Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1923—1924 av utgifterna för kapitalökning i avseende å postoch telegrafverken samt statens järnvägar och vattenfallsverk.

1923-02-09 · 38 sidor, varav 36 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 36 av 38 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1923:9, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1923—1924 av utgifterna för kapitalökning i avseende å postoch telegrafverken samt statens järnvägar och vattenfallsverk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 0.

1

Nr 9.

Ankom till riksdagens kansli den 9 februari 1923 kl. 4 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1923—1924 av

utgifterna för kapitalökning i avseende å post- och telegrafverken

samt statens järnvägar och vattenfallsverk.

(4:e avd.)

Postverket.

l:o) Uti den till riksdagen den 8 januari 1923 avlåtna proposi- Inköp ut

tionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under budget- ,nTenta,-ieråret

1923—1924 har Kungl. Maj:t i avseende å postverket, under åbe- U-J )

ropande av det vid propositionen under rubrik »utgifter för kapitalökning,

Bil. 1» fogade statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för nämnda

dag, föreslagit riksdagen (punkt 1) att för inköp av inventarier för postverkets

behov för budgetåret 1923—1924 anvisa ett reservationsanslag

av 500,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet sid. 3—6.

För inköp av inventarier hava anvisats, för åren 1920 och 1921

— inberäknat anslagen å tilläggsstat — 700,000 respektive 1,200,000

kronor, för år 1922 800,000 kronor och för tiden 1 januari—30 juni

1923 400,000 kronor.

Med hänsyn såväl till nedgången i anskaffningskostnaderna för de

flesta inventarier som ock till minskningen av eljest ofrånkomliga krav

*) Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 samt 9 käft. (Nr 9.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottets

yttran de.

på förnyelse och ökning av inventarier, föranledd av den allmänna depressionen,

har generalpoststyrelsen, då dessutom betydande belopp av

de år 1922 för ifrågavarande ändamål tillgängliga beloppen skulle kunna

överföras till år 1923, nu ansett sig kunna begränsa sitt anslagskrav för

inköp av inventarier för budgetåret 1923—1924 till (100,000 kronor.

Förutom anskaffning av vissa smärre inventarier genom den centrala

upphandlingen av inventarier inom postverket ävensom nya maskiner

för postverkets verkstadsdrift samt tryckeri- och bokbinderirörelse,

kostnader för å postverkets verkstad tillverkade inventarier samt för

behövliga transport- och andra anordningar av maskinell natur för det

nya centralposthuset i Göteborg m. m. avser styrelsens nu gjorda anslagsäskande

även anskaffning av motorfordon för posttransporter i

väsentlig större utsträckning än hittills varit fallet. För åstadkommande

av en kombinerad persontrafik och postföring bär generalpoststyrelsen

vidare för avsikt att å långa landsvägslinjer insätta automobilomnibusar.

I det begärda anslaget är slutligen inberäknat — förutom en marginal

för oförutsedda utgifter -—■ kostnader för inköpande av elektriska trallvagnar

för underlättande av transporter å vissa bangårdar ävensom för

behövlig förnyelse av den förefintliga automobilparken.

På sätt av statsrådsprotokollet inhämtas, skulle en del av ifrågavarande

belopp komma till användning för inköp för postverkets räkning

av automobilomnibusar, avsedda för kombinerad post- och persontrafik

å vissa landsvägslinjer. Med hänsyn bl. a. till det föreliggande behovet

av bättre kommunikationer i skilda delar av landet vill utskottet icke motsätta

sig realiserandet i viss begränsad omfattning av det sålunda från

generalpoststyrelsen framkomma projektet. Vissa försök med dylika

automobilomnibusar hava redan igångsatts. Så finnes för närvarande,

enligt vad utskottet inhämtat, eu automobillinje av postverket inrättad å

den 82 kilometer långa sträckan mellan Tvärålunds station å norra

stambanan och Lycksele.

Departementschefen har påpekat vikten av att man beträffande en

dylik kombinerad person- och posttrafik ginge fram med försiktighet;

sålunda måste noggrant beaktas bland annat de erfarenheter, som kunde

inhämtas i fråga om vägarnas förmåga att bära dylik trafik och, särskilt

beträffande Norrland, möjligheten att under vintern uppehålla trafiken.

För egen del vill utskottet erinra, att frågan om lämpligaste

sättet för anordnande av maskinell vägtrafik inom landet för närvarande

är under utredning av en för ändamålet tillsatt kommitté. Det synes

utskottet angeläget att den sålunda inom postverket försöksvis igångsatta

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 0.

person a u to in o! > i 1 traf i ken icke gives eu sådan omfattning, att den kan

innebära ett föregripande av de organisatoriska åtgärder på området, som

från statens sida kunna komma att visa sig erforderliga för åstadkommande

av eu rationell lösning av ifrågavarande på senaste tiden uppkomna

kommunikationsspörsmål. Utskottet anser sig också böra framhålla

vikten av att den sålunda på området förekommande försöksdriften,

som enligt vad utskottet inhämtat hittills varit förenad med rätt omfattande

experiment med tekniska anordningar av olika slag, kommer att stå i

överensstämmelse med sund ekonomi och att statsverket icke genom densamma

åsamkas onödiga kostnader utan motsvarande gagn för saken.

Särskilt av nu anförda skäl anser sig utskottet i likhet med departementschefen

böra tillstyrka, att den av generalpoststyrelsen begärda

anslagssumman, 600,000 kronor, nedsättes till 500,000 kronor.

I avseende å sättet för täckande av ifrågavarande liksom övriga

för kapitalökning för de fyra kommunikationsverken förekommande anslag

får utskottet biträda Ivungl. Maj:ts förslag om att desamma måtte utgå

av lånemedel, dock, på sätt Kungl. Maj:t föreslagit, med undantag för

anslaget till statsbanan Sveg—Hede, till vilket anslags täckande medel,

i överensstämmelse med vad som tidigare ägt rum, skulle beredas från

andra statsinkomster än lånemedel.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må för inköp av inventarier för

postverkets behov för budgetåret 1923—1924 anvisa^ ett

reservationsanslag av 500,000 kronor, att utgå av lånemedel.

2:o) Kungl. Maj:t har vidare (punkt 2) föreslagit riksdagen att för

fortsättande av uppförande av centralposthus i Göteborg för budgetåret

1923—1924 anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 6 och 7 av åberopade

statsrådsprotokoll.

För fullbordande av ifrågavarande vid 1915 års riksdag beslutade

byggnadsföretag erfordras enligt nu föreliggande nya kostnadsberäkningar,

som sluta å en total byggnadskostnad av 7,988,000 kronor, i ytterligare

anslag sammanlagt i runt tal 775,000 kronor. Det av generalpoststyrelsen

för instundande butgetår äskade beloppet, 420,000 kronor, har av

departementschefen ansetts kunna minskas till 300,000 kronor.

Utskottet får, med tillstyrkande av förevarande förslag, hemställa,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

att riksdagen må för fortsättande av uppförande

av centralposthus i Göteborg för budgetåret 1923—1924

anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor, att utgå

av lånemedel.

3:o) Kungl. Majt har föreslagit riksdagen (punkt 3) medgiva att

''för påbörjande av arbetet med uppförande i Hudiksvall, för en beräknad

kostnad av 227,000 kronor, av ett posthus, inrymmande jämväl

lokaler för telegrafverkets behov, må av odisponerade delar av de utav

riksdagen för uppförande av posthus i Krylbo tidigare anvisade anslag

användas ett belopp av 50,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 7—

11 av åberopade statsrådsprotokollet.

Sedan vid 1920 års riksdag ett anslag av 40,000 kronor anvisats

för inköp av tomt för posthus i Hudiksvall, hemställde generalpoststyrelsen

i sina respektive anslagsäskanden, avsedda att föreläggas 1921

och 1922 års riksdagar, om anvisande av medel för ifrågavarande nybyggnad.

Framställningarna föranledde emellertid intet förslag till riksdagen.

Det av generalpoststyrelsen nu ånyo framlagda förslaget till posthusbyggnad

i Hudiksvall, innefattande lokaler jämväl för telegrafverket,

innebär vissa ändringar i de ursprungliga ritningarna, genom vilka

ändringar betydande besparingar i byggnadskostnaderna kunnat vinnas.

Styrelsen anför härom bl. a. följande:

»Enligt berörda, ändrade ritningar, mot vilka telegrafstyrelsen för sin del

icke haft något att erinra, vore det avsett, att bottenvåningen i dess helhet skulle

användas såsom postkontorslokal, att våningen en trappa upp skulle inrymma

lokaler för telegraf- och telefonstationerna, samt att vindsvåningen skulle innehålla,

förutom vindsutrymmen, korskopplings- och maskinrum m. m. för telegrafverkets

vidkommande samt dessutom en bostadslägenhet om två rum och kök.

På grundav de_ inskränkningar, som vidtagits, samt med hänsyn till den

ytterligare nedgången i arbets- och materialpriserna uppskattas byggnadskostnaderna

numera till 227,000 kronor eller endast något mer än tredjedelen av vad

ursprungligen beräknats.

Emot varken ritningarna eller kostnadsberäkningen, vilka granskats av

^ySöna(lsstyrelsen, har nämnda styrelse haft något att erinra.»

Generalpoststyrelsen har hemställt att för täckande av byggnadskostnaderna

227,000 kronor måtte få användas uppkomna besparingar,

sammanlagt 206,894 kronor, å ett till posthusbyggnad i Krylbo tidigare

beviljat, men för detta ändamål icke anlitat anslag. Återstående erfor
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

5

derligt belopp skulle därvid sedermera anvisas å riksstaten för budgetåret

1924—1925.

Departementschefen, som ansett att beredande av medel i av

generalpoststyrelsen angiven omfattning icke nu vore erforderligt, bär

härom och i övrigt anfört följande:

»Förslag till större nybyggnadsföretag, avseende att bereda ökade

lokalutrymmen för verksamheten vid kommunikationsverken, hava under

de senaste åren icke underställts riksdagen. Orsakerna härtill hava

huvudsakligen varit dels den rådande statsfinansiella situationen och dels

de abnormt höga priserna å byggnadsmarknaden. Det förstnämnda skälet

kvarstår med oförändrad styrka. Byggnadskostnaderna hava däremot

högst betydligt nedgått och torde, såvitt nu kan bedömas, något så när

stabiliserats. Det lärer dock alltjämt finnas anledning att undvika

igångsättande av större byggnadsföretag, om ej alldeles särskilda skäl

tala för desammas utförande. Sådana skäl synas emellertid föreligga

beträffande den ifrågasatta posthusbyggnaden i Hudiksvall, då ej endast

genom dess tillkomst de sedan flera år tillbaka rådande svåra lokalförförhållandena

för postverket därstädes skulle kunna ordnas på ett tillfredsställande

sätt, utan därjämte även ur ekonomisk synpunkt företaget

ej skulle ställa sig oförmånligt för statsverket.

I sistnämnda hänseende har jag inhämtat, att hyrorna för postoch

telegrafverkens nuvarande lokaler i Hudiksvall från och med den 1

oktober 1923 utgöra sammanlagt 10,200 kronor. En hyra, beräknad

efter 7 procent av det i det nya byggnadsföretaget, inklusive tomt, nedlagda

kapitalet, 267,000 kronor, skulle motsvara omkring 18,700 kronor.

Emellertid är att märka, dels att postkontoret genom att dess olika avdelningar

förläggas i en och samma byggnad kan minska den nuvarande

personalen i Hudiksvall med en postexpeditör och en expedition svakt

samt sålunda beräknas göra en årlig driftkostnadsbesparing av omkring

9,700 kronor, dels ock att i den nya byggnaden komme att erhållas en

bostadslägenhet, varför en hyra av minst 800 kronor beräknas kunna

erhållas. Genom nybyggnaden skulle därför i själva verket en besparing

vinnas.

Av dessa skäl och då för byggnadsföretaget icke skulle behöva

anvisas något nytt anslag av denna riksdag, har jag icke velat motsätta

mig, att detsamma nu igångsättes. Emellertid anser jag mig böra föreslå,

att kostnaden för företaget fördelas på två år sålunda, att för budgetåret

1923—1924 avses 50,000 kronor, medan återstoden skulle upptagas

å riksstaten för budgetåret 1924—1925. Om arbetena påbörjas

under våren år 1924, skulle på sådant sätt byggnaden kunna tagas i an
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

språk för sitt ändamål på hösten 1925, då hyreskontrakten för post- och

telegrafverkens nuvarande lokaler i Hudiksvall utlöpa.»

