Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1923—1924 av utgifterna under rilcsstatens tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.
1923-02-09 · 30 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 28 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1923:3, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1923—1924 av utgifterna under rilcsstatens tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
1
Nr 3.
Ankom till riksdagens kansli den 9 februari 1923 kl. 4 e. m.
Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1923—1924 av utgifterna
under rilcsstatens tredje huvudtitel, innefattande
anslagen till utrikesdepartementet.
(l:a avd.)
A. Departementet.
l:o) I den till riksdagen den 8 januari 1923 avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1923—
1924 har Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid propositionen fogade
statsrådsprotokollet över utrikesdepartementets ärenden för samma
dag, i avseende å tredje huvudtiteln (punkt 1), föreslagit riksdagen att
dels besluta, att ministern för utrikes ärendena skall, i stället för honom
för närvarande tillkommande bidrag till representationskostnader
med 6,000 kronor, åtnjuta sådant bidrag med 12,000 kronor, dels ock i
anledning härav i riksstaten uppföra ordinarie anslaget till departementschefen,
ministern för utrikes ärendena med 42,000 kr.
Statsrådsprotokollet innehåller i detta ärende följande:
»Jämlikt beslut av 1921 års riksdag åtnjuter ministern för utrikes
ärendena för närvarande, förutom honom tillkommande boställsförmån,
en årlig avlöning av 36,000 kronor, därav 6,000 kronor utgöra bidrag
till representationskostnader.
I statsverkspropositionen till 1922 års riksdag hade Kungl. Maj:t
— med förmälan att Kungl. Maj:t under år 1920 beslutat från statens
handelskommission för regeringens och utrikesdepartementets räkning
övertaga en automobil, samt att ifrågavarande automobil enligt erfarenheten
visat sig väl behövlig — föreslagit riksdagen att för beredande utav
avlöning åt automobilens chaufför, vilken avlöning dittills bestritts av tredje
huvudtitelns besparingar, böja det i staten för utrikesdepartementet ingående
förslagsanslaget å högst 40,000 kronor till avlöningar till icke
Bihang
till riksdagens protokoll 1923. 6 samt. 3 höft. (Nr 3.) 1
Departe
ments
chefen.
[1-]
2
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
ordinarie befattningshavare med 3,000 kronor till 43,000 kronor. Samtidigt
anmäldes, att kostnaderna för automobilens underhåll jämte driftkostnaderna
för densamma för det dåvarande bestredes från förslagsanslaget
till skrivmaterialier, expenser, renskrivning, ved, ljus m. m.
Emellertid meddelade riksdagen i skrivelsen nr 3 A, att riksdagen funnit
det för anställande av en chaufför beräknade särskilda beloppet icke
böra beviljas. Beträffande åtgärden att av huvudtitelns allmänna besparingar
bekosta chaufförens avlöning ville riksdagen ej underlåta att framhålla,
att densamma svårligen kunde anses stå i god överensstämmelse
med de i rikets ständers skrivelse den 12 maj 1841 angivna grunder i
avseende å dispositionen av besparingar å huvudtitlarna. Då emellertid
det till ministern för utrikes ärendena för år 1922 utgående representationsbidraget
möjligen kunde anses vara något knappt tillmätt och prövning
av denna fråga icke syntes kunna ske vid 1922 års riksdag, ville
riksdagen icke motsätta sig, att medel till avlöning åt chauffören ävensom
kostnaderna för automobilens underhåll och drift finge intill den 1
juli 1923 beredas på samma sätt som dittills.
I enlighet med riksdagens uttalande synes frågan om ökat representationsbidrag
åt ministern för utrikes ärendena nu böra upptagas till
prövning. Då det gäller att bestämma det belopp, till vilket ifrågavarande
bidrag, för närvarande såsom nyss nämnts 6,000 kronor, bör
höjas, ligger det nära till hands att göra en jämförelse med de till Sveriges
ministrar i utlandet utgående ortstillägg, vilka som bekant till stor
del äro avsedda för bestridande av representationskostnader. En sådan
jämförelse giver vid handen, att ifrågavarande ministrar i förevarande
hänseende för närvarande måste anses vara betydligt rikligare tillgodosedda
än den svenske utrikesministern. Då härtill kommer, att den ministern
för utrikes ärendena åliggande representationsplikten lärer vara
minst lika betungande som de flesta av våra i utlandet ackrediterade
ministrars, torde den förres representationsbidrag icke skäligen böra sättas
lägre än till 12,000 kronor för år.»
Utskottet har ansett sig böra på det sätt tillstyrka det av Kungl.
Maj:t framlagda förslaget att bidraget till representationskostnader höjes
med 4,000 kronor till 10,000 kronor och får alltså hemställa,
att riksdagen må
a) besluta, att ministern för utrikes ärendena
skall, i stället för honom för närvarande tillkommande
bidrag till representationskostnader med 6,000 kronor,
åtnjuta sådant bidrag med 10,000 kronor,
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
3
b) i anledning härav i riksstaten uppföra ordinarie
anslaget till departementschefen, ministern för utrikes
ärendena med 40,000 kr.
2:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 2) att dels med- l)ei>nrtegiva,
att det enligt 1922 års riksdags beslut till kabinettssekreterare, som
är gift, från och med den 1 januari 1923 utgående bidrag till representationskostnader
av 6,000 kronor för år må från och med den 1 juli 1923
utbetalas jämväl till ogift kabinettssekreterare, dels nedsätta det i staten
för utrikesdepartementet ingående förslagsanslaget å 10,000 kronor till
vikariatsersättningar med 5,000 till 5,000 kronor, samt det i samma stat
ingående anslaget å 40,000 kronor till avlöningar till icke ordinarie befattningshavare
med 20,000 kronor till 20,000 kronor, dels ock i riksstaten
uppföra ordinarie förslagsanslaget departementet med 448,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
sid. 2—4.
Utskottet finner ingen anledning frångå den ståndpunkt, som av
riksdagen intagits så sent som år 1921 i fråga om tillerkännande av
representationsbidrag åt kabinettssekreteraren, och kan utskottet följaktligen
icke tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag i denna del.
I övrigt har utskottet icke funnit anledning till erinran mot vad
som av Kungl. Maj:t föreslagits.
Någon ändring i anslagsbeloppet förorsakas icke av vad utskottet
här ovan ifrågasatt.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) avslå Kungl. Maj:ts framställning i vad densamma
avser ändring i nu gällande bestämmelser ang. bidrag
till kabinettssekreterarens representationskostnader,
b) nedsätta det i staten för utrikesdepartementet
ingående förslagsanslaget å 10,000 kronor till vikariatsersättningar
med 5,000 kronor till 5,000 kronor, samt
det i samma stat ingående anslaget å 40,000 kronor
till avlöningar till icke ordinarie befattningshavare med
20,000 kronor till 20,000 kronor,
c) i riksstaten uppföra ordinarie förslagsanslaget
departementet med 448,000 kronor.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
Arvoden åt
viss extra
personal i
utrikesdepartementet
in. in.
[3.]
Beskickningar
och
konsulat.
[4.]
3:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 3) att till arvoden
åt viss extra personal i utrikesdepartementet m. in. för budgetåret 1923
—1924 anvisa ett extra förslagsanslag av 45,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 4 och 5.
Ifrågavarande, för den på extra stat upprättade speciella handelsavdelningen
inom utrikesdepartementet avsedda anslag, har tidigare beräknats
efter ett belopp av 51,000 kronor för år, men har nu ansetts
kunna nedsättas till 45,000 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till arvoden åt viss extra personal
i utrikesdepartementet m. m. för budgetåret 1923
—1924 anvisa ett extra förslagsanslag av 45,000
kronor.
B. Sveriges representation i utlandet.
4:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 4) att i riksstaten
uppföra ordinarie förslagsanslaget beskickningar och konsulat med
1.690.000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
sid. 5—7.
