Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungi. Maj ds proposition angående nybyggnad för lantmäterikontoret i Västerbottens län.

1923-04-17 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1923:65, Utlåtande i anledning av Kungi. Maj ds proposition angående nybyggnad för lantmäterikontoret i Västerbottens län.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 65

1

Nr 65.

Ankom till riksdagens kansli den 17 april 1923 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungi. Maj ds proposition angående

nybyggnad för lantmäterikontoret i Västerbottens län.

(4:e avd.)

Uti eu till riksdagen den 23 februari 1923 avlåten proposition

(nr 119), vilken hännvisats till statsutskottet för förberedande behandling,

har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bifogat utdrag

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att till nybyggnad för lantmäterikontoret i Västerbottens

län i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen

förordat förslag för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag

av 120,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Departementschefen anför följande:

»Såsom av föreliggande utredning framgår, utlöper tiden för gällande

hyreskontrakt rörande lantmäterikontorets nuvarande lokal i Umeå stads

rådhus den 1 oktober 1924, och har staden bestämt motsatt sig fortsatt

förhyrning för tiden därefter av lokalen i fråga. Det är därför nödvändigt

att till nämnda tidpunkt anskaffa nya lokaler för lantmäterikontorets

räkning.

För beredande av tillfredsställande utrymme för lantmäterikontoret

erfordras, enligt vad lantmäteristyrelsen meddelat, en golvyta av cirka

400 kvadratmeter. Detta utrymme torde emellertid även vara tillräckligt

för inrymmande av avvittringskontoret, för vars räkning särskild lokal

för närvarande förhyres. Detta kontors arbete kommer nämligen i och

med avvittringsförfarandets successiva fullbordande undan för undan att

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 sand. 36 Käft. (Nr 65—68.) 8i8 23 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 65.

minskas, varjämte, därest avvittringskontoret sammanföres med lantmäterikontoret,

dess nuvarande personal torde kunna något inskränkas.

Beträffande de olika alternativen till lösande av föreliggande lokalfråga

framgår till en början, att, sedan de under uppförande varande

byggnaderna för det nya dubbelseminariet i Umeå tagits i bruk, lämpliga

och fullt tillräckliga lokaler skulle kunna anordnas för lantmäterikontoret

i den nuvarande seminariebygguaden under förutsättning att

vissa omändriugsarbeten där verkställdes. I denna byggnad skulle jämväl

utrymme kunna vinnas för tillgodoseende av andra lokalbehov för statsverkets

räkning.

Olika uppfattningar hava emellertid bland de i ärendet hörda myndigheterna

yppats beträffande statens rätt att mot stadens bestridande disponera

seminariebygguaden för ifrågavarande ändamål. Åven under förutsättning

av statens oinskränkta rätt härutinnan löser nu berörda alternativ ej

lantmäterikontorets lokalfråga till den 1 oktober 1924. De nya seminariebyggnaderna

kunna nämligen icke förväntas bliva färdiga att tagas i bruk

för seminariets räkning förrän under hösten 1925, och först till våren

1926 torde de erforderliga omändringsarbetena å nuvarande seminariebyggnaden

kunna genomföras.

Att å andra sidan för endast ett eller annat år bereda provisoriska

lokaler för lantmäterikontoret torde knappast vara möjligt, då det med

hänsyn till lantmäterikontorets dyrbara och delvis oersättliga kartmaterial

ej kan ifrågasättas att, även för en relativt kort tid, inrymma kontoret

i lokaler, där brandsäkerheten icke är på tillfredsställande sätt tryggad.

Härtill kommer att, innan riksdagen fattat beslut i fråga om förläggningsorten

för en till Norrland förlagd hovrätt, det icke med bestämdhet

kan avgöras, huruvida den nuvarande seminariebyggnaden kan

bliva behövlig för denna hovrätt. Kostnaderna för de omändringsarbeten

i seminariebyggnaden, som äro nödvändiga för att kunna inrymma

lantmäterikontoret och andra statsinstitutioner därstädes, äro för

övrigt ganska avsevärda; enligt inom byggnadsstyrelsen verkställd beräkning

skulle genomförandet av det utav länsarkitekten uppgjorda förslaget

till nu nämnda omändringsarbeten draga en kostnad av icke mindre än

154,000 kronor.