Utskottets

yttrande.

Med hänsyn till den i ärendet lämnade utredningen får utskottet

tillstyrka förevarande förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva att för påbörjande av

arbetet med uppförande i Hudiksvall, för en beräknad

kostnad av 227,000 kronor, av ett posthus, inrymmande

jämväl lokaler för telegrafverkets behov, må av odisponerade

delar av de utav riksdagen för uppförande

av posthus i Krylbo tidigare anvisade anslag användas

ett belopp av 50,000 kronor.

Anslag till 4:o) Kungl. Maj:t har (punkt 4) föreslagit riksdagen medgiva att

fastigheter. för inköp av fastigheter för postverkets räkning, vilkas förvärvande icke

|"4 j utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut,

må av odisponerade delar av de utav riksdagen för uppförande

av posthus i Krylbo tidigare anvisade anslag användas ett belopp av

156,894 kronor 37 öre, att disponeras efter Kungl. Majt:s prövning och

avgörande.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 11—13 av åberopade statsrådsprotokollet.

För inköp för postverkets räkning av fastigheter, vilkas förvärvande

icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas i avbidan på särskilt

riksdagsbeslut, har riksdagen för vart och ett av åren 1920, 1921

och 1922 anvisat ett anslag av 200,000 kronor. A övergångsstaten

för första halvåret 1923 finnes intet anslag för ändamålet uppfört.

För budgetåret 1923—1924 har generalpoststyrelsen gjort framställning

om ett anslag av 200,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Då det belopp, 174,475 kronor, som återstår av hittills för ifrågavarande

ändamål anvisade anslag, icke lärer förslå till bestridande under

tiden 1 januari 1923—30 juni 1924 av eventuella utgifter för nödvändiga

fastighetsförvärv, beträffande vilka riksdagens beslut icke utan

olägenhet hinner avvaktas, vill jag tillstyrka generalpoststyrelsens framställning

om anvisande av ytterligare medel för ändamålet för budgetåret

1923—1924. Anslagsbeloppet synes dock kunna begränsas till vad

som motsvarar odisponerade delar av anslaget för posthuset i Krylbo,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 0.

7

sedan det i föregående punkt avsedda beloppet å 50,000 kronor fråndraga,

eller sålunda 150,804 kronor 37 öre.»

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag får utskottet

hemställa,

att riksdagen må medgiva att för inköp av fastigheter

för postverkets räkning, vilkas förvärvande icke

utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas i avbidan på

särskilt riksdagsbeslut, må av odisponerade delar av

de utav riksdagen för uppförande av posthus i Krylbo

tidigare anvisade anslag användas ett belopp av 156,894

kronor 37 öre, att disponeras efter Kung!. Maj:ts prövning

och avgörande.

Telegrafverket.

5:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 5) medgiva att

för uppförande av en telegrafstationsbyggnad å telegrafverket tillhörig

tomt i Halmstad, för en beräknad kostnad av 412,000 kronor, må få användas

odisponerad del eller 200,000 kronor av det av riksdagen å tillläggsstat

för år 1920 för uppförande av arbetarbostäder å telegrafverket

tillhöriga fastigheter i Nynäshamns köping anvisade reservationsanslaget

500,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.

15—18 av åberopade statsrådsprotokollet.

Enligt de föreliggande ritningarna skulle ifrågavarande byggnad

uppföras i tre våningar och innehålla på nedre botten rum för allmänheten

samt telegrafapparatrum, rum för föreståndaren och kassaexpedition

med tillhörande lokaler, 1 trappa upp rum för korskoppling och reläer

med tillhörande maskin- och ackumulatorrum, rum för reparatörer samt

två lägenheter om 2 rum och kök samt 2 trappor upp telefonsal jämte

kapp- och frukostrum för personalen.

Byggnadens massa skulle enligt förslaget bliva omkring 8,000 kubikmeter.

Departementschefen anför följande:

»Telegrafstationen i Halmstad är för närvarande inrymd i riksbanksliuset

därstädes. Att de sålunda disponerade lokalerna på grund av den

starka utveckling, som telegrafverkets rörelse i Halmstad undergått, äro

otillräckliga, vitsordades redan år 1918 av delegerade från riksdagens

Stationsbyggnad

i

Halmstad.

[5.]

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

bankoutskott. Någon förändring till det bättre härutinnan synes icke

sedan dess hava inträffat, utan lokalförhållandena bliva med varje år allt

svårare. Den omständigheten, att numera inga nya växelbord kunna intagas

i telefonsalarna och nytillträdande abonnenter sålunda svårligen

kunna mottagas, utgör med nödvändighet en stark hämsko på utvecklingen

av telefontrafiken på platsen. De gamla växelborden äro vidare

så förslitna, att de, därest allmänhetens berättigade krav på trafiken

skola kunna tillgodoses, inom en snar framtid måste utbytas mot nya

sådana, vilket kommer att draga avsevärda kostnader. Då en nybyggnad

för telegrafstationens i Halmstad räkning förr eller senare av utrymmesskäl

måste komma till stånd, synes det emellertid ur ekonomisk

synpunkt olämpligt att i de nuvarande bristfälliga lokalerna nedlägga

några större penningbelopp för möjliggörande av trafikens upprätthållande.

Jag anser därför att med uppförandet av det planerade nya telegrafhuset

ej längre bör anstå. Totalkostnaden för nybyggnaden beräknades

år 1920 till 800,000 kronor, men skulle, enligt vad "telegrafstyrelsen i sin

skrivelse meddelat, nu kunna beräknas till omkring 476,000 kronor. Då

kostnaderna detta oaktat synts mig väl höga, har jag från telegrafstyrelsen

infordrat närmare uppgifter härutinnan. Styrelsen har därvid

meddelat, att, sedan numera anbud inkommit å det likartade byggnadsföretag,

med ledning av vilket beräkningarna verkställts, kostnaden för

detta visat sig kunna begränsas till 49 kronor per kubikmeter. Med tillämpning

av detta pris skulle kostnaden för nu ifrågavarande byggnad

uppgå till allenast 392,000 kronor, vartill komme 20,000 kronor för

grundförstärkningsarbeten, eller sålunda tillhopa 412,000 kronor. Härav

torde för budgetåret 1923—1924 behöva disponeras en summa av 200,000

kronor.»

Under åberopande av den i ärendet lämnade utredningen får utskottet

tillstyrka förevarande förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva, att för uppförande av

en telegrafstationsbyggnad å telegrafverket tillhörig tomt

i Halmstad, för en beräknad kostnad av 412,000 kronor,

må få användas odisponerad del eller 200,000 kronor

av det av riksdagen å tilläggsstat för år 1920 för uppförande

av arbetarbostäder å telegrafverket tillhöriga

fastigheter i Nynäshamns köping anvisade reservationsanslaget

av 500,000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

9

6:o) Kungl. Maj:t liar (punkt G) föreslagit riksdagen medgiva att ^j,1

för inköp och bebyggande av fastigheter för telegrafverkets räkning, vilkas bebyggande

förvärvande eller färdigställande icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas

i avbidan på särskilt riksdagsbeslut, må av de besparingar, som -i

uppkommit å tidigare beviljade anslag till uppförande av vissa byggnader

vid telegrafverket, användas ett belopp av 300,000 kronor, att disponeras

efter Kungl. Maj:ts prövning och avgörande.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 18 och 19 av åberopade

statsrådsprotokollet.

För inköp och bebyggande av fastigheter för telegrafverkets räkning,

vilkas förvärvande eller färdigställande icke utan synnerlig olägenhet

kan uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut, har riksdagen

för år 1922 anvisat ett belopp av 300,000 kronor. Beträffande tiden 1

januari—30 juni 1923 har riksdagen medgivit, att av de besparingar,

som uppkommit a tidigare beviljade anslag till uppförande av vissa byggnader

vid telegrafverket, finge för samma ändamål användas en summa

av 150,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Med hänsyn till den viktiga uppgift nu ifrågavarande anslag har

att fylla, när det gäller att på det snabbaste och för varje särskilt fall

mest ekonomiska sättet lösa telegrafverkets lokalfråga på olika orter,

anser jag mig höra tillstyrka, att jämväl för budgetåret 1923—1924

medel för ändamålet till samma belopp, som för närmast föregående

statsregleringsperioder beräknats, ställas till Kungl. Maj:ts förfogande. Telegrafstyrelsen

har föreslagit, att för ändamålet måtte tagas i anspråk de

besparingar, vilka styrelsen med säkerhet beräknar skola erhållas å vissa

tidigare till byggnader vid telegrafverket beviljade anslag, utöver ovan

omförmälda besparade belopp om tillhopa 636,000 kronor. Enligt närmare

uppgifter i ämnet, som telegrafstyrelsen i en promemoria till mig meddelat,

beräknas dessa sålunda odisponerade besparingar, oavsett å anslagen till

bostadsbyggande uppkommet överskott, uppgå till omkring 450,000 kronor.»

Med tillstyrkande av Kungl, Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må medgiva, att för inköp och bebyggande

av fastigheter för telegrafverkets räkning, vilkas

förvärvande eller färdigställande icke utan synnerlig

olägenhet kan uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut,

må av de besparingar, som uppkommit å

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 samt. 9 käft. (Nr 9.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

tidigare beviljade anslag till uppförande av vissa byggnader

vid telegrafverket, användas ett belopp av 300,000

kronor, att disponeras efter Kungl. Maj:ts prövning och

avgörande.

veck 1 inL ''av K110?1- Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 7) att för fortsatt

statens tele- utveckling av statens telefon- och telegrafväsende för budgetåret 1923—

tele rak auvisa ett reservationsanslag av 15,000,000 kronor.

väsende. Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.

rn -i 19—23 av åberopade statsrådsprotokollet.

För fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende under

år 1922 har riksdagen anvisat 20,000,000 kronor, varav 10,000,000 kronor

voro avsedda till avbetalning enligt kontraktet med aktiebolaget Stockholmstelefon

angående inköp av det enskilda telefonnätet i Stockholm med

omnejd. För ifrågavarande ändamål hava emellertid under år 1922 ytterligare

medel ställts till telegrafstyrelsens förfogande. Genom Kungl. Maj:ts

brev den 7 juli 1922 bemyndigades nämligen styrelsen att, med iakttagande

av de i riksdagens skrivelser den 8 april *1922, nr 99, och den

7 juni 1922, nr 291, angivna villkor, till avhjälpande av den rådande

arbetslösheten för en sammanlagd kostnad av 3,500,000 kronor dels utföra

vissa arbeten dels hos olika industriföretag göra vissa materielbeställningar.

I skrivelse den 27 september 1922 har telegrafstyrelsen emellertid

anmält, att ett av de arbetsföretag, varför medel sålunda till ett belopp

av 650,000 kronor anvisats, icke ansetts nu böra komma till utförande.

För första halvåret 1923 har icke något nytt anslag för fortsatt

utveckling av statens telefon- och telegrafväsende beviljats.

För budgetåret 1923—1924 har styrelsen beräknat ett belopp av

5,000,000 kronor motsvara det nödvändigaste behovet för ifrågavarande

ändamål. Härutöver erfordrades emellertid det belopp av 10,000,000

kronor, som enligt revers till aktiebolaget Stockholmstelefon skulle erläggas

den 1 juli 1923.

Den sannolika utvecklingen av telefon- och telegrafväsendet under

den närmaste framtiden har styrelsen velat belysa genom vidstående

tabell.

Telegrafstyrelsen framhåller, hurusom tabellen utvisade, att den

under kristiden inträdda minskningen av abonnentstocken nu förändrats

till en relativt kraftig ökning, vilken, enligt vad med säkerhet kunde

antagas, komme att fortfara. Emellertid vore det icke blott för intagande

av de sålunda nytillkommande abonnenterna och i samband därmed

nödvändiga utvidgningar av stationer och lokala telefonnät, som

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 0.

