Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1923—1924 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

1923-02-20 · 53 sidor, varav 51 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 51 av 53 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1923:6, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1923—1924 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr C.

1

Nr 6.

Ankom till riksdagens kansli den 20 februari 1923 kl. 1/2 3 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1923—1924

av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande

anslagen till kommunikationsdepartementet.

(4:e avd.)

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 8 januari 1923 avlåtna propositionen Departementsangående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1923—1924 c^c”''

har Kung!. Magt, under åberopande av det vid propositionen fogade U-l )

statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma dag (punkt

1), föreslagit riksdagen att i riksstaten uppföra det ordinarie anslaget

till departementschefen med 24,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kung!. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

anslaget till departementschefen med 24,000 kronor.

2:o) Kung]. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 2) att i riksstaten

uppföra det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning av

Kungl. Maj:ts kansli med 187,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 1

och 2 av åberopade statsrådsprotokollet.

Departementets

avdelning

av

Kungl. Maj-.ts

kansli.

[2-]

Under erinran hurusom en del nya arbetsuppgifter, bl. a. vissa luftfartsärenden,

under senaste tiden tillkommit för departementet, anför

departementschefen vidare följande:

»Oavsett nu nämnda förhållanden lärer det emellertid vara nödvändigt

att vidtaga åtgärder för nedbringande av kostnaderna för departe
-

x) Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 sand. 6 käft. (Nr 6.)

Bil 83 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Departementets

verksamhet.

[3.]

mentets verksamhet. Efter samråd med den på förslag av chefen för

finansdepartementet tillsatta nämnden för granskning av ämbetsverkens

anslagsäskanden anser jag sålunda, att genom minskning av antalet

icke-ordinarie befattningshavare en besparing för det stundande budgetåret

kan ske med ett belopp av inemot 6,000 kronor förutom däremot

svarande dyrtidstillägg. Vidkommande sättet för beräkning av denna

besparing är att märka, att i enlighet med ett av löneregleringskommittén

i dess betänkande den 15 februari 1917 nr bill angående

reglering av löneförhållanden m. m. vid statsdepartementen (sid. 399

o. f.) gjort uttalande, vilket av 1917 års riksdag lämnades utan erinran,

kostnaderna för extra skrivbiträden alltsedan år 1918 bestritts icke från

förenämnda anslagspost till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m. utan från huvudtitelns förslagsanslag till skrivmaterialier

och expenser, ved m. m. Då det emellertid synes önskvärt, att omkostnaderna

för all departementets personal bestridas från anslaget till

departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, torde den ifrågasatta

besparingen böra vidtagas sålunda, att det för avlöning till extra skrivbiträden

i departementet utgående beloppet, för år 1922 närmare 6,000

kronor, för tiden från och med den 1 juli 1923 inräknas i anslagsposten

till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. utan att någon

förhöjning av denna anslagspost äger rum.»

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

förslagsanslaget till departementets avdelning av Kungl.

Maj:ts kansli med 187,000 kronor.

3:o) Kungl. Maj:t har (punkt 3) föreslagit riksdagen att för upprätthållande

av departementets verksamhet, för budgetåret 1923—1924

anvisa ett extra anslag av 28,420 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 3 av statsrådsprotokollet.

För upprätthållande av departementets verksamhet hava, utöver

anslagen å ordinarie stat, å extra stat anvisats för år 1922 28,420 kronor

och för tiden 1 januari—30 juni 1923 hälften av nyssnämnda belopp eller

14,210 kronor. Anslaget är avsett till avlönande av följande befattningshavare

med nedannämnda belopp för år räknat, nämligen:

en extra byråchef för regeringsrättsföredragningen

» » » » tekniska ärenden ................

» särskild föredragande för stadsplaneärenden.....

............. kronor 10,020: —

............. » 12,000: —

............. » 6,400: —

Summa kronor 28,420: —

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr G.

3

Departementschefen anför följande:

»Anslag för ifrågavarande ändamål torde med förut utgående lielårsbelopp

erfordras jämväl för stundande budgetår. Jag vill dock efter

samråd med nämnden för granskning av ämbetsverkens anslagsäskanden

uttala, att när härnäst ledighet uppstår å järnvägsbyråns kanslirådsbefattning,

det torde böra övervägas, huruvida ej genom placering å denna

befattning av eu person med teknisk utbildning den nu å extra stat

uppförda tekniska byråchefstjänsten kan indragas.»

Utskottet får tillstyrka, att anslag för ändamålet beviljas med av

Kungl. Maj:t äskat belopp.

I likhet med departementschefen finner utskottet att det i sammanhang

med framdeles uppkommande ledighet å kanslirådsbefattningen å

departementets järnvägsbyrå bör tagas under övervägande huruvida

icke en minskning av antalet befattningar inom departementet lämpligen

kan åstadkommas.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må för upprätthållande av departementets

vei''ksamliet för budgetåret 1923—1924 anvisa

ett extra anslag av 28,420 kronor.

Väg- och vattenhyggnadsväsendet.

4:o) Kungl. Maj:t har (punkt 4) föreslagit riksdagen dels besluta,

att den i för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gällande ordinarie stat

ingående anslagsposten om 32,500 kronor för avlöningar till icke-ordinarie

befattningshavare m. m. skall från och med den 1 juli 1923 upptagas

med ett belopp av 29,000 kronor; dels ock i riksstaten uppföra

det ordinarie förslagsanslaget till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med

165,500 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Det ordinarie anslaget till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen var

i riksstaten för år 1922 uppfört med 169,000 kronor och för första halvåret

1923 med hälften av detta belopp eller 84,500 kronor. Med hänsyn

till de upplysningar, som erhållits beträffande belastningen under

Utskottets

yttrande.

Väg- och

vattenbyggnads•

styrelsen.

[40

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

år 1922 av den i förevarande anslag ingående posten å 32,500 kronor

för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., torde en nedsättning

med 3,500 kronor av denna anslagspost böra för nästkommande

budgetår vidtagas. Härigenom komme anslaget i sin helhet att nedbringas

till 165,500 kronor.»

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att den i för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

gällande ordinarie stat ingående anslagsposten

om 32,500 kronor för avlöningar till ickeordinarie

befattningshavare m. m. skall från och med

den 1 juli 1923 upptagas med ett belopp av 29,000

kronor;

b) i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget

till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med

165,500 kronor.

Väg- och

v att tillbyggnad

sstyrelsens

verksamhet.

[5.]

5:o) Kungl. Maj:t har (punkt 5) föreslagit riksdagen att till upprätthållande

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet för budgetåret

1923—1924 anvisa ett extra anslag av 44,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 4—6 av statsrådsprotokollet.

Till förstärkning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens arbetskrafter

anvisades för år 1922 57,600 kronor och för tiden 1 januari—30 juni

1923 — under något ändrad anslagstitel — hälften av detta belopp eller

28,800 kronor.

Genom företagande av vissa indragningar har ifrågavarande anslag

befunnits kunna nedsättas med 13,600 kronor till 44,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till upprätthållande av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet för budgetåret 1923

—1924 anvisa ett extra anslag av 44,000 kronor.

Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens

distriktstjänstemän.

[6.]

6:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6) hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

anslaget till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

distriktstjänstemän med 30,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr (J.

B

7:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förelag (punkt 7) och under

erinran hurusom det under nu ifrågavarande punkt äskade beloppet,

som jämväl tidigare stått till förfogande, erfordras för avlönande av en

extra distriktschef och en extra distriktsingenjör i det numera uppdelade

norra distriktet, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom ytterligare medel till avlöning

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens distriktstjänstemän

för budgetåret 1923 —1924 anvisa ett extra anslag

av 4,500 kronor.

8:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8) hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

reservationsanslaget till stipendier åt medlemmar

av väg- och vattenbyggnadskåren utan angivet

belopp.

9:o) Kungl. Maj:t har (punkt 9) föreslagit riksdagen att i riksstaten

uppföra det ordinarie reservationsanslaget till expenser för allmänna arbeten

med 45,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 7—9 av statsrådsprotokollet.

Under rubriken väg- och vattenbyggnadsväsendet har sedan flera

år funnits upptaget ett ordinarie anslag av 45,000 kronor till expenser

för allmänna arbeten, d. v. s. till bestridande av rese- och inspektionskostnader

i anledning av den kontroll m. m. av allmänna arbeten, som

det åligger väg- och vffltenbyggnadsstyrelsen att genom sina tjänstemän

verkställa. Nämnda belopp, som från och med år 1922 uppfördes

såsom särskilt reservationsanslag i riksstaten, har emellertid under de

senare åren visat sig otillräckligt för fyllande av det därmed avsedda

ändamålet, i det att för vart och ett av åren 1919—1922 till dylika

expenser åtgått eller beräknats åtgå en summa av omkring 95,000

kronor. För tillgodoseende av det sålunda ökade behovet har riksdagen,

med bifall till Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställningar, anvisat

erforderliga medel å extra stat och tilläggsstat.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anför i sin skrivelse den 11

september 1922, att styrelsen, som nu vunnit mera stadgad erfarenhet

rörande verkningarna av den taxa, som den 20 juni 1918 fastställts på arvoden

för distriktstjänstemännens förrättningar, ävensom angående kostnaden

Ytterligare

medel till avlärling

av vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens

distriktstj

äns temän.

[7-]

Stipendier åt

medlemmar

av väg- och

vattenbyggnadskåren.

[8.]

Expenser för

allmänna

arbeten.

[9.]

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Förstärkning

av anslaget

till expenser

för allmänna

arbeten.

[10.]

Vägunder
sökninqar.

[il.]

för den tillsyn, som jämlikt lagen om flottning i allmän flottled den 19

juni 1919 numera åligger distriktstjänstemännen, ansåge sig kunna hysa

den förhoppningen, att den årliga kostnaden till expenser för allmänna

arbeten icke skulle överstiga 100,000 kronor. Styrelsen hemställer sålunda,

att för budgetåret 1923—1924 måtte anvisas dels ett ordinarie

anslag av 45,000 kronor, dels ett extra anslag av 55,000 kronor.

Departementschefen har ansett det av styrelsen å extra stat äskade

beloppet 55,000 kronor kunna nedsättas till 50,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Majrts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

reservationsanslaget till expenser för allmänna

arbeten med 45,000 kronor.

10:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10) och under

hänvisning till vad under nästföregående punkt anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till förstärkning av anslaget till

expenser för allmänna arbeten för budgetåret 1923—

1924 anvisa ett extra anslag av 50,000 kronor.

ll:o) Kungl. Maj:t har (punkt 11) föreslagit riksdagen att i riksstaten

uppföra det ordinarie reservationsanslaget till vägundersökningar

med 90,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 9—12 av åberopade statsrådsprotokollet.

Beträffande de anslag, som under senaste tiden utgått för ifrågavarande

ändamål, inhämtas av statsverkspropositionen följande:

Till bestridande av kostnaderna för vägundersökningar har riksdagen

anvisat dels ett ordinarie reservationsanslag, vilket från och med

år 1921 höjdes från förutvarande 45,000 kronor till 90,000 kronor, dels

ock — enär det ordinarie anslaget, oaktat den vidtagna höjningen, visat

sig otillräckligt — ett förstärkningsanslag å extra stat, vilket för vart

och ett av åren 1921 och 1922 utgått med 90,000 kronor.

I samband med sina anslagsäskanden till 1922 års riksdag framhöll

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att till följd av den ökning av vägundersökningarna,

som orsakats dels av den småningom skeende höjningen

av väganslagen, dels ock därav, att ett stort antal vägarbeten

igångsatts till minskande av arbetslösheten, de för år 1922 anvisade

anslagen, tillhopa 180,000 kronor, med säkerhet icke komme att täcka

behovet. Med ledning av de av styrelsen utfärdade förordnandena an
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

7

gående vägundersökningars verkställande kunde styrelsen nämligen beräkna,

att för år 1922 komme att uppstå en brist av 70,000 kronor,

vilken borde täckas av anslag å tilläggsstat. För hela år 1923 skulle

för ändamålet erfordras ej mindre än 250,000 kronor, motsvarande för

första halvåret 125,000 kronor.

Med hänsyn till önskvärdheten att undvika äskande av anslag å

tilläggsstat för år 1922 begärdes i nästlidet års statsverksproposition ej

något anslag å denna stat för vägundersökningar. Till kompensering i

någon mån av den beräknade bristen beslöt Kungl. Maj:t däremot hemställa,

att riksdagen måtte för första halvåret 1923 för ändamålet bevilja

tillhopa 150,000 kronor, d. v. s. 25,000 kronor mera än väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

ansett vara för denna tid behövligt.

Ehuru riksdagens statsutskott förordat en än kraftigare beskärning

av de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen begärda anslagen än som

sålunda av Kungl. Maj:t föreslagits, beslöt riksdagen emellertid att för

första halvåret 1923 bevilja i det närmaste den summa, som för ändamålet

äskats, eller 145,000 kronor, varav såsom ordinarie reservationsanslag

45,000 kronor och såsom extra förslagsanslag, högst, 100,000

kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att för ifrågavarande ändamål för budgetåret

1923—1924 dels uppföra ett ordinarie reservationsanslag av 90,000 kronor,

dels anvisa ett extra anslag av 200,000 kronor.

