ingången
av år 1922, om också vissa däri intagna bestämmelser — särskilt i fråga
om postavgifterna — kunnat av de kontraherande länderna tillämpas tidigare.
Åtskilliga av de vid Madridkongressen fattade beslut och framför allt
sådana, som avsågo ekonomiska frågor, fingo en mera tillfällig karaktär, betingade
som de voro av det dåvarande allmänna ekonomiska läget, vilket kongressen
hoppades skola inom få år vara avsevärt förbättrat, möjliggörande ett mera definitivt
ordnande av de ekonomiska förbindelserna mellan postverken. Då kongressen
bestämde, att nästa kongress skulle hållas så snart som år 1924, grundade
sig beslutet sålunda huvudsakligen på en förhoppning, att det ekonomiska läget
i världen vid denna tid skulle hava återvunnit jämvikten och de internationella
förbindelserna därigenom skulle hava vunnit större stadga. Till detta beslut bidrog
givetvis också, att 50-årsminnet av världspostföreningens grandläggning ansågs
böra högtidlighållas med eu kongress.
För närvarande äro till världspostföreningen anslutna ett 70-tal länder, i
vilket antal dock äro inbegripna vissa kolonier och besittningar, vilka hava
gentemot huvudländerna självständiga postförvaltningar. Utav länder av någon
betydenhet stå för närvarande endast Byssland och vissa av de nya statsbildningar,
som under och efter världskriget uppstått ur det forna Byssland, utanför
världspostföreningen. Ej mindre på grund av sin utomordentligt stora betydelse
för samfärdseln mellan folken än även på grund av sin mönstergilla organisation
åtnjuter världspostföreningen ett mycket stort internationellt anseende. Det har
därför alltifrån föreningens bildande ansetts vara eftersträvansvärt att få utöva
värdskap gentemot världspostföreningen. Även till Madridkongressen hade ett
stort antal länder ådagalagt sin önskan att få hysa nästa världspostkongress. Då
föreningen enhälligt beslöt, att nästa kongress skulle äga rum i Stockholm, måste
detta anses vittna om eu livlig uppskattning av Sveriges insatser såväl på det
internationella området i allmänhet som på det postala området. Det torde
under sådana förhållanden vara en angelägenhet av för Sverige mycket stor betydelse,
att de förhoppningar, som från världspostföreningens sida knytas vid
Stockholmskongressen, också bliva i möjligaste mån infriade.
Statsutskottets utlåtande Nr 27.
3
De kongresser, som ägt rum från världpostföreningens bildande i Bern år
1874, Lava hållits i Paris 1878, Lissabon 1885, Wien 1891, Washington 1897,
Bom 1906 och Madrid 1920. Vid de hittills hållna kongresserna hava de länder,
inom vilka kongresserna samlats, gentemot deltagarna utövat ett omfattande
värdskap, vilket tagit sig uttryck såväl i en del officiella banketter och andra
festligheter som genom anordnande av utflykter, varigenom kongressdeltagarna
beretts tillfälle att taga personlig kännedom om landets natur, dess kulturella
och sociala institutioner, dess kommunikationer o. s. v. Enligt vad styrelsen inhämtat,
hava dessa länder iklätt sig betydande kostnader för ändamålet. Vid
Madridkongressen voro sålunda mycket stora kostnader nedlagda på den dekorativa
utstyrseln av de lokaler, där kongressen höll sina sammanträden, förfriskningar
stodo alltid utan avgift till kongressdeltagarnas förfogande i lokaler i
omedelbar anslutning till kongresslokalerna, ett stort antal utflykter voro för
kongressdeltagarnas räkning på statens bekostnad anordnade till skilda orter i
Spanien, bland annat eu längre utflykt på en vecka till södra Spanien. Under
kongressens lopp voro deltagarna därjämte vid skilda tillfällen inbjudna till festligheter
av olika slag såväl av staden Madrid som av övriga städer, som under
utflykterna besöktes, varjämte sammanslutningar inom handel, industri och turistväsende
vid skilda tillfällen utövade värdskap gentemot kongressdeltagarna. Vid
tidigare hållna världspostkongresser lära anordningarna hava varit i stort sett
likartade.