11

Telefon- samtal mot

Samtals*

avgifter

Ökning ( + ) eller minskning (—)

under året

Antal

telefon-

Under året

inliutna

inträdes-och

abonnemangs-,

avgifter

Å r

särskild

avgift.

Perioder

i samtals- perioder

i samtalsavgifter

apparater

vid årets

slut

Kronor

%

Kronor

%

Kronor

1918......

51.173,478

19,789,1051 2

4-19.1

+ 6,240,8691

+ 46.1

364,1S94

20,031,540

1919......

55,721,831

24,886,000

+ 8.9

+ 5,096,895

+ 25.8

378,791

31,545,8865

1920 ......

51,850,459

30,287,1532

- 7.3

+ 5.401.1538

+ 21.7

379,512

46,720,358°

1921......

40,981,743

32,692,980

-18.7

+ 2,405,827

+ 7.9

376,434

55,514,808

omkring

omkring

omkring

omkring

omkring

omkring

omkring

1922 ......

41,400,000

27,500,0003

+ 1.0

-5,192,9803

-15.9

385,000

47,500,0007

Ökning ( + ) eller minskning (—) | j | ökning ( + ) eller minskning (—)

under året | | under året

År

i antalet telefon- apparater

i inträdes- och abonne- mangsavgifter

Antal

telegram

Telegram-

avgifter

i antalet

telegram

i telegramavgifter

Antal

*

Kronor

%

Kronor

%

Kronor

%

1918

+ 127,593

+ 53.9

+ 6,979,232

+ 53.4

7,769,426

9,794,540

+ 0.48

+ 1,582,533

+ 19.3

1919

+ 14,602

+ 4.0

+ 11,514,346“

+ 57.5

9,293,490

11,984,459

+ 19.6

+2,189,919

+ 22.4

1920

+ 721

+ 0.2

+ 15.174,472°

+ 48.1

9,222,255

12,480,374

- 0.8

+ 495,915

+ 4.1

1921

- 3,078

- 0.8

+ 8,794,450

+ 18.8

7,509,746

10,327,833

-18.6

-2,152,541

-17.2

omkring

omkring

omkring

omkring

omkring

omkring

omkring

omkring

omkring

1922

-r 8,566

+ 2.3

- 8,014,8087

-14.4

6,700,000

8,500,000

-10.8

-1,827,833

-17.7

Anm. I ovanstående tabell äro uppgifterna för år 1922 approximativt beräknade med ledning

av förhållandena under de sex första månaderna under året.

1 Höjning av samtalstaxan trädde i kraft under år 1918.

2 > > > > > > > > 1920.

3 Sänkning av samtalstaxan trädde i kraft under år 1922.

4 Under 1918 inköptes aktiebolaget Stockholmstelefons nät.

6 Abonnemangsavgifterna höjdes den 1 oktober 1919.

° > > > > > 1920.

7 » sänktes > > januari 1922.

medel erfordrades. Även för riksnätets utvidgning måste arbeten företagas,

dels genom anläggning av nya ledningar på sådana sträckor, där

trafiken blivit för stor, dels genom nedläggande av kablar, där detta ur

trafik- och underhållssynpunkt vore fördelaktigt. Styrelsen beräknade,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

liadiostntion

för t ra>

fik med

Amerikas

Förenta

Stater.

[8.]

att en summa av 5,000,000 kronor skulle motsvara det nödvändigaste

behovet för telefon- och telegrafväsendets utveckling under budgetåret

1923—1924. Härtill komme emellertid det belopp av 10,000,000 kronor,

som enligt revers till aktiebolaget Stockholmstelefon skulle erläggas den

1 juli 1923.

Enligt från telegrafstyrelsen lämnat meddelande återstode i mitten

av december månad 1922 av samma års anslag för ifrågavarande ändamål

ett belopp av 5,500,000 kronor odisponerat. Detta belopp har styrelsen

ansett vara tillräckligt för tiden intill den 1 juli 1923, för vilken

tid, såsom ovan påpekats, något särskilt anslag icke beviljats för ändamålet.

Med hänsyn bland annat till den ökning i telefon- och telegraftrafiken,

som antagligen vore att förvänta, har departementschefen icke

ansett sig böra föreslå någon nedsättning av det beräknade anslagsbeloppet

5,000,000 kronor för budgetåret 1923—1924, och det därutöver för

samma tid äskade beloppet 10,000,000 kronor för uppgivet ändamål har

icke heller givit departementschefen anledning till anmärkning.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må för fortsatt utveckling av statens

telefon- och telegrafväsende för budgetåret 1923—1924

anvisa ett reservationsanslag av 15,000,000 kronor att

utgå av lånemedel.

8:o) Kungl. Maj:t har (punkt 8) föreslagit riksdagen att dels medgiva,

att för anläggning av en radiostation för trafik med Amerikas

Förenta Stater må användas tillhopa 550,000 kronor av besparingar, som

beräknas uppkomma å av riksdagen tidigare till vissa byggnadsföretag

för telegrafverkets behov anvisade anslag, dels ock för ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1923—1924 anvisa ett reservationsanslag av kronor

1,200,000.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 23—25 av åberopade statsrådsprotokollet.

För anläggning av en radiostation för trafik med Amerikas Förenta

Stater anvisade 1920 års riksdag å riksstaten för år 1921 ett reservationsanslag

av 2,000,000 kronor. Riksdagen framhöll därvid bland annat,

att riksdagen ansåge det för rätt till användningen av detta belopp böra

göras till förutsättning, att i sammanhang med blivande framställning

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 0.

13

om ytterligare anslag närmare planer och kostnadsförslag rörande utförandet

av anläggningen underställdes riksdagens prövning.

De underhandlingar rörande trafikavtal m. m., som telegrafstyrelsen

förde med det bolag, Radio Corporation of America, som är ägare

till samtliga för kommersiell radiotrafik öppna storstationer å Nordamerikas

ostkust, ledde emellertid icke till önskat resultat. På grund härav

och med hänsyn bland annat till de nedgående trafiksiffrorna ansågs

frågan om påbörjande av anläggningen eller om ytterligare anslag för

densamma icke böra föreläggas 1921 års riksdag.

Av huvudsakligen samma orsaker gjordes icke heller i statsverkspropositionen

till 1922 års riksdag någon framställning i ämnet.

I slutet av år 1921 hade emellertid telegrafstyrelsen från nyssnämnda

amerikanska bolag mottagit erbjudande om trafiköverenskommelse

av den art, att styrelsen ansåg frågan om anläggandet av en radiostation

på västkusten möjlig att ånyo upptagas till behandling. Styrelsen

infordrade därför anbud å den för stationen nödiga radioutrustningen

från Radio Corporation of America i New York, Mareoni Wireless Telegraph

Company i London, Gesellscliaft för drahtlose Telegraphie i Berlin

samt Société Francaise Radioélectricpie i Paris. Slutligt förslag till

anläggningens utförande hann dock icke föreläggas 1922 års riksdag. På

telegrafstyrelsens hemställan beslöt Kungl. Maj:t emellertid att anhålla

om riksdagens medgivande, att det av riksdagen anvisade reservationsanslaget

av 2,000,000 kronor finge tagas i anspråk för påbörjande av

arbetena å anläggningen, sedan planer och kostnadsförslag för densamma

blivit av Kungl. Maj:t fastställda. I skrivelse den 13 maj 1922, nr 144,

anmälde riksdagen, att riksdagen bifallit den sålunda gjorda framställningen

och framhöll därvid bland annat vikten av att definitivt beslut i

frågan icke fattades, förrän genom jämförelse och omprövning av de från

de olika firmorna inkomna erbjudandena garantier vunnits för att anläggningen

komme till stånd under för staten gynnsammast möjliga ekonomiska

och tekniska betingelser.

Med föranledande bland annat av detta riksdagens uttalande infordrade

telegrafstyrelsen, sedan Radio Corporation meddelat, att giltighetstiden

för dess anbud utginge den 14 augusti 1922, förnyade anbud från

de trenne övriga firmorna, vilkas tidigare anbud förfallit. Vid prövningen

av de sålunda föreliggande slutliga anbuden fann styrelsen det av Radio

Corporation avgivna fördelaktigast. I enlighet med detta anbud skulle

bolaget leverera fullständig radioutrustning enligt Alexanderssons system

jämte reservdelar för ett pris av tillhopa 432,500 dollars. Av köpesumman

skulle en tredjedel erläggas så snart bolaget ställt erforderlig bank
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

garanti, under det att återstående två tredjedelar, motsvarande i svenskt

mynt omkring 1,100,000 kronor, skulle betalas successivt i den mån inkomster

erhölles av den genom stationen förmedlade telegramtrafiken på

det sätt, att hälften av den enligt trafikavtalet å telegrafverket belöpande

andelen av radioavgifterna skulle kvartalsvis inlevereras till bolaget

till dess köpeskillingen till fullo guldits. Därjämte förelåg förslag till

trafikavtal med bolaget, enligt vilket förslag bolaget frånträtt sin tidigare

framställda fordran på viss minimitrafik samt medgivit lika fördelning

mellan telegrafstyrelsen och bolaget av radioavgifterna.

Genom brev den 14 augusti 1922 godkände Kungl. Maj:t på telegrafstyrelsens

hemställan plan och kostnadsförslag för anläggningen, upprättade

pa grundval av Radio Corporations anbud, samt bemyndigade

tillika telegrafstyrelsen att i riksgäldskontor lyfta meranämnda anslag

å 2,000,000 kronor för anläggningens påbörjande.

I sin skrivelse den 31 augusti 1922 har telegrafstyrelsen gjort

framställning om anvisande av ytterligare medel för uppförande av ifrågavarande

radiostation. Enligt de senaste av styrelsen verkställda beräkningarna

skulle totalkostnaderna för densamma, som i ovannämnda

proposition till 1922 års riksdag beräknades till 5,000,000 kronor, icke

behöva överskrida 4,850,000 kronor. Härav hava 2,000,000 kronor redan

anvisats och 1,100,000 kronor skola enligt kontraktet utgå av de blivande

trafikinkomsterna, på sätt nyss nämnts. Telegrafstyrelsen hemställer, att

återstoden eller 1,750,000 kronor måtte anvisas för budgetåret 1923—1924.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Av olika skäl har uppförandet av en storradiostation på västkusten

kommit att fördröjas på ett sätt, som icke kunde förutses, då frågan år

1920 första gången framlades för riksdagen. Detta har i främsta rummet

berott därpå, att man velat avvakta gynnsammast möjliga ekonomiska

betingelser såväl för själva stationens tillblivelse som för samtrafiken

med radiostationerna å Nordamerikas ostkust, för vilken stationen

huvudsakligen är avsedd. Arbetena med anläggningens utförande hava

emellertid nu påbörjats, och enligt vad jag från telegrafstyrelsen inhämtat

förväntas stationen kunna, om arbetet får ostört pågå, bliva färdig

att tagas i bruk redan före innevarande års utgång, därest de ytterligare

för ändamålet erforderliga medlen nu beviljas.

Såsom skäl för arbetenas skyndsamma bedrivande må särskilt påpekas,

att »utrymmet i luften», d. v. s. antalet våglängder, är begränsat

och att det är av vikt att stationen fullbordas, medan ännu möjligheter

finnas att i den blivande trafiken utnyttja de ekonomiskt gvnnsammare

våglängderna. På grund härav och med hänsyn till anläggningens stora

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

15

allmänna betydelse anser jag, att den för stationens fullbordande erforderliga

summan, 1,750,000 kronor, bör redan under nästkommande budgetår

i sin helhet ställas till telegrafstyrelsens förfogande.

Emellertid torde det icke bliva nödvändigt att bevilja nytt anslag

till hela detta belopp. Av den redogörelse, som å sid. 14 och 19 här ovan

under rubriken »Inköp och bebyggande av fastigheter» lämnats, framgår, att

av tidigare till vissa byggnadsföretag för telegrafverkets behov beviljade

anslag ett sammanlagt belopp av omkring 1,086,000 kronor beräknas komma

att besparas. Härav skulle enligt vad jag ovan föreslagit en summa av

200,000 kronor komma till användning för påbörjande av en ny telegrafstationsbyggnad

i Halmstad samt 300,000 kronor avses till inköp och bebyggande

av fastigheter för telegrafverkets räkning, vilkas förvärvande eller färdigställande

icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas i avbidan på särskilt

riksdagsbeslut. Till undvikande i största möjliga mån av nya anslagsäskanden

anser jag mig böra föreslå, att av återstående beräknat överskott 550,000 kronor

användas till nu ifrågavarande ändamål.

