Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående befrielse för Eva Elfving från skyldighet att till postverket gälda visst penningbelopp.

1923-04-13 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1923:50, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående befrielse för Eva Elfving från skyldighet att till postverket gälda visst penningbelopp.

Dokumentets text

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 50.

17

Nr 50.

Ankom till riksdagens kansli den 13 april 1923 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående

befrielse för Eva Elfving från skyldighet att till postverket

gälda visst penningbelopp.

(4:e avd.)

Uti en den 9 mars 1923 till riksdagen avlåten proposition (nr 99),

vilken för förberedande behandling hänvisats till statsutskottet, har

Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att fröken Eva Elfving må befrias från skyldighet att till

postverket inbetala ett belopp av 600 kronor, utgörande den ännu icke

gäldade delen av en brist om 1,000 kronor, som under hennes tjänstgöring

såsom t. f. postexpeditör vid postkontoret i Vansbro den 19

september 1918 uppkommit i den av henne omhänderhavda kassan, samt

att det belopp, från vars gäldande fröken Elfving sålunda befrias, må

ur postverkets räkenskaper avskrivas.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Med skrivelse den 9 februari 1923 har generalpoststyrelsen överlämnat

en framställning från fröken Eva Elfving att av nåd bliva befriad

från henne åvilande skyldighet att till postverket inbetala ett belopp

av 600 kronor, utgörande den ännu icke gäldade delen av en brist

om 1,000 kronor, som under fröken Elfvings tjänstgöring såsom t. f.

postexpeditör vid postkontoret i Vansbro den 19 september 1918 uppstått

i den av henne omhänderhavda kassan.

Generalpoststyrelsen har i sin ovannämnda skrivelse lämnat en redogörelse

i ämnet av i huvudsak följande innehåll:

Fröken Elfving hade, ehuru ej tillhörande postverket, under år 1918 till

följd av då rådande personalbrist varit anställd såsom t. f. postexpeditör vid postkontoret

i Vansbro. Under tjänstgöring den 19 september nämnda år hade hon,

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 sand. 32 käft. (Nr 47—52.) 73123 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

13 Statsutskottets utlåtande Nr 50.

bland annat, haft att utlämna fem stycken med postförskott om tillhopa 3,825

kronor belagda försändelser till handlanden Eric Bruér. Därvid hade så tillgått,

att, sedan fröken Elfving av adressatens ombud Elly Ljung mottagit de till postförskottsförsändelserna

ifråga hörande adresskorten, hade hon sammanräknat beloppen

men då begått ett summeringsfel, så att hon fått summan till allenast

2,825 kronor. På hennes fråga till Elly Ljung, huruvida summan skulle vara

2,825 kronor, lärer Elly Ljung hava svarat jakande, varefter fröken Elfving, antagande

att hon räknat rätt, utlämnat försändelserna. Det av Elly Ljung avlämnade

penningbeloppet hade fröken Elfving mottagit utan att, till följd av

den rådande brådskan, kontrollräkna detsamma, och omedelbart inlagt i ett kuvert,

som hopgummerats och försetts med anteckning »2,825 kronor», jämte postkontorets

stämpel. När fröken Elfving omkring en halv timme senare genomräknat

den kassa, hon omhänderhaft, både en brist på 1,000 kronor konstaterats.

Hon hade genast anmält förhållandet för postmästaren, varpå ovanberörda kuvert

i dennes närvaro öppnats och befunnits innehålla 2,825 kronor. Eröken Elfving

hade då telefonerat till ovanbemälda Elly Ljung och omtalat bristen i det erlagda

postförskottsbeloppet, men Elly Ljung hade bestämt påstått, att hon vid

försändelsernas utlämnande avfordrats och även betalat 3,825 kronor.

Då varken förbemälda Elly Ljung eller postförskottsförsändelsernas adressat,

handlanden Eric Bruér, kunnat förmås att erlägga det felande beloppet och sedan

en genom vederbörande landsfiskal anställd polisundersökning i ärendet blivit

resultatlös, hade generalpoststyrelsen åt sin ombudsman uppdragit att till vederbörlig

domstol instämma Bruér med yrkande om åläggande för denne att till

fjostverket genast utgiva ifrågakomna 1,000 kronor. Under rättegångens lopp

lade av ombudsmannen, efter behörig stämning, framställts enahanda krav mot

Elly Ljung, dåmera gift Lindeborg. Genom Nås tingslags häradsrätts dom den

20 juli 1920 hade Elly Lindeborg ålagts att, om hon det förmådde, med ed inför

häradsrätten svära och betyga, »att hon icke den 19 september 1918 från postkontoret

i Yansbro utbekommit fem till handlanden Eric Bruér adresserade,

med postförskott å tillhopa 3,825 kronor belagda försändelser mot avlämnande

av allenast 2,825 kronor».

Enär fru Lindeborg gått eden, hade generalpoststyrelsens i målet förda

talan icke bifallits av häradsrätten, som emellertid ogillat svarandenas yrkande

om ersättning för deras kostnader i målet.

Sedan fröken Elfving sålunda blivit gent emot postverket betalningsskyldig

för den ifrågavarande bristen å 1,000 kronor och generalpoststyrelsen medgivit,

att beloppet finge avbetalningsvis erläggas, hade hon vid olika tillfällen å denna

skuld avbetalat tillhopa 400 kronor. Någon vidare avbetalning hade hon, i brist

på inkomst, icke kunnat verkställa.

Såväl general poststyrelsen som statskontoret, vilken sistnämnda myndighet

avgivit utlåtande i ärendet av den 19 februari 1923, hava ansett

billighetsskäl tala för ett efterskänkande av kronans återstående fordran

hos fröken Elfving.

Med hänsyn till de föreliggande särskilda omständigheterna i detta

fall vill utskottet tillstyrka propositionen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 50.

19

Utskottet hemställer,

att riksdagen må medgiva,

a) att fröken Eva Elfving må befrias från skyldighet

att till postverket inbetala ett belopp av 600

kronor, utgörande den ännu icke gäldade delen av

en brist om 1,000 kronor, som under hennes tjänstgöring

såsom t. f. postexpeditör vid postkontoret i

Vansbro den 19 september 1918 uppkommit i den av

henne omhänderhavda kassan;

b) att det belopp, från vars gäldande fröken Elfving

sålunda befrias, må ur postverkets räkenskaper avskrivas.

Stockholm den 13 april 1923.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS

Närvarande: se under utlåtandet nr 47.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1923:110 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse för Eva Elfving från skyldighet att till postverket gälda visst penningbelop a1 i texten