Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt anställande av en tillförordnad brottmålsdomare i Norrbottens län.

1923-04-17 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1923:62, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt anställande av en tillförordnad brottmålsdomare i Norrbottens län.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 62.

1

Nr 62.

Ankom till riksdagens kansli den 17 april 1923 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

fortsatt anställande av en tillförordnad brottmålsdomare

i Norrbottens län.

(3:e avd.)

1 en till riksdagen avlåten, den 9 mars 1923 dagtecknad proposition,

nr 112, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling,

har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen medgiva, att under tiden från och med den 1 januari

1924 till och med den 30 juni 1926 må från det under andra huvudtiteln

uppförda ordinarie förslagsanslaget till ersättning åt domare, vittnen och

parter utgå till tillförordnad brottmålsdomare i Norrbottens län ersättning

för rannsakningar med häktade i enlighet med, där särskilda omständigheter

ej föranleda annat, följande grunder, nämligen dels ett

årligt arvode av, förutom eventuellt dyrtidstillägg, 3,000 kronor, dels

40 kronor för varje av brottmålsdomaren för sådan rannsakning hållet

urtima ting eller extra sammanträde under lagtima ting, dels rese- och

traktamentsersättning enligt tredje klassen i gällande resereglemente eller

enligt de grunder, som i blivande resereglemente kunna komma att

bestämmas för häradshövding, dock med iakttagande att dagtraktamente

oj må beräknas för dygn, varunder förrättning ägt rum, dels ock för

varje av brottmålsdomaren handlagt rannsakningsmål traktamente för

två expeditionsdagar efter 20 kronor för varje dag.

I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Genom kungl. förordningen den 10 april 1810 angående tiden,

inom vilken häktad person bör ställas för rätta, bemyndigades Svea

hovätt och Göta hovrätt att i vissa domsagor förordna särskilda personer

att, när ordinarie domaren vore förhindrad, hålla urtima ting i brottmål,

om den anklagade vore häktad. I § 50 av domsagostadgan förutsättes

nämnda förordning fortfarande äga giltighet i vad den avser dylika

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 saml. 35 käft. (Nr 62—64.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 62.

Utskottets

yttrande.

tillförordnade ständiga brottmålsdomare. Angående brottmålsdomarnes

avlöningsförhållanden hava tid efter annan utfärdats särskilda bestämmelser.

I enlighet med 1810 års förordning hava intill för några år sedan

brottmålsdomare varit förordnade i Jämtlands och Norrbottens län. Båda

dessa befattningar blevo emellertid sedermera indragna, den i Norrbottens

län från och med år 1916. På förslag av Kungl. Maj:t (prop.

nr 334 sid. 78—83 samt 98) medgav emellertid 1920 års riksdag, att

brottmålsdomarebefattningen i Norrbottens län åter Unge inrättas samt

att viss närmare bestämd ersättning till honom finge från andra huvudtitelns

ordinarie förslagsanslag till ersättning åt domare, vittnen och

parter utbetalas under tiden från och med den 1 juli 1920 till och med

år 1923. 1 enlighet med detta beslut har brottmålsdomare varit av

Svea hovrätt förordnad i Norrbottens län allt ifrån början av juli 1920.

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag om fortsatt anställande från

och med 1924 års ingång av en brottmålsdomare i Norrbottens län har

utskottet ansett sig böra tillstyrka och har utskottet ej heller funnit

skäl till erinran emot, att ersättningen till befattningshavaren ifråga, såsom

hittills, utgår från andra huvudtitelns ordinarie förslagsanslag till

ersättning åt domare, vittnen och parter.

Vad beträffar storleken av den ersättning, som må tillkomma

brottmålsdomaren, har Kungl Maj:t — under erinran om att befattningshavaren

för närvarande åtnjuter dels ett fast årligt arvode å 3,000

kronor jämte dyrtidstillägg, dels en gottgörelse av 50 kronor för varje

av honom hållet urtima ting eller extra sammanträde under lagtima

ting, dels rese- och traktamentsersättning enligt tredje klassen i gällande

resereglemente, dels ock för varje av honom handlagt rannsakningsmål

traktamente för två expeditionsdagar efter 25 kronor för varje dag —

så vitt angår tiden efter 1923 års utgång icke föreslagit annan ändring

i de sålunda för närvarande gällande grunderna för ersättningens utgående

än att ersättningarna med 50 kronor för varje hållet urtima ting

eller extra sammanträde och med 25 kronor för en var av två expeditionsdagar

för varje handlagt mål måtte nedsättas till 40 respektive

20 kronor. Jämväl till Kungl. Maj:ts förslag härutinnan har utskottet

funnit sig böra giva sin anslutning, dock att utskottet ansett, att, därest

befattningen bestrides av innehavare av ordinarie statstjänst, dyrtidstillägg

icke må utgå å det fasta arvodet.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet alltså

hemställa,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 62.

8

att riksdagen må medgiva, att under tiden från

och med den 1 januari 1924 till och med den 30 juni

1926 må från det under andra huvudtiteln uppförda

ordinarie förslagsanslaget till ersättning åt domare,

vittnen och parter utgå till tillförordnad brottmålsdomare

i Norrbottens län ersättning för rannsakningar

med häktade i enlighet med, där särskilda omständigheter

ej föranleda annat, följande grunder, nämligen

dels ett årligt arvode av, förutom eventuellt dyrtidstillägg,

3,000 kronor, dels 40 kronor för varje av

brottmålsdom aren för sådan rannsakning hållet urtima

ting eller extra sammanträde under lagtima ting, dels

rese- och traktamentsersättning enligt tredje klassen i

gällande resereglemente eller enligt de grunder, som

i blivande resereglemente kunna komma att bestämmas

för häradshövding, dock med iakttagande att dagtraktamente

ej må beräknas för dygn, varunder förrättning

ägt rum, dels ock för varje av brottmålsdomaren

handlagt rannsakningsmål traktamente för

två expeditionsdagar efter 20 kronor för varje dag.

Stockholm den 17 april 1923.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar A. C. Lindblad, C. J. G. Swartz, N. A. Nilsson

i Kabbarp, J. Nilsson i Skottlandshus, H. F. Lamm, C. P. V. Nilsson i Grränebo, O.

U. B. Olsson, C. G. Ekman, O. Bergsvigt, E. A. Hallin, P. A. Bergström och F. O.

Strutz samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, J. Jönsson

i Revinge, O. H:son Waldén, P. Nilsson i Bonarp, C. R. Jansson i Falun, O.

Olsson i Kullenbergstorp, S. Bengtsson i Norup, J. D. Norman, L. J. Carlsson-Frosterud,

A. Å. Tömkvist i Karlskrona och P. M. Olsson i Blädinge.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1923:125 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt anställande av en tillförordnad brottmålsdomare i Norrbottens län. s. 6 i texten