Därest så sker, skulle behovet av nytt anslag inskränkas till 1,200,000

kronor.»

Utskottet vill tillstyrka, att, på sätt Kungl. Maj:t föreslagit, fortsatt

anslag nu beviljas till ifrågavarande radioanläggning.

Beträffande anläggningens räntabilitet har utskottet inhämtat, att

redan från början skulle vara att påräkna en trafikinkomst, som täckte

icke blott kostnaderna för drift och underhåll utan även motsvarade en

om än obetydlig avkastning å nedlagt kapital. I den mån trafiken upparbetades

bleve givetvis förräntningen mera tillfredsställande. Vid en

trafikmängd av exempelvis 2 miljoner ord eller dubbla den kvantitet,

som ansetts vara att påräkna under första trafikåret, kunde det antagas,

att överskottet å totala anläggningskapitalet, 4,850,000 kronor, komme

att utgöra över 8 %. Även om det således icke kan förväntas, att företaget

med avseende å räntabiliteten från början ter sig fullt tillfredsställande,

torde detta dock uppvägas av de fördelar ur internationell kommunikationssynpunkt,

som genom anläggningen torde vara att vinna. I

detta hänseende vill utskottet erinra, hurusom av nästlidne riksdag

framhölls, att även om med ifrågavarande anläggning i första hand avsåges

att åstadkomma direkt radioförbindelse med Amerikas Förenta

Stater, det dock icke borde helt bortses från de övriga möjligheter, som

kunde erbjudas till dylik trafik med motsvarande anläggningar i andra

delar av världen och särskilt sådana länder, med vilka vårt land stode i

livligare förbindelse. Enligt vad utskottet inhämtat föreligger möjlighet

Utskottets

yttrande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

till beaktande av denna synpunkt tack vare det samarbete, som för närvarande

råder mellan de ledande radiobolagen.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må

a) medgiva, att för anläggning av en radiostation

för trafik med Amerikas Förenta Stater må användas

tillhopa 550,000 kronor av besparingar, som beräknas

uppkomma å av riksdagen tidigare till vissa byggnadsföretag

för telegrafverkets behov anvisade anslag,

b) för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1923

—1924 anvisa ett reservationsanslag av 1,200,000 kronor

att utgå av lånemedel.

Statens järnvägar.

Ombyggnad 9:o) Beträffande statens järnvägar har Kungl. Maj:t (punkt 9)

bangår-föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition, som kan komma

bolin m°.Cm''. att avlåtas i ämnet, för ombyggnad av bangårdar i Stockholm in. m. för

ro -i budgetåret 1923—1924 beräkna ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

ar 10:o) Vidare har Kungl. Maj:t (punkt 10) föreslagit riksdagen att av

" deii vid de i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den 8 januari 1923

Sida. omförmälda anslagsmedel för arbeten, med vilkas utförande anses böra

[10.] tills vidare anstå, må för ombyggnad av bangården vid Sala användas

ett belopp av 82,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 30 av åberopade statsrådsprotokollet.

Till stöd för sin framställning i ämnet*har järnvägsstyrelsen anfört

följande:

»Då behovet av denna bangårds ombyggnad sedan lång tid tillbaka varit

synnerligen trängande, anser styrelsen, att arbetet härmed icke längre kan utan

våda undanskjutas. Såsom styrelsen redan år 1920 anfört, äro utrymmena å bangården

synnerligen otillfredsställande. Särskilda godstågsspår saknas och befintliga

spår. äro icke tillräckliga för rangering och uppställning av godsvagnar. All

växling för österut gående godståg måste ske utåt huvudlinjen, vilket medför risk

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

17

för andra tåg, varjämte godstågens uppehållstid å stationen icke fullt kan utnyttjas.

Plattformerna äro smala och obekväma och för den trafikerande allmänheten

även vådliga.

Efter avdrag av kostnaderna för erforderligt markförvärv, som, i vad pa

statens järnvägar ankommer, avses att gäldas med medel ur till styrelsens förfogande

stående anslag för markförvärv, hava kostnaderna för de ifrågasatta ombyggnadsarbetena,

till vilka de anslutande enskilda järnvägarna skola bidraga

enligt gällande överenskommelser, beräknats uppgå till 222,000 kronor. Härav

äro 140,000 kronor av karaktär att böra bestridas med medel ur förnyelsefonden,

terstående 82,000 kronor böra tills vidare i sin helhet utgå av anslagsmedel.»

Enligt järnvägsstyrelsens av departementschefen tillstyrkta förslag

(sid. 26 och 27 av statsrådsprotokollet) skulle medel för ifrågavarande

ombyggnad liksom ock ett flertal i det följande omförmälda ändamål

beredas från besparingar, som uppkommit därigenom att vissa tidigare

till olika anläggningar vid statens järnvägar anvisade anslag icke alls

eller endast delvis kommit till användning för sitt ursprungliga ändamål.

De sålunda uppkomna besparingarna äro:

av utav 1918 års riksdag beviljat anslag å 400,000 kronor

för anläggande av ytterligare ett järnvägsspår mellan Ballings
löv

och Hässleholm........ 250,000 kronor

av utav 1920 års riksdag beviljat anslag å 400,000 kronor

för anordnande av innertak i vissa verkstadslokaler vid huvudverkstäderna

1 Örebro och Bollnäs.............. 345,000 »

av utav 1920 års riksdag beviljat anslag för anläggande

av telegraf- och sektionstelefonledningar samt utförande av kabelarbeten

........................... 396,000 »

jämlikt 1922 års riksdags beslut disponibla anslagsmedel

för elektriska belysningsanläggningar......... 100,000 »

Summa 1,091,000 kronor.

Dessa besparingar skulle nu disponeras på följande sätt:

Ombyggnad av bangården vid Sala (punkt 10).......kronor 82,000: —

» » » » ''Lund ( » 11)....... » 159,000: —

Dubbelspårsbyggnaden Örebro—Hallsberg—Laxå (punkt 12) . » 600,000: -—

Dubbelspårsbyggnaderna Tranås—Aneby ocb Bodaiors—Bävsjö

(punkt 13).................. > 250QQ0: —

Summa kronor 1,09.1,000: —

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förevarande förslag får utskottet

hemställa,

att riksdagen må medgiva, att av de i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden den 8 januari

1923 omförmälda anslagsmedel för arbeten, med vilkas

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 saml. 9 höft. {Nr 9.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

utförande anses böra tills vidare anstå, må för ombyggnad

av bangården vid Sala användas ett belopp av

82,000 kronor.

2v''bangår? 11:0) Kungl. Maj:t har (punkt 11) föreslagit riksdagen att av de i

U denyfdr" ovan nämnda statsrådsprotokoll omförmälda anslagsmedel för arbeten, med

Lund. vilkas utförande anses böra tills vidare anstå, må för ombyggnad av

[11.] bangården vid Lund användas ett belopp av 159,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 31—33 av åberopade

statsrådsprotokollet.

Under hemställan om proposition till 1923 års riksdag om anvisande

av medel till förändringar av bangårdsanordningarna i Lund, anför

järnvägsstyrelsen härom följande:

»Främsta avsikten med dessa förändringar är att skaffa förbättrade anordningar

för persontrafiken. 1 trots av att Lunds station är den femte i ordningen

med hänsyn till persontrafiken av statens järnvägars stationer med ett antal resor

för år 1920 av i medeltal 4,150 per dag enbart å statens järnvägars linjer, äro

plattformsanordningarna synnerligen otillfredsställande. Plattformerna hava icke

större bredd än 1,3 ä 1,7 meter. Dessa plattformer hava icke blott att upptaga

den stora resandeströmmen utan måste å desamma dessutom framföras resgodskärror.

. Följden härav blir ofta, att de resande nödgas nedstiga i intill liggande

spår, vilket icke blott medför stor fara för de resande utan även menligt inverkar

på, trafikens ombesörjande. För förhindrande av olyckshändelser har järnvägen

måst ordna en dyrbar vakthållning, som skulle helt undvikas, om tidsenligare

anordningar bleve genomförda.

Det förslag, om vars huvuddrag enighet nu nåtts, innebär i huvudsak:

uppförande av ändamålsenliga mellanplattformer av tillräcklig bredd och

längd;

anordnande av persontunnel mellan stationshus och plattformer;

förbättring av lokalerna i stationshuset;

^byggande av en rangergrupp norr om stationen såsom ersättning för de

spår, vilka vid plattformernas anordnande måste slopas å nuvarande bangården;

uppförande av en persontunnel i Lommavägen och av en gatuviadukt över

bangården som ersättning för den nuvarande plana gatuövergången i Karl XlLs gata.

Utöver de stora fördelar, som härigenom vinnas för persontrafiken, medför

även rangergruppens förläggande i omedelbar anslutning till godsmagasin och

frilastspår en avsevärd förbättring av stationens växlingsrörelser och kostnadsbesparing.

Förslaget innebär dessutom möjlighet att avhjälpa de stora svårigheter,

som nu förefinnas på grund av Lommavägens korsning i plan med bangårdens

sparsystem. För närvarande verkställas nämligen en stor mängd växlingsrörelser

över denna väg, och inträffar även ofta, att lokaltågen Malmö—Lund på grund

av nuvarande lokaltågsspårets korta längd nödgas stå uppställda över gatan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Detta vållar såväl för allmänheten stora olägenheter som för järnvägen en dyrbar

vakthållning.»

Anläggningskostnaden för detta förslags genomförande är beräknad

uppgå till 1,800,000 kronor.

Av de förslagna arbetarna äro vissa av den art, att medel till

desammas utförande ansetts böra bestridas ur förnyelsefonden. Kostnaden

för dessa arbeten beräknas till 900,000 kronor, och behöver sålunda av

riksdagen äskas 900,000 kronor.

Enligt departementschefens förslag skulle ombyggnaden i Lund

igångsättas först i den mån den med arbeten å Malmö bangård nu sysselsatta

arbetsstyrkan hunne slutföra sistnämnda arbeten eller alltså huvudsakligen

komma att utföras under åren 1924 och 1925, varigenom anslagsbehovet

kunde fördelas på tre budgetår. För det första budgetåret,

1923—1924, erfordrades därvid endast en mindre summa. Härför skulle

disponeras ett belopp av 159,000 kronor eller återstoden av de under

punkt 9 härovan omförmälda besparingarna å vissa tidigare beviljade

anslag.

Otvivelaktigt måste det ingiva vissa betänkligheter att under nuva- Utskottets

rande tidsförhållanden fatta beslut om en bangårdsanläggning av sådan y ran e''

omfattning som den här föreslagna. Det torde emellertid vara allmänt

känt, att anordningarna vid Lunds station äro av sådan otillfredsställande

beskaffenhet, att snara förbättringsåtgärder icke kunna undvikas. Enligt

vad utskottet vid sin prövning av ärendet inhämtat, torde en rationell lösning

av Lunds bangårdsfråga, vilken fråga bland annat föranlett omfattande

underhandlingar med staden om markbyten m. m., knappast kunna åstadkommas

på annat sätt och för mindre kostnad än ett godtagande av den

nu framlagda planen skulle innebära.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag får utskottet därför

hemställa,

att riksdagen må medgiva att av de i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden den 8 januari

1923 omförmälda anslagsmedel för arbeten, med vilkas

utförande anses böra tills vidare anstå, må för ombygnad

av bangården vid Lund användas ett belopp av

159,000 kronor.

12:o) Kungl. Maj:t har (punkt 12) föreslagit riksdagen, att av de i g Dubbel-.

ovannämnda statsrådsprotokoll omförmälda anslagsmedel för arbeten, med ^ Örebro

vilkas utförande anses böra tills vidare anstå, må för anläggande av -Kalkberg

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

ytterligare ett järnvägsspår från Örebro över Hallsberg till Laxå användas

ett belopp av 600,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 35—37 av åberopade statsrådsprotokollet.