Ifrågavarande anslag, som för år 1922 och första halvåret 1923
beräknats efter ett medelsbehov av 1,715,000 kronor för år, har ansetts
kunna för budgetåret 1923—1924 minskas med 53,600 kronor på grund
av tilltänkt sänkning av ortstilläggen för tjänstemän, stationerade i
vissa valutasvaga länder, medan däremot den nu till 27,000 kronor beräknade
anslagsposten till exspektansarvoden ansetts böra ökas med
43.000 kronor. Medelsbehovet under anslaget i dess helhet har av
Kungl. Maj:t upptagits till i avrundat tal 1,690,000 kronor.
De föreslagna ändringarna i fråga om ortstillägg äro följande:
Tyska riket.
Berlin:
Sändebud (nu 23,400).........kronor 11,700
Legationsråd (nu 5,100)........ » 2,550
Legationssekreterare (nu 3,800) .... » 1,900
Kanslist (nu 1,800).......... » 900
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
5
Hamburg:
Generalkonsul (nu 7,400).......kronor 3,700
Vicekonsul (nu 3,300)......... » 1,050
Liibeck:
Konsul (nu 4,100).......... » 2,050
Kanslist (nu 1,500).......... » 750
Österrike och Ungern.
Wien:
Sändebud (nu 16,800)......... » 8,400
Ehuruväl den av Kungl. Maj:t föreslagna höjningen av anslagsposten
till exspektansarvoden synts utskottet vara mycket betydlig och
ifrågavarande anslagspost kommit till användning i anmärkningsvärt stor
utsträckning, har utskottet ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag
i denna del. I övrigt har vad under denna punkt föreslagits icke givit
utskottet anledning till någon erinran.
Utskottet hemställer alltså,
Utskottets
yttrande.
att riksdagen må
a) godkänna de av Kungl. Maj:t föreslagna ändringarna
i staten för ortstillägg;
b) i riksstaten uppföra ordinarie förslagsanslaget
beskickningar och konsulat med 1,690,000 kronor.
5:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5) om arvoden och
ortstillägg åt viss extra personal kommer utskottet att framdeles underåtrissextra
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riks- personal,
dagen [5.]
anmäla.
6:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 6) att för tillfälliga Tillfälliga
diplomatiska och konsulära poster i utlandet för budgetåret 1923—1924 tlska^cii
anvisa ett extra
Utredningen
anslag av
27,000 kronor,
ärendet förekommer i
statsrådsprotokollet sid. 9.
konsulära
poster i utlandet.
Detta anslag, som för närvarande användes för upprätthållande av [ 6. ]
diplomatisk representation i Estland, Lettland och Lithauen, har ansetts
kunna begränsas från 30,000 till 27,000 kronor för år.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för tillfälliga diplomatiska och
konsulära poster i utlandet för budgetåret 1923—1924
anvisa ett extra anslag av 27,000 kronor.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
Extra orts- 7:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 7) att till extra
tillägg- ortstillägg åt ordinarie och extra personal i utrikesrepresentationen för
budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra anslag av 325,000 kronor.
Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 9 och 10.
Anslaget till extra ortstillägg har senast beräknats efter ett medelsbehov
av 400,000 kronor för år. På grund av det statsfinansiella läget
har Kungl. Maj:t emellertid för budgetåret 1923—1924 ansett sig böra
föreslå anslagets upptagande med allenast 325,000 kronor.
Utskottet har icke funnit anledning till annan erinran mot Kungl.
Maj:ts förslag än att anslagsbeloppet synts kunna nedsättas till jämt
300,000 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till extra ortstillägg åt ordinarie
och extra personal i utrikespresentationen för budgetåret
1923—1924 anvisa ett extra anslag av 300,000 kronor.
Ekipering*- 8:0) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom framställda förslag (punkt
penningar. ^ hemställer utskottet,
Lo. J
att riksdagen må i riksstaten uppföra ordinarie
förslagsanslaget till ekiperingspenningar med kronor
30,000.
Kontorskostnadsersättningar
åt lönade
konsuler.
[9.]
9:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9) hemställer utskottet,
att riksdagen må i riksstaten uppföra ordinarie
anslaget till kontorskostnadsersättningar åt lönade konsuler
med kronor 110,000.
arflKö- 10:°) Med
nade konsu- ställer utskottet,
ler
[10.]
tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10) hem
-
att riksdagen må i riksstaten uppföra ordinarie
förslagsanslaget till ersättningar åt olönade konsuler
med kronor 100,000.
Personliga
gottgörelser
för rais- utskottet,
tade konsulataygifter.
[ii.]
ll:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11) hemställer
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
7
att riksdagen må till personliga gottgörelser för
mistade konsulatavgifter för budgetåret 1923—1924 anvisa
ett extra anslag av kronor 5,000.
12:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 12) i riksstaten
uppföra ordinarie reservationsanslaget till attachéer (aspiranter) med kronor
56,000.
Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 10 och 11.
För ifrågavarande ändamål hava å 1922 års riksstat anvisats dels
ett ordinarie anslag av 56,000 kronor dels ock ett extra förstärkningsanslag
av 44,000 kronor.
Motsvarande belopp hava nu av Kungl. Maj:t äskats för budgetåret
1923—1924.
Utskottet, som funnit de äskade beloppen höga, har verkställt undersökning
rörande disponerandet av dessa medel och har därvid funnit, att
någon sänkning av de begärda anslagen icke lämpligen kan ske.
Utskottet får alltså beträffande förevarande ordinarie anslag hemställa
att riksdagen må i riksstaten uppföra ordinarie
reservationsanslaget till attachéer (aspiranter) med kronor
56.000.
13:o) Under hänvisning till vad utskottet under närmast föregående
punkt anfört, hemställer utskottet,
att riksdagen må till förstärkning av ordinarie
reservationsanslaget till attachéer (aspiranter) för budgetåret
1923—1924 anvisa ett extra anslag av kronor
44.000.
14:o) Kungl Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 14) i riksstaten
uppföra ordinarie reservationsanslaget till militär- och marinattachéer med
kronor 40,000.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
sid. 11 och 12.
I en inom första kammaren av herr C. Lindhagen väckt motion
(nr 80) har vidare hemställts, att riksdagen ville besluta:
1) att någon representation i utlandet genom militär- och marinattachéer
icke vidare skall äga rum;
2) att de i statsverkspropositionen under tredje huvudtiteln för
Attacliéer
(nsniran
ter).
[12.]
Utskottets
yttrande.
Förstärkning
av anslaget
till
attachéer.
[13.]
Militär- och
marinattachéer.
[14.]
Motion.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
militär- och marinattachéväsendet upptagna anslagen å 40,000 kronor och
10,000 kronor måtte för denna gång beviljas endast i den mån medel
erfordras för att den personal, som nu är anställd, måtte fortfarande
utfå en tillräcklig avlöning och även kunna kvarstå i sina befattningar
någon tid, till dess att den hunnit på ett för den överkomligt sätt återgå
till sina ordinarie befattningar i hemlandet.
Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning,
får utskottet hänvisa till motionen.
Förutom förevarande ordinarie anslag har Kungl. Maj:t till förstärkande
av detsamma äskat ett belopp av 10,000 kronor.
Utskottets Utskottet, som anser tillräckliga skäl för ändring av nuvarande
yttrande. organisati0n med militär- och marinattachéer ej nu föreligga, har funnit sig
böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och får alltså, med avstyrkande av
den i ärendet väckta motionen, hemställa,
att riksdagen må,
a) avslå herr Lindhagens ovanberörda motion
nr 80, i vad den avser upphörandet av militär- och
marinattachéorganisationen;
b) med avslag å samma motion, i vad den avser
ordinarie reservationsanslaget till militär- och marinattachéer,
i riksstaten uppföra detta anslag med 40,000
kronor.