Med hänsyn till vad sålunda anförts torde förevarande alternativ

icke lämpligen böra läggas till grund för lösande av lantmäterikontorets

lokalfråga. Jag förutsätter emellertid, att, så snart klarhet vunnits, att

den nuvarande seminariebyggnaden ej behöver tagas i anspråk för en

norrländsk hovrätt, frågan om byggnadens användning ånyo upptages

till prövning, därvid man, eventuellt efter förhandlingar med Umeå stad,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 65.

3

har att avgöra, huruvida byggnaden bör försäljas eller utnyttjas för tillgodoseende

av något statens lokalbehov i Umeå.

Vidare har ifrågasatts att inrymma lantmäterikontoret i postkontorets

nuvarande lokaler i Umeå, därvid nya lokaler skulle beredas postverket.

Enligt föreliggande utredning skulle postkontorets nuvarande lokaler,

vilka äro belägna å nedre botten i riksbankens fastighet därstädes, kunna

iordningställas för lantmäterikontorets räkning för en kostnad av omkring

40,000 kronor.

För belysande av detta alternativ må erinras, att sedan flera år tillbaka

behov av ökat utrymme förelegat såväl för postkontoret som ock

för telegrafstationen i Umeå, vars lokaler äro belägna en trappa upp i

riksbankshuset. Utredningar hava tidigare verkställts angående möjligheten

att genom om- eller tillbyggnad av riksbankshuset bereda erforderligt

utrymme för de båda verken, men hava vidare åtgärder i sådan

riktning, särskilt med hänsyn till kostnadsfrågan, hittills fått anstå. Med

anledning av vissa uttalanden rörande dessa lokalbehov i den av riksdagens

revisorer till 1921 års riksdag avgivna berättelsen har generalpoststyrelsen

i avgiven förklaring den 29 december 1920 ytterligare

framhållit behovet av en snar lösning av postkontorets lokalfråga, därvid

styrelsen emellertid uttalat sig mot ett redan då av byggnadsstyrelsen

under hand framlagt föi''slag om förflyttning av postkontoret till den

nuvarande seminariebyggnaden samt i sådant hänseende framhållit, att

med hänsyn till denna byggnads mindre centrala läge inom staden postkontorets

förläggande dit torde komma att möta mycket starkt motstånd

från posttrafikanternas sida.

Ett ordnande av lantmäterikontorets lokalfråga genom kontorets

förflyttning till riksbankshuset förutsätter, att nya lokaler beredas postkontoret

i så god tid före den 1 oktober 1924, att lantmäterikontoret

vid denna tid kunde inflytta i de nuvarande postkontorslokalerna. Detta

lärer å andra sidan knappast kunna ske utan nybyggnad för postverkets

räkning, enär någon staten tillhörig byggnad i Umeå ej kan förväntas

vara i erforderlig tid för ändamålet disponibel samt, på sätt länsstyrelsen

framhållit, lämplig lokal för postkontoret icke torde kunna anskaffas

genom förhyrning. Generalpoststyrelsen är emellertid, enligt vad jag

inhämtat, icke för närvarande villig att förorda en dylik nybyggnad,

särskilt som styrelsen finner postkontorets lokalfråga lämpligast böra

lösas genom vissa ifrågasatta utvidgningar av den nuvarande lokalen.

Jämväl detta alternativ synes därför böra lämnas ur räkningen.

Beträffande härefter möjligheten att genom förhyrning på ett mera

stadigvarande sätt bereda lokaler för lantmäterikontoret, så har Umeå

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 65.

byggnadsaktiebolag erbjudit sig att mot en hyra av 5,000 kronor per år

upplåta en lägenhet i den bolaget tillhöriga fastigheten i kvarteret Frigg.

Hyrestiden har föreslagits till 15 å 20 år med rättighet för statsverket

till förlängning av hyrestiden. Detta anbud torde emellertid vara för

statsverket mindre fördelaktigt, då lägenheten i fråga icke kan användas

för lantmäterikontoret utan betydande ändringsarbeten, vilka beräknats

draga en kostnad av 30,000 kronor, varjämte, därest hyresvärden så

fordrade, lägenheten vid hyrestidens utgång skulle återställas i sitt ursprungliga

skick. Vidare är att märka, att det utrymme, som här kunde

beredas för lantmäterikontoret, uppgår till allenast 325 kvadratmeter och

alltså icke kan anses tillräckligt för någon längre tid.