Departementschefen anför följande:

»Av den föregående redogörelsen framgår, att behovet av medel för

vägundersökningar under den senare tiden kommit att avsevärt överstiga

vad för ändamålet anvisats. Orsakerna härtill hava huvudsakligen

varit att söka dels i de extraordinära vägarbeten, som igångsatts till

avhjälpande av den svåra arbetslösheten, dels ock i de från alla trakter

av landet med allt större styrka framförda kraven på förbättrade vägförbindelser

i allmänhet. I betraktande härav och med hänsyn till

olämpligheten av att längre än förhållandena oundgängligen påfordra

innehålla ersättningen för i statens tjänst redan verkställda förrättningar

och låta vederbörande förrättningsmän förskjuta de ofta avsevärda kostnaderna

för desamma anser jag, att erforderliga medel nu böra ställas

till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande. Den av styrelsen i

sådant hänseende gjorda beräkningen, som verkställts med ledning av

dels anslagsbehovet under föregående tidsperioder, dels antalet och beskaffenheten

av utav styrelsen hittills utfärdade förordnanden, dels slutligen

från styrelsens distriktstjänstemän — d. v. s. vederbörande under
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

yttrande.

sökningsförrättare — infordrade uppgifter, torde i stort sett angiva det

verkliga behovet så riktigt som för närvarande är möjligt. Jag anser

mig dock böra återupprepa vad jag vid behandlingen av motsvarande

anslagsfråga föregående år framhöll, nämligen att det måste vara av

vikt att vägundersökningarna begränsas att avse sådana företag, som

under närmaste tiden kunna komma till utförande. Detta är så mycket

angelägnare, som enligt av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sammanhang

med frågan om bidrag till anläggning eller förbättring av

vägar m. m. lämnad uppgift för närvarande inneligga upprättade förslag

till vägbyggnader för en beräknad kostnad av icke mindre än

42,000,000 kronor, och det med de begränsade anslag, som under närmaste

år lära komma att stå till buds för vägbyggnadsändamål, torde

dröja en lång följd av år, innan dessa planer kunna bliva tillgodogjorda

för byggande. Då därtill kommer, att arbetsplaner, som upprättats flera

år före arbetenas utförande, ofta påkalla revidering, är det nödvändigt,

att tills vidare största återhållsamhet iakttages ifråga om statens medverkan

till upprättande av arbetsplaner för nya vägföretag. Systemet

med kostnadernas förskotterande, vare sig detta sker av tjänstemännen

eller av väghållningsdistrikten eller andra intressenter, torde så långt

ske kan böra avvecklas. Då emellertid nu äskade medel huvudsakligen

endast avse att täcka kostnaderna för dels redan upprättade planer och

dels sådana, å vilkas utförande förordnande lämnats, anser jag mig kunna

föreslå endast en obetydlig nedsättning av det äskade beloppet eller med

förslagsvis 20,000 kronor till sammanlagt 270,000 kronor. Därest detta

belopp anvisas, torde anspråken på beviljande av vägundersökningsmedel

komma att för den närmaste framtiden i väsentlig grad nedgå.

Av de erforderliga medlen, 270,000 kronor, torde 90,000 kronor

eller samma belopp som för år 1922 böra begäras såsom ordinarie reservationsanslag

och återstoden, 180,000 kronor, äskas såsom extra anslag.»

Under hänvisning till vad departementschefen sålunda anfört, får

utskottet tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag att för ifrågavarande ändamål

anvisas dels ett ordinarie anslag av 90,000 kronor, dels ock ett extra

anslag av 180,000 kronor. Beträffande sistnämnda anslag vill utskottet

emellertid uttala sin förväntan att, på sätt jämväl av departementschefen

ställts i utsikt, kraven på ytterligare medel för ändamålet må kunna

högst väsentligt begränsas.

Utskottet får alltså under denna punkt hemställa,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

reservationsanslaget till v ägunder sökning ar med

90,000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. 9

12:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förelag och under åberopande

av vad aom anförts under nästföregående punkt, hemställer utskottet,

att riksdagen må till förstärkning av anslaget till

vägunder sökning ar förbudgetåret 1923—1924 anvisa ett

extra anslag av 180,000 kronor.

13:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13) och under

hänvisning till den av departementschefen i ämnet lämnade utredningen

(sid. 12—14) får utskottet hemställa,

att riksdagen må — med uteslutande ur riksstaten

av dels det ordinarie förslagsanslaget till jordförluster

genom kanal- och väganläggningar, dels det ordinarie

förslagsanslaget till Sveriges bidrag till den ständiga

internationella föreningen för frågor rörande vägväsendet,

dels ock det ordinarie förslagsanslaget, högst, till

färjor och färjkarlar — i riksstaten uppföra det ordinarie

reservationsanslaget till vägar och kommunikationer

med 20,000 kronor.

*

14:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till undersökning av mindre hamnar

och farleder ävensom till upprättande av planer till

anläggning eller ombyggnad av broar, då dylika arbeten

icke äro förenade med vägföretag, för budgetåret

1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag

av 10,000 kronor.

15:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 15) att till understödjande

av brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader

samt upprensning av åar och farleder för budgetåret 1923—1924 anvisa

ett extra reservationsanslag av 800,000 kronor.

I sammanhang med förevarande punkt har utskottet till behandling

förehaft en inom andra kammaren av herr A. Paulsen väckt motion,

nr 4, däri hemställts, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla, att Kungl. Maj:t ville, efter verkställd utredning, för riksdagen

framlägga förslag om iståndsättande av Kåseberga hamn.

Till understödjande av brobyggnader och, företrädesvis mindre,

hamnbyggnader samt upprensning av åar och farleder har riksdagen

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 sand. 6 höft. (Nr 6.) äii 23 2

Förstärkning

av anslaget

till vägundersökning

ar.

[12''.]

Vägar- och

kommunikationer.

L13-]

Undersökningar

av mindre

hamnar och

farleder m. m.

[14.]

Understödjande

av brobyggnader

m. m.

[15.]

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

sedpp eu lång följd av år anvisat anslag, som tid efter annan ökats.

För år 1922 beviljades för ändamålet 1,100,000 kronor och för första

halvåret 1923 hälften av detta belopp eller 550,000 kronor.

Liksom i sina anslagsäskanden till föregående års riksdag påvisar nu

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att kravet på statsbidrag till med anslaget

avsedda ändamål alltjämt ökats. Hos styrelsen både vid 1922 års ingång

legat inne ansökningar om statsbidrag till arbeten av ifrågavarande

slag, vilkas utförande beräknades draga en kostnad av över 8,400,000

kronor, motsvarande ett anslagsbehov av mer äo 5,600,000 kronor. Dels

av hänsyn till den rådande arbetslösheten och dels i betraktande av att

vissa broar varit i behov av omedelbar ombyggnad, hade styrelsen

ifråga om ej mindre än 17 företag, enligt beräkning dragande en kostnad

av 2,118,000 kronor, ansett sig böra medgiva, att arbetena finge

omedelbart påbörjas, ehuru statsbidrag till företagen ännu ej beviljats.

På grund av anslagens otillräcklighet hade ifråga om större företag

endast en mindre del av det beviljade statsbidraget kunnat utbetalas vid

arbetets påbörjande. Då särskilt broföretagen, ehuru dragande avsevärda

kostnader, ofta toge allenast kort tid i anspråk, hade flera företag,

för vilka statsbidraget endast delvis utbetalats, redan färdigställts.

För att de väghållniugsdistrikt, som sålunda nödgats förskottera i utsikt

ställda statsbidrag, icke skulle behöva alltför lång tid vänta på ersättning

för sina utlägg och på det att icke även beträffande andra företag,

som sedan länge väntat på att få komma till utförande, det skulle bliva

nödvändigt att tillgripa antydda nödfallsåtgärder, vore det enligt vägoch

vaftenbyggpadsstyrelsens åsikt synnerligen önskvärt, att det årliga

anslaget för ändamålet höjdes till 1,600,000 kronor.

Departementschefen anför följande:

»Ehuru även för mig en höjning av ifrågavarande anslag framstår

såsptq ett önskemål, anser jag en sådan icke kunna under nuvarande

förhållanden förordas. Av statsfinansiella skäl torde det fastmera bliva

nödvändigt att beträffande detta anslag nu vidtaga en nedsättning till

förslagsvis 800,000 kronor.

Styrelsens åtgärd att beträffande såväl detta som vissa i det följande

omförmälda anslag till vägbyggnader meddela tillstånd till påbörjandet

av rpspektive arbeten, oaktat statsbidrag till dessa kunde påräknas

först från senare års anslag, har huvudsakligen bptingats av hänsyn till

den rådande arbetslösheten. En fortsatt tillämpning av ett sådant förfarande

bör emellertid enligt min mening för framtiden så långt ske

kan undvikas, då detsamma är ägnat att kunna i viss mån binda statsmakternas

handlingsfrihet vid bestämmande av anslagens framtida belopp.

I de fall, där uppskov med ett arbetes utförande ej är möjligt,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr (i. 11

törde det få ankomma på Kungl. Maj:t att medgiva arbetets igångsättande

mot ersättning först från ett kommande års abslag.»

Under hänvisning till vad depärtementschefeb i ärendet anfört får

Utskottet tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.

Beträffande den i ämnet väckta motionen om i ståndsättande av

Kåseberga hamn vill utskottet endast anföra, att ifrågavarande hamnföretag

icke, såvitt utskottet kunnat finna, torde intaga någon särställning

i förhållande till ett stort antal andra liknande företag, som äro i

behov av statsunderstöd, samt att det emellertid torde stå vederbörande

intressenter öppet att i vanlig ordning göra framställning om statsbidrag

från ovannämnda anslag ävensom i sammanhang därmed erhålla

undersökt, huruvida något dylikt bidrag bör ifrågakomma.

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,

må till understödjande av brobyggnader och, företrädesvis

mindre, hamnbyggnader samt upprensning av

åar och farleder för budgetåret 1923—1924 anvisa ett

extra reservationsanslag av 800,000 kronor,

b) att herr Paulsens i ämnet väckta motion icke

må av riksdagen bifallas.

16:o) Kungl. Maj:t har (punkt 16) föreslagit riksdagen att föt anläggning

av nya samt förbättring eller omläggning av backiga eller

eljest mindre göda vägar för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra

reservationsanslag av 3,600,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.

17—19 i statsrådsprotokollet.

I sammanhang med Kungl. Majtts förevarande förslag har utskottet

till behandling förehaft följande inom riksdagen motionsvis gjorda framställningar,

nämligen

dels tre motioner, väckta inom första kammaren av herrar Isak

Svensson, (tir 13), A. O. Frändén m. fl. (nr 24) och A. von Sneidern (nr

25) dels ock en inom andra kammaren av herr C. J. Öberg m. fl. väckt

motion (nr 36).

I samtliga dessa motioner har hemställts att för budgetåret 1923

—1924 för ifrågavarande ändamål måtte anvisas ett extra reservationsanslag

av 5,000,000 kronor.

Såsom bidrag till anläggning av nya samt förbättring eller omläggning

av backiga eller eljest mindre goda vägar har riksdagen an
-

Utskottets

yttrande.

Bidrag till

anläggning

av vägar

ra. ra.

[16.]

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

visat för vartdera av åren 1921 och 1922 5,000,000 kronor och för

första hälften av innevarande år 2,500,000 kronor.

I sin skrivelse den 11 september 1922 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

gjort framställning om anslag för ifrågavarande ändamål

, att äskas av 1923 års riksdag. Styrelsen yttrar i huvudsak följande:

Förhållandet mellan tillgängliga och erforderliga anslag under de senaste

sju åren framginge av nedanstående

Sammanställning.

Vid ingången av år

Innelig- gande

förs] ag.

Antal.

Beräknad

kostnad.

Kronor.

Erforderligt

anslag.

Kronor.

Tillgängligt

anslag.

Kronor.

Brist i

anslag.

Kronor.

1916...................

374

22,404,000

14,936,000

2,500,000

12,434,000

1917............................

378

23,059,000

15,373,000

2,500,000

12,873,000

1918...............

419

24,597,000

16,398.000

3,500,000

12,898,000 j

1919..............................

436

26,562,000

17,708,000

4,500,000

13.208,000

1920 ...................

533

28.612,000

19,075,000

3,500,000

15,575,000

1921...................................

549

32,945,000

21,963,000

5,000,000

16,963,000 !

1922......................

541

35,725,000

23.817,000

5,000,000

18,817,000 I

1923...........

—

—

—

2,500,000

Den i tabellen upptagna beräknade kostnaden måste avsevärt höjas vid den

omräkning av äldre förslag, som skedde i samband med anslagens fördelning.

Sänkning av den beräknade kostnaden komme visserligen att göras beträffande

de förslag, som uppgjorts under åren 1918—1921, men på grund av den långa

tidrymd, vägföretagen i allmänhet finge vila i avvaktan på statsanslag, vore det

stora flertalet av de arbetsplaner, som 1923—1924 beräknades komma till utförande,

uppgjort före prisstegringen. Verkliga kostnaden för samtliga med ansökningar

om statsbidrag inneliggande vägförslag kunde därför med nuvarande

pris å arbete och material uppskattas till 42,000,000 kronor.

Under senare år hade statens arbetslöshetskommission utfört vägbyggnader

för betydliga belopp, och man skulle kunna tro att behovet av statsbidrag till

sådana företag härigenom skulle hava avsevärt minskats. Så vore emellertid icke

fallet. Kommissionen hade måst välja sina arbeten i närheten av städer och

större industrisamhällen, där arbetslösheten varit störst och hade icke i någon

större utsträckning kunnat förlägga sin verksamhet till de på vägar vanlottade

bygderna. Den år från år tilltagande automobiltrafiken hade därjämte väckt ett

allt större intresse för vägfrågor i alla delar av landet. Då det dessutom allt

tydligare framträtt, vilket verksamt medel för arbetslöshetens bekämpande de av

vägstyrelserna med statsbidrag igångsatta vägbyggnaderna utgjort, hade i stället

ett ökat krav på statsbidrag uppstått. Under år 1921 hade sålunda till väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen inkommit icke mindre än 100 ansökningar om statsbidrag^

vägföretag, motsvarande en sammanlagd kostnad av 8,642,000 kronor.

Vid infordrande av förslag från länsstyrelserna angående den ordning, i

vilken vägföretagen inom vederbörande län borde komma i åtnjutande av stats
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

13

bidrag, både väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i likhet med föregående år anhållit,

att särskild hänsyn måtte tagas till önskvärdheten att minska arbetslösheten

å de orter inom länet, där bristen på arbete vore störst. Fördelningen av

l‘J22 års vägbyggnadsmedel hade, såsom anbefallts, verkställts i samråd mellan

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och arbetslöshetskommissionen på sådant sätt,

att de län, där arbetslösheten varit synnerligen betydande, erhållit större tilldelning

än som eljest skulle blivit fallet. Aven vid fördelningen av 1923 års

vägbyggnadsmedel komme väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att i enahanda syfte

samarbeta med kommissionen.

Från väghållningsdistrikt i 23 av rikets 24 län hade med anledning av

rådande arbetslöshet inkommit ansökningar om rätt att utan avvaktande av statsbidrags

beviljande påbörja en del såsom nödhjälpsarbeten lämpliga vägbyggnadsföretag.