Förstärk- 15:o) Under hänvisning till vad utskottet under närmast föregående
•&&&''punkt anfört, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag och med avslag å den av herr Lindhagen inom
första kammaren väckta motionen nr 80, i vad den
avser beviljande av medel till förstärkning av ordinarie
reservationsanslaget till militär- och marinattachéer, för
nämnda ändamål för budgetåret 1923—1924 anvisa ett
extra anslag av 10,000 kronor.
Handels- 16:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 16) i riksstaten
attachéer. Uppföra ordinarie reservationsanslaget till handelsattachéer med kronor
[!6.] 40,000.
Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 12—14.
mili.är- och
marinattachéer.
[15.]
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
f)
För handelsattachéer har för år 1922 beräknats tillhopa 180,000
kronor, varav 40,000 kronor upptagits såsom ordinarie anslag och återstoden
såsom förstärkningsanslag å extra stat.
För budgetåret 1923—1924 har Kungl. Maj:t ansett det ordinarie
anslaget böra bibehållas oförändrat, medan förstärkningsanslaget befunnits
kunna nedsättas till 100,000 kronor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot det sätt varpå
medelsbehovet för handelsattachéer beräknats, hemställer beträffande förevarande
ordinarie anslag,
att riksdagen må i riksstaten uppföra ordinarie
reservationsanslaget till handelsattachéer med kronor.
40,000.
17:o) Under hänvisning till vad utskottet under närmast föregående Förstärkpunkt
anfört får utskottet hemställa, "ervations*-"
anslaget till
att riksdagen må till förstärkning av ordinarie
reservationsanslaget till handelsattachéer för budgetåret
1923—1924 anvisa ett extra anslag av kronor 100,000.
[17.]
18:o)
Kungl.
Maj:t har. föreslagit riksdagen (punkt 18) att till Socialsocialattachéer
för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra reservations- attac*jé®K
anslag av kronor 30,000. • L18-J
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 14 och 15.
Kungl. Maj:ts förslag innebär att genom en sammanslagning av två
utav de nuvarande tre socialattachéposterna en besparing å det tidigare
till 50,000 kronor för år beräknade anslaget skall kunna åstadkommas
med 20,000 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till socialattachéer för budgetåret
1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag av
30,000 kronor.
19:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19) hemställer
utskottet,
att riksdagen må i riksstaten uppföra ordinarie
anslaget till extra biträden och vaktbetjänte vid beskickningar
och konsulat med kronor 55,000.
Extra biträden
in. ni.
[19.]
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 saml. 3 käft. (Nr 3.)
2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
Ytterligare 20:o) På grund av Kungl. Maj:ts däi''om framställda förslag och under
anställande hänvisning till vad statsrådsprotokollet sid. 15 i ärendet innehåller hemav
extra bi- ställer utskottet,
träden m.m.
j"2Q ] att riksdagen må såsom ytterligare medel för an
ställande
av extra biträden och vaktbetjänte vid beskickningar
och konsulat för budgetåret 1923—1924 anvisa
ett extra anslag av kronor 25,000.
C. Internationella byråer in. in.
Sveriges andel
i kostnaderna
för
Nationernas
förbund.
[2L]
21:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 21) att för gäldande
av Sveriges andel i kostnaderna för Nationernas förbund för budgetåret
1923—1924 bevilja ett extra förslagsanslag av 353,000 kronor.
Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 15—18.
Sveriges andel i kostnaderna för Nationernas förbund, för vilket
utgifterna för år 1923 av förbundsförsamlingen fastställts till 25,673,508
guldfrancs, har upptagits efter en beräkningsgrund av 18 enheter utav
944 eller med 489,537: 22 guldfrancs. För bestridandet av denna kostnad
har nu äskats ett förslagsanslag av i avrundat tal 353,000 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet
att riksdagen må för gäldande av Sveriges andel
i kostnaderna för Nationernas förbund för budgetåret
1923—1924 anvisa ett extra förslagsanslag av 353,000
kronor.
Sveriges re- 22:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22) och under
Verse«lelfa- erinran om att samma belopp, som nu äskats, anvisats för år 1922, får
gande i Na-utskottet hemställa,
att riksdagen må för bestridande av kostuaderna
för Sveriges representanters deltagande i Nationernas förbunds
delegeradeförsamling för budgetåret 1923—1924
anvisa ett extra anslag av 50,000 kronor.
23:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 23) att till bett}^
Natta-stridande av kostnaderna för Sveriges representation i Nationernas förnernas
för-bunds rådsförsamling m. in. för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extia
^församling" förslagsanslag av 30,000 kronor.
in. m.
[23.]
uonernas
förbunds
delegerade
församling.
[22.]
Sveriges re
-
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
11
Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 19
och 20.
Ifrågavarande anslag är avsett för den genom Sveriges inval i
förbundsrådet erforderliga representationen i rådet och i förbundets ständiga
rådgivande militär ko mmission.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,”
att riksdagen må till bestridande av kostnaderna
för Sveriges representation i Nationernas Förbunds rådsförsamling
m. m. för budgetåret 1923—1924 anvisa ett
extra förslagsanslag av 30,000 kronor.
24:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom framställda förslag Sveriges
(punkt 24) får utskottet — under erinran att medel för representation vid ^tenmtlo-''
internationella konferenser tidigare bestritts av tredje huvudtitelns kom- Helin konmittéanslag
— hemställa, fe™“s!jr''
att riksdagen må för bestridande av kostnaderna
för Sveriges deltagande i internationella konferenser för
budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra anslag av 50,000
kronor.
25:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25) får utskottet Internatio.
— under erinran om att till bestridande av internationella skiljedomsto- domstolens"
lens byrås kostnader för år 1922 anvisats ett belopp av 6,100 kronor — byrå i
hemställa,
att riksdagen må till bestridande av Sveriges an- L2o.J
del i kostnaderna under år 1923 för den internationella
skiljedomstolens byrå i Haag för budgetåret 1923—1924
anvisa ett extra förslagsanslag av 6,100 kronor.
26:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26) får utskot- Förskotte
tet,
under hänvisning till vad statsrådsprotokollet sid. 20 och 21 i ären- TjMt bidrag
det innehåller, hemställa, till interna
tionella
att
riksdagen må till förskotterande av Sveriges gtoiens^byrå
andel i de av Ryssland icke inbetalade bidrag till inter- i Haag.
nationella skiljedomstolens byrå i Haag för budgetåret [26.]
1923—1924 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,000
kronor.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
Bidrag till
interparlainentariska
unionens
byrå och
generalsekretariat.
[27.]
Riksdagens
interparla
mentariska
grupp.
T28.]
Bidrag för
riksdagens
interparlamentariska
grupps del.
tagande i
viss konferens.
[29.]
Internationella
fredsbyrån
i
Bern.
[30.]
27:o) Med tillstyrkande av bifall till Kung]. Maj:ts förslag (punkt
27) hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom bidrag till bestridande
av kostnaderna för interparlamentariska unionens byrå
och generalsekretariat för budgetåret 1923—1924 anvisa
ett extra anslag av 6,500 kronor.
28:o) Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 28) att såsom
bidrag till bestridande av kostnaderna för riksdagens interparlamentariska
grupp för budgetåret 1923—1924 bevilja ett extra anslag av
30,000 kronor.
Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 22.
Till riksdagens interparlamentariska grupp har för första halvåret
1923 anvisats ett belopp av 16,000 kronor och framställning från gruppens
styrelse har i enlighet härmed gjorts om beviljande för budgetåret 1923
—1924 av ett anslag av 32,000 kronor. Kungl. Maj:t har emellertid ansett
en reduktion av detta belopp kunna ske, och därför äskat ett anslag
av 30,000 kronor.