Med hänsyn till de föreliggande omständigheterna torde, så vitt jag

kunnat finna, annan möjlighet att tillfredsställande lösa lantmäterikontorets

lokalfråga än genom nybyggnad icke föreligga. I sådant hänseende

har alternativt ifrågasatts tillbyggnad av länsresidenset eller uppförandet

av en särskild byggnad för ändamålet å den tomt i kvarteret Tju-,

som av staden erbjudits staten till inköp. Då förstnämnda alternativ

torde ställa sig avsevärt dyrare än en nybyggnad å nyssnämnda tomt

och ej heller i övrigt vara lämpligt, har jag ansett mig böra stanna vid

det av länsstyrelsen och lantmäteristyrelsen förordade förslaget, vilket

avser uppförande av en byggnad å tomten nr 2 i kvarteret Tyr, tills

vidare avsedd allenast för lantmäterikontoret, men planlagd på sådant

sätt att tillbyggnad kan ske. Byggnadsstyrelsens förslag att redan från

början uppföra byggnaden till den storlek, som erfordras för beredande

av lokaler därstädes även för vattendomstolens kansli, har jag icke kunnat

biträda. Denna utvidgning skulle föranleda en merkostnad av omkring

80,000 kronor och torde icke för närvarande vara behövlig, då, enligt

vad jag erfarit, vattendomstolens lokalfråga blivit på ett tillfredsställande

sätt löst genom förhyrning.

Genom det av mig förordade förslaget skulle fullt tillfredsställande

och tillräckliga lokaler beredas lantmäterikontoret. Det ifrågasatta läget

är jämväl synnerligen lämpligt med hänsjm till länsresidensets omedelbara

närhet. På grund av denna närhet torde det icke vara uteslutet,

att de utvidgningsmöjligheter, som finnas å tomten i fråga, framdeles

kunna komma till nytta även för tillgodoseende av länsstyrelsens lokalbehov,

därest tillbyggnad för annat ändamål icke blir behövlig. Det av

staden fordrade priset för tomten, vilken innehåller en areal av cirka

1,521 kvadratmeter, torde vara fullt skäligt.

Kostnaden för fullbordande av ifrågavarande byggnadsföretag har

av länsstyrelsen beräknats till 120,000 kronor, under det byggnads
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 65.

5

styrelsen uppskattat kostnaden till 170,000 kronor. I båda fallen har

tomtkostnaden medräknats. Oavsett vilken av dessa beräkningar kan

komma att visa sig riktigast torde dock för budgetåret 1923—1924 icke

behöva anvisas större belopp än länsstyrelsen ifrågasatt och som i statsverkspropositionen

beräknats. Därest det sålunda föreslagna anslagsbelcppet

visar sig otillräckligt, kan återstoden av det erforderliga anslaget

anvisas för budgetåret 1924—1925.»

Av den i ärendet lämnade utredningen synes framgå, att med ordnandet

av ifrågavarande lantmäterikontors lokalfråga knappast kan anstå.

Då den i propositionen föreslagna lösningen synes vara den under nuvarande

förhållanden gynnsammast möjliga, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till nybyggnad för lantmäterikontoret

i Västerbottens län i huvudsaklig överensstämmelse

med i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

den 23 februari 1923 av departementschefen

förordat förslag för budgetåret 1923—1924 anvisa ett

extra reservationsanslag av 120,000 kronor.

Stockholm den 17 april 1923.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar A. G. Lindblad, C. J. G. Swartz, N. A. Nilsson i

Kabbarp, J. Nilsson i Skottlandshus, H. F. Lamm, C. P. V. Nilsson i Gränebo, O. U.

B. Olsson, G. G. Ekman, O. Bergqvist, E. A. Hallin, P. A. Bergström och F. O. Strutz;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, J. Jönsson

i Revinge, O. H:son Waldén, P. Nilsson i Bonarp, C. R. Jansson i Falun, O. Olsson i

Kullenbergstorp, S. Bengtsson i Norup, J. D. Norman, L. J. Carlsson-Frosterud, A. A.

Törnkvist i Karlskrona och P. M. Olsson i Blädinge.

Utskottets

yttrande.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1923:139 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj-.ts ''proposition angående; nybyggnad för lantmäterikontoret i Västerbottens lön. s. 1 i texten