I en inom första kammaren av herr G. Rosén väckt motion (nr 87)

har hemställts, dels att Kungl. Maj:ts framställning om anslag till dubbelspårsbyggnad

Örebro—Hallsberg—Laxå icke måtte av riksdagen bifallas,

dels ock, att Kungl. Majrts framställning om anslag till dubbelspårsbyggnaderna

Tranås—Aneby och Bodafors—Sävsjö icke heller måtte

av riksdagen bifallas.

Beträffande de skäl motionären anfört till stöd för sin framställning

får utskottet hänvisa till motionen.

Med bifall till Kungl. Majrts framställning har 1917 års riksdag

beslutat anläggandet av ytterligare ett järnvägsspår från Örebro över

Hallsberg till Laxå, varför kostnaden med tillämpning av de arbets- och

materialpriser, som voro rådande i mitten av år 1916, beräknats till

6.150.000 kronor. För nämnda anläggning och därmed sammanhängande

arbeten har riksdagen därefter för åren 1918—1922 anvisat sammanlagt

6.750.000 kronor.

Med hänsyn till de stora kapitalutlägg, som skulle erfordras för

dubbelspårets utförande i ursprungligen tänkt omfattning, och då möjligheter

förelåge att inskränka arbetena att tills vidare omfatta, förutom

linjen Örebro—Hallsberg, sträckan Hallsberg—Östansjö, ansåg 1921 års

riksdag, att anläggningen borde på dylikt sätt begränsas, varvid totalkostnaden

för företaget beräknades kunna nedbringas till 6,750,000 kronor,

vilket belopp motsvarar de sammanlagda anslag, som av riksdagen hittills

anvisats för dubbelspåret.

Av nödhjälpsmedel har Kungl. Maj:t den 2 december 1921 anvisat

ett belopp av 200 000 kronor för arbeten å sträckan Östansjö—Laxå.

Järnvägsstyrelsen har i ärendet anfört följande:

»Då arbetena å Hallsbergs bangårdsombyggnad samt å dubbelspårsträckan

Örebro—Hallsberg beräknas inom nära förestående tid bliva fullbordade, torde

det nu vara lämpligt att upptaga till avgörande frågan om arbetenas fortsatta

bedrivande eller fullständiga nedläggande å linjen Hallsberg—Laxå. Styrelsen

vill för sin del hålla före, att en försiktig avveckling av denna dubbel spårsbyggnad

bör komma till stånd enligt en något vidsträcktare plan än den tidigare angivna.

Det vore nämligen ur driftsynpunkt med hänsyn till tågens obehindrade

gång synnerligen förmånligt, om också linjen närmast Laxå, det vill säga linjen

Laxå—Yretstorp, kunde trafikeras dubbelspårig. Att färdigställa denna dubbelspårsträcka

låter sig också så mycket lättare göra, som för detta ändamål behöv
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

21

liga räler till eu kostnad av i runt tal 350,000 kronor redan finnas tillgängliga

i statens järnvägars förråd.

I samband med utläggandet av ett dubbelspår å sträckan Laxå—Vrets
a

borde enligt styrelsens uppfattning jämväl utföras terrassering och underastning

av den återstående sträckan Östansjö—Yretstorp, varigenom skulle

vinnas, att en gång, då det åter kan anses nödvändigt att utlägga dubbelspår å sistnämnda

sträcka, de mest tidskrävande arbetena redan äro utförda, så att återstående

arbeten relativt snabbt kunna fullbordas. Härtill kommer, att den vid

dubbelspåret sysselsatta arbetsstyrkan, cirka 150 man, skulle genom utförande av

ifrågavarande arbeten kunna någon tid framåt bibehållas i arbete.

En sådan plan för avvecklingen av denna dubbelspårsbyggnad skulle, enligt

vad nu gjorda beräkningar utvisa, kräva beviljandet av ytterligare 1,200,000

kronor utöver tidigare anvisade medel. Denna summa anser styrelsen böra fördelas

med 800,000 kronor på budgetåret 1923—1924 och 400,000 kronor på budgetåret

1924—1925.»

Departementschefen anför följande:

»Enligt upplysningar, jag erhållit från järnvägsstyrelsen, hava arbetena

å ifrågavarande dubbelspårsbyggnad hittills fortskridit så, att

bandelarna Örebro—Hallsberg och Hallsberg—Östansjö i det närmaste

färdigställts, medan å sträckan Laxå—Östansjö endast påbörjats trumläggnings-

och terrasseringsarbeten. Styrelsens avsikt är nu att färdigställa

bandelen Laxå—-Yretstorp, till vars rälsläggning materiel redan är

enligt förut tänkt arbetsplan inköpt, samt att å återstående del, Vretstorp

—Östansjö, fullborda terrasserings- och framläggning? arbeten a. Härigenom

skulle vinnas, att den inköpta spårmaterielen bleve omedelbart nyttiggjord,

att arbetena, sedan de avbrutits på nu föreslaget stadium, kunde äga

bättre fortbestånd och samtidigt vid framtida behov till återstående delar

relativt snabbt färdigställas samt att de vid företaget anställda arbetarna

skulle kunna beredas sysselsättning ännu någon tid framåt. Med hänsyn

härtill och till vad styrelsen i övrigt anfört bar jag ansett mig böra förorda,

att arbetena å omförmälda dubbelspårsbyggnad avvecklas i enlighet

med den av styrelsen föreslagna planen. Emellertid finner jag för ändamålet

för budgetåret 1923—1924 icke kunna avses mera än 600,000 kronor,

vilket belopp torde kunna utgå ur anslagsmedel för arbeten, med

vilkas utförande anses böra tills vidare anstå.»

Utskottet får tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.

Beträffande den i ämnet väckta motionen vill utskottet endast

anföra, att densamma synes utskottet icke böra föranleda riksdagen att

frångå förevarande av järnvägsstyrelsen efter verkställda utredningar

framlagda och av departementschefen tillstyrkta förslag till avveckling av

ifrågavarande dubbelspårsbyggnadsarbeten.

Utskottets

yttrande.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å den i ämnet väckta motionen

i vad densamma avser dubbelspårsbyggnaden Örebro—

Hallsberg—Laxå, må medgiva, att av de i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden den 8 januari

1923 omförmälda anslagsmedel för arbeten, med vilkas

utförande anses böra tills vidare anstå, må för anläggande

av ytterligare ett järnvägsspår från Örebro över

Hallsberg till Laxå användas ett belopp av 600,000

kronor.

spärsbygff- 13:o) Kungl. Maj:t bar (punkt 13) föreslagit riksdagen att av de

naderna i statsrådsprotokollet omförmälda anslagsmedel för arbeten, med vilkas utAnifl»1*

och Yrande anses böra tills vidare anstå, må för anläggande av ytterligare

Bodafors ett järnvägsspår från Tranås till Aneby och från Bodafors till Sävsjö

(Sandsjö)—användas ett belopp av 250,000 kronor,

n,-,’ Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 37—40 avåberopadestats
Lio.

J rådsprotokollet.

På sätt under nästföregående punkt omförmälts, bar herr G. Rosén

i en inom första kammaren väckt motion (nr 87) hemställt bland annat,

att Kungl. Maj:ts framställning om anslag till dubbelspårsbyggnaderna

Tranås—Aneby och Bodafors—Sävsjö icke måtte av riksdagen bifallas.

Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition har 1918 års lagtima

riksdag beslutat anläggandet av ytterligare ett järnvägsspår från Tranås

till Aneby och från Sandsjö, numera benämnt Bodafors, till Sävsjö,

varför kostnaden i sin helhet med tillämpande av år 1915 rådande arbets-

och materialpriser beräknats till 5,558,300 kronor. För ifrågavarande

anläggning hava beviljats för år 1919 1,520,000 kronor och för

år 1921 1,500,000 kronor, varjämte 1922 års riksdag medgivit, att för

ändamålet finge användas ett belopp av 500,000 kronor av anslagsmedel

för arbeten, med vilkas utförande ansåges böra tills vidare anstå. Slutligen

har Kungl. Maj:t efter riksdagens börande genom beslut den 21 juni

1922 medgivit, att för ifrågavarande dubbelspårsbyggnad finge tillfälligtvis

och mot framtida ersättning till vederbörande anslag tagas i anspråk

högst 300,000 kronor av de medel, som av 1918 års lagtima riksdag

anvisats för dubbelspårsbyggnad Ballingslöv—Hässleholm.

Järnvägsstyrelsen har beträffande det nu framlagda förslaget anfört

bl. a. följande:

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 0.

23

»Å dubbelspåret ifråga hava arbetena hittills bedrivits så, att terrasseringar

och vattengenomlopp i huvudsak fullbordats å sträckorna Frinnaryd—

Aneby och Bodafors—Sävsjö samt påbörjats å linjen Tranås—Frinnaryd.

Enligt styrelsens mening bör, såsom vederbörande departementschef också

vid behandlingen av denna fråga i 1922 års statsverksproposition anförde, det

slutliga ställningstagandet till frågan om denna dubbelspärsbyggnads avbrytande

eller eventuella fortsättande föreläggas 1923 års riksdag, och får styrelsen med

anledning härav anföra följande.

Ehuru styrelsen i likhet med vad som skedde i dess skrivelse till Kungl.

Maj:t den 2 september 1921 för sin del vill framhålla den obestridda betydelsen

för statsbanedriften av ifrågavarande dubbelspårs anordnande, har styrelsen dock

med hänsyn till den ekonomiska situationen samt till den mindre trafikbelastning

å linjen ifråga, som under nuvarande konjunkturer är rådande, velat ifrågasätta,

att dessa arbeten tills vidare nedläggas, därvid dock, på nedan anförda skäl, en

successiv avveckling av desamma bör äga rum. För att en gång, när de ekonomiska

förhållandena blivit gynnsammare och då trafiken åter tagit sådan omfattning,

att dess fördelning på dubbla spår blir lika nödvändig som förr, kunna utan

större tidsutdräkt iordningställa denna anläggning vore det önskvärt att redan

nu få fullborda de arbeten, som äro de mest tidsödande, nämligen terrasseringsarbetena.

Därigenom vunnes även den fördelen att nu, då dubbelspåret Aneby—

Sandsjö fullbordas, kunna vid dubbelspåret Tranås—Aneby och Sandsjö—Sävsjö

sysselsätta åtminstone en del av den personal, som eljest skulle behöva avskedas.

Däremot borde sådana materialkrävande arbeten som rälsläggning och dylikt icke

nu komma till utförande i större utsträckning än redan i förråd tillgänglig rälsrnateriel

medgiver. I enlighet med vad sålunda anförts har styrelsen tänkt sig en

avveckling av dessa arbeten enligt följande plan.

Beträffande delen Tranås—Aneby skulle arbetena inskränka sig att omfatta

terrassering och underballastning å linjen samt å Gfripenbergs och Frinnarvds

bangårdar. Vidare skulle all erforderlig mark utom för Tranås bangård anskaffas.

Delen Bodafors—Sävsjö skulle däremot i sin helhet fullbordas.

Enligt vad nu verkställda beräkningar utvisa skulle den slutliga kostnaden

för arbetenas utförande enligt nu skisserad plan belöpa sig till 5,440,000 kronor.

Utöver redan anvisade medel, 3,520,000 kronor, skulle sålunda erfordras ytterligare

1,920,000 kronor —-----.»

Departementschefen anför följande:

»Enligt den av styrelsen nu framlagda planen skulle arbetena å

ifrågavarande dubbelspårsbyggnader avbrytas först sedan trumläggningsoch

terrasseringsarbetena å återstående del av sträckan Tranås—Aneby färdigställts

samt sträckan Bodafors—Sävsjö, för vilken erforderlig spårmateriel

finnes inköpt, blivit rälslagd. Då samma skäl tala för att i enlighet

med den nu föreslagna planen avveckla arbetena å dessa dubbelspårsbyggnader

som beträffande dubbelspårsbyggnaden Örebro—Hallsberg—

Laxå, anser jag mig böra tillstyrka styrelsens framställning härutinnan.

Beträffande härför erforderliga medel, 1,920,000 kronor, vill jag emellertid

förorda en förskjutning såtillvida, att för tiden till den 1 juli 1924 skulle

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottets

yttrande.