Utskottet har icke funnit anledning till annan erinran mot Kungl.
Maj:ts förslag än att anslagsbeloppet synes kunna utan större olägenhet
nedsättas till 25,000 kronor. Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må såsom bidrag till bestridande
av kostnaderna för riksdagens interparlamentariska grupp
för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra anslag av
25,000 kronor.
29:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
(punkt 29) får utskottet, under hänvisning till vad i statsrådsprotokollet
sid. 23 och 24 i ärendet anförts, hemställa,
att riksdagen må såsom bidrag för riksdagens interparlamentariska
grupps deltagande i av interparlamentariska
unionen anordnad konferens för budgetåret 1923
—1924 anvisa ett extra reservationsanslag av 15,000
kronor.
30:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 30) att till internationella
fredsbyrån i Bern för budgetåret 1923—1924 anvisa ett
extra anslag av 1,000 kronor.
Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 24.
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
13
Uti eu inom första kammaren av herr C. Lindhagen väckt motion Motioner.
(nr 78) har vidare hemställts, att riksdagen ville besluta, att under tredje
huvudtiteln anslaget till internationella fredsbyrån i Bern höjes till det
belopp, som förut utgått, eller sålunda från 1,000 kronor till 2,000
kronor.
Enahanda yrkande har framställts i en inom andra kammaren av
fru N. Thuring och herr C. Knutsson väckt motion (nr 98).
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna.
Utskottet har icke funnit skäl föreligga till ändring av det av
Kungl. Maj:t äskade beloppet och får alltså avstyrka de väckta motionerna
om anslagets höjning till 2,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må med avslag å ovanberörda av
herr Lindhagen samt fru Thuring och herr Knutsson
väckta motionen till internationella fredshy rån i Bern
för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra anslag av
1,000 kronor.
31:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 31) att till Svenska
Svenska föreningen för Nationernas förbund för budgetåret 1923—1924 f^iraSo”
bevilja ett extra anslag av 3,000 kronor. nernas för
bund.
[3L]
Uti en inom första kammaren av herr C. Lindhagen väckt motion Motioner.
(nr 79) har vidare hemställts, att riksdagen ville besluta att under tredje
huvudtiteln i statsverkspropositionen skall:
1) till Svenska freds- och skiljedomsföreningen för budgetåret 1923
—1924 beviljas ett extra anslag av 10,000 kronor; och
2) till Svenska föreningen för Nationernas förbund bevilja ett extra
anslag utöver föreslagna 3,000 kronor ytterligare 2,000 kronor eller sålunda
tillhopa 5,000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet ansett sig böra upptaga till behandling
jämväl en av fru N. Thuring och herr C. Knutsson inom andra
kammaren väckt motion (nr 99), däri hemställts, att riksdagen ville besluta,
att under tredje huvudtiteln i statsverkspropositionen skall till
Svenska freds- och skiljedomsföreningen för budgetåret 1923—1924 beviljas
ett extra anslag av 5,000 kronor.
14
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
Utskottets
yttrande.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna.
Rörande anslag till svenska föreningen för Nationernas förbund
har departementschefen anfört följande:
»Styrelsen för Svenska Föreningen för Nationernas förbund, som
under åren 1920 och 1921 inkommit med framställningar om statsanslag
till föreningens verksamhet, har den 16 sistlidne november ingivit en till
Kungl. Maj:t ställd skrivelse, vari begäres ett bidrag för budgetåret 1923
—1924 av 5,000 kronor. Föreningen, som har till syfte att bland den
svenska allmänheten sprida kunskap om'' och intresse för Nationernas
förbund samt att deltaga i det internationella arbetet för att stödja och
stimulera förbundets strävan att uppnå eu varaktig mellanfolklig rättsordning,
skulle genom ett bidrag av statsmedel sättas i stånd att i någon
mån utvidga sin verksamhet, som hittills av brist på tillgångar måst
hålla sig inom ytterst snäva gränser.
Hittills har staten allenast vid ett och annat tillfälle genom smärre
bidrag till resekostnader förhjälpt föreningens medlemmar till att kunna
deltaga i årliga sammanträden med den internationella föreningen Union
des Associations pour la Société des Nations, till vilken den svenska föreningen
är ansluten, men nu, särskilt i och med Sveriges inval uti Nationernas
förbunds Råd, synes mig tiden vara inne att med ett årligt bidragunderstödja
nämnda förening, som intager en viss särställning bland organisationer
för rätt och fred i världen, och vars syfte synes mig vara
ett verkligt statsintresse. Dock bör bidraget under nu rådande depressionstider
ej sättas högre än till 3,000 kronor.»
Vad till en början beträffar frågan om anvisande å riksstaten av
anslag till understödjande av svenska föreningen för Nationernas förbund,
har utskottet på de av departementschefen anförda skälen ansett sig böra
tillstyrka en sådan åtgärd. Utskottet finner emellertid med hänsyn till
det rådande finansiella läget, att understödet icke bör sättas1 till högre
belopp än som av Kungl. Maj:t äskats eller 3,000 kronor. Med anledning
härav avstyrker utskottet det motionsvis framställda yrkandet på beviljande
av högre anslag.
Vad därefter angår frågan om beviljande av anslag till svenska
freds- och skiljedomsföreningen, varom yrkanden i ovannämnda två motioner
gjorts, vill utskottet erinra om att framställningar härom vid olika
tillfällen, bland annat vid 1916 och 1917 års riksdagar, blivit av riksdagen
avslagna. Då medel alltså icke ansetts böra härtill beviljas ens
under ekonomiskt betydligt bättre tider än de nuvarande, måste utskottet
Statautakotteta utlåtande Nr 3. 15
finna anledning saknas att nu bereda dylikt understöd åt föreningen.
Utskottet avstyrker därför de i detta syfte väckta motionerna.
På grund av vad utskottet sålunda anfört får utskottet beträffande
anslaget till svenska föreningen för Nationernas förbund hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag och med avslag å herr Lindhagens i ämnet
väckta motion i vad den densamma skiljer sig från
Kungl. Maj:ts förslag, till svenska föreningen för Nationernas
förbund för budgetåret 1923—1924 anvisa ett
extra anslag av 3,000 kronor.
32:o) Under hänvisning till vad utskottet under närmast föregående
punkt anfört får utskottet hemställa,
att riksdagen må avslå den inom första kammaren
väckta motionen nr 79, i vad den avser beviljande
av understöd åt svenska freds- oah skiljedomsföreningen,
samt den inom andra kammaren i samma fråga
väckta motionen nr 99.
33:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 32) att dels
såsom bidrag till Svenska Röda Korsets utländska hjälpverksamhet för
budgetåret 1923—1924 bevilja ett extra anslag av 250,000 kronor; dels
ock, vid bifall härtill, medgiva, att Överstyrelsen för Svenska Röda Korset
bemyndigas att med anslaget ersätta av Överstyrelsen till undvikande av
hjälpaktionernas avbrytande tilläventyrs förskotterade medel.
Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 25—27.
För ifrågavarande ändamål hava tidigare betydande belopp av riksdagen
anvisats, senast 1,000,000 kronor å tilläggsstat för år 1922.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) såsom bidrag till Svenska Röda Korsets utländska
hjälpverksamhet för budgetåret 1923—1924 anvisa
ett extra anslag av 250,000 kronor.
b) medgiva, att Överstyrelsen för Svenska Röda
Korset bemyndigas att med anslaget ersätta av Överstyrelsen
till undvikande av hjälpaktionernas avbrytande
tilläventyrs förskotterade medel.
Svenska
freds- och
skiljedomsföreningen.
Svenska
Röda Korsets
hjälpverksamhet.
[32.]
16
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
Svensk 34:o) Beträffande Kungl. Maj:ts framställning om anvisande av
samhetlr medel till svensk hjälpverksamhet i Ryssland (punkt 33) kommer utskottet
Ryssland, att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet velat
[ 33. ] härmed >
anmäla.