I fråga om anordningar med anledning av Stockliolmskongressen kunna desamma
givetvis icke bliva så omfattande och dyrbara som exempelvis vid kongresserna
i Washington, Bom och Madrid. Enligt generalpoststyrelsens mening
är det icke heller nödvändigt eller ens önskvärt, att Sverige i fråga om yttre
lysande anordningar söker tävla med de länder, där föregående kongresser hållits
och där de ekonomiska förutsättningarna äro helt andra än i Sverige. Styrelsen
anser det emellertid vara ett nationellt intresse av största vikt, både att de yttre
anordningarna för kongressen bliva ändamålsenliga, så att allt vad på Sverige
som anordnande land ankommer bidrager att giva kongressens arbete det bästa
förlopp, och att sådana anstalter träffas, att kongressdeltagarna få tillfälle att taga
så god kännedom som möjligt om det land, de gästa, så att de få starka och bestående
intryck av dess natur och framför allt av dess kulturella och industriella
institutioner--—
Departementschefen anför följande:
»Den uppmärksamhet, som vederfares Sverige därigenom, att nästkommande
världspostkongress skall hållas i Stockholm, nödvändiggör
vidtagandet av sådana anordningar, att Sveriges värdskap på kongressen
kan utövas på ett för landet värdigt sätt. De anordningar, som generalpoststyrelsen
i förevarande avseende tänkt sig och som synas hava inskränkts
till vad som med hänsyn till internationell praxis på området och
till Sveriges ekonomiska förutsättningar kan anses skäligt, skulle visserligen
komma att medföra rätt avsevärda kostnader. Emellertid är att
märka, att berörda kostnader, av styrelsen beräknade att icke överstiga
500,000 kronor, till en högst väsentlig del skulle komma att täckas genom
de ökade inkomster, som i anledning av världspostkongressen komma
4
Statsutskottets utlåtande Nr 27.
Utskottets
yttrande.
att inflyta till postverket. På sätt generalpoststyrelsen framhållit, lärer
kongressens hållande i Stockholm jämväl bliva till gagn för vårt land
därigenom, att bättre kännedom i utlandet sprides om Sverige och
svenska förhållanden.
Med hänsyn till sålunda anförda omständigheter anser jag mig böra
i huvudsak förorda generalpoststyrelsens förslag. Enligt vad jag erfarit,
äro emellertid styrelsens beräkningar gjorda med så stor säkerhetsmarginal,
att någon nedsättning av beloppet eller till förslagsvis 475,000
kronor utan risk bör kunna ske.»
Otvivelaktigt måste det föranleda tvekan att under nuvarande tidsförhållanden
fatta beslut om en statsutgift av sådan beskaffenhet och
storlek som den nu ifrågavarande.
Det bör emellertid uppmärksammas, att de alltsedan världspostföreningens
bildande i Bern år 1874 med skilda mellanrum och i olika
delar av världen hållna sex världspostkongresserna alltid ansetts utgöra
viktiga internationella tilldragelser av ingripande praktisk betydelse för
samfärdseln mellan jordens länder och folk. Vad särskilt angår den kongress,
som nu är avsedd att äga rum i Stockholm sommaren 1924, synes
denna bliva bestämmande för hela det internationella postväsendets gestaltning
under närmaste tiden, i det vid densamma komma att föreligga
till behandling frågorna om de internationella postavtalens fortsatta utformning
ävensom fattas avgöranden rörande ett stort antal andra postala
ärenden av större eller mindre vikt. Av propositionen inhämtas, att
officiell inbjudan från Sveriges sida utgått och redan antagits enligt
beslut vid senaste kongress i Madrid år 1920. Under nu angivna omständigheter
lärer statsmakterna icke böra eller kunna undandraga sig
att bestrida de kostnader, som kunna på staten ankomma för att nu
ifrågavarande kongress skall försiggå på ett hävdvunnet och värdigt sätt.