Tillbyggnad

av och

diverse anläggningar

vid lokomotivstationer.

[14.]

avses omkring 1,500,000 kronor. Härav torde 1,240,000 kronor eller det

belopp, vartill överskottet å dubbelspårsbyggnaden Aneby—Bodafors beräknas

komma att uppgå, på grund av det utav 1922 års riksdag lämnade

generella medgivandet i fråga om överskott å under huvudgruppen »Nya

byggnader och anläggningar vid statens trafikerade järnvägar» upptagna

anslag, kunna av styrelsen utan särskilt bemyndigande användas för nu

ifrågavarande ändamål. Såsom nyss anförts, har styrelsen vidare redan

erhållit tillstånd att för dubbelspårsbyggnaden Tranås—Aneby och Bodafors—Sävsjö

tillfälligtvis och mot framtida ersättning taga i anspråk

vissa medel, som tidigare anvisats för dubbelspårsbyggnaden Ballingslöv

—Hässleholm. Då utförandet av denna senare dubbelspårsanläggning ej

anses böra äga rum under de närmaste åren, har styrelsen nu av de

sålunda anvisade medlen inräknat ett belopp av 250,000 kronor bland

anslagsmedel för arbeten, med vilkas utförande anses böra tills vidare

anstå. Om motsvarande belopp beräknas använt för dubbelspårsbyggnaden

Tranås—Aneby och Bodafors—Sävsjö, skulle för denna nu ställas

till förfogande tillhopa 1,490,000 kronor eller ungefär den summa om

1,500,000 kronor, vilken nyss angivits som erforderlig.

Utskottet får tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.

Beträffande den i ämnet väckta motionen får utskottet hänvisa till

vad utskottet under nästföregående punkt anfört.

Utskottet hemställer,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

(och med avslag å den av herr Rosén i ämnet

väckta motionen, i vad denna avser dubbelspårsbyggnaderna

Tranås—Aneby och Bodafors—Sävsjö, må

medgiva, att av de i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

den 8 januari 1923 omförmälda anslagsmedel

för arbeten, med vilkas utförande anses böra tills

vidare anstå, må för anläggande av ytterligare ett järnvägsspår

från Tranås till Aneby och från Bodafors till

Sävsjö användas ett belopp av 250,000 kronor.

14:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14) får utskottet

hemställa,

att riksdagen må till anordningar för förbättrad

driftsekonomi vid vissa lokomotiv stationer för budgetåret

1923—1924 anvisa ett reservationsanslag av 50,000

kronor, att utgå av lånemedel.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

25

15:o) Kung!. Maj:t har (punkt 15) föreslagit riksdagen att för hus- Husbygg

byggnader för budgetåret

37,500 kronor.

1923—1924 anvisa ett reservationsanslag av

under.

[15.]

På sätt den i ärendet lämnade utredningen (sid. 44) framgår är

anslaget avsett för uppförande i Ytterby av ett bostadshus, innehållande

två lägenheter om 2 rum och kök för trafikavdelningens personal med

möjlighet att framdeles inreda ytterligare en lägenhet å vinden. Kostnaderna

för själva bostadshuset hava beräknats till 32,000 kronor, vartill

skulle komma 3,000 kronor för fristående jordkällare och 2,500 kronor

för uthus.

Utskottet vill icke motsätta sig att ifrågavarande anslag beviljas, Utskottets

även om utskottet funnit de beräknade byggnadskostnaderna höga. Ut- y ran e''

skottet förutsätter emellertid, att det tages under övervägande, huruvida

desamma icke kunna nedbringas.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må för husbyggnader för budgetåret

1923—1924 anvisa ett reservationsanslag av 37,500

kronor, att utgå av lånemedel.

16:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda förslag, får Ordnand^

utskottet hemställa, väsendet

att riksdagen må för ordnande av brandväsendet vid statens

vid statens järnvägar för budgetåret 1923—1924 anvisa Ja™^ar*

ett reservationsanslag av 25,000 kronor, att utgå av L-lb-J

lånemedel.

17:o) Kungl. Maj:t har (punkt 17) föreslagit riksdagen att till fort-Statsbanan

sättning av statsbanan Sveg—Hede för budgetåret 1923—1924 anvisa ® e"

ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor. *-

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 48 och 49 av statsrådsprotokollet.

Järnvägsstyrelsen hade begärt ett anslag av 1,200,000 kronor för

ändamålet för budgetåret 1923—1924 samt till stöd härför yttrat följande:

»År 1918 beräknades b anan läggningen komma att draga en kostnad av

6,325,000 kronor. Enligt vad nu verkställda beräkningar giva vid banden skulle

banans hela anläggningskostnad komma att uppgå till 6,050,000 kronor, vadan

sålunda för banans fullbordande skulle återstå att anvisa 1,750,000 kronor.

Med fasthållande av den plan för arbetets bedrivande, som angavs i sty
Bihang

till riksdagens protokoll 1923. 6 sand. 9 käft. (Nr 9.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

relsens skrivelse till Kungl. Maj:t den 2 september 1921, varigenom rälsläggnino-en

år 1923 beräknades framkomma till Hedeviken, skulle för budgetåret 1923_1924

erfordras ett anslag av 1,200,000 kronor. Därefter skulle sålunda ett slutanslag,

avsett främst för anskaffande av rullande materiel, återstå att bevilja för budgetåret

1924—1925, varigenom banan i sin kelhet beräknas fullbordad och öppnad

för allmän trafik i slutet av år 1924.»

Det av järnvägsstyrelsen äskade beloppet, 1,200,000 kronor, har

departementschefen ansett kunna nedsättas till 1,000,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till fortsättning av statsbanan

Sveg—Hede för budgetåret 1923—1924 anvisa ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor, att utgå av andra

statsinkomster än lånemedel.

lian ”mellan ^:0) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 18) att för fort
Volgsjön

sättande av arbetena a inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare för

0CTare.m" budSetåret 1923—1924 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

[18-] Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

Statsbanan 19:o) Kungl. Maj:t har (punkt 19) föreslagit riksdagen att till fort
FHothT?7

sättning av statsbanan Forsmo—Hoting för budgetåret 1923—1924 anvisa

r-jq-i* ett reservationsanslag av 2,200,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 64—66 av statsrådsprotokollet.

Departementschefen anför följande:

»Med hänsyn till den särskilda betydelsen av ifrågavarande banbyggnad

anser jag mig icke böra förorda någon minskning uti den takt

för banans färdigbyggande, som järnvägsstyrelsen tänkt sig. Även med vidhållande

härav torde dock anslagsbeloppen för de båda närmaste budgetåren

kunna något nedsättas. Att märka är nämligen, att uti det för

banans färdigställande uppgivna beloppet, eller omkring 6,000,000 kronor,

jämväl ingår kostnad för anskaffande av rullande materiel med, enligt

vad jag inhämtat, omkring 1,000,000 kronor. För detta ändamål behöver

emellertid uppenbarligen icke med nuvarande tillgång å dylik materiel

vid statens järnvägar några medel disponeras under den tid, själva

byggnadsarbetena pågå. Om kostnaden för rullande materiel därför

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

27

frånräknas, skulle sålunda de för banarbetets färdigställande erforderliga

medlen utgöra omkring 5,000,000 kronor, vilka lämpligen torde kunna

fördelas med 2,200,000 kronor för vart och ett av de båda närmaste budgetåren

och cirka 600,000 kronor för budgetåret 1925—1926.»

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må till fortsättning av statsbanan

Forsmo—Foting för budgetåret 1923—1924 anvisa ett

reservationsanslag av 2,200,000 kronor, att utgå av

lånemedel.

20:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 20) att till fortsättning

av statsbanan Hällnäs—Stensele för budgetåret 1923—1924 anvisa

ett reservationsanslag av 1,700,000 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

21:o) Kungl. Maj:t har (punkt 21) föreslagit riksdagen att för införande

av genomgående tryckluftbroms beträffande statens järnvägars

rullande materiel för budgetåret 1923—1924 anvisa ett reservationsanslag

av 4,000,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 67 och 68 av åberopade

statsrådsprotokollet.

För införande av genomgående tryckluftbroms beträffande statens

järnvägars rullande materiel, varför totalkostnaden år 1919 uppskattades

till 29,430,000 kronor, har riksdagen för åren 1920—1922 och tiden 1

januari—30 juni 1923 anvisat tillhopa 10,143,100 kronor, varjämte 1922

års riksdag medgivit, att för nämnda ändamål finge användas 656,900 kronor

av anslagsmedel för arbeten, med vilkas utförande ansetts böra tills vidare

anstå. Sammanlagt hava alltså för ifrågavarande ändamål varit tillgängliga

10,800,000 kronor.

För budgetåret 1923—1924 har järnvägsstyrelsen hemställt om anslag

av 4,500,000 kronor.

Departementschefen anför följande:

»De medel, som för ifrågavarande ändamål anvisats för år 1922 och

första halvåret 1923, hava tillmätts med hänsyn därtill, att arbetena synts

böra bestridas i något mindre hastig takt än järnvägsstyrelsen i sina

respektive framställningar föreslagit. Då skäl icke föreligger att nu höja

Statsbanan

Hällnäs—

Stensele.

[20.]

Införande

av genomgående

tryckluftbroms.

[21.]

s. 28 Kontrollera mot PDF

Kraftstationen

vid

Lilla Edet.

[22.]

28 Statsutskottets utlåtande Nr 9.

mot den sålunda fastslagna arbetstakten svarande belopp och med hänsyn

till det hittills inträdda prisfallet torde icke större summa böra ifrågasättas

för budgetåret 1923—1924 än 4,000,000 kronor.»

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen ma för införande av genomgående

tryckluftbroms beträffande statens järnvägars rullande

materiel för budgetåret 1923—1924 anvisa ett reservationsanslag

av 4,000,000 kronor, att utgå av lånemedel.

Statens vattenfallsverk.

22:o) Beträffande statens vattenfallsverk har Kungl. Maj:t (punkt 22)

föreslagit riksdagen att för fortsättning av första utbyggnaden av Lilla

Edets kraftstation för budgetåret 1923—1924 bevilja ett reservationsanslag

av 2,100,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 74—76 av statsrådsprotokollet.

Vattenfallsstyrelsen anför bl. a. följande:

, . ... den pågående utbyggnaden av kraftstationen vid Lilla Edet hava

hittills beviljats följande anslag:

Samma

700,000: —

2,550,000: —

2,000,000: —

2,500,000: —

3,500,000: —

Summa kronor 11,250,000: —

Kostnaderna for anläggningens första utbyggnad beräknades vid ärendets

behandling under 1922 års riksdag till 13,850,000 kronor. Så vitt man nu kan

förutse,^ torde detta belopp vara tillfyllest för dess färdigställande. Det prisfall

som pa vissa områden under mellantiden inträffat, har motvägts av prisökning

på andra hall, varför vattenfallsstyrelsen icke vågar ställa i utsikt någon minskning

av den sålunda på våren 1922 beräknade totalkostnaden. Då utöver hittills

anvisade anslag ett belopp av 2,600,000 kronor återstår, och då anläggningen

beräknas bliva färdigbyggd på sommaren 1924, erfordras det resterande beloppet

under budgetåret 7? 1923—S0/6 1924.»

Riksstat Tilläggsstat

F8r år 1918............ _ 700,000: —

> » 1919 ............ 2,550,000: — —

» » 1920 ............ 2,000,000:— —

» > 1921............ _ _

» » 1922 ............ 2,500,000:— —

Av arbetslöshetsmedel ställt till förfogande

av 1922 års riksdag . . .

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

29

Departementschefen, som från vattenfallsstyrelsen inhämtat att med

anvisande av ett belopp om 500,000 kronor för vissa avslutnings- och

kompletteringsarbeten kunde anstå till nästa budgetår, har på grund därav

ansett det av styrelsen äskade beloppet kunna nedsättas till 2,100,000

kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj ds förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må för fortsättning av första utbyggnaden

av Lilla Edets kraftstation för budgetåret 1923—

1924 bevilja ett reservationsanslag av 2,100,000 kronor,

att utgå av lånemedel.