Bekäinpan- 35:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 34) att såsom
d mierna^6" bidrag till Nationernas förbunds verksamhet för bekämpande av epideÖst-Europa.
mierna i Öst-Europa för budgetåret 1923—1924 bevilja ett extra anslag
[ 34. ] av 50,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes åsid. 29—31 av statsrådsprotokollet.
Ifrågavarande anslag är avsett att möjliggöra för vårt land att
deltaga i den samfällda aktion för bekämpande av sjukdomsepidemierna
i östra Europa, som med bidrag från olika håll igångsatts genom Nationernas
förbund.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom bidrag till Nationernas
förbunds verksamhet för bekämpande av epidemierna i
Öst-Europa för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra
anslag av 50,000 kronor.
D. Diverse.
Rese- och 36:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 35) att i riks
ersättning"
staten uppföra ordinarie förslagsanslaget till rese- och flyttningsersättning,
inspektion inspektioner, tillfälliga uppdrag med 350,000 kronor.
Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 31.
ner, tillfälliga
uppdrag.
[35.] Med hänsyn till att förevarande förslagsanslag, som senast för helt
år beräknats till 280,000 kronor, liksom övriga förslagsanslag för budgetåret
1923—1924 ansetts böra upptagas med ett mot verkliga utgifterna
svarande belopp, har Kungl. Maj:t nu äskat anslaget förhöjt till 350,000
kronor.
Enligt vad av statsrådsprotokollet framgår, hava utgifterna å anslaget
för de tio första månaderna år 1922 utgjort 323,000 kronor. För
hela nämnda år skulle alltså utgifterna kunna beräknas till omkring
390,000 kronor. Utskottet har icke kunnat undgå att finna detta belopp
synnerligen högt och har velat med styrka framhålla nödvändigheten av
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
17
att åtgärder vidtagas för nedbringande av ifrågavarande kostnader. Under
förutsättning att så sker, synes det av Kungl. Maj:t äskade anslaget
kunna något nedsättas och får utskottet i sådant avseende föreslå att
anslagsbeloppet bestämmes till 325,000 kronor.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må i riksstaten uppföra ordinarie
förslagsanslaget till rese- och Hyttningsersättning, inspektioner,
tillfälliga uppdrag med 325,000 kronor.
37:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 36) att i riksstaten
uppföra ordinarie reservationsanslaget till underhåll och reparationer
av statens fastigheter i utlandet, möbler m. m. med 60,000 kronor.
Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 31 och 32.
Ifrågavarande anslag, som senast beräknats efter ett medelsbehov
av 35,000 kronor för år, har ansetts oundgängligen böra höjas och har
Kungl. Maj:t i sådant hänseende, särskilt i betraktande av att tredje
huvudtitelns besparingsfond ej längre kan tagas i anspråk för utgifter
av detta slag, föreslagit anslagets upptagande med 60,000 kronor.
Utskottet, som ansett sig icke böra häremot framställa någon erinran,
får hemställa,
att riksdagen må i riksstaten uppföra ordinarie
reservationsanslaget till underhåll och reparationer av
statens fastigheter i utlandet, möbler m. m. med 60,000
kronor.
38:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 37) att i riksstaten
uppföra ordinarie förslagsanslaget skrivmaterialier, expenser, renskrivning,
ved, ljus m. m. med 750,000 kronor.
Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 33.
Ifrågavarande anslag har senast av riksdagen beräknats efter ett
medelsbehov av 550,000 kronor för år. Då emellertid de verkliga utgifterna
under anslaget uppgått till betydligt högre belopp än som anvisats
i riksstaten, har Kungl. Maj:t nu föreslagit att anslaget skall
upptagas med en till 750,000 kronor förhöjd summa.
Utskottet har inhämtat att utgifterna å detta förslagsanslag för
år 1921 uppgått till icke mindre än 1,483,146 kronor 21 öre och för år
1922 kunna approximativt beräknas till 1,100,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 sand. 3 Imf t. (AV 3.) o
Statens fastigheter
i
utlandet
in. in.
r 36. ]
Skrhmaterialier,
expenser,
renskrivning,
ved, ljus
in. in.
[37.]
Utskottets
yttrande.
18
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
Trycknings.
ko>tiuider.
[38.]
(iottgörelse
av kost under
för sjöfolk
in. 11.
[39.]
Utgifterna hänföra sig till följande poster, vilka upptagits i avrundade
tal:
År 1921 År 1922
Kr. Kr.
Skrivmaterialier..................... 119,000 80,000
Renskrivning...................... 715,000 510,000
Ved. ljus ra m...................... 59,000 55,000
Komplettering och underhåll av inventarier......... 89,"00 70,000
Prenumeration, inköp av bötker, kartor och trycksaker . . . 74,"00 65,000
Inbindning........................ 14,000 8,"O0
Postporto........................ 57,000 40,000
Telegraf- och telefonporto................. 256,000 225,000
Fraktkostnader...................... 12.000 7,000
Diverse utgifter ............. 88,000_ 40,000
Summa l,4s3,000 1,100,000
I likhet med 1922 års statsrevisorer måste utskottet finna dessa utgifter,
särskilt i fråga om posterna renskrivning samt telegraf- och telefonporto,
anmärkningsvärt höga. Då emellertid departementschefen ställt
en minskning i utgifterna under anslaget i utsikt, har utskottet allenast
velat uttala sin förväntan att sådana åtgärder vidtagas, att det nu äskade
beloppet 750,000 kronor måtte bliva tillfyllest för bestridandet av utgifterna
under budgetåret 1923—1924.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må i riksstaten uppföra ordinarie
förslagsanslaget skrivmaterialier, expenser, renskrivning,
ved, ljus in. m. med 750,000 kronor.
39:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38) hemställer
utskottet,
att riksdagen må i riksstaten uppföra ordinarie
förslagsanslaget till tryckningskostnader med 20,000
kronor; dock att i anslaget må göras den jämkning
som erfordras för jämnande av huvudtitelns slutsumma.
40:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39) får utskottet
— under erinran att det under förevarande punkt upptagna anslaget,
som senast beräknats till 35,000 kronor för år, ansetts böra höjas för
bestridande av de anslaget belastande verkliga utgifterna, vilka för år
1921 uppgått til omkring 270,000 kronor — hemställa,
att riksdagen må i riksstaten uppföra ordinarie
förslagsanslaget till gottgörelse av kostnader för sjöfolk
och nödställda svenska undersåtar med 100,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande AV 3.
19
41:o) I enlighet med Kung]. Maj:ts därom framställda förslag (punkt
40) får utskottet — under erinran om att för ändamålet senast beräknats
135,000 kronor för år — hemställa,
att riksdagen må till upplysningsverksamhet i utlandet
angående Sverige för budgetåret 1923—1924 anvisa
ett extra anslag av 125,000 kronor.
42:o) I enlighet med Kung]. Maj:ts förslag (punkt 41) hemställer
utskottet,
att riksdagen må enligt oförändrade beräkningsgrunder
i rikstaten uppföra ordinarie anslaget till hemliga
utgifter med 75,000 kronor.
43:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 43) får utskottet
— under erinran att anslaget ifråga tidigare haft förslagsanslags natur
och beräknats till 75,000 kronor för år — hemställa,
att riksdagen må, med uteslutande i tredje huvudtiteln
av ordinarie förslagsanslaget kommittéer och utredningar
genom sakkunniga m. m., i riksstaten undetredje
huvudtiteln uppföra ett ordinarie reservationsr
anslag kommittéer och utredningar genom sakkunniga
in. m. med 15,000 kronor.
44:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 44) hemställer
utskottet,
att riksdagen må enligt oförändrade beräkningsgrunder
i rikstaten uppföra ordinarie reservationsanslaget
till extra utgifter med 30,000 kronor.
45:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom framställda förslag (punkt
45) får utskottet, under hänvisning till vad statsrådsprotokollet å sid. 35
och 36 innehåller, hemställa,
att riksdagen'' må i likhet med vad som tidigare
ägt rum till ersättningar åt framlidne envoyén P. H. E.
Brändströms arvingar och likaledes framlidne generalkonsuln
C. A. Askers änka för mistning av bohag för budgetåret
1923—1924 anvisa ett extra anslag av 20,000
kronor.
UpplysiilngsverkKlint
Ii et i
ii* Intill et
ingående
Sverige.
[40.
Hemlig!!
utgifter.
[4L]
Kommittéer
oeli utredningar
[43.
]
Extra utgifter.
[44.]
Yissa ersättningar,
[45.]
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
Beskickningsliuset
i Helsingfors.
[46.]
20
46:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 46) att dels medgiva,
att det å till äggsstat till riksstaten för år 1922 anvisade reservationsanslag
å 240,000 kronor till förvärv av ett svenskt beskickningshus
i Tokio och till erforderliga reparationer m. m. må användas till be-''
kostande av ett fullständigt iordningsställande av beskickningshuset i Helsingfors,
dels ock, för iordningsställande av sagda beskickningshus, i den
mån ovannämnda anslag icke härtill lämnar tillgång, ävensom till anskaffande
av möbler till beskickningshuset i fråga, förbudgetåret 1923—
1924 anvisa ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor.
Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 37—42.
I anledning av Kungl. Maj:ts proposition den 10 mars 1922 angående
disponerandet av medel för iordningställandet av beskickninghusen i
Köpenhamn och Helsingfors samt konsulathuset i Hamburg m. m. meddelade
riksdagen i skrivelse den 21 april 1922, att riksdagen bl. a. medgivit
att det å tilläggsstat till riksstaten för år 1920 anvisade reservationsanslag
å 351,600 kronor för iordningställande av beskickningshus i
Köpenhamn finge enligt Kungl. Maj:ts beprövande användas till bekostande
av nödiga ändrings- och reparationsarbeten å beskickningshusen i
Köpenhamn och Helsingfors ävensom konsulathuset i Hamburg samt till
stämpel å lagfartshandlingar, arkitektarvode m. fl. i samband med ifrågavarande
fastigheters förvärvande och iordningställande stående utgifter,
men avslagit Kungl. Maj:t framställning i fråga om disponerandet av
inflytande liyresmedel från statens fastigheter i Köpenhamn och Helsingfors.
Riksdagen förklarade sig anse kostnaderna för iordningställandet
av ifrågavarande beskicknings- och konsulathus, särskilt beskickningshuset
i Helsingfors, väl höga, men förklarade sig det oaktat icke vilja motsätta
sig Kung]. Maj:ts förslag, varvid riksdagen emellertid förutsatte, att
av Kungl. Maj:t vidtoges åtgärder för nedbringande i största möjliga
mån av kostnaderna.
Ifrågavarande redan anvisade belopp av 351,600 kronor, av vilket
omkring 252,000 kronor avsetts för beskickningshuset i Helsingfors, har
emellertid visat sig otillräckligt och har nu för beskickningshusets fullständiga
iordningställande beräknats ytterligare 220,000 kronor samt för
möblering och dekorering av representationsrummen i byggnaden därjämte
ansetts erforderligt ett belopp av 120,000 kronor. Av de sålunda
erforderliga medlen skulle 237,491 kronor 72 öre kunna disponeras av
det anslag som beviljats å tilläggsstat för år 1922 till förvärv av svenskt
beskickningshus i Tokio, enär något sådant förvärv icke kommit till stånd.
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
21
Återstående 100,000 kronor hava äskats å riksstaten för budgetåret
1923—1924.
Utskottet vill till en början erinra att i en den 10 mars 1922 avlåten
proposition, nr 151, rörande bland annat iordningställandet av beskickningshuset
i Helsingfors meddelats, att genom svenske ministern i Helsingfors
infordrats anbud från vissa finska firmor å de då föreslagna byggnadsarbetena
ävensom å erforderliga värme-, vatten- och avloppsledningsarbeten.
Av den nu föreliggande utredningen synes emellertid framgå,
att de sålunda infordrade anbuden icke givits bindande karaktär och att
alltså den på desamma grundade kostnadsberäkningen varit otillförlitlig.
Beträffande de synnerligen höga kostnader av i det närmaste
600,000 kronor, som det påbörjade iordningställandet av beskickningshuset
sålunda komme att medföra, har utskottet emellertid i likhet med
departementschefen icke funnit annan utväg förefinnas än att medel nu
av riksdagen beviljas för täckande av den utav Kungl. Maj:t till 333,739
kronor 86 öre beräknade merkostnaden. Utskottet har därvid funnit sig
höra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag om disponerandet av behållningen å
det för förvärv av beskickningshus i Tokio anvisade anslaget. Sedan
denna blivit tagen i anspråk skulle återstå 96.248 kronor 14 öre, vilket
belopp utskottet emellertid ansett kunna avrundas nedåt till 9<>,000 kronor.
Sistnämnda belopp torde böra å riksstaten anvisas, och förutsätter utskottet
härvid att dessa medel så disponeras, att ytterligare merkostnader
icke åsamkas statsverket.
På grund av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa:
att riksdagen må,
a) medgiva, att det å tilläggsstat till riksstaten
för år 1922 anvisade reservationsanslag å 240,000 kronor
till förvärv av ett svenskt beskickningshus i Tokio
och till erforderliga reparationer m. m. må användas
till bekostande av ett fullständigt iordningställande av
beskickning shuset i Helsingfors,
b) för iordningsställande av sagda beskickningshus,
i den mån ovannämnda anslag icke härtill lämnar
tillgång, ävensom till anskaffande av möbler till beskickningshuset
i fråga, för budgetåret 1923—1924 anvisa
ett extra reservationsanslag av 90,000 kronor.
47:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 47) medgiva,
att det förut hos riksdagen anmälda förslaget om inredande av kansli
-
Utskottets
yttrande.
Beskicka
ningshuset
i Pari!».
[47.]
22
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
lokal åt beskickningen i Paris i en flygelbyggnad till den för svenska
statens räkning inköpta fastigheten N:o 23 Rue de Bassano uppgives och
att återstoden av det för ändamålet å tilläggsstat till riksstaten för år
1920 anvisade reservationsanslag å 345,000 kronor enligt Kungl. Maj:ts
beprövande användes dels till bestridande av kostnaderna för kanslilokalens
inrymmande i huvudbyggnaden till sagda fastighet, dels ock, till
nödiga reparationer å såväl sagda fastighet som å det äldre beskickningshuset.
Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 42—45.
För beredande av ökat lokalutrymme åt beskickningen i Paris och
för utförande av nödvändiga reparationer å beskickningshuset avläts den
12 mars 1920 proposition till riksdagen om anvisande av ett reservationsanslag
av 345,0O0 kronor, avsett för inköp för svenska statens räkning
av fastigheten N:o 23 Rue de Bassano i Paris jämte nödiga reparationer
m. m. av såväl sagda fastighet som nuvarande beskickningshus. Den till
inköp föreslagna fastigheten utgjordes av dels en mindre, långsträckt
byggnad, omedelbart gränsande intill beskickningens tomt och inneslutande
en bottenvåning jämte vind, vilken byggnad vore avsedd att användas
till beskickningskansli, dels ett större boningshus med fasad åt Rue de
Bassano och med en flygel inåt gården, vilket hus innefattade källare
samt tre våningar och vind, dels slutligen av ett mindre bostadshus inne
på gården, omfattande likaledes källare och tre våningar samt vind. Samtliga
byggnader voro i gott stånd. En större reparation erfordrades endast
av taket å huvudbyggnaden. Kostnaderna för inköpet, vilket, då ägaren
var ett stärbhus, måste ske på offentlig auktion, beräknades av ministern
i Paris till 660,000 tres. Kostnaderna för nyinredning och reparation av
den byggnad, som skulle behållas för kansliändamål, beräknades till ett
belopp av 150,000 tres, inberäknat kostnaderna för anordnande av värmeledning.