Väg-^ och vattenbyggnadsstyrelsen, som redan föregående år ansett sig

icke under rådande förhållanden kunna avslå dylika framställningar, hade på

respektive länsstyrelsers tillstyrkan intill den 1 augusti 1922 beviljat dylik rätt

till påbörjande åt inalles 121 vägföretag, för vilka den sammanlagda byggnadskostnaden

uppginge till cirka 8,810,000 kronor. På det att medlen måtte komma

de arbetslösa till godo i största möjliga utsträckning och i lämpligaste form,

hade styrelsen infört en särskild bestämmelse därom, att vägföretagen icke finge

utlämnas till viss person på generalentreprenad, utan skulle utföras av vägstyrelserna

direkt genom bortlämnande av mindre delar av arbetet till arbetsbehövande

på ackord. Det syntes väg- och vattenbyggnadsstyrelsen högeligen önskvärt,

att ifrågavarande väghållningsdistrikt, som med styrelsens tillstånd igångsatt

vägarbeten för arbetslöshetens bekämpande, icke alltför länge nödgades vänta

på ersättning i form av statsbidrag för sina utlägg. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

som hoppades, att den nedgång i antalet arbetslösa, som inträtt med

sommaren och hösten 1922, skulle under år 1923 ytterligare fortsätta, ville framhålla

lämpligheten av att, då statens arbetslöshetskommissions båda organ, södra

Sveriges statsarbeten och Norrlands statsarbeten avvecklades, det ordinarie vägbyggnadsväsendet

stode så starkt rustat med statsbidrag, att detsamma utan allt

för svåra avbrott måtte kunna återföra arbetet i sina rätta former och bringa till

fullbordande de som nödhjälpsarbeten påbörjade vägbyggnadsföretagen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen funne det av ovan anförda skäl önskvärt,

att anslaget för budgetåret 1923—1924 ökades till 7,500,000 kronor.

För egen del har departementschefen anfört följande:

»Av den ovan intagna tablån framgår, att hittills för ändamålet beviljade

medel icke på långt när förmått täcka det år från år växande

behovet. Trots mängden av med arbetslöshetsmedel igångsatta vägföretag

hava, såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhåller, anspråken

på bidrag från nu ifrågavarande anslag icke visat någon tendens

till minskning, utan snarare tvärtom. Det vore därför synnerligen

önskvärt, om anslaget åtminstone kunde bibehållas vid sitt nuvarande

belopp. På grund av den svåra statsekonomiska situationen

torde emellertid en tillfällig nedsättning av detsamma bliva oundviklig.

Jag föreslår därför, att för budgetåret 1923—1924 för ändamålet upptages

allenast ett belopp av 3,600,000 kronor--— —.»

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

yttrande.

Anläggning

av enklare

väqar.

[17.]

Utskottet får tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

I anledning av de i ämnet väckta motionerna, vilka samtliga

avse höjningar av anslaget, får utskottet erinra om de höjningar i

årsanslagen för ifrågavarande ändamål, som företagits under de senare

åren. Anslaget, som uhder år 1914 var uppfört med 1,750,000 krönor,

uppgick under åren 1917 och 1918 till 2,500,000 kronor och har sedermera

höjts, senast vid 1920 års riksdag, till 5,000,000 kronor* med

vilket belopp anslaget fanns uppfört å 1921 och 1922 års riksstater.

Såsom härav framgår, hava de sålunda företagna betydande förhöjningarna

av anslaget infallit under högkonjunkturen. Den rådande

statsfinansiella situationen synes emellertid nu påkalla en nedsättniög av

anslaget. Med hänsyn till inträffade prisfall torde densamma bliva

mindre kännbar.

I sin i ämnet väckta motion har herr von Sneiderh erinrat att

vid senaste fördelningar av de anslagsbelopp, som stått till Kungl. Maj:ts

förfogande, vissa län på grund av där rådande arbetslöshet procentuellt

erhållit större bidrag från anslaget än som i förhållande till inom landet

i övrigt befintliga, i avvaktan på statsbidrag vilande vägföretag bort

ifrågakomma, samt att härigenom vägväsendet inom andra län blivit

orättvist eftersatt. Utskottet vill givetvis icke förneka att ifrågavarande

förfaringssätt innebär ett missgynnande av vissa län till fördel för de

övriga. Emellertid torde man under nuvarande tidsläge ur allmän

samhällelig synpunkt icke kunna undgå att vid fördelningen av ifrågavarande

anslag taga hänsyn till rådande svåra förhållanden inom en

viss landsända, även om härigenom skulle uppstå ett tillfälligt eftersättande

av arbetet å vägväsendets utveckling inom andra delar av landet.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å de av herrar Isak Svensson, Frändén

m. fl., von Sneidern och Öberg m. fl. i ämnet väckta

motionerna, i vad desamma skilja sig från Kungl.

Maj:ts förslag, må för anläggning av nya samt förbättring

eller omläggning av backiga eller eljest mindre goda

vägar för budgetåret 1923—i924 anvisa ett extra réservationsanslag

av 3,600,000 kronor.

17:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 17) att för anläggning

av enklare vägar för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra

reservationsanslag av 825,000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr (i.

15

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 19—21 av statsrådsprotokollet.

I en inom andra kammaren väckt motion (nr 90) har herr F. Aarnseth

hemställt, att riksdagen måtte besluta, att det i sjätte huvudtiteln

av Kungl. Maj:ts statsverksproposition till årets riksdag äskade anslaget

för anläggning av enklare vägar må omfatta även Kopparbergs län.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning

får utskottet hänvisa till motionen.

Medan allmänna vägbyggnadsanslaget kommer till användning

huvudsakligen endast för landsvägar eller vägar, som hava större betydelse

för den allmänna samfärdseln, har anslaget till enklare vägar

tillkommit för att nödtorftigt tillgodose behovet av kommunikationer

inom befolkningsfattiga trakter av riket, i främsta rummet de fyra nordligaste

länen. Detta anslag avser att möjliggöra anläggandet av vägar,

som visserligen icke uppfylla de fordringar, vilka ställas på landsväg i

fråga om bredd, lutningsförhållanden, bärighet o. s. v., men som dock

äro körbara alla tider på året, således även vår och höst.

Enligt en den 21 oktober 1921 i ämnet utfärdad kungörelse, nr

656, tillkommer det väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att, efter prövning

och fastställelse av plan för väganläggningen, bevilja bidrag till

densamma med högst 2h av beräknat kostnadsbelopp. I undantagsfall

kan, efter prövning av Kung]. Maj:t, högre anslag utgå. Ärenden, som

avse bidrag till väganläggningar inom andra län än de fyra nordligaste,

höra alltid under Kungl. Maj:ts prövning.

För vart och ett av åren 1919—1921 har riksdagen anvisat ett

anslag av 750,000 kronor för anläggning av enklare vägar i rikets fyra

nordligaste län. 1921 års riksdag höjde motsvarande anslag för år 1922

till 1,500,000 kronor och utsträckte samtidigt detsamma till att avse

anläggning av enklare vägar i hela landet. Av sistnämnda belopp erhöllo

Norrbottens och Västerbottens län 450,000 kronor samt Jämtlands

och Västernorrlands län 200,000 kronor vartdera, medan återstoden,

200,000 kronor, fördelades på rikets övriga län. För tiden 1 januari—

30 juni 1923 företogs på Kungl. Maj:ts hemställan en tillfällig nedsättning

av anslaget till 600,000 kronor. Härvid avsågs, att anslaget

huvudsakligen skulle komma de nordligaste länen tillgodo, och har detsamma

fördelats sålunda, att Norrbottens län erhållit 200,000 kronor,

Västerbottens län 275,000 kronor och Jämtlands län 125,000 kronor.

I det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för budgetåret 1923—

1924 äskade beloppet, 1,650,000 kronor, har departementschefen ansett

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

TJtskottets

yttrande.

Enklare väg

P arkaj oki—

Muonionalusta.

[18.]

sig böra föreslå en nedsättning till 825,000 kronor. Därvid har departementschefen

anfört följande:

»Den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ifrågasatta höjningen av

anslaget anser jag mig under nuvarande förhållanden icke kunna tillstyrka,

utan finner mig fastmera nödsakad jämväl beträffande budgetåret

1923—1924 föreslå en avsevärd inskränkning av anslaget, nämligen

till 825,000 kronor. Från anslaget ifråga, vilket med 75,000 kronor

skulle överstiga vad för vart och ett av åren 1919—1921 anvisats för

enklare vägar i rikets fyra nordligaste län, torde i främsta rummet böra

tillgodoses dessa läns behov av bidrag till vägar av angiven art.»

Utskottet för tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.

Beträffande den i ämnet väckta motionen vill utskottet erinra att

då rätten till bidrag från anslaget till enklare vägar vid 1921 år riksdag

utsträcktes att omfatta hela landet, detta närmast skedde med tanke

på vissa delar av Kopparbergs län. Det lärer alltså kunna förväntas

att även om anslaget alltjämt i första hand är avsett för de fyra nordligaste

länen, Kopparbergs län dock skall kunna påräkna att komma i

åtnjutande av bidrag från anslaget.

Utskottet får alltså hemställa,

a) att riksdagen må för anläggning av enklare

vägar för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag

av 825,000 kronor,

b) att herr Aarnseths i ämnet väckta motion må

anses besvarad genom vad utskottet ovan anfört.

18:o) Kungl. Maj:t har (punkt 18) föreslagit riksdagen att för anläggning

av enklare väg mellan Parkajoki och Muonionalusta i Norrbottens

län för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag

av 75,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 20 och 21 av statsrådsprotokollet.

På sätt en utav utskottet från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

införskaffad utredning utvisar, ingår uti ifrågavarande vägföretag, förutom

ovannämnda 47 km långa vägsträcka Parkajoki—Muonionalusta,

jämväl den söder därom belägna sträckan Ahlanen Kihlangijoki —

Parkajoki med en längd av 20 km. Till hela detta vägföretag om 67

km. har hittills anvisats sammanlagt 642,700 kronor. Härav har till
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr (1.

17

hopa 192,700 kronor utgått från 1918—1920 års anslag till enklare

vägar. Återstående belopp, 450,000 kronor, anvisades av 1921 och

1922 års riksdagar i form av särskilda anslag. Det ytterligare erforderliga

beloppet bar beräknats till 167,300 kronor, varav ett belopp av

75,000 kronor ansetts erforderligt å riksstaten för budgetåret 1923

—1924.

Den sydligaste sträckan Ablanen Kiblangijoki—Parkajoki är numera

färdigställd. Kostnaderna härför hava uppgått till 280,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för anläggning av enklare väg

mellan Parkajoki och Muonionalusta i Norrbottens län

för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag

75,000 kronor.

19:o) Kungl. Maj:t bar (punkt 19) föreslagit riksdagen att för anläggning

av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands

och Västernorr lands län för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra

reservationsanslag av 400,000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren,

nr 90, av herr O. Bergqvist m. fl. och den andra inom andra kammaren,

nr 109, av herr N. E. Nilsson i Antnäs m. fl. har hemställts, att riksdagen

ville för anläggande av utfartsvägar i Norrbottens, Västerbottens,

Jämtlands och Västernorrlands län för budgetåret 1923—1924 anvisa

ett extra reservationsanslag av 65,000 kronor, därav 30,000 kronor till

Norrbottens län, och samtidigt minska det av Kungl. Magt äskade anslaget

för anläggning av ödebygdsvägar i de fyra nordligaste länen

med 15,000 kronor till 385,000 kronor.

I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sin framställning

får utskottet hänvisa till motionerna.

Med ödebygdsväg förstås väg, som till avsevärd längd sträcker sig

över fjäll, genom skogar eller genom glest befolkade trakter och som,

ehuru vägen icke prövats vara för allmänna samfärdseln nyttig och

nödig — eu nödvändig förutsättning för att väganläggning enligt väglagen

skall kunna ifrågakomma — likväl finnes vara till gagn för det

allmänna såsom ägnad att främja landets uppodlande och bebyggande.

(Lag om ödebygdsvägar den 13 juni 1919, nr 287.)

ödebygdsväg är avsedd att anläggas på enklaste sätt men dock

så, att den är körbar under den tid av året då marken är bar.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 saml. 6 käft. (Nr 6.) 31123 3

Anläggning

av Ödebygdsvägar

i Norrbottens

tn. fl.

län.

[19.]

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

TJtskottets

yttrande.

Enligt kungörelse i ämnet den 6 februari 1920, nr 32, prövas

ansökan om bidrags erhållande av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

som kan bevilja statsunderstöd upptill 0.9 av den beräknade anläggningskostnaden,

oavsett kostnaden för mark och vissa materialier såsom

jord, sten och virke m. m., vilka materialier skola kostnadsfritt tillhandahållas

av intressenterna.

Arbetet utföres genom statens försorg och handhaves av en av vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen utsedd arbetsledare. Sålunda anlagd väg

får underhållas med anlitande av statsanslag »intill dess vägbanan erhållit

erforderlig stadga», då underhållsskyldigheten övergår på vederbörande

väghållningsdistrikt.

Riksdagen har för anläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens,

Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län anvisat för vart och

ett av åren 1919—1922 400,000 kronor och för första halvåret 1923

hälften av detta belopp eller 200,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelar nu, att inom Norrbottens,

Västerbottens och Jämtlands län tillhopa tio ödebygdsvägar

med en sammanlagd längd av 289 kilometer vore under utförande.

Till fullbordande av dessa företag beräknades utöver redan beviljade

medel åtgå 840,000 kronor, varav för arbetenas nöjaktiga bedrivande

under budgetåret 1923—1924 erfordrades minst 300,000 kronor. Till

påbörjande av nya olika företag borde dessutom för samma tid anslås

400.000 kronor. Styrelsen hemställer därför om anvisande av tillhopa

700.000 kronor för ändamålet.

Departementschefen anför följande:

»Med hänsyn till den betydelse, som ödebygdsvägarna hava för

kommunikationsväsendet i det på förbindelseleder fattiga övre Norrland,

anser jag det vara av vikt, såväl att de redan påbörjade vägföretagen

utan allt för långt dröjsmål bringas till fullbordan som ock att möjlighet

beredes väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att igångsätta ytterligare

några sådana företag. Enligt vad jag inhämtat, äro för närvarande tolv

ödebygdsvägar under utförande. Hos styrelsen finnas därjämte slutprövade

förslag till åtskilliga dylika vägföretag, å vilka styrelsen har

för avsikt att så snart förhållandena det medgiva påbörja arbetena.

Jag finner mig likväl av statsfinansiella skäl icke kunna tillstyrka,

att för budgetåret 1923—1924 för ändamålet äskas mer än 400,000

kronor, — — — —.»

I de i ämnet väckta motionerna har yrkats, att ett belopp av 15,000

kronor måtte överflyttas från nu ifrågavarande anslag för ödebygds
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

19

vägar till anslaget för utfartsvägar samt att av det belopp av 65,000

kronor, som på detta sätt komme att anvisas för sistnämnda ändamål,

30.000 kronor måtte reserveras för Norrbottens län. Åven om utskottet

behjärtar de önskemål beträffande befrämjandet av vägväsendet i Norrbottens

län, som sålunda kommit till uttryck i motionerna, har utskottet,

i brist på närmare utredning om den lämpligaste fördelningen av ifrågavarande

anslagsbelopp å olika län och olika vägtyper, icke ansett sig

böra frångå Kungl. Maj:ts förslag, i synnerhet som anslaget till ödebygdsvägar

i och för sig icke synes alltför högt tilltaget. Med tillstyrkande

av sistnämnda förslag får utskottet under nu ifrågavarande

punkt hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å herr Bergqvists m. fl. och herr

Nilssons i Antnäs in. fl. ovanberörda motioner, i vad desamma

avse anslag för anläggning av ödebygdsvägar och

i sådant hänseende skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag,

för anläggning av sådana vägar i Norrbottens, Västerbottens,

Jämtlands och Västernorrlands län för budgetåret

1923 — 1924 anvisa ett extra reservationsanslag

av 400,000 kronor.