23:o) Kungl. Majd har (punkt 23) föreslagit riksdagen att till slutförande

av förberedande åtgärder för Vänerns reglering för budgetåret

1923—1924 anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes åsid. 76—85 av statsrådsprotokollet.

För utförande av förberedande åtgärder för Vänerns reglering hava

hittills av riksdagen beviljats följande anslag:

Riksstat

Tilläggstat

Summa

För år

1918..........

... —

100,000: -

100,000

—

> >

1919..........

. . . 200,000: —

—

200,000

—

> 1

1920 ..........

. . . 200,000: -

—

200,000

—

) 1

1921..........

... -

800,000: —

800,000

—-

> >

1922 ..........

. . . 250,000: —

300,000: —

550,000

—

> >

1923 första halvåret . . .

. . . 200,000: -

—

200,000

—

Summa kronor

2,050,000

—

Vattenfallsstyrelsen äskar nu i sin skrivelse den 30 september 1922

ett ytterligare anslag av 500,000 kronor för ifrågavarande ändamål.

Styrelsen anför därvid till en början, att då dessa arbeten och därmed

förenade kostnader varit föremål för diskussion såväl i riksdagen som i

pressen, styrelsen såge sig föranlåten att i detta sammanhang framlägga

en fullständig redogörelse för företagets igångsättande och organisation

samt beskriva sättet för de förberedande åtgärdernas utförande.

Nämnda redogörelse finnes i statsverkspropositionen i huvudsak

återgiven. Likaledes lämnas där redogörelse för ett av vattenfallsstyrelsens

överrevisorer i deras för år 1921 avgivna revisionsberättelse i

frågan avgivet yttande.

Förberedande

åtgärder

för

Vänerns

reglering.

[23.]

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Vattenfallsstyrelsen beräknar totalkostnaden för slutförandet av alla

här ovan angivna arbeten, sådan den nu kan uppskattas, på följande sätt:

Intill den 1/7 1922 utlagda kostnader............ 1,825,000: —

Ytterligare erforderligt intill 1/7 1923 ............ 575,000: —

D:o 1/7 1923—30/6 1924 ............... 150,000: — 725,000: —

Summa kronor 2,550,000: —

Denna totalsumma fördelar sig på ungefärligen följande sätt:

å.

B.

c.

D.

E.

F.

Lantmäteritekniska arbeten:

Åtgärder för arbetenas igångsättande........... 20,000: —

Precisions- ock stomavvägning.............. 85,000: —

Planmätning ock ytavvägDing.............. 720,000: —

Kartering....................... 425,000: —

Fastigketsutredning................... 80,000: —

Hyror, avskrivning å inventarier etc........... 80,000: —

Förrättningsmannen för lantmäteriarbeten under c:a 6 år . 120,000: —

Värdering av åker och äng...............

Värdering av skogsmark................

Värdering av tomter med därå befintliga anläggningar m. m.

Tekniska skador, undersökningar och värderingar.....

Allmänna utredningar ock administration i styrelsen . .

1,530,000

250.000

145.000

50,000

310.000

265.000

Summa kronor 2,550,000

Departementschefen anför följande:

»Den mera ingående redogörelse för kostnaderna i avseende å de

förberedande åtgärderna för Vänerns reglering, som vattenfallsstyrelsen

nu lämnat, giver i åtskilliga hänseenden en förklaring till den stora skillnaden

mellan de ursprungligen beräknade och de nu uppskattade kostnaderna

för ifrågavarande företag. Av redogörelsen framgår, att de

år 1918 av styrelsen beräknade kostnaderna, 400,000 kronor, endast

avsett viss del av de ifrågasatta undersökningarna, nämligen de lantmäteritekniska

undersökningarna på marken samt fastigbetsutredningen

och uppritning av kartmaterial med mera, men däremot icke kostnader

för värdering av skador å jord och fiske med mera. I likhet med

styrelsens överrevisorer anser jag detta förhållande anmärkningsvärt,

då nämligen styrelsens i ämnet år 1918 gjorda framställning ej gav

anledning till annat antagande än att den framlagda kostnadsberäkningen

avsåg samtliga de undersökningar och utredningar, som erfordrades i

frågan. Ä andra sidan framgår av överrevisorernas yttrande, att om

hänsyn tages till den omfattning, vari arbetena faktiskt bedrivits, anmärk
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

31

ningar ej påvisats i fråga om den beräknade kostnadsökningen på

grund av dyrtiden för de lantmäteritekniska undersökningarna eller

beträffande uppgivna kostnader för värdering av skador av olika slag

med mera. Kostnaderna för de förberedande åtgärderna för Vänerns

reglering äro även enligt överrevisorernas uppgift att anse som relativt

låga i jämförelse med kostnader för andra liknande företag inom

landet.

Att ett så stort belopp som ytterligare 500,000 kronor erfordras

för de förberedande åtgärderna för Vänerns reglering finner jag visserligen

beklagligt, men anser mig dock, då det genom nästlidet års riksdags

uttalanden torde få anses fastslaget, att utredningen bör oaktat de

uppkomna merkostnaderna snarast möjligt slutföras, böra tillstyrka framställning

i ämnet till riksdagen.»

Redan vid nästföregående riksdag framställdes i sammanhang med

behandlingen av då föreliggande fråga om beviljande av fortsatt anslag

till ifrågavarande undersökningar vissa erinringar med anledning av den

uppkomna oförutsett höga kostnadsökningen, och anförde därvid riksdagen,

hurusom den utredning, som år 1918 vid beslutet om undersökningarnas

igångsättande framlades för riksdagen, tydligen icke varit av

sådan beskaffenhet, att på densamma kunnat med önskvärd grad av

tillförlitlighet bedömas deras blivande omfattning. Emellertid framhöll

riksdagen samtidigt den betydelse frågan om Vänerns reglering obestridligt

ägde för den framtida hushållningen med och tillvaratagandet av

landets vattenkraftstillgångar. Redan på grund av det framskridna stadium,

vari utredningsarbetet för närvarande befunne sig, ansåg riksdagen

det därför uteslutet att nu avbryta detsamma.

Den nu föreliggande framställningen om ytterligare medel för ändamålet

giver utskottet anledning ytterligare framhålla, vad vid nästföregående

riksdag anfördes om den i detta fall uppkomna anmärkningsvärt

höga kostnadsökningen. Då emellertid de tidigare framhållna synpunkterna

om vikten av utredningarnas slutförande utan avbrott alltjämt

torde äga giltighet, vill utskottet tillstyrka, att medel härför nu anvisas

med av Kungl. Maj:t äskat belopp.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till slutförande av förberedande

åtgärder för Vänerns reglering för budgetåret 1923—

1924 anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor

att utgå av lånemedel.

Utskottets

yttrande.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Kraftstationen

vid Harsprång.

24.]

24:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 24) dels för fortsatt

underhåll av de vid Harsprånget utförda anläggningar och byggnader

m. m. för budgetåret 1923—1924 anvisa ett reservationsanslag av 80,000

kronor, dels ock medgiva, att de å anslagen till Motala kraftstation uppkomna

besparingarna, omkring 950,000 kronor, ävensom erforderlig del

av det belopp å 500,000 kronor, som vid beviljande av rörelsekapital till

statens vattenfallsverk avsetts motsvara kostnad för anskaffande av vissa

materialier och inventarier för Harsprångsbyggnaden, må överföras till

denna anläggning för påföring å anläggningskostnaden av dels diverse

för kraftstationsanläggningen använd mindre lätt flyttbar materiel, dels ock

skälig del av det bokförda värdet å för anläggningen inköpta men ej

använda materialier och inventarier.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 85—87 av åberopade statsrådsprotokollet.

Vid 1921 års riksdag beviljades särskilt anslag för rörelsekapital

vid statens vattenfallsverk. De vid samma års riksdag anvisade anslagen

till verkets anläggningsarbeten beräknades med anledning härav med

avdrag av vad som kunde belöpa på kostnad för anskaffande av flyttbara

och för andra ändamål användbara materialier, för vilka kostnaden

skulle bestridas från det särskilda anslaget till rörelsekapital. Sålunda

beräknades av samma anledning ett avdrag å 500,000 kronor å det erforderliga

anslagsbeloppet för första utbyggnaden av Harsprångets kraftstation.

Vattenfallsstyrelsen anför nu, att då arbetena med Harsprångets

utbyggande år 1918 påbörjades och åren 1919 och 1920 bedrevos i

ganska stor omfattning, det även varit nödvändigt att för genomförande

av då utstakad arbetsplan anskaffa stora mängder härför erforderliga

inventarier och materialier. Då på hösten 1920 definitivt besked erhölls,

att Aktiebolaget Elektrosalpeter icke önskade begagna sig av optionen

för kraftleverans från Harsprånget, blev arbetenas omfattning hastigt

minskad, men ett fullständigt avbrott hade av skäl, som framginge av

1921 års riksdagsbehandling, ej skett förrän på våren 1922. Det både

då ej kunnat undvikas, att de för den stora anläggningens bedrivande

inköpta inventarierna och materialierna till stor del blevo överflödiga,

då några andra anläggningar ej igångsattes utan tvärtom en allmän

stagnation blev följden av depressionen. Då de flesta inventarier och

materialier blivit inköpta under dyrtiden, både styrelsen ansett nödvändigt

att nu nedskriva dessa till betydligt lägre värden än vartill de anskaffats.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

33

Styrelsen meddelar vidare, att å de för kraftstationen vid Motala

beviljade anslagsbeloppen å tillhopa 12,000,000 kronor uppstått ett överskott

av omkring 950,000 kronor. Styrelsen anser lämpligt, att detta

överskott jämte erforderlig del av disponerat belopp å 500,000 kronor

av förlagsmedel överföras till anslaget för Harsprångets kraftstation att

användas för påföring å anläggningen av kostnaderna för eu del mindre

lätt flyttbar materiel, såsom järnvägsspår, rörledningar, elektriska ledningar

och apparater m. in., vilken materiel icke tager någon skada av

flera års kvarblivande på platsen, samt för nedskrivning till gällande

marknadsvärde av för anläggningen inköpta men ej använda inventarier

och materialier.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Beträffande det av vattenfallsstyrelsen äskade beloppet för fortsatt

underhåll av de vid Harsprånget utförda anläggningarna och byggnaderna

med mera har jag från styrelsen inhämtat, att detsamma avser att täcka

kostnader för dels skatter och brandförsäkringar, dels tillsyn och underhåll

av arbetsmaskiner och andra inventarier, byggnader och vägar och

dels ofrånkomlig administration. Då det måste tillses, att underhållskostnaderna

i möjligaste mån nedbringas, vill jag förorda en reduktion av

ifrågavarande anslag till 80,000 kronor.

Styrelsen har vidare föreslagit, att de å anslagen till Motala kraftstation

uppkomna besparingarna, omkring 950,000 kronor, ävensom erforderlig

del av det belopp å 500,000 kronor, som vid beviljande av rörelsekapital

till statens vattenfallsverk avsetts motsvara kostnad för anskaffande

av vissa materialier och inventarier för Harsprångsbyggnaden, må överföras

till denna anläggning för påföring å anläggningskostnaden av dels diverse

för kraftstationsanläggningen använd mindre lätt flyttbar materiel, dels

ock skälig del av det bokförda värdet å för anläggningen inköpta men ej

använda materialier och inventarier. Med hänsyn till vad styrelsen härutinnan

anfört tillstyrker jag detta förslag.»

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) för fortsatt underhåll av de vid Harsprånget utförda

anläggningar och byggnader m. m. för budgetåret 1923

—1924 anvisa ett reservationsanslag av 80,000 kronor,

att utgå av lånemedel,

b) medgiva, att de å anslagen till Motala

kraftstation uppkomna besparingarna, omkring 950,000

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 9 höft. (År 9.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

kronor, ävensom erforderlig del av det belopp å 500,000

kronor, som vid beviljande av rörelsekapital till statens

vattenfallsverk avsetts motsvara kostnad för anskaffande

av vissa materialier och inventarier för Harsprångsbyggnaden,

må överföras till denna anläggning för påföring

å anläggningskostnaden av dels diverse för kraftstationsanläggningen

använd mindre lätt flyttbar materiel, dels

oek skälig del av det bokförda värdet å för anläggningen

inköpta men ej använda materialier och inventarier.