Beträffande reparationer av det äldre beskickningshuset, nämligen
vissa mindre arbeten, vilka måste vidtagas för att ministerns våningskulle
kunna i sin helhet användas och tillfredsställa berättigade krav,
ansågs, enligt byggnadsstyrelsens beräkningar, att dessa arbeten, med iakttagande
av största möjliga sparsamhet, skulle kunna hållas inom ramen
av 120,000 tres.
I propositionen begärdes jämväl riksdagens medgivande av rätt
för Kungl. Maj:t att till antagligt pris försälja den del av din till inköp
föreslagna fastigheten, vilken icke erfordrades för beskickningens
räkning.
Statxutxkottets utlutande Nr 3.
23
Riksdagen anmälde i sin skrivelse den 5 maj 1920, att riksdagen
— som icke hade något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag i vad detsamma
avsåge anvisande av medel för inköp av ifrågavarande fastighet
samt vissa reparationsarbeten, men som ansåge att med den ifrågasatta
försäljningen av viss del av fastigheten herde tillsvidare anstå — för inköp
för svenska statens räkning av fastigheten N:o 23 Rue de Bassano,
Paris, jämte nödiga reparationer in. in. av såväl sagda fastighet som nuvarande
beskickningshus å tilläggsstat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag
av 345,000 kronor.
De sålunda gjorda kostnadsberäkningarna hava emellertid nu visat
sig vara för låga och har departementschefen därför ansett sig böra föreslå
en inskränkning i planen för lokalernas disponerande.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Såsom förut angivits, hade kostnaderna för förvärvet av den nyinköpta
fastigheten beräknats till 660,000 frcs. Ifrågavarande kostnadsberäkning
visade sig emellertid sedermera vara för snäv och husköpet
jämte därmed i samband stående oundgängliga utgifter hade i verkligheten
dragit en kostnad av frcs 727,129:24. För reparationer av det
äldre beskickningshuset och därtill hörande inventarier jämte inköp av
en del inventarier till ersättande av sådana, som utdömts vid av- och
tillträdessynen mellan den förutvarande och den nuvarande boställshavaren,
hade i stället för det ursprungligen beräknade beloppet av 120,000
frcs utgivits frcs 175,127: 50. Byggnadsstyrelsen har ifråga om sistberörda
utgift anfört, att de vidtagna reparationsarbetena varit nödvändiga,
och att utgifterna för reparation och komplettering av statens i beskickningshuset
förvarade möbler varit lika oundgängliga som andra utgifter
för bostadens värdiga iordningställande. Vid av byggnadsstyrelsens chef
vid besök å platsen verkställd besiktning hade konstaterats, att samtliga
utförda arbeten blivit på ett fullt nöjaktigt sätt verkställda.»
Sedan kostnaderna för fastighetens förvärv och för reparationer av
det äldre beskickningshuset guldits, återstår å det av riksdagen beviljade
anslag av 345,000 kronor dels ett i Paris innestående belopp av frcs
35,903: 45, dels i utrikesdepartementet innestående kronor 7,334: 50, motsvarande
omkring 30,000 frcs, eller i runt tal tillhopa 66,000 frcs, vilket
belopp, enligt vad av ovan angivna beräkningar framgår, numera är otillräckligt
för fullföljande av den ursprungliga planen att ombygga förut
nämnda Bygel till kanslilokal åt beskickningen.»
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka vad Kungl. Maj:t föreslagit
och får alltså hemställa,
24
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
att riksdagen må medgiva, att det förut hos
riksdagen anmälda förslaget om inredande av kanslilokal
åt beskickningen i Paris i en flygelbyggnad till
den för svenska statens räkning inköpta fastigheten
Nr 23 Rue de Bassano uppgives och att återstoden av
det för ändamålet å tilläggsstat till riksstaten för år
1920 anvisade reservationsanslag å 345,<''00 kronor
enligt Kungl. Maj:ts beprövande användes dels till bestridande
av kostnaderna för kanslilokalens inrymmande
i huvudbyggnaden till sagda fastighet, dels ocli till
nödiga reparationer å såväl sagda fastighet som å det
äldre beskickningshuset.
Dyrtidstill- 48:o) Beträffande Kungl. Majtts framställning om anvisande av
j. ^ medel till dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst kommer
utskottet att framdeles avgiva utlåtande, vilket utskottet velat härmed
för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 9 februari 1923.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, C. J. G. Swartz, N. A. Nilsson i
Kabbarp, J. Nilsson i Skottlandshus, II. F. Lamm, J. L. Widell, C. G. Ekman, J. Nilsson
i Malmö, E. A. Hallin, C. 1. Asplund, K. E. Andersson i Eliantorp och C. Johansson i
Hälsingborg samt
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund, J. Jönsson i
Revinge, O. H.son Waldén, P. Nilsson i Bonarp, 0 Olsson i Kullenbergstorp, J. D. Norman,
L. J. Carlsson-Frosterud, A. Å. Törnkvist i Karlskrona, O. Nilsson i Örebro, A. E. Ljungberg
och O. Osberg
med undantag därav att i behandlingen av punkterna JJi—h8 deltagit herr J. B.
Johansson i Fredrikslund i st. f. herr E. A. Hallin.
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
25
Reservationer:
vid punkt l:o) (departementschefen) av herr J. D. Norman, vilken
ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Därest den finansiella ställningen fortfarande varit sådan, som den
vid 1922 års riksdag ansågs vara, skulle utskottet, i anslutning till
nämnda riksdags av föredragande statsrådet åberopade uttalande, måhända
tillstyrkt någon höjning av det ministern för utrikes ärendena tillkommande
bidrag till representationskostnader. Under nuvarande situation,
som bl. a. föranlett Kungl. Maj:t att föreslå en betydande minskning
av flertalet statstjänstemäns dyrtidstillägg, synes däremot enligt utskottets
mening någon höjning av berörda bidrag icke kunna ifrågakomma,
utan att särskilt tungt vägande skäl härför föreligga. Några
sådana skäl hava likväl icke blivit anförda. Den av föredragande statsrådet
gjorda jämförelsen med ortstilläggen till Sveriges ministrar i utlandet
är nämligen enligt utskottets mening icke hållbar, då dels
dessa ortstillägg avse icke endast täckande av representationskostnader
utan jämväl ersättning för med vistelsen i utlandet förenade särskilda
utgifter, dels ock utrikesministerns lön uppgår till närmare dubbla beloppet
av ministrarnas i utlandet. Det bör i detta sammanhang erinras,
att avlöningen till utrikesministern reglerades så sent som vid 1921
års riksdag, då densamma höjdes med 50 procent utöver vad den ännu
år 1918 utgjorde.
Anslaget torde alltså böra upptagas med oförändrat belopp eller
36,000 kronor.
Utskottet, hemställer,
att riksdagen må
a) avslå Kungl. Maj:ts framställning om höjning
av det ministern för utrikes ärendena för närvarande
tillkommande bidrag till representationskostnader,
b) i riksstaten uppföra ordinarie anslaget till departementschefen,
ministern för utrikes ärendena med
36,000 kronor.»
vid punkt 4:o) (beskickningar och konsulat) av herr J. D. Norman,
vilken ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande
lydelse:
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 sand. 3 Käft. (År 3.)