20:o) Kungl. Maj:t har (punkt 20) föreslagit riksdagen att för anläggning

av utfartsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och

Västernorrlands län för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag

av 50,000 kronor.

På sätt under näst föregående punkt finnes närmare angivet, har i

två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 90,

av herr O. Bergqvist m. fl. och den andra inom andra kammaren, nr 109,

av N. E. Nilsson m. fl. hemställts, att riksdagen ville för anläggande

av utfartsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands

län för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag

av 65,000 kronor, därav 30,000 kronor till Norrbottens län, och samtidigt

minska det av Kungl. Maj:t äskade anslaget för anläggning av

ödebygdsvägar i de fyra nordligaste länen med 15,000 kronor till

385.000 kronor.

Bidraget till anläggande av utfartsvägar är avsett att åstadkomma

körbara förbindelser till avlägset belägna byar eller större gårdar i kustod!

skogslanden i de fyra nordligaste länen.

I motsats till de i väglagen omtalade »allmänna vägarna», dit även

ovannämnda »enklare vägar» äro att hänföra, samt ödebygdsvägarna,

vilka genom 1919 års lag om ödebygdsvägar i vissa hänseenden blivit

Anläggning av

utfartsvägar i

Norrbottens

m. fl, län.

[20.]

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

jämställda med allmänna väg ar, anses nu ifrågavarande utfartsvägar ur

samfärdselsynpunkt icke vara av sådan beskaffenhet att kommunala bidrag

till deras anläggande eller underhåll tvångsvis kunna av vederbörande

kommuner uttagas.

Enligt kungörelse i ämnet den 11 oktober 1918 nr 886 åligger det

vederbörande länsstyrelse att handlägga frågor om bidrag för anläggning

av utfartsvägar. Förutsättning för att över huvud några bidrag

få beviljas från ifrågavarande anslag, som av Kungl. Maj:t fördelas på

de olika ifrågakommande länsstyrelserna, är att vederbörande landsting

anvisat medel, uppgående till minst 15 % av det belopp, som sålunda

blivit länet tilldelat av statsmedel.

Statsbidrag bör i regel utgå med högst lU—Va av den beräknade

kostnaden för anläggningen.

Kontrakt ingås mellan länsstyrelsen och intressenterna i anläggningen.

Detta kontrakt skall bland annat innefatta skyldighet för intressenterna

att framdeles underhålla vägen.

Riksdagen har för anläggning av utfartsvägar i Norrbottens, Västerbottens,

Jämtlands och Västernorrlands län anvisat för vart och ett av

åren 1919—1922 100,000 kronor och för första halvåret 1923 motsvarande

belopp eller 50,000 kronor.

Anslagsbehovet för budgetåret 1923—1924 uppgår, enligt vad vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen meddelar, till samma belopp som föregående

år. Styrelsen hemställer fördenskull om anvisande å riksstaten

för sagda tid av ett anslag för ändamålet av 100,000 kronor. Sistnämnda

belopp har departementschefen ansett böra nedsättas till 50,000

kronor.

Under hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt

anfört, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag och med avslag å herr Bergqvists m. fl. och

herr Nilssons i Antnäs m. fl. ovanberörda motioner,

i vad desamma avse anslag för utfartsvägar och i

sådant hänseende skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag

för anläggning av utfartsvägar i Norrbottens, Västerbottens,

Jämtlands och Västernorrlands län för budgetåret

1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag

av 50,000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr f>. 21

21:o) Kung]. Maj:t har (punkt 21) föreslagit riksdagen att av det

för beredande av tilläggsbidrag till vissa väganläggnings- och brobyggnads-

m. H. företag beviljade anslaget å 5,000,000 kronor för budgetåret

1923 —1924 såsom extra reservationsanslag anvisa ett belopp av 500,000

kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 22 och 23 av statsrådsprotokollet.

För beredande av tilläggsbidrag, enligt i statsrådsprotokollet över

civilärenden för den 7 maj 1918 angivna grunder, till vissa företag,

för vilka medel anvisats från anslagen till anläggning av nya samt förbättring

eller omläggning av backiga eller eljest mindre goda vägar,

till understödjande av brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader

samt upprensning av åar och farleder ävensom till anläggning

av enklare vägar i de nordligaste länen, har 1918 års lagtima

riksdag beviljat 5,000,000 kronor, av vilket belopp sammanlagt 4,500,000

kronor anvisats att utgå under åren 1918, 1919, 1921 och 1922 samt

första halvåret 1923.

Enligt kungörelse i ämnet den 11 oktober 1918, nr 887, tillkommer

det väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att bevilja tilläggsbidrag.

Tilläggsbidraget avser att möjliggöra gottgörelse för uppkommen

kostnadsökning å företag, till vilka statsanslag tidigare beviljats. Den

uppkomna kostnadsökningen, i vad den uppgår till 10^, hava intressenterna

själva att bära. För återstoden kan, efter styrelsens närmare

beprövande, täckning av statsmedel erhållas i samma förhållande, varmed

statsbidrag tidigare utgått.

I sin skrivelse den 11 september 1922 meddelar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att det för år 1922 anvisade anslaget helt förbrukats.

Styrelsen hade på grund av berörda uttalande till statsrådsprotokollet

nödgats under år 1922 inskränka framställda krav på delaktighet av

anslaget till högst 50 % av det belopp, som de sökande enligt gällande

författning i ämnet ägde högst åtnjuta i bidrag. Sammanlagda summan av

de avprutningar, som styrelsen sålunda verkställt, uppginge till 824,500

kronor. Ehuru styrelsen hyste ringa förhoppning om att med det belopp

om 1,000,000 kronor, som återstode odisponerat av de av 1918

års riksdag beviljade medlen, kunna ens i samma mån som under år

1922 tillgodose berättigade anspråk på ersättning från anslaget, ansåge

sig styrelsen likväl icke böra för budgetåret 1923 —1924 göra framställning

om anvisande av mera än vad som av det ursprungligen beviljade

beloppet återstode eller 500,000 kronor. Styrelsen påpekar

Tilläggsbidrag

till

vissa väganläggningsm.

fl. företag.

[21.]

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

emellertid, att för tillgodoseende i full mån av författningsenliga anspråk

på ersättning från anslaget skulle härutöver erfordras en summa av

minst 1,000,000 kronor.

Då det under nuvarande förhållanden, anför departementschefen, icke

lärer kunna ifrågasättas att till förevarande ändamål begära medel utöver

det av 1918 års riksdag beviljade beloppet om 5,000,000 kronor, torde

för budgetåret 1923—1924 av riksdagen böra äskas allenast den av

nämnda summa hittills icke anvisade delen eller 500,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må av det för beredande av tillläggsbidrag

till vissa v äg anläggnings- och brobyggnadsm.

fl. företag beviljade anslaget å 5,000,000 kronor

för budgetåret 1923—1924 såsom extra reservationsanslag

anvisa ett belopp av 500,000 kronor.

Väganläggning

Tärna

kyrkoby—

Slussfors.

[22.]

För iståndsättande av ödebygdsvägen Tärna kyrkoby och Stensele sockengräns

samt för anläggning av vanlig väg mellan förstnämnda ort och Slussfors

har riksdagen anvisat

för år 1920 ....................................................... 100,000 kronor

» » 1921 ......................................................... 200,000 »

» » 1922 ....................................................... 300,000 »

» » 1923 (första halvåret)........... 150,000 »

Summa 750,000 kronor

Till vägbyggnaden anslagna medel beräknas vara till fullo förbrukade vid

anslagstidens utgång den 1 juli 1923.

Till och med 1922 års slut har arbetet bedrivits i följande omfattning: vägsträckan

mellan Yttervik vid km. 22 och Forsmark vid km. 49 från Tärna räknat

är i huvudsak färdigterrasserad och är vägbanan hårdgjord med grus på en längd

av c:a 10 km. Nämnda vägdel kan väntas vara fullt färdig innevarande år.

I Slussfors äro kaj och magasin och dit ledande väg i huvudsak färdigbyggda.

Av arbetet med bron över Kirgisån vid Slussfors är utfört c:a 60 %.

Vägsträckan mellan Forsmarks by och Slussfors är påbörjad.

Förutom vägdelen mellan Yttervik och Forsmarks by har avsetts att under

budgetåret 1923—1924 i huvudsak färdigställa vägen mellan Forsmark vid km. 49,

22:o) Kungl. Maj:t har (punkt 22) föreslagit riksdagen att för anläggning

av väg mellan Tärna kyrkoby och Slussfors för budgetåret

1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag av 300,000 kronor.

Av en av utskottet från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i ärendet

införskaffad promemoria inhämtas följande:

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

23

och Slussfors vid km. 70,6 (väglängd 21,6 km.), ävensom vägsträckan mellan Forsbäck

vid km. 14 och Yttervik vid km. 22 (väglängd 8 km.), under förutsättning,

att därtill erforderliga medel ställas till förfogande.

Beträffande den återstående vägsträckan mellan Tärna och Forsbäcks by

km. 14 (väglängd 14 km.) bör denna komma till utförande under åren 1924—-1925.

Den gamla ödebygdsvägen på denna sträcka är, i motsats till övriga delar av densamma,

på grund av bättre grundförhållanden, underhåll och grusning, utan att

större underhållskostnader behöva nedläggas, i stånd att ännu ett par år framåt

kunna uppbära förefintlig trafik.

Yägen mellan Tärna och Forsbäcks by beräknas kosta omkring 300,000

kronor.

Till fullbordande av vägbyggnaden Tärna—Sluss fors samt till bestridande

av kostnaderna för underhållet intill tiden för densammas fullbordande torde,

förutom redan beviljade anslag om 750,000 kronor, erfordras ytterligare omkring

850,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har meddelat, att för arbetenas

ändamålsenliga bedrivande under budgetåret 1923—1924 skulle erfordras

en summa av 380,000 kronor. Med detta anslag beräknades den nya

vägen kunna färdigställas på den 57 km. långa sträckan mellan Forsbäcks

by och Slussfors. Härigenom skulle trafiken kunna å denna

sträcka överflyttas från den iståndsätta ödebygdsvägen och sålunda

dennas avsevärda underhållskostnad inbesparas.

Utskottet får tillstyrka Kung]. Maj:ts förslag, som innebär att för

ändamålet nu skulle beviljas ett anslag av 300,000 kronor eller det belopp,

som, då anslagsfrågan första gången år 1920 förelädes riksdagen,

ansågs årligen böra disponeras för ifrågavarande vägföretag.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må för anläggning av väg mellan

Tärna kyrkoby och Slussfors för budgetåret 1923—1924

anvisa ett extra reservationsanslag av 300,000 kronor.

23:o) Kungl. Maj:t har (punkt 23) föreslagit riksdagen att av det

såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för förbättring av Visby

hamn beviljade anslaget å 750,000 kronor för budgetåret 1923—1924

såsom extra reservationsanslag anvisa ett belopp av 62,500 kronor.

Departementschefen anför följande:

»Av ifrågavarande av 1919 års riksdag beviljade anslag om 750,000

kronor återstår för närvarande oanvisat ett belopp av 312,500 kronor.

För ernående av en fördelning av denna summa, som så mycket som

Förbättring

av Visby

hamn.

[23.]

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utförande av

vissa fiskehamnar.

[24.]

Understödjande

av

mindre fiskehamnsbyggnader.

[25.]

möjligt ansluter sig till den ursprungliga planen för statsbidragets utbetalande,

och för att samtidigt i görligaste mån undvika belastning

av riksstaten för budgetåret 1923—1924 torde det vara lämpligt att för

denna tid för ändamålet äska allenast liälften av det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

begärda anslaget eller sålunda 62,500 kronor.»

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må av det såsom bidrag till bestridande

av kostnaderna för förbättring av Visby hamn

beviljade anslaget å 750,000 kronor för budgetåret

1923—1924 såsom extra reservationsanslag anvisa ett

belopp av 62,500 kronor.

24:o) Kungl. Maj:t har (punkt 24) föreslagit riksdagen att i avvaktan

på den proposition i ämnet, som kan komma att till riksdagen avlåtas,

till bestridande av kostnaden för utförande av de till fiskehamnsgrupp I

hörande hamnbyggnader i riksstaten för budgetåret 1923—1924 beräkna

ett extra reservationsanslag av 600,000 kronor.

över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

25:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 25) att till understödjande

av andra mindre fiskehamnsbyggnader än de av fiskehamnkommissionen

till utförande i första hand föreslagna för budgetåret

1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 27 i statsrådsprotokollet.

I en inom andra kammaren av herr D. Poppius m. fl. väckt motion

(nr 53) har föreslagits, att riksdagen för ifrågavarande ändamål måtte

för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag av kronor

300,000.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sin framställning

får utskottet hänvisa till motionen.

Till understödjande av andra mindre fiskehamnsbyggnader än de

av fiskehamnskommissionen till utförande i första hand föreslagna har

riksdagen anvisat för vart och ett av åren 1921 och 1922 300,000 kronor

och för första halvåret 1923 100,000 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

25

Då behovet av detta anslag kvarstår oförminskat, hemställer vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen, att för budgetåret 1923—1924 måtte för

ändamålet anvisas ett belopp av 300,000 kronor.

Departementschefen anför följande:

»Av det för år 1922 för ifrågavarande ändamål beviljade anslaget

å 300,000 kronor hava hittills disponerats endast något mera än 100,000

kronor. Framställningar hava emellertid inkommit om ytterligare bidrag

från fonden, varjämte medel erfordras för fullbordande av vissa

mindre fiskehamnar, till vilkas påbörjande bidrag tidigare beviljats. Jag

anser mig dock icke kunna förorda, att ifrågavarande anslag för budgetåret

1923—1924 bestämmes till högre belopp än 50,000 kronor — —

Utskottet, som med hänsyn till rådande statsfinansiella situation icke

ansett sig kunna tillstyrka, att anslag för ifrågavarande ändamål upptages

med högre belopp än departementschefen föreslagit, får hemställa,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å den av herr Poppius m. fl. i

ämnet väckta motionen, i vad den skiljer sig från

Kungl. Maj:ts framställning, må till understödjande av

andra mindre jiskehamnsbyggnader än de av fiskehamnkommissionen

till utförande i första hand föreslagna

för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag

av 50,000 kronor.

26:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26) får utskottet

hemställa,

att riksdagen må till undersökningar och upprättande

av arbetsplaner för sådana fiskehamnar, som äro

avsedda att erhålla statsbidrag från anslaget till understödjande

av mindre jiskehamnsbyggnader, för budgetåret

1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag

av 7,500 kronor.

27:o) Kungl. Maj:t har (punkt 27) föreslagit riksdagen att till bestridande

av kostnader för större reparations- och muddringsarbeten å

genom statens försorg tillkomna fiskehamnsanläggningar för budgetåret

1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 28 och 29 av åberopade

statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 samt. 6 höft. (Nr 6.)

Utskottets

yttrande.

Undersökningar

m. m.

för vissa

mindre fiskehamnsbyggnader.

[26.]

Reparation av

större skador

å statens

fiskehamnsanläggningar.

[27.]

311 23 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Bidrag till

vägunderhållet

på

landet.

[28.]

Rörande behovet av medel för ifrågavarande ändamål, vartill särskilt

anslag icke tidigare varit anvisat, anför departementschefen följande:
»I

samband med anvisande av medel till statens fiskehamnsbyggnadsverksamhet

har förutsatts, att staten skulle bekosta sådana större reparations-

och muddringsarbeten å genom dess försorg tillkomna fiskehamnsanläggningar,

som kunna anses gå utöver det normala underhållsarbetet.

I förevarande fall är det sålunda icke fråga om beviljande av

medel till något nytt ändamål. Då det torde vara ur många synpunkter

olämpligt, att till betäckande av kostnaderna för dylika mera omfattande

arbeten användas de till fiskehamnarnas byggande anvisade medlen,

anser jag mig böra förorda, att för ändamålet ett särskilt anslag uppföres i

riksstaten. Någon tillförlitlig beräkning rörande anslagsbeloppets storlek

låter sig näppeligen göra, då medelsbehovet ju kommer att bliva i

främsta rummet beroende på rena naturhändelser. Emellertid synes det

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äskade beloppet väl högt tilltaget,

varför jag vill föreslå en nedsättning av detsamma till förslagsvis 30,000

kronor. Med hänsyn till sitt ändamål lärer anslaget, i överensstämmelse

med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hemställan, böra givas

karaktären av reservationsanslag; och torde i sammanhang med kommande

års statsverksproposition redogörelse böra lämnas riksdagen för

användningen av anslaget.»

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till bestridande ay kostnader för

större reparations- och muddringsarbeten å genom statens

försorg tillkomna fiskehamnsanläggningar för budgetåret

1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag av

30,000 kronor.

Vägunderhållet och sfcjutsväsendet.

28:o) Kungl. Maj:t har (punkt 28) föreslagit riksdagen att i riksstaten

uppföra det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till vägunderhållet

på landet med 3,200,000 kronor.

Av den av departementschefen i ärendet lämnade utredningen inhämtas

följande:

Det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till vägunderhållet på

landet, vilket är avsett till gäldande av den enligt 60 § väglagen på

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

27

staten belöpande andel av kostnaden för detta ändamål, utgjorde från

år 1895, då väglagen trädde i tillämpning, 600,000 kronor. Sedermera

hava vid olika tillfällen förhöjningar vidtagits i anslagsbeloppet, vilka

höjningar betingats dels av i ovanberörda paragraf av väglagen vidtagna

ändringar, avseende ökning av statsbidraget, dels ock därav, att

anslaget oavsett nämnda förhållande visat sig för lågt. Anslaget, som

för vart och ett av åren 1919—1922 varit bestämt till 2,700,000 kronor,

har för första halvåret 1923 med hänsyn därtill, att större delen av

utbetalningarna verkställas i slutet av varje år, uppförts med 480,000

kronor.

Från anslaget hava utbetalts under år 1920 omkring 3,670,000

kronor och under år 1921 omkring 4,190,000 kronor. På grund härav

synes en ökning av anslaget, sådant detsamma utgått under åren 1919—

1922, erforderlig, vilken ökning dock med hänsyn till numera inträdda

prissänkningar torde kunna begränsas till 500,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

förslagsanslaget till bidrag till vägunderhållet på

landet med 3,200,000 kronor.

29:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29) hemställer

utskottet,

att riksdagen må för bestridande av statsverkets

andel i kostnaden för vägdelningar för budgetåret 1923

—1924 anvisa ett extra förslagsanslag av 10,000

kronor.

30:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30)

hemställer utskottet,

att riksdagen må till understöd åt synnerligt betungade

väghållningsdistrikt för budgetåret 1923—1924

anvisa ett extra reservationsanslag av 200,000 kronor.

31:o) Kungl. Maj:t har (punkt 31) föreslagit riksdagen att till understöd

åt svenska vägföreningen för budgetåret 1923—1924 anvisa ett

extra anslag av 17,500 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 31—34 av åberopade statsrådsprotokollet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag vill utskottet tillstyrka att

svenska vägföreningen, på sätt tidigare ägt rum, jämväl för budgetåret

Kostnad för

vägdelningar.

[29.]

Understöd åt

synnerligt betungade

väghållningsdistrikt.

[30.]

Svenska vägföreningen.

[31.]

Utskottets

yttrande.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Bidrag till

skjutsentreprenader.

[32.]

Registrering

av automobiler.

[33.]

Byggnads
styrelsen.

[34.]

1923—1924 beviljas statsbidrag med belopp, som kan anses motsvara

föreningens kostnader för vägkurser och föredrag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till understöd åt svenska vägföreningen

för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra

anslag av 17,500 kronor.

32:o) I enlighet, med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32) och under

framhållande av önskvärdheten av att, på sätt departementschefen förutsatt,

det tages under övervägande, huruvida icke en minskad belastning

av ifrågavarande anslag kan åstadkommas genom indragning av vissa

skjutsanstalter, hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

förslagsanslaget till bidrag till skjutsentreprenader med

500,000 kronor.

33:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till bestridande av utgifter för

registrering av automobiler för budgetåret 1923—1924

anvisa ett extra förslagsanslag av 20,800 kronor, att

i första hand utgå av inflytande registreringsavgifter

för automobiler.

Byggnadsväsende!

34:o) Kungl. Maj:t har (punkt 34) föreslagit riksdagen att i riksstaten

uppföra det ordinarie förslagsanslaget till byggnadsstyrelsen med

238,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 36—38 av statsrådsprotokollet.

För år 1922 har det ordinarie förslagsanslaget till byggnadsstyrelsen

i riksstaten upplagits med 238.000 kronor. Samma anslag är

för tiden 1 januari—30 juni 1923 uppfört med hälften av nämnda belopp

eller 119,000 kronor.

Utöver nu berörda anslag har riksdagen såsom förslagsanslag,

högst, på extra stat anvisat för år 1922 till förstärkning av arbetskrafterna

hos byggnadsstyrelsen ett belopp av 90,000 kronor samt för

tiden 1 januari—30 juni 1923 för upprätthållande av byggnadsstyrelsens

verksamhet ett belopp av 48,000 kronor.

Förenämnda å extra stat anvisade anslag är avsett till avlöning,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

29

i den mån det ordinarie anslaget till byggnadsstyrelsen ej förslår, av

extra tjänstemän och tillfälliga arbetsbiträden.

Beträffande en av byggnadsstyrelsen gjord framställning om förhöjning

till 145,400 kronor av det till byggnadsstyrelsens verksamhet

avsedda extra anslaget har departementschefen anfört följande:

»Vidkommande härefter det extra anslaget till byggnadsstyrelsen,

så torde ej heller här någon ökning böra ske. Det synes nämligen

knappast kunna ifrågakomma, att, medan så gott som alla övriga ämbetsverk

få vidkännas avsevärda indragningar och lönenedsättningar i fråga

om den extra personalen, byggnadsstyrelsen, vars extra personal ökats

från 12 år 1918 till 35 år 1922, nu skulle erhålla ytterligare betydande

utökningar av den extra personalen. Under föreliggande förhållanden

synes man — på sätt den på förslag av chefen för finansdepartementet

tillsatta nämnden för granskning av ämbetsverkens anslagsäskanden

uttalat — icke kunna gå längre än att styrelsen får behålla sitt för

första halvåret 1923 beviljade extra anslag, motsvarande för helt år

96,000 kronor. Jag förutsätter därvid, att kostnaderna för avlöningsförhöjningar

åt sådana hos styrelsen anställda icke-ordinarie befattningshavare,

för vilka Kungl. Maj:t fastställt lönegrad, skola enligt av chefen

för finansdepartementet framlagt förslag bestridas från särskilt anslag.

Det torde emellertid icke kunna förnekas, att det för styrelsen

måste vara förenat med vissa svårigheter att begränsa sitt anslagsbehov

inom föreslagen ram. Och måhända blir det även här, liksom i vissa

andra verk, nödvändigt att söka begränsa själva arbetsuppgifterna. Vad

som i sådant avseende i främsta rummet synes kunna ifrågakomma är

en, eventuellt provisorisk, inskränkning i vissa av de åligganden, som

enligt kungörelsen med föreskrifter rörande det offentliga byggnadsväsendet

den 26 november 1920 tillkomma styrelsen. Av dessa åligganden

torde en del vara av den art, att deras temporära undanskju-r

tande icke behöver framkalla några större betänkligheter.

Därest det extra anslaget till byggnadsstyrelsens verksamhet sålunda

begränsas till 96,000 kronor, lärer det få ankomma på styrelsen

att bedöma, huruvida något av de utav styrelsen framförda nya önskemålen

är av den vikt, att det bör tillgodoses på bekostnad av något av

de ändamål, för vilket det nuvarande extra anslaget användes.»

Beträffande det ordinarie anslaget av 238,000 kronor har utskottet

intet att erinra. I fråga om det extra anslaget till styrelsens verksamhet,

av Kungl. Maj:t föreslaget till 96,000 kronor, har utskottet ansett

sig med hänsyn till den allmänna depressionen som ej blott manar till

den yttersta sparsamhet å alla områden, utan jämväl på olika sätt torde

Utskottets

yttrande.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Byggnads
styrelsens
verksamhet.

[35.]

Mätningar

m. m. av

kulturhistoriskt

märkliga

byggnader.

[36.]

Beredande

av lokaler för

vissa byggnadsstyrelsens

byråer.

[37.]

Utredningar

rörande tillämnade

byggnadsföretag

m. m.

[38.]

inverka på omfattningen av byggnadsstyrelsens arbete böra föreslå nedsättning

till 75,000 kronor. Utskottet, som därom gör framställning

under nästföljande punkt, får nu hemställa,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

förslagsanslaget till byggnadsstyrelsen med 238,000

kronor.

35:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35) och under

hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt anfört, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till upprätthållande av byggnadsstyrelsens

verksamhet för budgetåret 1923—1924 anvisa

ett extra anslag av 75,000 kronor.

36:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36)

och under erinran, hurusom ifrågavarande anslag endast avser att

möjliggöra slutförandet av vissa tidigare igångsatta mätningsarbeten,

hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

reservationsanslaget för utförande av mätningar m. m.

av kulturhistoriskt märkliga byggnadei'' med 3,500 kronor.

37:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37) hemställer

utskottet,

att riksdagen må för beredande av lokaler för

vissa byggnadsstyrelsens byråer för budgetåret 1923—

1924 anvisa ett extra anslag av 19,000 kronor.

38:o) Kungl. Maj:t har (punkt 38) föreslagit riksdagen att till be•stridande

av kostnader för utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag

m. m. för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag

av 25,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 40—43 av åberopade statsrådsprotokollet.

Departementschefen anför följande:

»Enligt den av 1917 års riksdag fastslagna organisationen för byggnadsstyrelsen

består verket av, förutom den ordinarie eller extra personalen

med regelbunden tjänstgöring, ett antal vid verket fästade arkitekter

utom stat. Dessa arkitekter, som i regel äro fritt praktiserande, äro

huvudsakligen avsedda för sådana särskilda uppdrag, för vilka den

nyssnämnda personalen icke beräknats, såsom exempelvis upprättande

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

31

av ritningsförslag till byggnadsföretag för statens räkning samt uppgörande

av förslag till stadsplan å kronan tillhörigt område. Liknande

uppdrag liava jämväl understundom lämnats till helt utom verket stående

arkitekter. Enligt de riktlinjer, som av föredragande departementschefen

vid framläggande av förslag till byggnadsstyrelsens stat för år 1918

förordades och som av riksdagen lämnades utan erinran, skulle en

väsentlig del av gottgörelsen till ifrågavarande arkitekter utgå av medel

utom ämbetsverkets stat. Sålunda skulle ersättning för bland annat

uppgörande av ovan angivna ritnings- och stadsplaneförslag i allmänhet

beredas av särskilda medel. Av byggnadsstyrelsens anslag

borde däremot utgå gottgörelse lör vissa närmare angivna granskningseller

kontrolluppdrag m. m. Dessa riktlinjer hava allt sedermera följts;

och hava på grund härav de anslag, som beviljats till byggnadsstyrelsen,

icke beräknats till täckande av kostnader för utredningar hänförliga

till den förra gruppen.

Såsom av byggnadsstyrelsens föreliggande framställning framgår,

har styrelsen i ett flertal fall nödgats av tillgängliga medel förskjuta

kostnaderna för utredningar av ifrågavarande slag. Sådant förskott måste

sedermera balanseras, till dess detsamma kan avföras å anslag, som

beviljas för det företag utredningen avsett, eller Kungl. Maj:t för

förskottets täckande anvisar särskilda medel. Det må här erinras, att

Kungl. Maj:t genom brev den 14 november 1879 i samband med fastställande

av ny instruktion för dåvarande överintendentsämbetet bland

annat medgivit, att då extra ordinarie arkitekter uppgjort ritningar till

någon ifrågasatt större nybyggnad för kronans räkning, som sedermera

ej komme till utförande, ämbetet ägde att hos Kungl. Maj: t göra framställning

om särskild gottgörelse för berörda ritningar. Detta stadgande

har, såsom byggnadsstyrelsen omnämnt, hittills tillämpats.

Det nu angivna förfaringssättet, vilket i åtskilliga fall medfört, att

av byggnadsstyrelsen gjorda förskott i åratal kvarstått oersatta, måste

anses stridande mot de principer, som av Kungl. Maj:t och riksdagen

fastslagits i samband med det allmänna förskottsväsendets avskaffande.