Vad angår utgifterna till kongressen, till vilken kommer att samlas
ett stort antal representativa ombud från olika delar av världen, utgöras
dessa i första hand av vissa kostnader, direkt sammanhängande med
kongressens arbete. Härtill knyta sig kostnaderna för vissa enligt
övlig sed förekommande högtidligheter ävensom andra med värdskapet
förenade anordningar till gästernas förströelse och trevnad under
den till omkring sex veckor beräknade kongresstiden. Man har därvid
för avsikt att enligt förebild från tidigare kongresser föranstalta om vissa
utflykter och besök vid kulturinstitutioner och industriella anläggningar
på olika platser; betydelsen härav såsom ett verksamt medel att i främmande
länder sprida kännedom om vårt lands samhällsliv och kulturliv
bör icke förbises.
Statsutskottets utlåtande Nr 27.
5
Givetvis har den närmare utformningen av programmet för kongressen
icke ännu kunnat äga rum. I vad nämnda program avser
de anordningar, som ankomma på svenska staten, lärer detsamma i
sinom tid bliva underställt Kungl. Maj:ts prövning. Det torde ligga i
sakens natur och kunna förväntas, att man, med hänsyn till de nuvarande
tidsförhållandena och vårt lands ekonomiska resurser, vid planläggandet
av sättet för utövandet av värdskapet iakttager alla de begränsningar,
som låta sig förena med internationell takt och naturlig
känsla för vad som rimligen kan krävas av vårt land vid ett tillfälle
sådant som det ifrågavarande. Under nu angivna omständigheter har
utskottet ansett frågan om själva kostnadsbeloppet vilket, på sätt i
propositionen antytts och enligt vad av utskottet införskaffade upplysningar
ytterligare givit vid handen, sa gott som helt kan paräknas
bliva täckt genom vissa i samband med kongressen uppkommande extra
inkomster och som i varje fall icke påkallar uppförande å riksstaten av
särskilt anslag — icke vara av avgörande betydelse vid den nu förevarande
behandlingen av ärendet. Åven med dylika utgångspunkter har
utskottet emellertid funnit sig böra föreslå, att det begärda bemyndigandet
begränsas att avse ett högsta belopp av 350,000 kronor. Enligt vad
en inom utskottet företagen granskning av de uppgjorda preliminära
kostnadsberäkningarna givit vid handen, torde nämligen kraven på tillfredsställande
kongressanordningar kunna tillgodoses, utan att statens
utgifter härför behöva överstiga sistnämnda summa.
Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, hemställer utskottet,
_ . .
a) att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts
förevarande förslag, må medgiva, att till bestridande
av kostnader i samband med åttonde världspostkongressen
i Stockholm år 1924 må av postmedel användas
ett belopp av högst 350,000 kronor;
b) att herr von Kochs i ämnet väckta motion må
anses besvarad med vad utskottet sålunda anfört och
hemställt.
Stockholm den 6 mars 1923.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZEL1US.
Närvarande: se under utlåtandet nr 28.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 27.
Reservation
av herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, C. J. G. Swartz, N
A. Nilsson i Kabbarp, H. F. Lamm, O. U. B. Olsson, J. Nilsson i Malmö,
O. B er g qvist, A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, 0. H:son Waldén
och P. M. Olsson i Blädinge, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag
bort hava följande lydelse:
»Otvivelaktigt----förbises.
Givetvis — — —--av ärendet. Åven med —- —--be
-
gränsas att avse ett högsta belopp av 400,000 kronor. Enligt__
— — — summa.
Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, hemställer utskottet,
a) att riksdagen, i anledning av Kungl. Majrts
förevarande förslag, må medgiva, att till bestridande
av kostnader i samband med åttonde världspostkongressen
i Stockholm år 1924 må av postmedel användas
ett belopp av högst 400,000 kronor;
b)
—»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1923:81 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående kostnader i samband med vårldspostkongressens hållande i Stockholm år 1924. a1 i texten