4
26
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
»Då enligt i statsrådsprotokollet omnämnda beräkningar befattningshavare
vid våra beskickningar och konsulat i Tyskland och Österrike
även utan några som helst ortstillägg hava större reallöner nu än före
krigsutbrottet, synas några ortstillägg för ifrågavarande befattningshavare
ej för närvarande erforderliga. Anslaget bör följaktligen kunna minskas
med det belopp, vartill dessa ortstillägg uppgå, eller 33,500 kronor. I
övrigt har vad under denna punkt föreslagits icke givit utskottet anledning
till någon erinran.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må i riksstaten uppföra ordinarie förslagsanslaget
beskickningar och konsulat med 1,656,500
kronor.»
vid punkt 18:o) (socialattachéer) av herrar A. Wiklund, P. Nilsson
i Bonarp, O. Olsson i Kullenbergstorp och J. D. Norman, vilka ansett, att
utskottet bort hemställa om avslag å Kungl. Maj:ts framställning under
ifrågavarande punkt.
vid punkt 31:o) (svenska föreningen för Nationernas förbund) av
herrar C. J. G. Swartz, J. Nilsson i Skottlandshus, J. L. Widell, K. E.
Andersson i Eliantorp, A. Wiklund, P. Nilsson i Bonarp, O. Olsson i
Kullenbergstorp och J. D. Norman, vilka ansett, att utskottet bort avstyrka
såväl Kungl. Maj:ts förslag som herr Lindhagens i ämnet väckta
motion.
vid punkt 46:o) (beskickningshuset i Hälsingfors) av herrar P.
Nilsson i Bonarp och J. D. Norman, vilka ansett, att utskottets yttrande
och förslag bort hava följande lydelse:
»Utskottet — — — — — otillförlitlig. Detta förhållande, ävensom
det sätt varpå hithörande angelägenheter handlagts, synes utskottet anmärkningsvärt.
Beskickningshuset i Hälsingfors kostade i inköp 3 mill. finska mark,
eller i svenskt mynt 190,271 kronor 25 öre, vartill komma stämpelkostnader
135,000 finska mark. Till iordningsställandet har riksdagen hittills
beviljat 252,580 kronor 14 öre. Nu äskas dels de 237,491 kronor
72 öre, som återfåtts av de på sin tid till Tokio för inköp av beskickningshus
därstädes telegrafremitterade 240,000 kronor, dels därutöver
100,000 kronor. Därjämte varslas i propositionen om framtida krav till
inköp av linoleummattor. Sammanlagda kostnaden för beskickningshuset
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
27
kommer sålunda att uppgå till omkring 800,000 kronor. Statens årskostnader
för beskickningshuset i Hälsingfors, med beräknande av 5 %
ränta å det nedlagda kapitalet med avdrag för inflytande hyror men
tillägg av kostnaderna för byggnadens uppvärmning och underhåll, torde
sålunda gå till ungefär samma belopp som nu till ministern utgående
lön och ortstillägg (17,040 kronor -)- 17,400 kronor).
Beträffande de synnerligen höga kostnader — — — — —--
— — — — — — — Tokio anvisade anslaget. Sedan denna blivit
tagen i anspråk, skulle ytterligare erfordras 96,248 kronor 14 öre, vilket
belopp utskottet emellertid ansett kunna nedsättas till 80,000 kronor, då
besparingar böra kunna göras å det till inköp av möbler och dekorering
beräknade beloppet. Sistnämnda — — — — — statsverket.
På grund av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,
att riksdagen må,
a) — — — — —----— — ;
b) för i ordningsställand e av sagda beskickningshus,
i den mån ovannämnda anslag icke härtill lämnar
tillgång, ävensom till anskaffande av möbler till beskickningshuset
i fråga, för budgetåret 1923—1924 anvisa
ett extra reservationsanslag av 80,000 kronor.»
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
1
Verkliga utgifter.
III. Tredje huvudtiteln. Utrikesdepartementet.
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
1
2
A. Departementet.
Departementschefen, ministern för utrikes ärendena
40,000
448,000
3
Arvoden åt viss extra personal i departementet
m. m., förslagsanslag........................
45,000
488,000
45,000
1
B. Sveriges representation i utlandet.
1,690,000
2
Arvoden och ortstillägg åt viss extra personal i ut-
* 173,000
3
Tillfälliga diplomatiska och konsulära poster i ut-
27,000
4
Extra ortstillägg åt ordinarie och extra ordinarie
300,000
5
30.000
6
7
8
Kontorskostnadsersättningar åt lönade konsuler ..
Ersättningar till olönade konsuler, förslagsanslag
Personliga gottgörelser för mistade konsulatav- gifter ....................................
110.000
100,000
5,000
9
56,000
10
Förstärkning av reservationsanslaget till attachéer
44,000
11
12
Militär- och marinattachéer, reservationsanslag ..
Förstärkning av reservationsanslaget till militär-
40,000
10,000
13
40,000
14
Förstärkning av reservationsanslaget till handels- attachéer ..................................
100,000
15
30,000
16
Extra biträden och vaktbetjänte vid beskickningar
55,000
17
Ytterligare medel för anställande av extra biträden
och vaktbetjänte vid beskickningar och konsulat
25.000
2,121,000
714,000
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 sand. 3 höft. (Nr 3.)
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
C. Internationella byråer m. m.
Sveriges andel i kostnaderna för Nationernas förbund,
förslagsanslag ........................
Sveriges representanters deltagande i Nationernas
förbunds delegeradeförsamling ..............
Sveriges representation i Nationernas förbunds
rådsförsamling m. m., förslagsanslag..........
Sveriges deltagande i internationella konferenser ..
Internationella skiljedomstolens byrå i Haag, förslagsanslag
................................
Förskotterande av Sveriges andel i de av Ryssland
icke inbetalade bidrag till internationella skiljedomstolens
byrå i Haag, förslagsanslag ......
Interparlamentariska unionens byrå och generalsekretariat
................................
Riksdagens interparlamentariska grupp ........
Bidrag för riksdagens interparlamentariska grupps
deltagande i av interparlamentariska unionen
anordnad konferens, reservationsanslag ......
Internationella fredsbyrån i Bern ..............
Svenska föreningen för Nationernas förbund ....
Bidrag till Svenska Röda Korsets utländska hjälpverksamhet
................................
Svensk hjälpverksamhet i Ryssland ............
Bidrag till Nationernas förbunds verksamhet för
bekämpande av epidemierna i Öst-Europa ....
D. Diverse.
Rese- och flyttningsersättning, inspektioner, tillfälliga
uppdrag, förslagsanslag ..............
Underhåll och reparationer av statens fastigheter i
utlandet, möbler m. m., reservationsanslag ....
Skrivmaterialier, expenser, renskrivning, ved, ljus
m. m., förslagsanslag........................
Tryckningskostnader, förslagsanslag ............
Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda
svenska undersåtar, förslagsanslag............
Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige
Hemliga utgifter ............................
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga
m m., reservationsanslag....................
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
I Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
853.000
50.000
30.000
50.000
6,100
1,000
6,500
25.000
15.000
1,000
3,000
250.000
* 50,000
50.000
890,600
825.000
60,000
750.000
20,000
100.000
75.000
15.000
125,000
Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Statsutskottets utlåtande Nr 3. 3
Ordinarie
Extra
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
9
Extra utgifter, reservationsanslag ..............
30,000
10
Ersättningar till framlidne envoyén P. H. E. Bränd-
ströms arvingar och framlidne generalkonsuln C.
A. Askers änka för mistning av bohag........
20,000
11
Iordningsställande av beskickningshuset i Helsing-
fors m. m., reservationsanslag ..............
90,000
12
Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst,
förslagsanslag ..............................
* 350,000
1.375.000
585.000
Summa
3,984,000
2,234,600
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1923:224 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning rörande tredje huvudtitelns anslag till tryckningskostnader. a1 i texten