Det lämpligaste sättet att undanröja denna -olägenhet torde

vara att i huvudsaklig överensstämmelse med byggnadsstyrelsens förslag

i riksstaten uppföra ett särskilt anslag för ändamålet. Detta anslag

skulle sålunda avses för genom byggnadsstyrelsens försorg verkställda

utredningar eller andra förberedande åtgärder, vilka enligt ovan angivna

riktlinjer icke skola bestridas från styrelsens anslag och för vilka ej

heller i annan ordning medel särskilt anvisats. De utredningar eller åtgärder,

för vilka kostnaden alltså skulle komma att belasta anslaget,

s. 32 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

Läns
arkitekter.

[39.]

t

32 Statsutskottets utlåtande Nr 6.

torde emellertid icke böra igångsättas eller vidtagas innan Kungl. Maj:t

i varje särskilt fall lämnat medgivande därtill, därvid det i regel torde

vara lämpligt att närmare bestämma det belopp, som må för ändamålet

tagas i anspråk. Därest byggnadsanslag beviljas till företag, för vilket

förberedande åtgärder vidtagits med anlitande av det nu ifrågasatta

anslaget, synes till sistnämnda anslag böra återföras vad därav för ändamålet

utgivits.

Beträffande storleken av ifrågavarande anslag, vilket med hänsyn

till ändamålet torde böra uppföras såsom reservationsanslag, så synes

detsamma, i avvaktan på vidare erfarenhet, kunna begränsas till 25,000

kronor.»

Med hänsyn till den i ärendet lämnade utredningen har utskottet

icke velat motsätta sig bifall till Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till bestridande av kostnader för

utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag rn. m.

för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag

av 25,000 kronor.

39:o) Kungl. Maj:t har (punkt 39) föreslagit riksdagen att till avlöning

av länsarkitekter för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra anslag

av 25,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 44 och 45 av åberopade

statsrådsprotokollet.

Till avlöning av länsarkitekter har riksdagen på extra stat såsom

förslagsanslag, högst, anvisat för vart och ett av åren 1918—1922 ett

belopp av 25,000 kronor samt för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett

belopp av 12,500 kronor.

De fästa av statsmedel till länsarkitekterna utgående arvodena utgöra

i Stockholms läns distrikt 4,000 kronor, i Kopparbergs, Västmanlands

och Gävleborgs läns distrikt 2,000 kronor, i Norrbottens läns

distrikt 1,500 kronor samt i Malmöhus och Kristianstads läns och Västerbottens

och Västernorrlands läns distrikt 2,500 kronor.

Departementschefen har icke ansett sig kunna tillstyrka en av

byggnadsstyrelsen gjord framställning om utökande av antalet länsarkitekter

med tre nya befattningar utan föreslagit, att anslaget för

budgetåret 1923—1924 måtte upptagas med 25,000 kronor eller samma

belopp, som tidigare utgått.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

33

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till avlöning av länsarkitekter

för budgetåret 1923 —1924 anvisa ett extra anslag av

25,000 kronor.

40:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40) hemställer

utskottet,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

förslagsanslaget till lyshållning m. jl. utgifter för

kronans publika hus i Stockholm med 65,000 kronor.

41 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 41) föreslagit riksdagen att i riksstaten

uppföra det ordinarie reservationsanslaget till byggnader och

reparationer med 450,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 46—48 av åberopade statsrådsprotokollet.

Det i riksstaten uppförda ordinarie reservationsanslaget till byggnader

och reparationer, vilket under åren 1915—1921 utgått med 370,000

kronor, har för år 1922 höjts till 450,000 kronor. Denna förhöjning

motsvarade huvudsakligen den årliga underhållskostnaden, beräknad efter

1914 års priser, av det flertal nya egendomar, som från och med sistnämnda

år ställts under byggnadsstyrelsens vård. För tiden 1 januari

—30 juni 1923 har ifrågavarande anslag upptagits med 225,000 kronor.

Till förstärkning av det ordinarie anslaget eller till täckande av

motsedd brist i samma anslag har riksdagen på tilläggsstat för åren

1918—1922 ävensom för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat särskilda

medel. Dessa anslag, vilka uppförts såsom förslagsanslag, högst, hava

utgått för år 1918 med 230,000 kronor, för år 1919 med 555,000 kronor,

för år 1920 med 200,000 kronor, för år 1921 med 700,000 kronor, för

år 1922 med 500,000 kronor samt för första halvåret 1923 med 175,000

kronor.

Departementschefen anför bland annat följande:

»Byggnadsstyrelsen har i sin föreliggande framställning utgått från

att det ordinarie anslaget till byggnader och reparationer skall i riksstaten

för budgetåret 1923—1924 upptagas med samma belopp som

för år 1922, eller alltså med 450,000 kronor, och anser styrelsen under

denna förutsättning särskilt förstärkuingsanslag icke vara behövligt. Givetvis

kunde under nuvarande förhållanden en nedsättning av det ordinarie

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 samt. 6 käft. (Nr 6.) 31123 5

Lyshållning

vn. fl. utgifter

för kronans

publika hus i

Stockholm.

[40.]

Byggnader

och reparationer.

[41-]

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

anslaget ifrågasättas. Då emellertid, på sätt styrelsen framhållit, en

minskning av de beräknade hyresinkomsterna icke torde vara utesluten,

synes försiktigheten bjuda, att det ordinarie anslaget för ifrågavarande

budgetår icke upptages med lägre belopp än styrelsen beräknat för

ändamålet erforderligt.

Med hänsyn till de betydande belopp, vartill hyresinkomsterna för

under styrelsens vård stående egendomar numera uppgå, synas skäl

tala för att dessa inkomster särskilt redovisas och ej vidare tillföras

anslaget till byggnader och reparationer. Frågan härom torde emellertid

lämpligen höra övervägas i samband med nu pågående utredning

om uppläggande av en särskild fond för kronans publika hus.»

Av departementschefen har förutsatts, att besparingar, uppkomna å

det å tilläggsstat för år 1922 till täckande av motsedd brist i det ordinarie

anslaget till byggnader och reparationer beviljade förstärkningsanslaget,

skulle få användas för bestridande av utgifter för sådana av

byggnadsstyrelsen under år 1922 beslutade arbeten, vilka icke vid

samma års utgång hunnit utföras.

Vidare utgår byggnadsstyrelsen i detta sammanhang ifrån att särskilt

anslag, såsom år 1922 och första halvåret 1923, jämväl budgetåret

1923—1924 kommer att vara tillgängligt till bestridande av staten

åliggande kommunala och andra utskylder, från vilket anslag alltså

kunna gäldas dylika utskylder för de under styrelsens vård stående

egendomarna, vilka kostnader år 1922 uppgå till omkring 33,500 kronor.

utskottets I likhet med departementschefen finner utskottet skäl tala för att

yttrande. hyresinkomsterna från egendomar, ställda under byggnadsstyrelsens vård,

redovisas särskilt för sig och icke vidare tillföras nu ifrågavarande anslag.

Utskottet, som med hänsyn till vad i ärendet upplysts icke heller

i övrigt vill motsätta sig ett genomförande av den i statsrådsprotokollet

framlagda planen till bestridande av den närmaste tidens utgifter under

ifrågavarande anslag, får hemställa,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

reservationsanslaget till byggnader och reparationer med

450,000 kronor.

Förbättrande 42:o) Kungl. Maj:t har (punkt 42) föreslagit riksdagen att till föraVnd9e7vis7a

bättrande av grunden under vissa delar av Stockholms slott för budgetundeiarav

året 1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag av 100,000 kr.

Stockholms Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 49 och 50 i statsrådsprotoj-^2

] kollet.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

35

Den nu gjorda framställningen avser anvisande av vad som erfordras

för slutförande av ifrågavarande arbeten.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till förbättrande av grunden andel''

vissa delar av Stockholms slott för budgetåret 1923—

1924 anvisa ett extra reservationsanslag av 100,000

kronor.

43:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 43) att för ar- Yttre

betena med yttre restaurering av Stockholms slott för budgetåret 1923 f^stockhoims

—1924 anvisa ett extra reservationsanslag av 200,000 kronor. slott.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 51 [43.]

och 52 i statsrådsprotokollet.

Med bifall till av Kungl. Maj:t gjord framställning har riksdagen

för påbörjande av arbetena med yttre restaurering av Stockholms slott,

i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet,

över kommunikationsärenden den 7 januari 1921 förordat

förslag, på extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av

84.000 kronor. För fortsättande av samma arbeten har därefter på extra

stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisats ett reservationsanslag

av 140,000 kronor.

Enligt den utredning, som låg till grund för Kungl. Maj:ts förslag

i ämnet till 1921 års riksdag, beräknades ifrågavarande restaureragsarbeten

komma att i sin helhet draga en kostnad av sammanlagt 1,484,000

kronor. Beträffande sättet för anvisande av medel till bestridande av

denna kostnad hade riksmarskalksämbetet, som till Kungl. Maj:ts prövning

överlämnat berörda utredning, föreslagit, att det erforderliga anslagsbeloppet

borde fördelas på sex år, därvid för år 1922 borde anvisas

ett belopp av 84,000 kronor för påbörjande av de mest angelägna arbetena

och för vart och ett av de följande fem åren ett belopp av

280.000 kronor. Denna plan har, såsom av det föregående framgår,

hittills följts vid anvisandet av medel för ifrågavarande ändamål, därvid

för första halvåret 1923 upptagits hälften av det för år 1923 tidigare

beräknade beloppet.

I anslutning till av ståthållarämbetet och byggnadsstyrelsen i ärendet

gjorda framställningar har riksmarskalksämbetet föreslagit, att anslagsbeloppet

för ifrågavarande ändamål måtte bestämmas för budgetåret

1923 — 1924 till 280,000 kronor. Detta belopp har departementschefen

ansett kunna nedsättas till 200,000 kronor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Uppförande

av ämbetsbyggnader

å

tomten nr 3

i kvarteret

Murmästaren

samt i

kvarteret

Kandidaten.

[44.]

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:t förevarande förslag, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för arbetena med yttre restaurering

av Stockholms slott för budgetåret 1923—1924

anvisa ett extra reservationsanslag av 200,000 kronor.

44:o) Kungl. Maj:t bar (punkt 44) föreslagit riksdagen att av det

belopp, 8,722,360 kronor, som beviljats för uppförande å tomten nr 3

i kvarteret Murmästaren och i kvarteret Kandidaten av byggnader för

inrymmande av i huvudstaden förlagda ämbetsverk och statsinstitutioner

m. m., för budgetåret 1923—1924 såsom extra reservationsanslag anvisa

för uppförande av en ämbetsbyggnad å nämnda tomt i kvarteret

Murmästaren ett belopp av 400,000 kronor; samt för uppförande av

en dylik byggnad i kvarteret Kandidaten ett belopp av 1,200,000

kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 52—54 i statsrådsprotokollet.

I skrivelse den 18 augusti 1922 bar byggnadsstyrelsen hemställt om

anvisande av ytterligare medel för ifrågavarande ämbetsbyggnader samt

därvid framlagt förnyade kostnadsberäkningar för byggnadsföretagen.

Enligt nämnda beräkningar skulle den föreslagna byggnaden i

kvarteret Murmästaren, för vilken kostnaderna i september 1920 beräknats

till 4,720,000 kronor och i augusti 1921 till 4,250,000 kronor,

komma att draga en kostnad av allenast 3,400,000 kronor. För detta

byggnadsföretag bar, såsom av statsverkspropositionen framgår, anvisats

tillhopa 1,850,000 kronor, varjämte för detsamma beräknats 137,640

kronor, utgörande den till förbei edande åtgärder avsedda delen av ovannämnda

anslag å 1920 års tilläggsstat. Byggnadsstyrelsen hemställer nu,

att ytterligare 800,000 kronor måtte anvisas för budgetåret,1923 —1924.

Kostnaderna för den föreslagna ämbetsbyggnaden i kvarteret Kandidaten

beräknades i september 1920 till 6,100,000 kronor och i augusti

1921 till 5,500,000 kronor. De nu framlagda beräkningarna sluta å ett

belopp av 4,300,000 kronor. Byggnadsstyrelsen hemställer, att för sistnämnda

byggnadsföretag, till vilket hittills anvisats 1,950,000 kronor,

måtte för budgetåret 1923 —1924 anvisas ytterligare 1,750,000 kronor.

Emellertid har departementschefen sedermera inhämtat, att för företagens

ekonomiska bedrivande under budgetåret 1923—1924 erfordras för

byggnaden i kvarteret Murmästaren 400,000 kronor och för byggnaden

i kvarteret Kandidaten 1,200,000 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

37

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det belopp, 8,722,360 kronor,

som beviljats för uppförande å tomten nr 3 i kvarteret

Murmästaren och i kvartei''et Kandidaten av byggnader

för inrymmande av i huvudstaden förlagda ämbetsverk

och statsinstitutioner m. m., för budgetåret 1923—1924

såsom extra reservationsanslag anvisa

för uppförande av eu ämbetsbygguad å nämnda

tomt i kvarteret Murmästaren ett belopp av 400,000

kronor; samt

för uppförande av en dylik byggnad i kvarteret

Kandidaten ett belopp av 1,200,000 kronor.

45:o) Kungl. Maj:t bar (punkt 45) föreslagit riksdagen att för

ändringsarbeten i fastigheten nr 9 vid Svartmangatan i Stockholm för

budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag av 120,000

kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 55—57 av åberopade statsrådsprotokollet.

Ovannämnda ändringsarbeten avse att möjliggöra kontrollstyrelsens

förflyttning till ifrågavarande fastighet, inom vilken medicinalstyrelsen

för närvarande har sina lokaler men som bliver disponibel för annat

ändamål genom sistnämnda styrelses förläggning till egendomen i kvarteret

Grönlandet norra.

Ändringsförslaget omfattar i huvudsak följande åtgärder: vissa förändringar

beträffande rumsindelningen, inredande av laboratorielokaler

inom fastighetens vind, utsträckning till hela byggnaden av den befintliga

värmeledningen, vilken för närvarande omfattar endast ett fåtal

rum, anordnande av W. C. och varmvattenberedning ävensom vidtagande

av i samband med nämnda åtgärder erforderliga reparationsarbeten

samt slutligen iordningställande av en på gården befintlig lägre

flygelbyggnad till magasinslokaler.

Med hänsyn till den i ärendet lämnade utredningen och de upplysningar

utskottet ytterligare under hand införskaffat, får utskottet tillstyrka

förevarande förslag. Utskottet hemställer,

att riksdagen må för ändringsarbeten i fastigheten

nr 9 vid Svartmangatan i Stockholm för budgetåret

1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag av

120,000 kronor.

Ändringsarbeten

i

fastigheten

nr 9 vid

Svartmangatan

i

Stockholm.

[45.]

Utskottets

yttrande.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Förhyrande

av bostad åt

landshövdingen

i Västernorrlands

län.

[46.]