Reglering 25:o) Kungl. Maj:t har (punkt 25) föreslagit riksdagen att för

Sjöarna?" fullbordande av arbetena för reglering av Suorvasjöarna för budgetåret

| 1923—1924 anvisa ett reservationsanslag av 1,300,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 87—91 av åberopade statsrådsprotokollet.

För reglering av de s. k. Suorvasjöarna har riksdagen beviljat

sammanlagt 9,400,000 kronor, därav 1922 års riksdag å tilläggsstat för

samma år och för första halvåret 1923 anvisat tillhopa 2,500,000 kronor.

Totalkostnaderna för anläggningen, vilka i början av år 1921 uppskattades

till 8,700,000 kronor, beräknades i vattenfallsstyrelsens skrivelse

den 27 september 1921 med anslagsäskanden för kapitalökning av 1922

års riksdag till 10,700,000 kronor, däri inbegripet ett belopp av 200,000

kronor för täckande av vissa kostnader för undersökningar och utredningar,

som föregått upprättandet av förslagen till regleringen. Som

orsak till denna betydande kostnadsökning angåvos de mycket stora förberedande

arbetena, transportkostnaderna och de allmänna omkostnaderna,

vilka varit svåra att i förväg beräkna och visat sig stiga till högre belopp

än som förut antagits. Dessutom uppgavs, att bergets sprickfyllda beskaffenhet

föranlett, att höga extrakostnader måste upptagas för murningsarbeten

i regleringstunnlarna och för de provisoriska avdämningarna

i älvgrenarna.

I enlighet med de sålunda framlagda beräkningarna förutsattes

nästlidet år, att det ytterligare belopp, som skulle behöva år 1923 äskas

för slutförande av anläggningen, uppginge till 1,300,000 kronor.

Vattenfallsstyrelsen anmäler nu, att för ifrågavarande anläggnings

fullbordande erfordrades ett belopp utöver redan anvisade medel av

2,800,000 kronor, vadan totalbeloppet för första utbyggnaden av regleringen

av Suorvasjöarna skulle uppgå till 12,200,000 kronor. Den nästlidet

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr D.

35

år beräknade kostnadssumman skulle sålunda ökas med icke mindre än

1,500,000 kronor.

Departementschefen anför följande:

»Vid behandlingen i nästlidet års statsverksproposition av frågan

om de pågående regleringsarbetena vid de s. k. Suorvasjöarna uttalade

jag som min uppfattning, att dessa arbeten lämpligen nu borde i ett

sammanhang slutföras. Enligt vad jag framhöll, talade visserligen för

ett avbrott av arbetena särskilt den omständigheten, att anläggningen

knappast omedelbart efter färdigställandet skulle komma till avsedd nytta,

varjämte vore att märka den högst betydande kostnadsökning, som då

beräknades ytterligare uppkomma för anläggningens fullbordande i dess

första byggnadsstadium. Å andra sidan måste hänsyn tagas till de säregna

organisatoriska och klimatiska förhållanden, varunder detta arbete

bedreves, det långt framskridna stadium, varå arbetena befunne sig, de

stora merkostnader, som skulle uppkomma genom ett återupptagande av

arbetena vid en senare tidpunkt, samt de svårigheter, som förelåge att

nu anskaffa den vid företaget sysselsatta arbetsstyrkan annan sysselsättning.

De av mig sålunda framförda synpunkterna vunno också riksdagens

gillande, i det att riksdagen, som nyss berörts, beviljade anslag för arbetenas

fortsatta bedrivande.

Med hänsyn till den ståndpunkt, som av statsmakterna sålunda

fattats, torde anslag nu böra äskas för arbetenas slutförande.

Det måste därvid anses synnerligen beklagligt, att en så betydande

ytterligare kostnadsökning beräknas uppkomma för företaget. Denna

kostnadsökning är enligt styrelsens uppgift beroende på berggrundens

oväntat dåliga beskaffenhet och andra vidriga naturförhållanden, som

svårligen på förhand kunnat förutses.

På framställning av vattenfallsstyrelsen i skrivelse den 17 oktober

1922 och efter tillstyrkan av statens arbetslöshetskommission har emellertid

Kungl. Maj:t den 18 november 1922 för ifrågavarande anläggning

anvisat 1,500,000 kronor av de belopp, att utgå av lånemedel, som stått

till förfogande för bekämpande av arbetslösheten vid kommunikationsverken.

Efter avdrag av denna summa, som beräknades tillräcklig för

arbetenas bedrivande i lämplig takt under de närmaste månaderna, skulle

det anslag, som nu behöver äskas för anläggningens färdigställande,

uppgå till 1,300,000 kronor.»

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må för fullbordande av arbetena

för reglering av Suorvasjöarna för budgetåret 1923—

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

1924 anvisa ett reservationsanslag av 1,300,000 kronor,

att utgå av lånemedel.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26) hemställer

att riksdagen må

a) medgiva Kungl. Maj:t bemyndiga vattenfallsstyrelsen

att under iakttagande av de särskilda föreskrifter,

som Kungl. Maj:t kan komma att meddela, förbinda

kronan såsom ägare av Älvkarleby vattenfall med

därtill hörande forsar samt av Tyttboforsen att till utförande

av regleringsarbeten vid Vänjansjön enligt av

Dalälvens regleringsförening utarbetad plan lämna de

bidrag, som enligt föreningens stadgar åligga ägare

av vattenfall;

b) till bestridande av på staten belöpande andel

av kostnaden för nämnda regleringsarbeten för budgetåret

1923—1924 anvisa ett reservationsanslag av

139,000 kronor, att utgå av lånemedel;

c) för fullgörande av de på staten belöpande

förskottsinbetalningar till föreningen, som betingas av

att ägarna till obebyggda fall i Dalälven icke äro skyldiga

att omedelbart inbetala på dessa fall belöpande andelar

i regleringskostnaden, för budgetåret 1923—1924 anvisa

ett reservationsanslag av 70,000 kronor, att utgå

av tillfälliga lånemedel.

Distribn- 27:o) Kungl. Maj:t har (punkt 27) föreslagit riksdagen dels med
ningnr

för"^va> av de som förlagskapital för anskaffande av bränsle för ång.

statens, kraftstationen i Västerås anvisade anslag ett belopp av 1,0(»0,000 kronor

ra ''er . n]^ användas för utförande av distributionsanläggningar och därmed sam[27.

] manhängande arbeten vid statens kraftverk, dels ock för sistnämnda

ändamål för budgetåret 1923—1924 anvisa ett reservationsanslag av

5,500,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 94 och 95 av statsrådsprotokollet.

För utförande av distributionsanläggningar och därmed sammanhängande

arbeten för statens kraftverk har vattenfallsstyrelsen i skrivelse

den 16 oktober 1922 äskat anslag. Styrelsen anför följande:

26:o)

Kostnader

^jönVreg"’ utskottet,

Icring.

[26.]

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr l).

37

»För ifrågavarande ändamål har för tiden intill 1022 års utgång beviljats

08,650,000 kronor samt för tiden V‘—3% 1923 ytterligare 2,000,000 kronor, vadan

hittills beviljade anslag uppgå till sammanlagt 70,050,000 kronor. Därvid hava

icke medräknats de anslag av lånemedel, som beviljats för arbetslöshetens bekämpande

och som delvis avse anläggningar av distributionsanläggnings karaktär,

nämligen dels 100,000 kronor för flyttning av bögspänningsledningar i Porjus,

dels ö24,000 kronor för elektrifiering av vissa delar av Norrbotten, enär dessa anslag

äro avsedda för sina alldeles speciella ändamål och därför tillsvidare böra

behandlas för sig. Den bokförda kostnaden av distributionsanläggningarna uppgick

den 1 september 1922 till kronor 71,533,226:50, vadan redan dä ett överskridande

av anslagsbf-loppet förelåg. Med hänsyn till oundgängliga arbeten, betingade

dels av föreliggande kraftkontrakt, dels av sådana förstärkningar, som

visat sig nödvändiga på grund av erfarenheterna vid föregående vinters häftiga

snöstormar samt dels slutligen vissa restlikvider vid redan avslutade arbeten,

måste man räkna med ytterligare ökning i utgifterna för distributionsanläggningarna

till 1922 års slut. För de arbeten, som behöva utföras under första halvåret

1923, torde det redan beviljade anslaget av 2,000000 kronor vara fullt tillräckligt.

För budgetåret 1/t 1923-30/6 1924 beräknas ett belopp av c:a 4,<*00,0<»0

kronor förslå för de arbeten, som erfordras för att inom kraftverkens nuvarande

distributionsområden kunna möta den normala utvecklingens minimikrav på utvidgningar.

Det totalt erforderliga behovet av nya anslag uppgår, då hänsyn

tages till under år 1922 uppkommande utgifter, till 7,500,000 kronor. Emellertid

erfordras icke längre hela det såsom förlag-<kapital för anskaffande av bränsle

för ångkraftstationen i Västerås beviljade anslagsbeloppet om 1,700,000 kronor

för sagda ändamål, sedan stamlinjen Trollhättan—Västerås tagits i drift, utan

1 000,000 kronor av ifrågavarande anslagsmedel kunna för närvarande disponeras

för andra behov, och det synes vattenfallsstyrelsen lämpligt, att beloppet i fråga

användes för att minska det behov av nya anslagsmedel, sotn erfordras för distributionsanläggningar.

På så sätt kan det belopp, som för sistnämnda ändamål

behöver begäras av 1923 års riksdag, minskas till 6,5o0,000 kronor.»

Departementschefen har ansett sig böra föreslå en nedsättning av

det av vattenfallsstyrelsen såsom nytt anslag äskade beloppet 6,500,000

kronor, till 5,500,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) medgiva, att av de som förlagskapital för

anskaffande av bränsle för ångkraftstationen i Västerås

anvisade anslag ett belopp av 1,000,000 kronor må

användas för utförande av distributionsanläggnivgar och

därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk;

b) för sistnämnda ändamål för budgetåret 1923

—1924 anvisa ett reservationsanslag av 5,500,000 kronor

att utgå av lånemedel.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Inköp av

vattenfall

of Ii lustigheter

in. in.

[28.]

Arbeten för

telegraf,

verkels

samt

statens

järnvägars

oeh vattenfallsverks

räkning

för bekämpande

av

arbetslösheten.

[29.]

28:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28) får utskottet

hemställa,

att riksdagen må för inköp av vattenfall och fastigheter

samt utförande av nyanläggningar, i den mån sådana

åtgärder erfordras för ändamålsenlig utveckling av

statens kraftverksrörelse och icke kunna utan synnerlig

olägenhet uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut,

för budgetåret 1923—1924 anvisa ett reservationsanslag

av 200,000 kronor, att utgå av lånemedel och att disponeras

efter Kungl. Maj:ts prövning och avgörande.

Arbeten för telegrafverkets samt statens järnvägars och vatten falls verks

räkning för bekämpande av arbetslösheten.

29:o) Kungl. Maj:t har (punkt 29) föreslagit riksdagen att för sådana

arbeten för telegrafverkets, statens järnvägars och statens vattenfallsverks

räkning, vilka kunna påkallas för bekämpande av arbetslösheten,

för budgetåret 1923—1924 anvisa ett reservationsanslag av

5,000,000 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 9 februari 1923.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIQS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, C J. G. Swartz, N. A. Nilsson

i Kabbarp, J. Nilsson i Skottlandshus, IL F. Lamm, J. L. Widell, J. Nilsson i Malmö,

C. I. Asplund, I. Bergman, E. E. Andersson i Eliantorp, J. B. Johansson i Eredrikslund

och C. Johansson i Hälsingborg samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund, J. Jönsson i

Revinge, O. H;son Waldén, P. Nilsson i Bonarp, O. Olsson i Kullenbergstorp, J. D. Norman,

L. J. Carlsson-Frosterud, A. Å. Törnkvist i Karlskrona, O. Nilsson i Örebro, 8. E. Ljungkvist

och O. Osberg.

Stockholm 1923. Kungl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Söner.

230435

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1923:233 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anvisande av anslag för inköp av vattenfall och fastighet s. 7 i texten
  2. Rskr. 1923:38 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för kapitalökning för budgetåre s. 3 i texten