Vissa byggnadsarbeten

d

länsresidenset

i Karlstad

ra. ra.

[47.]

Tillbyggnad

av länsresidenset

i

Jönköping.

[48.]''

46:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till förhyrande av hostad åt landshövdingen

i Vasternorrlands län för budgetåret 1923—

1924 anvisa ett extra anslag av 7,000 kronor.

47:o) Kungl. Maj:t har (punkt 47) föreslagit riksdagen att för vissa

byggnadsarbeten å länsresidenset i Karlstad m. m. för budgetåret

1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag av 240,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 57—60 av åberopade statsrådsprotokollet.

I anledning av Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställningar samt

inom riksdagen väckta motioner har riksdagen för utförande av vissa

byggnadsarbeten å länsresidenset i Karlstad m. m. på extra stat anvisat

dels för år 1922 ett reservationsanslag av 100,000 kronor, dels ock för

tiden 1 januari—30 juni 1923 likaledes ett reservationsanslag av 100,000

kronor.

Departementschefen anför bland annat följande:

»Enligt vad jag inhämtat, torde man kunna utgå från att, även om

hänsyn tages till kostnaderna för beredande av tillfälliga lokaler för

landshövdingen och landskansli under ombyggnadstiden, en besparing

å det tidigare beräknade beloppet, 450,000 kronor, skall kunna ernås

med minst 10,000 kronor. Det ytterligare anslag, som erfordras för

byggnadsföretagets fullbordande, skulle alltså komma att uppgå till

240,000 kronor. Då byggnadsarbetet beräknas bliva avslutat redan

under år 1923, torde det bliva nödvändigt, att hela detta belopp anvisas

för nästkommande budgetår.»

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för vissa byggnadsarbeten å

länsresidenset i Karlstad m. m. för budgetåret 1923—

1924 anvisa ett extra reservationsanslag av 240,000

kronor.

48:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48) och under

erinran att det under denna punkt äskade anslaget avser att möjliggöra

slutförandet av ifrågavarande tillbyggnad, hemställer utskottet,

att riksdagen må för utförande av tillbyggnad av

länsresidenset i Jönköping för budgetåret 1923 —1924

anvisa ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. 39

49:o) Kungl. Maj:t har (punkt 49) föreslagit riksdagen att i avvaktan

på den proposition, som kan komma att i ämnet avlåtas, till

nybyggnad för lantmäterikontoret i Västerbottens län för budgetåret

1923—1924 beräkna ett extra reservationsanslag av 120,000 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

50:o) I en till riksdagen den 26 januari 1923 avlåten proposition

nr 30 har Kungl. Maj:t, under åberopande av statsrådsprotokollet över

kommunikationsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att till bestridande

av en del utav kostnaden för vissa i statsrådsprotokollet angivna

arbeten för iståndsättande av landshövdingeresidenset i Falun

för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag av 45,000

kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande förbättringsarbeten avse de befintliga synnerligen

otillfredsställande uppvärmningsanordningarnas ersättande med ett mera

tidsenligt värmeledningssystem, inledande av gas-, vatten- och avloppsledningar

ävensom utförande i sammanhang därmed av vissa andra

reparations- och förbättringsarbeten, som ansetts erforderliga för ett

iståndsättande av ovannämnda länsresidens. Av totalkostnaden, 68,000

kronor, skulle 23,000 kronor utgå från anslaget till byggnader och

reparationer och återstoden, 45,000 kronor, anvisas såsom särskilt

anslag.

Under hänvisning till den av departementschefen i ärendet lämnade

utredningen får utskottet, med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts för''

slag, hemställa,

att riksdagen må till bestridande av en del utav

kostnaden för vissa i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

den 26 januari 1923 angivna arbeten

för iståndsättande av landshövdingeresidenset i Falun för

budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag

av 45,000 kronor.

Nybyggnad

för lantmäterikontoret

i

Västerbottens

län.

[49.]

Iståndsättande

av

landshövdingeresidenset

i

Falun.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Anskaffande

av möbler

i det nya

landsstatshuset

i

Göteborg.

Skematisk

förteckning

och beskrivning

Över

Sveriges

vattenfall.

[50.]

51:o) Vidare har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 2 februari

1923 avlåten proposition (nr 41), under åberopande av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

medgiva, att för anskaffande av vissa i statsrådsprotokollet angivna

möbler m. m. i det nya landsstatshuset i Göteborg må användas ett

belopp av högst 50,000 kronor av besparingar å de av riksdagen för

uppförande av nämnda byggnad på extra stat för åren 1921 och 1922

anvisade reservationsanslag om tillhopa 970,000 kronor.

Under hänvisning till den i statsrådsprotokollet lämnade utredningen

hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att för anskaffande av

vissa i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

den 2 febrilari 1923 angivna möbler m. m. i det nya

landsstatshuset i Göteborg må användas ett belopp

av högst 50,000 kronor av besparingar å de av riksdagen

för uppförande av nämnda byggnad på extra

stat för åren 1921 och 1922 anvisade reservationsanslag

om tillhopa 970,000 kronor.

Diverse.

52:o) Kungl. Maj:t har (punkt 50) föreslagit riksdagen att för

verkställande av undersökningar och arbeten för ''åstadkommande av

en skematisk förteckning och beskrivning över Sveriges vattenfall för

budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag av 72,000

kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 61—64 av statsrådsprotokollet.

För verkställande av undersökningar och arbeten för åstadkommande

av en skematisk förteckning och beskrivning över Sveriges vattenfall

har riksdagen alltsedan år 1910 anvisat anslag. Riksdagen, som

för ändamålet för år 1922 anvisat 96,000 kronor, bar för tiden 1

januari—30 juni 1923 beviljat 39,000 kronor, varjämte på tilläggsstat

för år 1922 anvisats 7,000 kronor.

I enlighet med styrelsens för statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt i ärendet framlagda förslag skulle de på anstalten ankommande

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

41

kostnaderna för vattenfallsförteckningen under budgetåret 1923—1924

beräknas på följande sätt:

Kronor.

Extra biträden, förslagsvis,......................................................................... 25,000: —

Publikationer, » ,.......................................................................... 3,000: —

Expenser, » ,......................................................................... 2,000: —

Resekostnader, » ,.......................................................................... 21,000: —

Utrustning ocli underhåll av stationer, förslagsvis, ................................. 2,000: —

Observatörers arvoden, förslagsvis, ......................................................... 20,000: —

Summa 73,000: —

För bestridande av de på vattenfallsstyrelsen belöpande kostnaderna

för vattenfallsförteckningen, vilka utgöras av vissa utgifter för utarbetande

av beskrivningar rörande geografiska och geologiska förhållanden

m. in., för vissa kartarbeten samt för tryckning och dylikt, har

av nämnda styrelse ytterligare begärts 17,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts i fråga om samtliga kostnader

för ifrågavarande förteckning har vattenfallsstyrelsen hemställt, att för

ändamålet måtte för budgetåret 1923—1924 anvisas ett belopp av 90,000

kronor.

Departementschefen anför följande:

»Med hänsyn till angelägenheten att under rådande statsfinansiella

förhållanden i görligaste mån inskränka statens utgifter till att tillgodose

de allra nödvändigaste behoven skulle kunna ifrågasättas, huruvida icke

arbetena med omförmälda förteckning borde avbrytas för att sedermera

under bättre tider återupptagas. Enligt vad jag inhämtat, hava emellertid

arbetena numera fortskridit så långt, att, utöver det nu ifrågasatta,

anslag endast en gång till skulle behöva begäras av riksdagen. Med

hänsyn dels härtill och dels till lämpligheten att kunna slutföra arbetena

med nu befintlig, i dylika arbeten förfaren personal har jag ansett

mig böra förorda äskande av anslag för ändamålet hos innevarande års

riksdag.

Beträffande storleken av det ifrågasatta anslaget, så innebär det för

statens meteorologisk-liydrografiska anstalt begärda beloppet till den del,

detsamma avser avlöning till extra biträden, en förhöjning. Denna är

föranledd därav, att nämnda biträdens avlöningar fastställts i enlighet

med de numera gällande avlöningsbestämmelserna för icke-ordinarie befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande

den civila statsförvaltningen (sv. förf.-saml. nr 778 1921). Då emellertid,

enligt vad jag inhämtat, å vissa andra anslagsposter torde komma att

förefinnas besparingar vid ingången av budgetåret 1923—1924, har jag

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 sand. 6 käft. (Nr 6.) su 23 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Ersättning

åt statens

järnvägar

för av

Kungi. Maj:t

medgivna

lindringar i

befordring sav

gift erna

för vissa

resor.

[51.]

Sveriges riksförbund

av

frivilliga

brandkårer.

[52.]

Tidskriften

»Brandskydd».

[53.]

efter samråd med chefen för meteorologisk-hydrografiska anstalten funnit

en nedsättning av anslaget till anstalten till 60,000 kronor kunna ske

utan äventyrande av arbetenas behöriga fortgång. Vad angår anslaget

till vattenfallsstyrelsen, synes detsamma kunna begränsas till 12,000 kronor.

I enlighet härmed skulle för ifrågavarande ändamål för budgetåret

1923—1924 begäras 72,000 kronor.»

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må för verkställande av undersökningar

och arbeten för åstadkommande av en skinnfisk

förteckning och beskrivning över Sveriges vattenfall för

budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag

av 72,000 kronor.

53:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51) hemställer

utskottet,

att riksdagen må för beredande av ersättning åt

statens järnvägar för av Kungl. Maj:t medgivna lindringar

i befordringsavgifterna för vissa resor för budgetr

året 1923 —1924 anvisa ett extra förslagsanslag av

50,000 kronor.

54:o) I överensstämmelse med vad Kung]. Maj:t (punkt 52) föreslagit

och under erinran hurusom förevarande förslag innebär en nedsättning

med 500 kronor av det årsanslag av 2,500 kronor, som tidigare

utgått, hemställer utskottet,

att riksdagen må till understöd åt Sveriges riksförbund

av frivilliga brandkårer för budgetåret 1923—

1924 anvisa ett extra anslag av 2,000 kronor.

55:o) Utskottet, som ej heller velat motsätta sig Kungl. Maj:ts

(punkt 53) framställda förslag, får hemställa,

att riksdagen må som bidrag till utgivande genom

svenska brandskyddsföreningen av tidskriften »Brandskydd:o

för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra

anslag av 400 kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr C.

43

56:o) I en inom första kammaren av herr T. Julin väckt motion,

nr 85, vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande behandling,

hemställes, att riksdagen måtte för anläggande av eu flygstation i Malmö

ställa nödiga medel, förslagsvis ett belopp av 175,000 kronor, till Kungl.

Maj:ts förfogande.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning,

får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet vill erinra, att riksdagen redan tidigare i anledning av en

vid 1921 års riksdag framlagd proposition om anslag till befrämjande

av lufttrafik varit i tillfälle att taga ställning till frågan om anläggande

av en flygstation i Södra Sverige. I nämnda proposition gjordes bland

annat framställning om statsbidrag för sådant ändamål, men ansåg sig

riksdagen böra ställa sig avvisande härtill. Oavsett detta måste det

emellertid föranleda stor tvekan att under nuvarande tidsförhållanden

fatta beslut om en dylik anläggning, vilken, förutom själva engångsutgifterna,

komme att draga avsevärda årliga kostnader för drift och

underhåll. Med hänsyn till nu angivna omständigheter anser sig utskottet

böra avstyrka det nu i sådant syfte motionsvis gjorda förslaget.

Utskottet hemställer,

att herr Julius i ämnet väckta motion icke må

av riksdagen bifallas.

57:o) Kungl. Maj:t har (punkt 54) föreslagit riksdagen att för

understödjande av svenska aeroklubbens verksamhet för budgetåret 1923

—1924 anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 66 och 67 av åberopade

statsrådsprotokollet.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har riksdagen

för vart och ett av åren 1920—1922 anvisat 6,000 kronor för

understödjande av svenska aeronautiska sällskapets verksamhet.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

))I likhet med vad för åren 1920—1922 ägt rum torde klubben

böra tilldelas ett statsunderstöd för budgetåret 1923—1924. Med hänsyn

till nödvändigheten att iakttaga sträng sparsamhet ifråga om statsutgifterna

anser jag mig dock icke kunna tillstyrka beviljande för ändamålet

av högre belopp än 5,000 kronor, och synes understödet böra förenas

med i huvudsak samma villkor, som stadgats i fråga om bidragen för

Motion

angående

anläggande

av en flygstation

i

Malmö.

Utskottets

yttrande.

Svenska aeroklubben.

[54.]

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Täckande av

vissa

förskott.

[55.]

Utskottets

yttrande.

åren 1920 — 1922, varutinnan det torde böra tillkomma Kung]. Maj:tatt

meddela bestämmelser.»

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag i ämnet får

utskottet hemställa,

att riksdagen må för understödjande av svenska

aeroklubbens verksamhet för budgetåret 1923—1924 anvisa

ett extra anslag av 5,000 kronor.

58:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 55) att till

täckande av de i statsrådsprotokollet omförmälda av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

förskottsvis bestridda utgifter för budgetåret 1923—

1924 anvisa ett extra anslag av 20,600 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 67 och 68 i statsrådsprotokollet.

I skrivelser den 6 juni och den 11 juli 1922 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

hemställt, att Kungl. Maj:t måtte bereda styrelsen

ersättning för vissa av styrelsen utbetalade förskott, nämligen

till ersättning dels åt distriktschefen Enblom för förordnande

jämlikt kungl. brev den 2 juni 1916

att under högst tre månader år 1916 inom vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen bereda, föredraga

och expediera vissa ärenden, dels åt ett extra

ingenjörsbiträde för biträde med berörda arbete kronor

till anställande av en extra distriktsingenjör i övre

norra väg- och vattenbyggnadsdistriktet jämlikt

kungl. brev den 29 juni 1917 och den 14 juni 1918 »

till avlöning jämlikt kungl. brev den 15 mars 1918

åt extra tjänstemän hos styrelsen .......................... »

till ersättning åt vikarier i anledning av förste byråingenjören

Almqvist jämlikt kungl. brev den 2

september 1916, den 19 maj 1917 och den 16

maj 1918 beviljad tjänstledighet ............................. »

eller tillhopa kronor 20,591: 66

Under erinran hurusom Kungl. Maj:ts förevarande förslag avser

reglerande av vissa förskottsutbetalningar, som alla jämlikt Kungl. Maj:ts

särskilda beslut anvisats att utgå före förskottsväsendets avveckling,

får utskottet tillstyrka förslaget.

900: —

1,750: —

8,700: —

9,241: 66

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

45

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till täckande av de i statsrådsprotokollet

över kommunikation särenden den 8 januari

1923 omförmälda, av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

förskottsvis bestridda utgifter för budgetåret 1923—1924

anvisa ett extra anslag av 20,600 kronor.

59:o) 1 enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 56) hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinäre

förslagsanslaget till ålderstillägg med 4,000 kronor.

60:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57) och under

erinran, att riksdagen till rese- och traktamentspenningar för första

halvåret 1923 under sjätte huvudtiteln anvisat ett anslag å 25,000 kronor,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar

med 50,000 kronor.

61:o) Kungl. Maj:t har (punkt 58) föreslagit riksdagen att i riksstaten

uppföra det ordinarie förslagsanslaget till postavgifter för tjänstebrev

och dylika försändelser med 3,600,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 69 i statsrådsprotokollet.

Det ordinarie förslagsanslaget till postavgifter för tjänstebrev och

dylika försändelser, vilket för år 1922 utgjorde 3,000,000 kronor, har

för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagits med 1,800,000 kronor.

Utbetalningarna från anslaget hava utgjort under år 1920 omkring

4,447,000 kronor, under år 1921 omkring 4,402,000 kronor och under

de tre första kvartalen av år 1922 omkring 3,485,000 kronor. Sedan

den av 1922 års riksdag beslutade nedsättningen av postavgifterna

trätt i kraft den 1 oktober 1922, torde, enligt vad av departementschefen

framhållits, en avsevärd minskning i belastningen av anslaget

komma att inträda, vartill jämväl torde komma att bidraga den inskränkning

i tjänstebrevsrätten, som möjligen komme att bliva följden

av nu pågående utredning i denna fråga. Med hänsyn härtill har an
-

Ålderstillägg.

[56.]

Rese- och

traktamentspenningar.

[57.]

Postavgifter

för tjänstebrev

och

dylika försändelser.

[58.]

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Kommittéer

och utredningar

genom

sakkunniga.

[59.]

Extra

utgifter.

[60.]

Skrivmaterialier

och

expenser,

ved m. m.

[61.]

Tillfällig

löneförbättring

för viss

personal inom

den civila

statsförvaltningen.

[62.]

Dyrtidstillägg

åt befattningshavare

i

statens tjänst.

[63.]

slaget för budgetåret 1923—1924 icke ansetts böra bestämmas till

högre än dubbla beloppet för första halvåret 1923 eller till 3,600,000

kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

förslagsanslaget till postavgifter för tjänstebrev

och dylika försändelser med 3,600,000 kronor.

62:o) 1 enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 59) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 69

och 70) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må i riksstaten uppföra ett ordinarie

reservationsanslag till kommittéer och utredningar

genom sakkunniga med 50,000 kronor.

63:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60) hemställer

utskottet,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

reservationsanslaget till extra utgifter med

20,000 kronor.

64:o) I enlighet med Kungl. Majrts därom gjorda framställning

(punkt 61) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 70

och 71) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser,

ved m. m. med 100,000 kronor.

65:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av anslag

under sjätte huvudtiteln dels för beredande av tillfällig löneförbättring

för viss personal inom den civila statsförvaltningen (punkt 62), dels ock

för behtridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst (punkt 63) kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtanden; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

47

66:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 04) hemställer

utskottet,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

förslagsanslaget till tryckningskostnader med 10,080

kronor; dock att i anslaget må göras den jämkning,

som för jämnande av huvudtitelns slutsumma kan

bliva erforderlig.

Stockholm den 20 februari 1923.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, C. J. G. Swartz,

N. A. Nilsson i Kabbarp, ,/. Nilsson i Skottlandshus, H. F. Lamm, G. P. V. Nilsson

i Gränebo, O. U. B. Olsson, J. L. Widell, C. G. Ekman, J. Nilsson i Malmö och

O. Bergqvist samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, O. H:son

Waldén, P. Nilsson i Bonarp, O. Olsson i Kullenbergstorp, J. D. Norman, L. J. CarlssonFrosterud,

A. Å. Törnkvist i Karlskrona, P. M. Olsson i Blädinge, J. Olofsson i Digernäs,

S. E. Ljungkvist och A. Wikström med undantag därav att vid behandlingen av

punkterna l:o)—12:o) deltagit herr J. B. Johansson i Fredrikslund i stället för herr

Widell samt vid behandlingen av punkterna 17:o)—35:o) deltagit herr I. Bergman i

stället för herr Kvarnzelius.

Reservationer:

vid punkt 19:o) (anläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens m. fl

län) av herrar C. P. V. Nilsson i Gränebo, J. L. Widell, C.. G. Ekman,

J. Nilsson i Malmö, 0. Bergqvist, K. V. Rydén, J. D. Norman och A.

Wikström, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava

följande lydelse:

»I de i ämnet — — — — — i Norrbottens län. Då utskottet

funnit de skäl bärande, vilka i motionerna anförts till förmån för en

dylik överflyttning, anser sig utskottet böra tillstyrka motionärernas

förslag i detta avseende dock utan att därvid göra något uttalande angående

storleken av den andel av anslaget till utfartsvägar, som må

Trycknings
kostnader.

[64.]

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

tillkomma Norrbottens län. Utskottet förutsätter emellertid, att Kungl.

Maj:t kommer att överväga i vad mån den gjorda förändringen må

anses böra inverka på fördelningen av de båda anslagen mellan

respektive län.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts

förslag samt med bifall till herr Bergqvists m. fl. och

herr Nilssons i Antnäs m. fl. ovanberörda motioner

i vad desamma avse anslag för anläggning av ödebygdsvägar,

för anläggning av sådana vägar i Norrbottens,

Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands

län för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag

av 385,000 kronor.»

vid punkt 20:o) (anläggning av utfartsvägar i Norrbottens m. fl.

län) av herrar C. P. V. Nilsson i (4innebo, J. L. Widell, C. G. Ekman,

J. Nilsson i Malmö, O■ Bergqvist, K. V. Rydén, J. D. Norman och A.

Wikström, vilka ansett, att utskottet bort hemställa,

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts

förslag samt med bifall till herr Bergqvists m. fl. och

herr Nilssons i Antnäs m. fl. ovanberörda motioner i

vad desamma avse anslag till utfartsvägar för anläggning

av sådana vägar i Norrbottens, Västerbottens,

Jämtlands och Västernorrlands län för budgetåret 1923

— 1924 anvisa ett extra reservationsanslag av 65,000

kronor.»

vid punkt 25 o) (understödjande av mindre ofiskehamnsbyggnader) av

herrar O. Olsson i Kullenbergstorp och A. A. Törnkvist i Karlskrona,

vilka ansett, att utskottet bort hemställa,

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts

förslag och den av herr Poppius m. fl. i ämnet väckta

motionen till understödjande av andra mindre fiskehamnsbyggnader

än de av fiskehamnkommissionen till utförande

i första hand föreslagna för budgetåret 1923

—1924 anvisa ett extra reservationsanslag av 100,000

kronor.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr (i.

4!)

vid punkt 34:o) (byggnadsstyrelsen) av herrar A. C. Lindblad, C. J.

G. Swartz, H. F. Lamm, 0. U. B. Olsson, A. Anderson i llåstock, 0.

H:son Waldén, L. J. Carlsson-Frosterud och S. E. Ljungkvist, vilka ansett,

att utskottets motivering bort hava följande lydelse:

»Under hänvisning till vad departementschefen i ärendet anfört, får

utskottet tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag om anvisande — förutom ett

ordinarie anslag till byggnadsstyrelsen av 238,000 kronor — ett extra

anslag till styrelsens verksamhet av 96,000 kronor. Utskottet, som —

— — — — — hemställa;»

vid punkt 35:o) (byggnadsstyrelsens verksamhet) av herrar A. C.

Lindblad, C. J. G. Swartz, H. F. Lamm, O. U. B. Olsson, A. Anderson

i Råstock, O. H:son Waldén, Z. J. Carlsson-Frosterud och S. E. Ljungkvist,

vilka ansett att utskottet bort hemställa,

»att riksdagen må till upprätthållande av byggnadsstyrelsens

verksamhet för budgetåret 1923—1924 anvisa

ett extra anslag av 96,000 kronor.»

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt.

6 käft. (Nr 6.)

311 23 7

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

1

Verkliga utgifter.

VI. Sjätte huvudtiteln. Kommunikationsdepartementet.

A. Departementet.

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

|

1

Departementschefen ..........................

24,000

187,000

2

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli,

förslagsanslag ............................

3

Departementets verksamhet ....................

28,420

Säger för departementet

211,000

28,420

1

2

3

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, förslagsanslag

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet ..

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens distriktstjänste- män ......................................

165,500

30,000

44,000

4

Ytterligare medel till avlöning av väg- och vatten- byggnadsstyrelsens distriktstjänstemän ........

*

4,500

5

Stipendier åt medlemmar av väg- och vattenbygg- nadskåren, reservationsanslag ................

6

7

Expenser för allmänna arbeten, reservationsanslag

Förstärkning av reservationsanslaget till expenser

för allmänna arbeten ......................

45,000

50,000

8

Vägundersökningar, reservationsanslag ..........

90,000

9

Förstärkning av reservationsanslaget till vägunder- sökningar ................................

180,000

10,000

800,000

3,600.000

825,000

10

11

Vägar och kommunikationer, reservationsanslag ..

Undersökningar av mindre hamnar och farleder

m. m., reservationsanslag....................

20,000

12

Understödjande av brobyggnader och, företrädes- vis mindre, hamnbyggnader m. m., reservations- anslag.....................................

13

Anläggning eller förbättring av vägar m. m, re- servationsanslag ..........................

14

Anläggning av enklare vägar, reservationsanslag ..

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 sand. 6 käft. (Nr 6.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

15

16

17

18

19

20

21

22

28

24

Anläggning av enklare väg mellan Parkajoki och

Muonionalusta i Norrbottens län, reservationsanslag

....................................

Anläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens,

Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands

län, reservationsanslag .....................

Anläggning av utfartsvägar i Norrbottens, Västerbottens,

Jämtlands och Västernorrlands län, reservationsanslag

............................

Tilläggsbidrag till vissa väganläggnings- och brobyggnads-

m. fl. företag, reservationsanslag ....

Anläggning av väg mellan Tärna kyrkoby och

Slussfors, reservationsanslag ................

Förbättring av Visby hamn, reservationsanslag ..

Utförande av vissa fiskehamnar, reservationsanslag

Understödjande av mindre fiskehamnsbyggnader,

reservationsanslag ..........................

Undersökningar m. m. för vissa mindre fiskehamnsbyggnader,

reservationsanslag ..........I

Större reparations- och muddringsarbeten å statens!

fiskehamnsanläggningar, reservationsanslag

Ordinarie

anslag

Kronor

Säger för väg- och vattenbyggnadsväsendet

C.

Vägunderhållet och skjutsväsendet.

Bidrag till vägunderhållet på landet, förslagsanslag

Statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar,

förslagsanslag ..............................

Understöd åt synnerligt betungade väghållnings
distrikt,

reservationsanslag ..................

Svenska vägföreningen .................... ...

Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag ....

Utgifter för registrering av automobiler, förslagsanslag,

att utgå i första hand av inflytande avgifter

för registrering av automobiler........

Säger för vägunderhållet och skjutsväsendet

D. Byggnadsväsende!.

Byggnadsstyrelsen m. m.:

Byggnadsstyrelsen, förslagsanslag ............

Byggnadsstyrelsens verksamhet ..............

Extra

anslag

Kronor

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

75.000

400.000

50.000

500.000

300.000

62,500

* 600,000

50.000

7,500

30.000

238,000

350,500; 7,588,500

3,200,000

500,000

10,000

200,000

17,500

20,800

3.700,000’ 248,300

75,000

Av Kungl. Maj:t töreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

1

2

3

4

5

6

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

3

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Mätningar m. in. av kulturhistoriskt märkliga

byggnader, reservationsanslag..............

3,500

Lokaler för vissa byggnadsstyrelsens byråer ..

19,000

Utredningar rörande tillämnade byggnadsföre-

tag m. m., reservationsanslag ..............

25,000

Länsarkitekter ............................

25,000

241,500

144,000

Kronans publika hus:

Lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika

hus i Stockholm, förslagsanslag ............

65,000

Byggnader och reparationer, reservationsanslag

450,000

Förbättrande av grunden under vissa delar av

Stockholms slott, reservationsanslag ........

100,000

Yttre restaurering av Stockholms slott, reserva-

tionsanslag ..............................

200,000

Ämbelsbyggnad i kvarteret Murmästaren i Stock-

holm, reservationsanslag ..................

400,000

Ämbelsbyggnad i kvarteret Kandidaten i Stock-

holm, reservationsanslag ..................

1,200,000

Ändringsarbeten i fastigheten nr 9 vid Svartman-

1

gatan i Stockholm, reservationsanslag ......

120,000

1

Förhyrande av bostad åt landshövdingen i Väs-

ternorrlands län ..........................

7,000

Vissa byggnadsarbeten å länsresidenset i Karl-

stad m. m., reservationsanslag ............

240,000

Tillbyggnad av länsresidenset i Jönköping, re-

servationsanslag ........................

50,000

Nybyggnad för lantmäterikontoret i Västerbot-

tens län, reservationsanslag ..............

* 120,000

Iståndsättande av landshövdingeresidenset i Fa-

lun, reservationsanslag ....................

45,000

515.000

2,482,000

Säger för byggnadsväsende!

1

756,500

2,626.000

E. Diverse.

Schematisk förteckning och beskrivning över Sve-

riges vattenfall, reservationsanslag............

72,000

Ersättning åt statens järnvägar för av Kungl Maj:t

medgivna lindringar i befordringsavgifterna för

vissa resor, förslagsanslag ..................

50,000

Sveriges riksförbund av frivilliga brandkårer ....

2,000

Tidskriften »Brandskydd» ....................

400

Svenska aeroklubben ........................

5,000

Täckande av vissa förskott ....................

20,600

* Av Kungl. Maj:t töreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

•

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

7

Ålderstillägg, förslagsanslag ..................

4,000

8

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ..

50,000

9

Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändel-

ser, förslagsanslag ..........................

3,600,000

10

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

reservutionsanslag ..........................

50,000

11

Extra utgifter, reservationsanslag ..............

20,000

12

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslags-

anslag ....................................

100,000

18

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom

den civila statsförvaltningen, förslagsanslag ....

* 9,000

14

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst,

förslagsanslag ............................

* 185,000

15

Tryckningskostnader, förslagsanslag ............

10,080

Säger för diverse

3,834,080

344,000;

Summaj..........

10,835,220

* Av Kung!. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1923.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1923:6a Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen jämte vissa särskilda propositioner gjorda framställningar rörande utgift s. 1 i texten